Handlingar Sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 26 januari

Handlingar Sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 26 januari 2017 2017-01-26

1 (2) Föredragningslista Sammanträde med sjukhusstyrelsen för Skaraborgs Sjukhus den 26 januari 2017 Plats: Tid: Skaraborgs Sjukhus, Skövde Kl. 10.00-15.00 Inledande formalia - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerare - Godkännande av föredragningslista - Anmälan av tillkommande ärenden - Föregående protokoll Beslutsärenden 1. Årsredovisning 2016, bilaga SKAS 2017-00055 Åsa Ranbro Jansson 2. Patientsäkerhetsberättelse 2016, bilaga SKAS 2017-00056 Marga Brisman 3. Investeringsplan 2017, bilaga SKAS 2016-00809 Åsa Ranbro Jansson 4. Tilläggsöverenskommelse nummer två 2017, Brutet tak, bilaga SKAS 2016-00694 Eva Sundström 5. Remissyttrande till JO, bilaga SKAS 2016-00842 Jörgen Thorn 6. Närsjukvårdscentrum SkaS Mariestad, bilaga SKAS 2017-00058 Eva Sundström 7. Anmälnings- och delegeringsärenden, bilaga Diarienummer SKAS 2017-00003 8. Övriga frågor. Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: diariet.skas@vgregion.se

Föredragningslista sjukhusstyrelsen Skaraborgs Sjukhus 2017-01-26 2 (2) Informationsärenden A. Budgetramar per verksamhetsområde Åsa Ranbro Jansson B. Ny inköpspolicy inom Västra Götalandsregionen Åsa Ranbro Jansson C. Psykiatri och närsjukvård Ing-Britt Eriksson, Jane Johansson D. Sommaren på SkaS 2017 Marga Brisman, Eva Sundström E. Information från presidiet Ulla-Britt Hagström, Johan Ask F. Sjukhusdirektörens information Jörgen Thorn Ulla-Britt Hagström ordförande

2017-01-26 Beslutsärende 1 Årsredovisning 2016

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2017-01-18 Diarienummer SKAS 2017-00055 Ekonomienheten Handläggare: Åsa Ranbro Jansson E-post: asa.ranbro@vgregion.se Till styrelsen för Skaraborgs Sjukhus Årsredovisning 2016 Förslag till beslut 1. Godkänna årsredovisning 2016 för Skaraborgs Sjukhus. Sammanfattning När året summeras kan konstateras att Skaraborgs Sjukhus (SkaS) verksamheter har levererat en god vård med hög kvalitet och nöjda patienter samt med en produktion i nivå med volymerna i vårdöverenskommelsen för 2016, detta trots stora utmaningar och tuffa förutsättningar när det gäller främst kompetensförsörjning och ekonomi. Glädjande under året har varit den ekonomiska utvecklingen som inneburit att ekonomin för året varit i balans. Flera positiva händelser har under året visat att SkaS investerar för att verksamheten även i framtiden ska kunna leverera en god vård och hälsa: Närvården i västra Skaraborg mottog Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen för det framgångsrika pionjärarbete som utförts tillsammans med vårdgrannarna inom primärvård och kommun för de multisjuka äldre med stora vårdbehov. I oktober stod det nya barn- och kvinnohuset färdigt för inflyttning. Nybygget är ett unikt samarbete mellan barn- och kvinnoverksamheterna vid sjukhuset i Skövde där kvinnosjukvård och barnsjukvård samsas i delvis gemensamma lokaler. Den nya byggnaden består av två hus som är utformade utifrån toppmodern hälso- och sjukvård där patientprocessen, vårdmiljön, arbetsmiljön och patientsäkerheten har fått stå i fokus. I början av september placerade sig SkaS på 10-i-topp listan för SYLF:s (Sveriges yngre läkares förening) AT-ranking vilket är ett gott betyg till verksamheternas arbete med handledning, kollegialt stöd och arbetsmiljö. Under 2016 har SkaS Skövde för första gången placerat sig på topp-12 listan för Dagens Medicins rankning av mellanstora sjukhus i Sverige. Rankingen bygger på en sammanvägning av sex kategorier: medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientsäkerhet, trycksår och överbeläggningar, där den medicinska kvaliteten väger tyngst. En djupare analys av data kommer att genomföras som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet under 2017. Det utmanande och spännande arbetet för vårdens omställning utifrån koncernledningen förändringsagenda har påbörjats, bland annat med planeringen av närsjukvårdskoncept vid sjukhuset i Mariestad tillsammans med vårdgrannar inom primärvård och kommun. Postadress: Skaraborgs Sjukhus 541 85 Skövde Besöksadress: Lövängsvägen 541 42 Skövde Telefon: 0500-43 10 00 Webbplats: www.vgregion.se/skas E-post: diariet.skas@vgregion.se

