MSB:s arbete med naturolyckor

Relevanta dokument
MSB:s arbete med naturolyckor

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status

Foto: Göran Fält/Trafikverket

Naturolyckor på EU:s och Sveriges Agenda

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Vi hjälper andra att fungera och agera

Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder

Förordningen om översvämningsrisker. Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv

Verksamhetsplan Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Kartbaserat beslutsstöd och erfarenhetsåterföring

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Att förebygga naturolyckor. en fråga om samverkan

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

MSB:s identifiering av områden med betydande översvämningsrisk enligt EU:s översvämningsdirektiv

Gemenskapsmekanismen

Att hantera naturolyckor en fråga om samverkan

Forskning för ett säkrare samhälle

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Making Cities Resilient. Erfarenheter över stads-och statsgränserna. Margareta Nisser- Larsson MSB

Svensk författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU

Översvämningsdirektivet hantering, beredskap och åtgärder

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Beredskapsplanering vid skyfall

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

Ansvar, samverkan och handling

Utlysning av forskningsmedel: Multipla naturha ndelser, steg 1

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Strategi för förstärkningsresurser

Den moderna räddningstjänsten arbetsmiljön i fokus för effektivare insatser. Rorsersberg den 4 november 2010

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Samuel Koelega. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering.

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

MSB:s medverkan i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Värdlandstöd vägledning att ta emot internationellt stöd. Kristofer Thelin MSB Internationella samordningsfunktionen

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

MSB:s arbete med ISF och ISF-stöd på nationell nivå Susanne Axmacher Samordningsfunktionen Operativa Avdelningen MSB

Kommunikationsplan vid kris

Handlingsprogram. Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Detaljerad översvämningskartering i nederdelen av Torneälv. Lapin ympäristökeskus / Esittäjä / mahdollinen teema

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Branschdagarna Stockholm 2012

Kunskapsutveckling för ett säkrare samhälle. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Presentation av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB

Harmonisering av kartunderlag ras, sked och erosion Vägledning Mats Öberg, GIS-arkitekt, SGI

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Svensk författningssamling

MSB:s förstärkningsresurser. ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

Redovisning av ett regeringsuppdrag inför Kontrollstation 2015.

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Ansvar, samverkan och handling

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Nationella riktlinjer för WIS. Sammanfattning

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Vad är en översvämning?

SAMVERKAN OCH LEDNING, VÄGLEDNING FÖR LOKAL ISF. Att arbeta i ett ISF-stöd

Sammanställning av situationen inför vårfloden i landet, vecka 10, 2010

Regional Samordnings funktion (RSF)

Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Handlingsplan för Samhällsstörning

Regional ledningssamverkan

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

Verksamhetsberättelse Nationell plattform för arbete med naturolyckor

Ansvar, samverkan, handling åtgärder för stärkt krisberedskap

Att delta i en lokal ISF

Nyheter från MSB om implementering av Sendai-ramverket

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Klimatanpassning är angeläget

Transkript:

MSB:s arbete med naturolyckor

Foto: Hans Runesson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. Vi arbetar i hela hot- och riskskalan och har uppgifter före, under och efter en händelse. Arbetet bedrivs i nära samverkan med andra samhällsaktörer. MSB arbetar med att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser, exempelvis skred och ras, skogsbrand, storm och översvämning samt stödjer samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Vi arbetar också med att utveckla metoder, teknik och taktik för hantering före, under och efter en naturolycka. Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. På www.msb.se kan du läsa mer om oss som myndighet. 2

Internationell verksamhet FN och EU Vid världskonferensen Disaster Reduction i Kobe i Japan 2005 samlades delegationer från 168 länder och antog en tioårsplan Hyogo Framework for Action 2005 2015. Syftet med planen är att göra världen säkrare mot naturolyckor genom att arbeta med att reducera risker för och minska konsekvenserna av sådana. För att förbättra samverkan och samordning ska varje land ha en nationell plattform som arbetar med naturolyckor där berörda myndigheter inom området deltar. MSB deltar aktivt i kunskapsoch erfarenhetsutbyte kring dessa frågor i Europa. Sverige är, under 2010, genom MSB ordförande i European forum for Disaster Risk Reduction, som är en samverkan mellan länders plattformar och kontaktpunkter i dessa frågor i Europa. MSB deltar också aktivt med experthjälp i bland annat översvämnings- och skogsbrandsfrågor. I syfte att hjälpa EU:s medlemsstater vid händelse av större olyckor och katastrofer har en gemenskapsmekanism inom EU bildats. Gemenskapsmekanismen sträcker sig från förebyggande till beredskap och operativ räddningstjänst. MSB deltar från Sveriges sida i arbetet. Fler än 50 hjälpinsatser utomlands samtidigt MSB:s resurser för internationella hjälpinsatser är efterfrågade av EU, FN och andra. Ibland handlar det om att snabbt rädda människoliv efter en katastrof. Det bedrivs samtidigt 50-60 internationella insatser, främst i Afrika, Asien och Europa. 3

