Sektion 6. Alternativen och optimering av sträckningen

Sektion 6 Alternativen och optimering av sträckningen

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 367 6 Alternativen och optimering av sträckningen I detta kapitel redogörs för de sträckningsalternativ inom den finska ekonomiska zonen som är föremål för denna miljökonsekvensbeskrivning (kapitel 6.1). Utöver de genomförbara alternativen beskrivs även ett alternativ som avförts under miljökonsekvensbedömningen (kapitel 6.2.). Därutöver beskrivs hur den optimerade sträckningen inom den finländska sektionen har beräknats (kapitel 6.3). 6.1 Beskrivning av sträckningsalternativen inom den finska ekonomiska zonen Den nationella miljökonsekvensbedömningen i Finland avser de avsnitt av de alternativa sträckningarna av Nord Streams rörledningar som är belägna inom den finska ekonomiska zonen. Nord Stream-projektet består av två ledningar: en sydöstlig ledning närmare den estniska och polska kusten en nordvästlig ledning närmare den finska och svenska kusten Den nationella miljökonsekvensbeskrivningen tar upp två huvudalternativ för sträckningen och ett underalternativ. Dessutom redogörs för ett så kallat nollalternativ (projektet genomförs inte). De alternativ som utvärderats inom den finska ekonomiska zonen är följande (se figur 6.1): Nollalternativ: Nord Streams rörledning verkställs inte. Gasledningen mellan Ryssland och Tyskland anläggs inte. Alternativ 1: Sträckning C14. Naturgasledningen består av två parallella rörledningar som löper från Viborg i Ryssland genom Östersjön till Greifswald i Tyskland. Längden av avsnitten inom den finska ekonomiska zonen är 372,5 kilometer för den sydöstra ledningen och 372,7 kilometer för den nordvästra ledningen. Alternativ 2: Sträckning C16. Den enda skillnaden mellan alternativ 1 och 2 är att det senare viker av något mot söder längs en sträcka på omkring 40 kilometer i närheten av Kalbådagrund. Längden för alternativ 2 är 374,3 kilometer för den sydöstra ledningen och 375,3 kilometer för den nordvästra ledningen. Underalternativ 1a/2a: Underalternativet viker av lokalt 2,9 kilometer mot söder för den sydöstra ledningen och 1,7 kilometer för den nordvästra ledningen. Det berörda området ligger i närheten av gränsen mellan den finska och den ryska ekonomiska zonen.

368 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Figur 6.1. De tre sträckningsalternativen (1, 2, 1a/2a) inom den finska ekonomiska zonen. Alternativen framgår i detalj av kartan PR-1b-F i kartboken. Alternativen beskrivs närmare i följande avsnitt. 6.1.1 Nollalternativ (projektet verkställs inte) Nollalternativet innebär att gasledningen mellan Ryssland och Tyskland inte anläggs. De energipolitiska argument som hänför sig till nollalternativet presenteras närmare i Esborapporten /5/. 6.1.2 Alternativ 1 (C14) Alternativ 1 löper från gränsen mellan de ryska och finska ekonomiska zonerna till gränsen mellan de finska och svenska ekonomiska zonerna (se figur 6.2). Detta sträckningsalternativ är omkring 370 kilometer långt. Det löper utanför Finlands territorialvatten och nära gränsen till den estniska ekonomiska zonen. Detta sträckningsalternativ betecknas med koden C14 (se kapitel 6.3 för en närmare förklaring av koderna).

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 369 Figur 6.2. Sträckningsalternativ 1 (C14). 6.1.3 Alternativ 2 (C16) Under miljökonsekvensförfarandet bad de finländska myndigheterna Nord Stream AG att undersöka en alternativ sträckning längre söderut från alternativ 1, i närheten av Kalbådagrund som ligger öster om Helsingfors och söder om Borgå och Lovisa. Motiveringen var att de geologiska förhållandena söder om Kalbådagrund är mer gynnsamma, med andra ord att havsbottnen är jämnare än längs sträckningen C14.