Datum 2017-01-18 Diarienummer SKAS 2017-00055 2 (2) Under året har SkaS prioriterat sju fokusområden av strategisk betydelse för sjukhusets framtid, där ett sjukhusgemensamt utvecklingsarbete pågår Personcentrerad vård Hälsa Processutveckling Kunskapsbaserad vård Patientsäkerhet Sammanhållen vård Attraktiv arbetsgivare Verksamheten har under året präglats av svårigheten att rekrytera både läkare och sjuksköterskor inom vissa kompetensområden, vilket orsakat svårigheter att bemanna vårdplatser och operationssalar. Detta har i sin tur, tillsammans med ökade remissinflöden, medfört förlängda väntetider och en försämrad tillgänglighet till planerade läkarbesök och behandlingar. Som en konsekvens har kostnaden för bemanningsföretag, övertid och köpt vård ökat. Förutom och till följd av svårigheterna med kompetensförsörjningen är den försämrade tillgängligheten och de ökande vårdköerna sjukhusets största utmaning. Vuxenpsykiatrin har haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare där SkaS även har god hjälp av PLUS programmet. Med den bemanning som nu finns har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. En liknande handlingsplan som för vuxenpsykiatrin tas nu fram för rekryteringsinsatser inom barnpsykiatrin för att förbättra tillgängligheten till vård inom gällande garantitid. Tillgängligheten vid akut omhändertagande har varit god under året. Som en del i regionens plan för en förbättrad akutvårdkedja har SkaS under året arbetat för att säkerställa att de patienter som har medicinskt behov av akut vård får detta tillgodosett på ett effektivt sätt. En annan stor utmaning har varit att utveckla och förbättra verksamheternas arbete med patientsäkerhet och att minska de vårdrelaterade skadorna. Säker vård är en viktig framgångsfaktor för SkaS. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och med patientens bästa i fokus. SkaS har en nollvision för vårdskador. En kontinuerlig strukturerad markörbaserad journalgranskning sker av tjugo patientjournaler per månad på SkaS. Det är dock svårt att ännu kunna dra tydliga slutsatser angående utfallet. Beslutet skickas till Regionstyrelsen

SKAS 2017-00055 Årsredovisning 2016 Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Ulla-Britt Hagström Jörgen Thorn Fastställd av styrelsen för Skaraborgs Sjukhus 1 2017-01-26

2(46) Årsredovisning 2016 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING AV VERKSAMHETSÅRET 2016 4 3. ETT KRAFTFULLT MILJÖARBETE 5 3.3 Verksamhetens miljöarbete 5 5. FRAMTIDSTRO INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 7 5.1 Prioriterade mål 7 Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras 7 Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas 7 Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser 7 5.2 Fokusområden 8 Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin 8 Genomföra den regionala psykiatriplanen 9 Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa 10 Uppfylla vårdgarantin 10 Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården 11 Förbättra akutvårdkedjan 11 Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner 12 Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning 13 Skapa ett sammanhållet vårdsystem 14 5.3 Produktion 15 Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse 15 Sluten vård (somatik och psykiatri) 15 Öppenvård (somatik och psykiatri) 16 Tilläggsuppdrag utöver VÖK - regional produktionsstyrning 16 Tillgänglighet 18 Beläggning 20 6. EN ATTRAKTIVARE ARBETSGIVARE 20 6.1 Prioriterade mål 21 Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras 21 Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska 21 6.2 Fokusområden 22 Satsa på ledarskap 22 Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt 23 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling 23 Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller 24 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro 25

3(46) Årsredovisning 2016 6.4 Chefsförutsättningar 25 6.5 Sjukfrånvaro 25 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys 27 Personalvolym 27 Personalstruktur 28 Personalomsättning 29 Personalkostnadsanalys 29 Ofrivilliga deltider 31 7. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETERNA 31 7.4 Systematiskt förbättringsarbete 31 8. RÄTTIGHETER OCH FOLKHÄLSA 32 8.1 Mänskliga rättigheter och jämlik vård 32 8.2 Folkhälsa 33 9. EN BUDGET I BALANS 34 9.1 Ekonomiskt resultat 34 Intäkter 35 Personalkostnader 36 Övriga kostnader 37 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans 40 9.4 Investeringar 40 10. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER 41 11. TILLKOMMANDE RAPPORTERING 43 11.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen 43 11.2 Verksamheternas säkerhetsarbete 44 Säkerhetsklassade lokaler 44 Hantering av regiongemensamma risker 44 Handlingsplan för säkerhetsarbete samt utbildning 45 Informationssäkerhet 45 Specifikt hälso- och sjukvård 45 11.3 Uppföljning av intern kontroll under 2016 46