MSB kan, inom 10 timmar, sända en sök- och räddningsstyrka efter en begäran om hjälp. Styrkan består av upp till 74 specialutbildade personer och tolv räddningshundar och styrkan är självförsörjande i minst tio dagar. Katastrofriskreducerande insatser MSB har, förutom att delta i räddnings- och katastrofinsatser vid katastrofer i andra länder som fodrar omedelbara åtgärder, också ett ansvar att stödja biståndsinsatser som avser att minska riskerna för bland annat naturkatastrofer. MSB:s insatser inom området syftar, bland annat, till att stärka katastrofhanteringsförmåga genom beredskapsplanering, risk- och sårbarhetsanalys, utveckling av policys och katastrofhanteringsstrukturer, utveckling av strategier för katastrofhantering, att stärka sök- och räddningskapacitet, samt att stödja med katastrofavfallshantering. De katastrofriskreducerande insatserna sker på flera sätt, dels genom långsiktiga kapacitetsutvecklingsinsatser som syftar till att stärka nationell och lokal förmåga att hantera katastrofer, och dels genom tidig återuppbyggnad där fokus ligger på återuppbyggnad av hållbar infrastruktur och byggnader för att undvika framtida katastrofer. Observatörsverksamhet I samband med stora och särskilt intressanta olyckor genomför MSB observatörsinsatser, både internationellt och nationellt, för att lära av såväl det förebyggande, det förberedande som det operativa arbetet. Dessa insatser dokumenteras och förs in i myndighetens databas Integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor, RIB, för att kunna förmedlas som beslutsstöd vid insats. 4

Stora händelser kräver resurser

Samverkan kan förebygga och mildra effekterna av naturolyckor

Nationell verksamhet Samverkan För att utbyta erfarenheter och utveckla hanteringen av naturolyckor och katastrofer har MSB ett nära samarbete med andra aktörer nationellt och internationellt. Bland annat genom deltagande i ett antal delegationer, nätverk, expert- och samverkansgrupper. MSB har också en roll att samordna samhällets aktörer vid behov så att resurser, information till allmänheten, lägesbild till regeringen, samordnas. Nationell plattform för arbete med naturolyckor I Sverige har 17 myndigheter och organisationer etablerat en nationell plattform för arbete med naturolyckor. Det är MSB som har regeringens uppdrag att vara kontaktpunkt för arbetet och samordna det nationella arbetet via den svenska plattformen. Plattformen ska verka för att förebygga och mildra effek t- erna av naturolyckor i linje med Sveriges åtaganden enligt Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action. Förebyggande Översiktlig stabilitets- och översvämningskartering MSB har regeringens uppdrag att stödja kommuner och länsstyrelser med översiktliga karteringar som ska utgöra ett stöd i kommunens riskinventering och riskhantering. De översiktliga stabilitetskarteringarna gäller bebyggda områden där det finns förutsättningar för jordrörelser i marken. Avsikten är att kommunen själv ska gå vidare efter karteringen och utföra detaljerade utredningar och eventuellt förebyggande åtgärder i de utpekade områdena. 7

De översiktliga översvämningskarteringarna visar områden utmed vattendragen som hotas av översvämning när vattenflödet uppnår vissa nivåer. Kartorna visar utbredningsområdena för 100-årsflödet och det beräknade högsta flödet för respektive vattendrag. Den digitala modellen för vattendraget kan också användas under en pågående översvämning. Den kalibreras efter de aktuella förhållandena och nya uppgifter om vatten nivåer lämnas till berörda kommuner och länsstyrelser. Statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor i befintlig bebyggelse För bebyggda områden, där risken för naturolyckor är särskilt stor, har staten för närvarande avsatt 43 miljoner kronor per år till förebyggande åtgärder. Kommuner som utfört eller ska utföra förebyggande åtgärder kan söka bidrag från detta anslag bland annat för att anpassa sig till de effekter som följer av ett förändrat klimat. Översvämningsförebyggande åtgärder kan vara skydd i form av vallar, pumpanläggningar eller avstängningsanordningar på VA-nätet. Ras- och skredförebyggande åtgärder kan vara avschaktningar, tryckbankar, erosionsskydd, dräneringsåtgärder eller förstärkning av jorden med kalkcementpelare m.m. I vissa fall kan den enda ekonomiskt försvarbara metoden att förebygga en olycka vara att ta bort det hotade objektet, det vill säga att lösa in och riva en byggnad. Information om statsbidraget och ansökningsblankett finns att hämta på www.msb.se. 8