370 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Figur 6.3. Alternativ 2 avviker från alternativ 1 i närheten av Kalbådagrund. Alternativ 2 visas i detalj på karta PR-1b-F i kartboken. Alternativ 2 avviker från alternativ 1 endast i närheten av Kalbådagrund mellan KP 140 och KP 180 (enligt numreringen av kilometerpunkterna för alternativ 1) (se figur 6.3). Alternativ 2 löper 375 kilometer genom den finska ekonomiska zonen och är omkring 2 kilometer längre än alternativ 1. Sträckningen för den sydöstra ledningen är 1,8 kilometer längre i alternativ 2 än i alternativ 1, medan den nordvästra ledningen är 2,6 kilometer längre i alternativ 2 än i alternativ 1. Tabell 6.1. visar att ingrepp på havsbottnen behövs på färre platser i alternativ 2 än i alternativ 1 (gäller både den sydöstra och den nordvästra ledningen). Trots detta behövs det mer grus för bottenarbetena i alternativ 2. I detta alternativ måste det anläggas ett antal långa stenvallar för att förebygga uppkomsten av kritiska fria spann och minska risken för höjdförskjutning. En närmare beskrivning av bottenarbetena finns i kapitel 3.5.3.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 371 Tabell 6.1. Egenskaper hos alternativ 1 jämfört med alternativ 2 inom den finska ekonomiska zonen. De avsnitt där alternativen 1 och 2 skiljer sig från varandra redovisas nedan (se tabell 6.2). Tabell 6.2. Egenskaper hos de avvikande delarna av alternativ 1 och 2 vid Kalbådagrund. 6.1.4 Underalternativ 1a/2a (söder om Hogland i det finska projektområdet) Sträckning C14 löper norr om Hogland inom den ryska ekonomiska zonen. Under miljökonsekvensbedömningen begärde ett antal parter och myndigheter att en alternativ sträckning söder om Hogland skulle undersökas och dess påverkan utredas. Eftersom denna sträckning ligger på ryskt vatten tas den och dess konsekvenser för finska vattenområden upp i Esborapporten /5/. Det föreslagna sträckningsalternativet söder om Hogland innebär emellertid en liten avvikelse för sträckningen också inom den finska ekonomiska zonen. Denna avvikelse, som gäller både den sydöstra och den nordvästra ledningen, kan anses utgöra ett underalternativ till alternativ 1 (C14) och alternativ 2 (C16). Avståndet från gränsen mellan de ryska och finska ekonomiska zonerna till den plats där den avvikande sträckningen återförenas med alternativ 1 eller alternativ 2 är omkring 3,7 kilometer för den sydöstra ledningen respektive 3,5 kilometer för den nordvästra ledningen. Eftersom det är fråga om ett relativt kort avstånd jämfört med längden av hela rörledningen inom det finska området bedöms detta underalternativ lokalt och jämförs med det berörda avsnittet av alternativ 1 eller 2. Sträckningen åskådliggörs i figur 6.4 och alternativets egenskaper presenteras i tabell 6.3.

372 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Figur 6.4. Underalternativ 1a/2a (söder om Hogland i den finska sektionen). Alternativ 2 visas i detalj i karta PR-1b-F i kartboken. Tabell 6.3. Egenskaper hos alternativ 1 och 2 jämfört med underalternativ 1a/2a inom den finska ekonomiska zonen.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 373 6.2 Avförd sträckning inom den finska och den estniska ekonomiska zonen Under miljökonsekvensförfarandet övervägdes även ett sträckningsalternativ längre söderut, delvis genom estniska vatten. På grunder som beskrivs nedan avfördes detta alternativ emellertid från vidare teknisk projektering och miljökonsekvensbedömning. Rörledningarnas sträckning i Finska viken löper genom ryska och finländska vattenområden. Den ojämna bottentopografin i Finska viken gav Nord Streams föregångare, North Transgas, anledning att år 1998 ansöka hos den estniska regeringen om tillstånd för bottenundersökningar för alternativa sträckningar inom den estniska ekonomiska zonen. Avsikten var att hitta sådana alternativa sträckningar i Finska viken som med hänsyn till geologin och miljön skulle vara mindre problematiska med tanke på anläggningen av rörledningen. Undersökningstillståndet beviljades emellertid inte och de potentiella sträckningsalternativen inom den estniska ekonomiska zonen avfördes. De fortsatta undersökningarna har således fokuserat på en sträckning inom den finska ekonomiska zonen. Efter den ursprungliga ansökan om undersökningstillstånd år 1998 har ändå ett antal sträckningsalternativ på estniskt vattenområde övervägts på grund av den mycket ojämna havsbottnen i Finska viken. Enligt litteraturstudier var havsbottnen mindre oregelbunden längre söderut från de föreslagna sträckningarna inom den finska ekonomiska zonen. Om bottnen är jämnare behövs mindre ingrepp. Av denna orsak begärde de finska myndigheterna under hörandet om miljökonsekvensbedömningsprogrammet att Nord Stream AG ska undersöka potentiella sträckningsalternativ längre söderut i Finska viken. Nord Stream AG ansökte således om undersökningstillstånd både i Finland och i Estland i syfte att undersöka sydligare sträckningar av rörledningarna inom de finska och estniska ekonomiska zonerna. Ansökan om undersökningstillstånd för den del av sträckningen som löper inom den finska ekonomiska zonen lämnades in till handels- och industriministeriet (nuvarande arbets- och näringsministeriet) i juni 2007 och tillståndet beviljades i augusti 2007. Ett förslag till en optimal sträckning i Finska viken lämnades in till de estniska myndigheterna tillsammans med en tillståndsansökan. Det estniska utrikesministeriet avslog ansökan om tillstånd för den planerade delen av rörledningen inom den estniska ekonomiska zonen genom sitt brev daterat den 26 september 2007. På dessa grunder avfördes det estniska sträckningsalternativet från vidare teknisk projektering och från miljökonsekvensbedömningen. Den avförda sträckningen framgår av figur 6.5.