4(46) Årsredovisning 2016 1. Sammanfattning av verksamhetsåret 2016 När året summeras kan konstateras att Skaraborgs sjukhus (SkaS) verksamheter har levererat en god vård med hög kvalitet och nöjda patienter samt med en produktion i nivå med volymerna i vårdöverenskommelsen för 2016, detta trots stora utmaningar och tuffa förutsättningar när det gäller främst kompetensförsörjning och ekonomi. Glädjande under året har varit den ekonomiska utvecklingen som inneburit att ekonomin för året varit i balans. Flera positiva händelser har under året visat att SkaS investerar för att verksamheten även i framtiden ska kunna leverera en god vård och hälsa: Närvården i västra Skaraborg mottog Dagens Medicins utmärkelse Guldskalpellen för det framgångsrika pionjärarbete som utförts tillsammans med vårdgrannarna inom primärvård och kommun för de multisjuka äldre med stora vårdbehov. I oktober stod det nya barn- och kvinnohuset färdigt för inflyttning. Nybygget är ett unikt samarbete mellan barn- och kvinnoverksamheterna vid sjukhuset i Skövde där kvinnosjukvård och barnsjukvård samsas i delvis gemensamma lokaler. Den nya byggnaden består av två hus som är utformade utifrån toppmodern hälso- och sjukvård där patientprocessen, vårdmiljön, arbetsmiljön och patientsäkerheten har fått stå i fokus. I början av september placerade sig SkaS på 10-i-topp listan för SYLF:s (Sveriges yngre läkares förening) AT-ranking vilket är ett gott betyg till verksamheternas arbete med handledning, kollegialt stöd och arbetsmiljö. Under 2016 har SkaS Skövde för första gången placerat sig på topp-12 listan för Dagens Medicins rankning av mellanstora sjukhus i Sverige. Rankingen bygger på en sammanvägning av sex kategorier: medicinsk kvalitet, tillgänglighet, hygien, patientsäkerhet, trycksår och överbeläggningar, där den medicinska kvaliteten väger tyngst. En djupare analys av data kommer att genomföras som utgångspunkt för det fortsatta utvecklingsarbetet under 2017. Det utmanande och spännande arbetet för vårdens omställning utifrån koncernledningen förändringsagenda har påbörjats, bland annat med planeringen av närsjukvårdskoncept vid sjukhuset i Mariestad tillsammans med vårdgrannar inom primärvård och kommun. Under året har SkaS prioriterat sju fokusområden av strategisk betydelse för sjukhusets framtid, där ett sjukhusgemensamt utvecklingsarbete pågår Personcentrerad vård Hälsa Processutveckling Kunskapsbaserad vård Patientsäkerhet Sammanhållen vård Attraktiv arbetsgivare

5(46) Årsredovisning 2016 Verksamheten har under året präglats av svårigheten att rekrytera både läkare och sjuksköterskor inom vissa kompetensområden, vilket orsakat svårigheter att bemanna vårdplatser och operationssalar. Detta har i sin tur, tillsammans med ökade remissinflöden, medfört förlängda väntetider och en försämrad tillgänglighet till planerade läkarbesök och behandlingar. Som en konsekvens har kostnaden för bemanningsföretag, övertid och köpt vård ökat. Förutom och till följd av svårigheterna med kompetensförsörjningen är den försämrade tillgängligheten och de ökande vårdköerna sjukhusets största utmaning. Vuxenpsykiatrin har haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare där SkaS även har god hjälp av PLUS programmet. Med den bemanning som nu finns har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. En liknande handlingsplan som för vuxenpsykiatrin tas nu fram för rekryteringsinsatser inom barnpsykiatrin för att förbättra tillgängligheten till vård inom gällande garantitid. Tillgängligheten vid akut omhändertagande har varit god under året. Som en del i regionens plan för en förbättrad akutvårdkedja har SkaS under året arbetat för att säkerställa att de patienter som har medicinskt behov av akut vård får detta tillgodosett på ett effektivt sätt. En annan stor utmaning har varit att utveckla och förbättra verksamheternas arbete med patientsäkerhet och att minska de vårdrelaterade skadorna. Säker vård är en viktig framgångsfaktor för SkaS. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och med patientens bästa i fokus. SkaS har en nollvision för vårdskador. En kontinuerlig strukturerad markörbaserad journalgranskning sker av tjugo patientjournaler per månad på SkaS. Det är dock svårt att ännu kunna dra tydliga slutsatser angående utfallet. 3. Ett kraftfullt miljöarbete 3.3 Verksamhetens miljöarbete Uppföljning av SkaS miljödiplomeringskriterier (intern miljörevision) har genomförts på alla utom en av de enheter som ingått i piloten. De enheter som genomgått revisionen har klarat kraven och kommer som första enheter på SkaS att bli tilldelade SkaS miljödiplom. Genom SkaS samarbete med Miljögruppen har ett stort antal möbler som annars skulle ha kasserats hittat nya brukare via Miljögruppens möbelförråd i Skövde. Under 2016 registrerades fler än 800 besök i möbelförrådet och ca 1100 möbler kom till återanvändning. Sedan flera år skänker SkaS också inventarier med mera till Human Bridge för välgörande ändamål. De senaste två åren har fler än 400 sängar, britsar och annan vårdutrustning kommit till återanvändning via Human Bridge. Genom dessa åtgärder har avfallsvolymer hållits nere samtidigt som det bidragit till ökad resurshushållning. Baserat på uppgifter från upphandlad entreprenör har totala avfallsmängden minskat med ca 3,5 procent till ca 1500 ton jämfört med förra året. Mängden avfall till energiåtervinning har minskat med 1,7 procent, återvinningsfraktioner minskat med 3,5 procent och farligt avfall minskat med 18,5 procent.