Viktigt att planera långsiktigt och hållbart

Framtiden går att påverka

Översvämningsdirektivet MSB har till uppgift att ansvara för att EU:s översvämningsdirektiv, via översvämningsförordningen, införs i Sverige och ansvarar för den nationella tillämpningen. Syftet är att minska de negativa konsekvenserna på människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet till följd av översvämningar. MSB deltar även tillsammans med övriga medlemsstater i det genomförandearbete av direktivet som bedrivs inom EU. Rapportering av höga flöden MSB följer alltid vårflodens utveckling över landet genom att inhämta uppgifter om flödessituationen från respektive länsstyrelse. Informationen sammanställs och rapporteras veckovis till Försvarsdepartementet. Man får då tidigt kunskap om behov av översvämningsmateriel och andra resurser. MSB följer även utveckling av höga flöden vid andra årstider. Älvgrupper MSB intierar att älvgrupper bildas i landet. Grupperna utgör ett forum för samarbete och samordning av intressenter inom älvens avrinningsområde. Samarbetet ger ökade kunskaper om berörda parters ansvar, funktion och kapacitet. Länsstyrelsen är sammankallande. Anpassning till ett förändrat klimat Klimatanpassningsåtgärder kommer att behövas inom de flesta delar av samhället. Det kan exempelvis innebära att nya riktlinjer införs eller att konkreta åtgärder vidtas för att skydda befintlig och framtida bebyggelse inför nya risker. MSB deltar också i en myndighetssamverkan med en klimatanpassningsportal. På www.klimatanpassning.se finns information och stöd för de i en kommun eller på en länsstyrelse som arbetar med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. 11

Skogsbrand och vegetationsbrand Risken för skogs- och vegetationsbrand varierar regionalt i Sverige. Vissa delar av landet drabbas värre av torka än andra, samtidigt som skillnader i vegetationen gör att bränder som startar beter sig på olika sätt. På MSB:s webbplats finns ett prognosverktyg för skogsbränder, Brandrisk skog och mark. Den används av räddningstjänster och länsstyrelser för att bedöma risken för vegetationsbränder. Där kan man se gräsbrands- och skogsbrandsrisken i Sverige. Två olika brandriskmodeller för skogsbrand redovisas, en modell för antändningsrisk och en för spridningsrisk. För att bränder i skog och mark ska kunna upptäckas tidigt, genomförs övervakning med flyg, när det råder hög risk för brand. Skogsbrandsflygningen administreras av respektive länsstyrelse och får ekonomisk ersättning av MSB. Beredskap och stöd vid insatser Förstärkningsresurser Ansvaret för att genomföra räddningsinsatser är kommunalt. Vid en stor händelse där inte kommunens egna resurser räcker till, ska de i första hand samarbeta inom sin region för att lösa situationen. Räcker materielen ändå inte till kan staten via MSB bistå med vissa förstärkningsresurser. Även experter inom vissa områden finns att tillgå. Förstärkningsresurser finns främst för att kunna stödja kommunerna vid översvämningar, skogsbrand eller elbortfall orsakad av storm. Stöd till räddningstjänst MSB:s Tjänsteman i beredskap, TIB, är kontaktvägen in i myndighetens organisation för stöd och materiel. TIB nås dygnet runt via telefon 054-150 150 och har kunskap om 12

Kunskap, innovationer och utbildning förbättrar säkerheten Pelles Photo, Kisa

MSB:s resurser och hur man kan få tillgång till dessa. Man har även kontakt med andra myndigheter och departement som kan beröras av en hjälpinsats från staten. Efter insats Ersättning för räddningstjänstkostnader En kommun som har haft betydande kostnader för en räddningsinsats har rätt till ersättning från staten för den del av kostnaden som överstiger kommunens självrisk. Syftet med ersättningen är att skydda kommunerna från sådana kostnader som kan bli följden av stora och långvariga räddningsinsatser. Rätten till ersättning är kopplat till begreppet räddningstjänst som finns definierat i 1 kap. 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Naturolycksdatabas Naturolycksdatabasen har sammanställd information om inträffade naturolyckor i Sverige för att lära av tidigare inträffade händelser. Den drivs av MSB, men är beroende av andra myndigheters rapporter om händelser. Databasen ger kommuner och andra myndigheter eller organisationer hjälp och stöd vid fysisk planering samt planering för effektiva räddningsinsatser. http://ndb.msb.se Kunskaps- och kompetensutveckling Forskning och utveckling I MSB:s arbete för ett säkrare samhälle spelar kunskapsutveckling en viktig roll. Det viktigaste sättet att få till kunskapsutveckling är genom forskning och utvecklingsverksamhet. Det är också en viktig uppgift att sprida resultaten så att de säkert når fram till rätt målgrupper. Den forskning och utveckling som MSB finansierar inom naturolycksområdet ska bland annat bidra till bättre före- 14

byggande åtgärder och stöd till räddningstjänst och krishantering. Utbildning och information Alla aktörer i samhället har ett ansvar vid olyckor och kriser och ska därför ha en god förmåga att kunna begränsa och hantera konsekvenserna när en händelse inträffar. MSB har uppdraget att ge det stöd och den utbildning som krävs för att tillgodose kompetensen hos berörda aktörer. För den kommunala räddningstjänstens personal ingår kunskap om naturolyckor i den grund- och vidareutbildning som bedrivs. MSB erbjuder utbildning i Revinge, på Sandö samt genom exter na leverantörer även på andra platser i landet. Information och utbildning inom naturolycksområdet ges också till myndigheter och näringsliv. Tjugofyra7 är MSB:s tidning som finns i tryckt form och på webben. Tidningen bevakar utvecklingen inom myndighetens ansvarsområden. 15

ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tfn 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB 0176-10