374 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Figur 6.5. Den avförda sträckningen inom den estniska ekonomiska zonen.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 375 6.3 Optimering av sträckningen Valet av sträckningsalternativen 1 (C14) och 2 (C16) är ett resultat av fortgående utvärde ring av olika möjligheter till att lägga om sträckningen med beaktande av havsbottnen, sträckningens längd, behovet av bottenarbeten och så vidare. Syftet med denna optimerings - pro cess har varit att hitta den bästa möjliga sträckningen som minimerar miljöpåverkan och de totala kostnaderna för projektet utan att förbise gällande normer och standarder. Miljö konsek venserna kan minimeras genom att optimera sträckningen så att kritiska bottenförhållanden, stridsmedel, miljömässigt känsliga område och vrak undviks och behovet av grusstöd (ingrepp på havsbotten) minimeras. I detta kapitel redogörs för optimeringen med avseende på varje projekteringsskede av projektet: genomförbarhetsundersökning, principförslag och detaljprojektering. De mest relevanta optimeringsalternativen beskrivs, med förklaring av de kriterier som använts. De metoder som tillämpats, kriterierna och antagandena beskrivs närmare i /321-329/. 6.3.1 Genomförbarhetsundersökning En genomförbarhetsstudie av ett antal sträckningsalternativ genomfördes år 1998 av företaget North Transgas (NTG) (se kapitel 2). Fokus var i huvudsak på gasleveranser till Finland, Sverige och Tyskland och utgick från olika kombinationer av landbaserade och havsbaserade ledningar. Denna undersökning bekräftade att projektet var genomförbart. Efter en utvärdering av sträckningarna och fastställande av deras tekniska genomförbarhet beslutade NTG år 1999 att en sträckning som gick hela vägen genom Östersjön var den mest fördelaktiga. Denna sträckning utgörs av en landbaserad del i Finland och en havsbaserad del genom Östersjön till Tyskland. Med avseende på miljömässig hållbarhet visade en grov preliminär jämförelse av eventuella miljökonsekvenser att en landbaserad lösning sannolikt skulle medföra större miljöpåverkan. Dessutom talade de geografiska förhållande na klart för en havsbaserad lösning. Landbaserade sträckningar genom Skandinavien eller genom Baltikum och Polen skulle ha krävt komplicerade övergångar vid sjöar och floder och skulle ha passerat genom områden med känslig natur. I projektets följande skede er sattes delen på finskt landområde med en helt havsbaserad lösning genom Finska viken. Genomförbarhetsstudien beskrivs mer ingående i kapitel 2. Resultaten av dessa undersökningar förverkligades aldrig eftersom Fortum Oil and Gas Oy ändrade sitt fokus mot kraftproduktion genom att anlägga kärnkraftverk i Finland och köpa upp anläggningar i Sverige.