6(46) Årsredovisning 2016 En uppdatering har gjorts under året avseende riktlinjer för resande i tjänsten där en förändring med införande av klimatväxlingsavgift införts gällande resande med privat bil samt flyg i tjänsten. Vad gäller tjänsteresor ses ökningar och där finns största förändringen inom långtidsleasade fordon och privata bilar. Analys kring denna ökning kommer ske under 2017 i samband med utrullning av miljödiplomering. Jämförelse med 2015: Resta km med långtidsleasade fordon: + 12 procent (sedan 2014 ökning med 6 procent) Resta km med korttidsleasade fordon (bilpoolsbilar): - 2 procent (sedan 2014 minskning med 3 procent) Resta km med egen bil: + 2 procent (sedan 2014 ökning med 15 procent) Resta km totalt med bil: + 4 procent (sedan 2014 ökning med 5 procent) Resta km med flyg: - 21,8 procent (sedan 2014 ökning med 11,4 procent) Antal periodkort utdelade av BOKA SkaS Skövde (24 timmars, 3 dygns m.fl.): +4,4 procent (sedan 2014 ökning med 11,1 procent) Antal kontoladdningar utdelade av BOKA Skövde + 23,9 procent (sedan 2014 ökning med 53,8 procent) Under 2016 gick 12 personer grundläggande webbaserad miljöutbildning. Att jämföra med 80 personer under 2015. Insatser för att minska användningen av kemiska ämnen som innehåller utfasningsämnen har inneburit att förbrukningen av dessa minskat avsevärt sedan vårt basår 2008. Av de prioriterade ämnen som följts upp centralt i regionen finns sedan 2015 inga utfasningsämnen kvar på SkaS. Förbrukningen av silverförband har sannolikt minskat mot 2015 då 22 procent färre silverförband beställdes under 2016. Totala mängden utsläppt lustgas (utsläppt mängd = inköpt mängd återvunnen mängd destruerad mängd) har minskat med ca 51 procent jämfört med föregående år. Den stora minskningen beror främst på att inköpt mängd 2016 var 28 procent lägre än 2015 års mängd samt att destruktionen av lustgas kom igång under 2016. 29 procent av den inköpta mängden destruerades under 2016, 10 procent återvanns. Personalen vid förlossningen utbildas för övrigt i handhavande av utrustningen vilket också bidrar till minskningen. Liksom tidigare år genomför personalen också insatser med profylax och inspirationsföreläsningar till blivande föräldrapar.

7(46) Årsredovisning 2016 5. Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.1 Prioriterade mål Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagande av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Specialistläkartillgången inom SkaS psykiatriverksamhet har varit i akut läge sedan något år tillbaka. Verksamheten har senaste året haft ett framgångsrikt rekryteringsarbete och arbetar nu intensivt med introduktion främst för utlandsrekryterade läkare där SkaS även har god hjälp av PLUS programmet. Med den bemanning som nu finns har bra förutsättningar skapats för implementering och säkerställande av psykiatrins vårdprocesser och övrigt utvecklingsarbete enligt den regionala utvecklingsplanen. Åtgärdsarbetet för att rekrytera sjuksköterskor har fortsatt under 2016 och pågår fortfarande. Det pågår även ett arbete gentemot högskolan för att utöka den verksamhetsförlagda utbildningstiden för sjuksköterskestudenter inom psykiatrins verksamhetsområde. För att stärka psykologernas förutsättningar har under året startats upp insatser för rekrytering, kompetensutveckling och produktionsplanering vilka fortfarande pågår. Ett förändrat arbetssätt på öppenvårdsmottagningarna, där syftet är en stärkt medicinsk kvalitet och förbättrad tillgänglighet, är infört hösten 2016. Tillgänglighetsproblemen berör främst neuropsykiatriska utredningar till följd av bristen på psykologer. Vård har köpts från andra vårdgivare men även de externa vårdgivarna har haft ont om ledig kapacitet. Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas För att stärka patientens ställning fokuseras SkaS insatser till de av regionfullmäktige beslutade fokusområdena för 2016: Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt Förbättra akutvårdkedjan I avsnitt 5.2 nedan återrapporteras resultatet av detta arbete. Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella kvalitetsregister och jämförelser I processperspektivet har SkaS under året fokuserat på att nå goda resultat i verksamheternas vårdprocesser. Målsättningen har varit att nå bättre än genomsnittet i de indikatorer som redovisas kvartalsvis i Kvartalen. Utfallen i respektive verksamhet diskuteras återkommande i verksamhetsdialoger med verksamhetsledningar samt i processchefsnätverk. Resultatet har förbättrats under året från en måluppfyllelse på 50 procent under första kvartalet att jämföra med 75 procent under det tredje kvartalet.

