Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se)
Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder
Att bli student förändring Konkreta Ekonomi Bostad Vänner Partners Separationer Fritid Emotionella Ansvar Prestation Oro Identitet
Hur mår våra studenter? 2014
Ökad/minskad risk för psykisk ohälsa Ökad - Kvinna - Funktonsnedsättning - Illa bemött/trakasserad - Diskriminerad - Höga krav - Hög stress Minskad - Upplevt klara studierna - Hög kontroll** - Högt stöd - Meningsfull fritid
Stress och prestationsångest Studenter uppger mer psykiska besvär som stress och ångest jämfört med gruppen förvärvsarbetare Ingen skillnad mellan män och kvinnor Studenter under 26 år mindre sannolikhet att uppleva (hög) stress
Stressymptom
Hur känner vi igen allvarlig stress? När möjligheterna att bemästra eller kontrollera en besvärlig situation är bristfälliga upplever vi stress - Oro - Ångest - Nedstämdhet - Trötthet - Otillräcklighet - Sömnstörningar - Fysiska symtom
Depression varför ska vi tala om det? Risken för att insjukna någon gång i livet är 30% för kvinnor och 20% för män Förekomst vid ett givet tillfälle är mellan 5 8% Vid GU finns ca 25 000 studenter av dessa lider ca 1750 studenter av depression Ca hälften av dessa har inte det stöd de borde ha
Hur känner man igen en depression? Ihållande nedstämdhet Brist på lust och glädje (meningslöshet) Svårigheter att kontrollera humöret Känslor av värdelöshet Ångest Skuldkänslor Avsaknad av hopp Förändrad aptit Sömn Nedsatt koncentration Svårt att minnas
Hur kan vi tala om psykisk ohälsa? Våga fråga Kunskap om symtom Berätta vad vi ser Betona att vi vill hjälpa Motivera till förändring/hjälp
Suicid
Suicid/trafikolyckor (2013)
Riskfaktorer för suicid Tidigare självmordsförsök Stark ångest och hopplöshet Skuldkänslor Svår sömnstörning Djup depression (90%)
Andra tecken på suicidrisk Förändrade sömnvanor Självskadebeteende Förändrade matvanor Suicidrisk Ointresse Beteendeförändringar Missbruk
Direkt och indirekt suicidal kommunikation Direkt: verbal eller skriftlig Exempelvis kommentarer till en person, telefonsamtal, sms, avskedsbrev osv Indirekt: handlingar utan nödvändiga tecken på självmordsavsikt Exempelvis sluta äta, sluta ta medicin, ge bort ägodelar, avslut
Hur talar vi om suicid? Rakt på sak Jag får för mig att du funderar på att ta livet av dig och jag blir så orolig, har jag anledning att vara det? En kurskamrat till dig berättade att hen läst på Facebook att du skriver om självmord, Det får inte hända och jag vill hjälpa dig, kan du inte berätta för mig hur du tänker Vikten av att reagera på suicidal kommunikation
Konkreta åtgärder vid suicidrisk Upprätta handlingsplan inom GU Studenthälsan/vårdcentralen Psykiatrisk akutvård Annat Nationella Hjälplinjen. Alla dagar kl 13-21, telefon 020-22 00 60. Självmordslinjen. Chatt och telefon dygnet runt. Telefon 90101.
Hur samtalar vi om det som är svårt? Vad väcker samtalet? Hos sändaren Hos mottagaren Vilka förutsättningar har samtalet? Rollfördelning Relation Tidsram
Olika typer av svåra samtal Status quo-samtal som riskerar att hamna i dissonans - Negativt självprat som riskerar att förstärka känslan av vanmakt om den som lyssnar är allt för följsam eller lyssnar oreflekterat
Status quo-samtal Strategier: Empatisk men nedtonad reflektion Undvika att reflektera och förstärka uttalanden som är riktade bort från förändring Fortsättningsreflektion vad studenten kunde ha sagt Öppet utforskande (rollbyte)
Olika typer av svåra samtal Generell dissonans - Personer som känner sig orättvist behandlade av hela världen och ofta är upprörda och arga
Generell dissonans Strategier: Bekräfta Minska status-quo prat, öka förändringsprat Förstärk kompassriktningen med öppna framkallande frågor Undvik fördjupning av negativt självprat Nedtonat och vänligt kroppsspråk
Olika typer av svåra samtal Relationsbaserad osamstämmighet - När det skär sig - Försvar - Kamp - Flykt - Avbryter
Relationsbaserad osamstämmighet Strategier: Undvik att argumentera Adressera känsloupplevelsen Be om ursäkt Betona att du vill hjälpa Betona personens autonomi
Olika typer av svåra samtal Ointresserade eller aviga personer (utan synlig problemigenkänning) - När personen är likgiltig, provokativ eller avfärdande
Ointresserade/aviga personer Strategi: - Visionering
Olika typer av svåra samtal Personer utan hopp - När personen är deprimerad, saknar framtidstro och har svårt att se mening
Personer utan hopp Strategier: - Låna ut ditt hopp - Be personen byta perspektiv
I praktiken Fokus på 1) relationen 2) minska status quo-prat 3) öka förändringsprat Skapa allians (empati!) Undvik dissonans och fördjupat negativt självprat Fortsättningsreflektioner Använd BÖRS-färdigheterna
Tack för att ni lyssnat!