376 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Figur 6.6. Möjliga sträckningar enligt genomförbarhetsstudien år 1998. 6.3.2 Tekniska principförslag Ett principförslag till havsbaserade rörledningar utarbetades år 2004 av NEGP (North European Gas Pipeline). En mittlinje för en sträckningskorridor utarbetades för Östersjön (s.k. sträck ning B1). Mittlinjen tjänade som referenslinje för fastställande av undersökningskorridoren för den detaljerade geofysiska undersökningen år 2005. Den har därför en annan kod än de optimerade sträckningarna i detaljplanen. För ytterligare information se kapitel 2.1. Valet av sträckningen under denna konceptfas baserade sig på ett antal principer och krav, bland annat följande: sträckningens längd antal krökar behovet av ingrepp på havsbottnen (i syfte att minimera miljökonsekvenserna av bottenarbetena) korsningspunkter med befintliga rörledningar/kablar korsningspunkter med fiskeområden/sjöfartsleder (i syfte att minimera miljöpåverkan) korsningspunkter med skyddsområden (militärområden, Natura 2000-områden, andra naturskyddsområden, kulturarv) (i syfte att minimera miljöpåverkan)

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 377 6.3.3 Detaljprojektering Med tanke på tydliga hänvisningar och redighet har kodnumrering använts genom hela den tekniska projekteringen under optimeringen av sträckningen. Varje sträckning ges en kod en ligt följande format: CX.Y, där X är ett fortlöpande nummer med början från 1, medan Y alltid ligger mellan 0 och 9, till exempel C4.1. Bokstaven C har fastställts av PeterGaz under den föregående projekteringsfasen. Den markerar sträckningen och användes också under detaljprojekteringen för identifiering av sträckningen. Optimering av sträckningen utförs på följande sätt: Den relevanta konfigurationen för rörledningen under dess livslängd (t.ex. rörledning lagd på havsbottnen tom, vattenfylld eller under drift) analyseras för den fastställda sträckningen (t.ex. sträckning C9.9). Sträckningen läggs om ifall den inte uppfyller de generella principerna (minskning av överspänning eller långa fria spann i ledningen) ifall det är möjligt att optimera sträckningen ytterligare. En ny sträckning definieras och ges en ny kod (t.ex. sträckning C10.0). Processen fortsätter tills den bästa sträckningen har fastställts. Det är skäl att notera att vissa koder hänvisar till endast en viss del av rörsträckningen. Till exempel sträckning C9.4 gäller en lokal omläggning av den sydöstra ledningen i syfte att undvika kritiska sluttningar på havsbottnen mellan kilometerpunkterna KP 381 och KP 390. Den sydöstra ledningen löper närmare Estland och Polen, medan den nordvästra ledningen löper närmare Finland och Sverige. Återstoden av sträckningen som gäller Finland (från KP 123 till KP 381 och från KP 390 till KP 495) betecknas med koden C9.1. Detaljprojekteringen inleddes med den senaste optimerade sträckningen från principförslaget som gavs koden C3.2. Denna sträckning användes som utgångspunkt för detaljprojekteringen. Flera möjligheter till vidare optimering identifierades under konceptundersökningen som kunde bidra till att ytterligare minska behovet av ingrepp. Dessa beaktades i de uppdaterade sträckningarna C4.0 Öst och C4.0 Väst, vilka utgjorde referenssträckningen för den detaljerade bottenundersökningen som utfördes med fjärrstyrd undervattensfarkost år 2006. Den undersökta korridoren var omkring 200 250 meter bred. Sträckningarna C4.0 utgjorde grunden för den detaljerade tekniska projekteringen. Under pro jekteringen fortsattes optimeringen genom att fastställa de arbeten som behövdes på havsbotten enligt följande kriterier: Minimering av antalet och omfattningen av bottenarbetena. Säkerställande av ett rimligt avstånd mellan de två rören (helst 100 meter, lokalt mindre på grund av ojämn havsbotten). Minimering av krökar i rörledningen. Placering av krökarna i områden med jämn havsbotten och kontroll av deras stabilitet. Undvikande av oönskade störningar på rörledningen orsakade av hinder på havsbottnen under rörläggningen. Minimering av kontakt med farleder.