8(46) Årsredovisning 2016 SkaS har ett enskilt mätetal där målnivån ej är uppnådd, det avser väntetid till operation av höftfraktur inom 24 timmar (utfall kvartal 3 60,1 procent, målnivå 75 procent). I SkaS traumaprocess arbetar man för att förbättra resultatet. Data från det fjärde kvartalet är ännu inte tillgängliga. 5.2 Fokusområden Förbättra tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Andelen remisser/vårdbegäran för barn och ungdomar med psykisk ohälsa har ökat de senaste åren, främst är det patientgruppen barn med neuropsykiatriska utredningsbehov som ökat. Verksamheten har mycket svårt att rekrytera psykiatrisjuksköterskor och specialistläkare vilket gör verksamheten sårbar. Det finns i nuläget många vakanser bland de båda yrkeskategorierna. Flera aktiviteter pågår för att förbättra läget. Köp av utredningar och psykoterapitjänster där verksamheten inte kan hålla vårdgarantin PÅGÅR Aktiv information om vårdgaranti och fritt vårdval - PÅGÅR Rekrytering av vakanta tjänster (läkare, sjuksköterskor, psykologer); annonsering, besöka rekryteringsmässor både utomlands och nationellt samt spridning av informationsmaterial om BUP SkaS via media - PÅGÅR Rekrytera två team med riktat uppdrag under 2017 och 2018, att utreda och behandla (satsningar på BUP 2017 och 2018) EJ PÅBÖRJAD; PLAN ÄNDRAD på grund av rekryteringssvårigheter. Psykologkonsult anlitas för att korta köer och minska köp av utredningar hos externa vårdgivare. Skall även hjälpa teamen att hitta andra arbetssätt/rutiner för att öka på takten av utredningar. PÅGÅR Förändrat arbetssätt i nuvarande team för att effektivisera arbetet med utredning, uppföljning och behandling. PÅGÅR Kompetensväxling för läkare, sjuksköterskor och psykologer för att minska tid för administration som kan läggas över på administratörer. Därmed skapa mer tid för patientarbete. PÅGÅR En väg in till BUP; ett telefonnummer att ringa (knappvalstelefoni samt 1177 vårdguiden införs januari 2017). KLART En adress för remisser in till BUP oavsett om det gäller öppenvård eller NPmottagningen. PÅGÅR Införande av fast vårdkontakt vid alla mottagningar under 2017. PÅGÅR

9(46) Årsredovisning 2016 Genomföra den regionala psykiatriplanen SkaS arbete för att kunna erbjuda en god och förbättrad vuxen psykiatrisk vård pågår med flera olika aktiviteter: SkaS verksamhet för vuxenpsykiatri har liksom övriga förvaltningar långa väntetider för utredning inom det neuropsykiatriska området. I dagsläget stöttar vi upp mottagningarnas utredningsarbete med att köpa utredningar från de företag som VGR har avtal med. PÅGÅR Verksamheten har anställt en utvecklingsledande psykolog som ska ingå i vuxenpsykiatrins ledningsgrupp. Målsättningen med denna tjänst är att stödja ledningens arbete med rekryteringsbefrämjande åtgärder, samordning av den kompetenspåfyllnad som verksamheten behöver samt som stöd i arbetet med att skapa förbättrad produktionsplanering för psykologernas arbetsområde. KLART SkaS har utökat resurserna för att tillgodose behovet av behandling för självskadehandling. DBT-behandling finns igång på tre av fyra mottagningar och SkaS kan erbjuda behandling till de patienter som har behov inom rimlig tid. Vuxenpsykiatrin behandlar även ungdomar under 18 år. KLART Den mottagning som saknar DBT-behandling har startat upp ERGT för lindrigare självskadehandling. KLART I verksamheten pågår utbildningsinsatser för de största personalgrupperna i DBTs förhållningsätt. De affektiva avdelningarna kommer på sikt att erbjuda inneliggande patienter gruppbehandling i allmän färdighetsträning. PÅGÅR SkaS har under året haft ett utvecklingsarbete kring förbättrad vårdmiljö inom heldygnsvården. Fördelningen av vårdplatser mellan olika diagnoser har förändrats så att de i större utsträckning ska motsvara patienternas behov. I samband med detta har en psykiatrisk akutvårdsavdelning startats upp med goda effekter på vårdens kvalitet och flöden. KLART Mellanvårdsteamets insatser i patientens hemmiljö inom psykosvården har utökas, och kan nu även inkludera patienter med beroendeproblematik. KLART Inom den rättspsykiatriska vården har personal med pedagogisk kompetens anställts. KLART Patientforum har under året startats upp inom heldygnsvården enligt struktur från Stockholms läns landsting. Veckovisa möten hålls med inneliggande patienter som leds av patientföreträdare och chef. Syftet är att snabbt fånga upp patienternas upplevelse av vården och identifiera områden för förbättring där enheterna snabbt kan korrigera med lämpliga åtgärder. Verksamheten kommer även införa patientforum på öppenvårdsmottagningarnas dagverksamhet med början under januari 2017. PÅGÅR Utökning av mobilt uppdrag/närsjukvårdsmodell är ett uppdrag som pågår inom vuxenpsykiatrin och som ingår i det politiska uppdrag som innefattas i omstart målbild psykiatri 2015. Detta är ett stort utvecklingsområde där målsättningen är ett närmare psykiatriskt stöd utifrån patientens hemmiljö och att detta ska kunna möjliggöras tillsammans med andra vårdgivare. Ett utvecklingsarbete pågår utifrån identifierade patienter med hög vårdkonsumtion och komplex problematik. Ett nära samarbete med en kommun i Skaraborg pågår där målsättningen är att djupare kartlägga vårdinsatser och vårdbehov för att därefter se över möjligheterna till

10(46) Årsredovisning 2016 förändrade vårdmodeller, i samverkan med andra vårdgivare. De mobila teamens arbetsmodell är också under översyn, där förhoppningen är att öka mobiliteten och de förebyggande insatserna. PÅGÅR Stärka första linjens förmåga att möta psykisk ohälsa Genom att samarbeta tillsammans med vårdgrannar i närområdet kan vården för den psykiskt sjuke förbättras. Regelbundna samarbetsmöten mellan vuxenpsykiatrin och primärvården, upparbetad struktur finns. KLART Specialist direkt, telefonrådgivning läkare-läkare finns att tillgå för vuxenpsykiatri. KLART Konsultationsverksamhet där psykiatriker från vuxenpsykiatrin regelbundet besöker vårdcentral är under upparbetande men inte utbyggd ännu då många nyanställda läkare fortfarande är i introduktion. PÅGÅR Implementera ansvarsfördelningen mellan primärvård och BUP som kommer i ny RMR. PLANERAD Samverkan med Guldvingens vårdcentral i Lidköping som blir pilot med förstärkning i första linjen. PLANERAD Öka tillgängliga för alla vårdcentraler i Skaraborg för rådgivning hos BUP. PÅGÅR Fortsatt arbete i vårdsamverkan Skaraborg. PÅGÅR Uppfylla vårdgarantin Tillgängligheten har under 2016 försämrats jämfört med 2015. Främsta anledningen till detta är rekryteringssvårigheter av läkare samt sjuksköterskor vilket påverkat bemanningen av den planerade vården, tillgången på vårdplatser och operationsverksamhet. Under året har remissinflödet dessutom ökat inom flera verksamheter, totalt en ökning med 5 procent. Flera olika aktiviteter pågår för att förbättra tillgängligheten och under hösten har måluppfyllelsen avseende vårdgarantin förbättrats. Sedan 2015 pågår implementering av standardiserade vårdförlopp för utredning och behandling av cancersjukdomar. Detta är en ny typ och dimension av vårdgaranti där fler tidpunkter följs upp. Uppföljning av de först införda förloppen har visat god följsamhet och bra ledtider. PÅGÅR För att utveckla och samordna produktions- och kapacitetsplaneringen har ett sjukhusövergripande team bildats med kompetenser av ekonomi, HR och verksamhetsutveckling. Teamet är ett metodstöd i verksamheternas utveckling av produktions- och kapacitetsplaneringen samt ansvarar för struktur, kvalitetssäkring och metodutveckling inom området. Under året har arbete pågått inom flera verksamheter där målet är en utökad förståelse och kunskap i verksamheten samt en mer samordnad produktions- och kapacitetsplanering för sjukhuset. PÅGÅR

11(46) Årsredovisning 2016 Rekryteringsinsatser, bland annat tillfälliga lönetillägg för särskilt kritiska bristområden, utlandsrekrytering, deltagande vid mässor, kliniskt basår PÅGÅR Satsningar för en förbättrad arbetsmiljö och minskade sjuktal PÅGÅR Inhyrd personal från bemanningsföretag PÅGÅR Köp av vård från externa vårdgivare PÅGÅR Läs mer om produktion och tillgänglighet under avsnitt 5.3. Utveckla ett personcentrerat arbetssätt i hälso- och sjukvården Målet med personcentrerad vård är skapa ökad patientupplevd delaktighet, ökad patientupplevd trygghet samt ökad patientsäkerhet och därmed minimering av vårdskador. Arbetet med att införa en långsiktig och hållbar personcentrerad vård på SkaS påbörjades i början av 2016. På SkaS har arbetet med personcentrerad vård särskilt fokuserats på åtta pilotenheter. Arbetet har varit framgångsrikt och fler enheter planeras starta under 2017. Ett personcentrerat arbetssätt måste alltid grundas i ett personcentrerat förhållningssätt. Våren 2016 påbörjades ett grundläggande värdegrundsarbete kopplat till personcentrering med utbildning av medarbetare på de åtta pilotenheterna, under ledning av särskilt utbildade förbättringsledare. KLART Värdegrundsarbetet har rönt ett stort intresse även inom andra enheter på SkaS. Förutom de åtta pilotenheterna har ytterligare 7 enheter på SkaS arbetat med värdegrund kopplat till personcentrering. Totalt har över 1 000 medarbetare på SkaS deltagit i värdegrundsarbete under 2016. KLART En FoUU plattform för personcentrerad vård har inrättats där regionala och lokala förbättringsledare, tillsammans med nyckelpersoner och flera arbetsgrupper, vidareutvecklar utbildnings- och informationsmaterial, dokumentation och stöd till teamen. KLART Öppna föreläsningar för all personal vid SkaS PÅGÅR Riktade utbildningsinsatser till teamen har genomförts. KLART Struktur med kontinuerliga möten med enhetschefer, team och förändringsledare för att skapa hållbar långsiktighet och lärande nätverk. KLART Utbildning till certifierade lärare i empatisk kommunikation slutfördes under året. De 9 certifierade lärarna kommer i sin tur att utbilda pilotenheternas team. KLART Mätpunkter och mätvariabler i form av en värdekompass har tagits fram i regional samverkan. En första mätning och utvärdering av de åtta pilotenheterna påbörjades under hösten 2016. PÅGÅR Förbättra akutvårdkedjan Genom SkaS handlingsplan, som en del i regionens plan för en förbättrad akutvårdkedja säkerställs att de patienter som har medicinskt behov av akut vård får detta tillgodosett på ett effektivt sätt och bidrar till att göra vården sömlös för de patienter som har ett fortsatt vårdbehov efter utskrivning från sjukhuset. Nedanstående aktiviteter har genomförts eller pågår.