378 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Följande optimeringar som hänför sig till detaljprojekteringen av bottenarbeten sammanfattas i figur 6.7 med efterföljande beskrivning: Sträckningar C4.0 Sträckningar C9.1 Sträckningar C10.3 Sträckningar C14/C16 Figur 6.7. Exempel på optimering av den nordvästra rörledningen från C10.3 till C12.5 mellan KP 220 och KP 240. Ytterligare exempel på optimering och dragning av sträckningen finns på kartorna PR-4a, PR-4b, PR- 4c, PR-7a och PR-7b i kartboken. 6.3.3.1 Sträckningar C4.0 Sträckningarna C4.0 har definierats under konceptskedet. Innan detaljprojekteringen inleddes användes information om grusmängderna för ingrepp på havsbottnen vid motsvarande projekt på ojämn havsbotten för att uppskatta vilka grusmängder som kommer att behövas. Dessa värden bör anses stå för den maximala grusåtgången. 6.3.3.2 Sträckningar C9.1 Optimeringen av sträckningarna C4.0 till C9.1 syftade till att minska behovet av både bottenarbeten över lag och mängden grus som behövs. En vidare förbättring av sträckningen (endast den östra ledningen) är C9.4, där sträckningen lades om lokalt mellan ungefär KP 381 och KP 390 för att undvika kritiska sluttningar på havsbottnen. På grund av att vissa av bottenarbetena var kritiska med avseende på höjden, till exempel höga grusvallar, och på den geotekniska stabiliteten beslutade man att på vissa ställen utvidga undersökningskorridoren (nedan rekommenderat/föreslaget område ) i syfte att minimera omfattningen av grusarbetena. Mängden grus som behövs framgår av tabell 6.4.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 379 Beräkningarna baserar sig på erfarenheter från anläggning av rörledningar i områden med liknande bottenförhållanden. 6.3.3.3 Sträckningar C10.3 Sträckningarna C10.3 var resultatet av optimeringsprocessen som syftade till att ta fram en teknisk lösning för bottenarbeten som skulle lämnas in till myndigheterna i Finland. Om läggningen av sträckningen gjordes inom grundkorridoren. Inga andra möjliga alternativ övervägdes eftersom undersökningsdata endast fanns tillgängliga för korridoren för grundsträckningen och inte för de rekommenderade/föreslagna områdena. Enligt tabell 6.4 behövs det mer stenmaterial för sträckning C10.3 än för sträckning C9.1. Detta beror på att grusåtgången för sträckning C10.3 fastställdes enligt noggranna beräkningar utgående från tillgängliga undersökningsdata, medan siffran för C9.1 uppskattades utgående från erfarenhet från liknande projekt. 6.3.3.4 Sträckningar C14 Sträckningarna C14 fastställdes med stöd av nya undersökningsdata. Omläggningen gällde både rekommenderade/föreslagna områden och grundkorridoren. Optimeringen från sträckning C10.3 till sträckning C14 medförde en klar minskning av bottenarbetena och grusmängderna. Tabell 6.4 visar antalet bottenarbeten samt grusmängderna för både den sydöstra och den nordvästra rörledningen. Det är skäl att notera att grusmängderna i tabellen innehåller endast de volymer som behövs för statisk stabilitet (före och efter rörläggningen) och inte för dynamisk stabilitet. Därför är motsvarar värdena för C14 inte de värden som nämns i andra av snitt. Detta har gjorts för att möjliggöra jämförelse mellan optimeringarna eftersom bottenarbetena för dynamisk stabilitet har fastställts endast för C14. 6.3.3.5 Sträckningar C16 Sträckningarna C16 är desamma som C14 med undantag av 40 kilometer vid Kalbådagrund. För detta avsnitt användes en avvikande numrering för optimeringen: Kalb_x, där x är ett fortlöpande nummer. C16 motsvarar C14 + Kalb_3 Öst för den sydöstra ledningen och Kalb_6 Väst för den nordvästra ledningen.

380 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 Figur 6.8. Schema över de viktigaste optimeringsskedena.

Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 381 Tabell 6.4. Antal ingrepp på havsbottnen och särskilda fundament under olika optimeringsfaser med avseende på den finska ekonomiska zonen. De angivna mängderna gäller endast de ingrepp som behövs för att lindra kraftig påfrestning under statiska förhållanden och inte dynamisk påfrestning.