12(46) Årsredovisning 2016 Läkartjänster på akutmottagning. ST-läkare rekryteras under våren 2017. PÅGÅR Rekrytering av processchef för akutmottagningen i Skövde. KLART Mellanjour införs på akutmottagning. Fasas ut då ST-läkare rekryteras. KLART Distriktssköterska på akutmottagning KLART Barnsjuksköterska och barnsköterska på akutmottagning KLART OBS-platser i anslutning till akutmottagningen KLART Översyn av ambulansorganisationen och vårdplatsstrukturen som ett led i att optimera processerna i akutvårdkedjan. KLART Omsorgskoordinatorer på akutmottagning. KLART SkaS ingår som pilot tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att utvärdera förändrade arbetssätt på akutmottagning, bland annat med en förenklad triage och så kallad Stream Team för medicinpatienter. Piloten har fallit väl ut med förbättrad måluppfyllelse för TVT (total vistelsetid) och TTL (tid till läkare) som resultat. Förändringarna permanentas och förhoppningen är fortsatt goda resultat under 2017. PÅGÅR Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Säker vård är en viktig framgångsfaktor för SkaS. Patientsäkerhetsarbetet bedrivs metodiskt och med patientens bästa i fokus. Medborgarna ska känna ett förtroende för att SkaS gör allt för att vidta adekvata åtgärder så att patienter inte ska bli sjuka eller skadade i sin kontakt med vården. SkaS har en nollvision för vårdskador. En kontinuerlig strukturerad markörbaserad journalgranskning (MJG) sker på SkaS av tjugo patientjournaler per månad. Det är svårt att ännu kunna dra tydliga slutsatser angående utfallet (Figur 1). Figur 1 Andel vårdtillfällen med skada och vårdskada SkaS

13(46) Årsredovisning 2016 Förbättringsområden från patientsäkerhetskulturmätningen, aktiviteter för att stärka patientsäkerhetskulturen - PÅGÅR Stärka medarbetarnas kompetens inom patientsäkerhetsområdet - PÅGÅR Säker utskrivning från slutenvård - PÅGÅR Bidra till en minskad antibiotikaresistens - PÅGÅR Utbildning i Infektionsverktyget för medarbetare på SkaS - KLAR. Minska andelen vårdrelaterade infektioner PÅGÅR Förbättringsprojekt för att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner PÅGÅR Undvika undernäring hos patienter på sjukhus - PÅGÅR Minska vårdskador i samband med fallolyckor PÅGÅR Utvecklingsarbete för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården PÅGÅR Förbättra uppföljning av händelseanalyser PLANERAD Införa patientsäkerhetsdialoger - PÅGÅR Arbeta för en säkrare läkemedelsanvändning Arbetet för en säkrare läkemedelsanvändning är en viktig del i SkaS patientsäkerhetsarbete. Att minska de läkemedelsrelaterade problemen samt att minska läkemedelsfelen i vårdens övergångar är i fokus. Målet att minst 50 procent av patienter får skriftlig utskrivningsinformation inklusive läkemedelsinformation har uppnåtts för 2016. Läkemedelsrelaterade problem Följa upp och säkra att patienter vid utskrivning erhåller skriftlig utskrivningsinformation med läkemedelsberättelse samt aktuell läkemedelslista. PÅGÅR Följa upp kvalitetsrevisionen av läkemedelshantering. PÅGÅR Stödja implementering av eped som stöd vid ordination och iordningställande av läkemedel till barn inom sluten vård. PÅGÅR Stödja implementeringen av slutenvårdsdos. PÅGÅR Arbete för att olämpliga läkemedel till personer, 75 år och äldre, ska minska mot föregående år PLANERAD Under året har förarbete startats för projektet Säker utskrivning att bland annat fokusera på informationsöverföring av läkemedelsinformation mellan sjukhuset och primärvården. En välinformerad och delaktig patient, som förstår sin läkemedelsbehandling, är ett av de viktigaste målen. PÅGÅR Antibiotikaresistens Arbeta utifrån de punkter som beskrivs i Stramas 10-punktsprogram för att minska antibiotikaresistens, ha kunskap om resistensläget, den egna förskrivningen av antibiotika och följsamhet till aktuella behandlingsriktlinjer. PÅGÅR Utse kontakt-/verktygsläkare (motsvarande) till Sjukhusstrama och infektionsverktyget inom varje verksamhet. PLANERAD

14(46) Årsredovisning 2016 Utbildning för verksamhetschefer, processchefer och verksamhetsutvecklare i statistikfunktionen i Infektionsverktyget. KLART Tillse att Sjukhusstramagruppen ges ett långsiktigt uppdrag samt förutsättningar att genomföra uppdraget. PLANERAD Starta genomförande av antibiotikaronder i verksamheterna. PLANERAD Vårdrelaterade infektioner (VRI) Använda resultat från Infektionsverktyget i förbättringsarbete. PLANERAD Minska andelen vårdrelaterade urinvägsinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete och följsamhet till lokal rutin för Blåsscanning, blåstappning och KAD för att förhindra vårdrelaterade infektioner och vårdskador. PÅGÅR Minska andelen postoperativa sårinfektioner genom systematiskt förbättringsarbete. PÅGÅR Uppföljning av VRI via Infektionsverktyget. KLART Genomföra punktprevalensmätningar av VRI, vår och höst. KLART Utbildning av alla som ordinerar antibiotika i Melior i vad som är en vårdrelaterad respektive samhällsförvärvad infektion och utvärdera förbättringen. PÅGÅR Göra en årlig sammanställning av antalet och omfattningen av utbrott med smittspridning av resistenta bakterier (MRSA, VRE, tarmbakterier med ESBL), liksom av antalet indexfall som medfört smittspårningsarbete utan att sekundärfall påvisats. Samt sammanställa antalet och omfattningen av utbrott av vinterkräksjuka, clostridium difficile, influensa och andra smittsamma agens som medfört resurskrävande åtgärder på SkaS. PÅGÅR Mäta totala användningen av antibiotika på rekvisition (DDD per vårddygn och år) vilken ska minska med minst 10 procent under 2016-2017 jämfört med 2015. PÅGÅR Uppföljning av resistensdrivande och bredspektrumantibiotika. PÅGÅR Skapa ett sammanhållet vårdsystem Under året har fokus för sammanhållet vårdsystem varit kring fortsatt utveckling av mobila närsjukvårdsteam samt utveckling av närsjukvårdscentrum Mariestad. Mobil närvård Den mobila närvården är uppdelad i tre geografiska områden. För varje område finns ett närsjukvårdsteam och ett palliativt team organiserat inom SkaS. Under året har de olika teamen kommit igång inom alla tre geografiska områden. KLART Målsättningen med arbetet det vill säga att uppnå ett teamarbete där kommunens personal, sjukhusets team och närsjukvårdsläkarna ger nära och mobil vård till multisjuka individer har till stora delar uppnåtts. PÅGÅR Fortsatt utvecklingsarbete pågår för att bland annat utveckla vårdmodellen samt att ta fram förslag på ersättningsmodell för mobil närvård. PÅGÅR

15(46) Årsredovisning 2016 Vårdsamverkan Skaraborg har lednings- och styransvar för mobil närvård med komplettering av de tre operativa ledningsgrupperna där berörda kommuner, primärvård och SkaS ingår. KLART Utveckling närsjukvårdscentrum Mariestad Under året har ett utvecklingsarbete startat för att utveckla närsjukvårdskonceptet i Skaraborg. I uppdraget ingår att identifiera och utveckla områden som mobil närvård och omsorg, nära vård och omsorg, förebyggande vård, vårdplatser, organisation och finansiering samt forskning och utveckling. Exempel på aktiviteter som kommer starta är utvecklad dagsjukvårdsverksamhet, digitala tjänster mellan primärvård och sjukhus, närsjukvårdsarbetet inom psykisk ohälsa. Mobil närsjukvårds utvecklingsområden kommer att integreras i detta arbete. PÅGÅR Under hösten har en projektorganisation tillsats för utvecklingsarbetet. KLART För ledning och styrning har tillsats en särskild politisk styrgrupp som består av representanter från ingående kommuner, primärvård, SkaS, tandvård och habilitering och hälsa. KLART 5.3 Produktion Under perioden har den totala vårdproduktionen varit i nivå med budgeterade volymer. Rekryteringsproblem och ett ökat remissinflöde har påverkat tillgänglighet vad gäller antal väntande till första besök och behandling. Antal vårdtillfällen har minskat jämfört med föregående år vilket följer sjukhusets långsiktiga strategi med att utveckla öppna vårdformer som närsjukvård samt mobila team inom bland annat palliativ vård och psykiatri. Antal överbeläggningar och antal utlokaliserade inom somatisk vård har varit i nivå med tidigare år. Planerade ökningar av vårdplatser inom bland annat ortopedi och medicin har inte kunnat genomföras på grund av bristen på sjuksköterskor. Verksamhetsområden med utökade uppdrag via regional produktionsstyrning har uppnått fastställda volymer för helåret. För att klara tilläggsuppdrag och vårdgarantikrav krävs fortsatta åtgärder i form av förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetsinsatser och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag. Prestationsersättning enligt vårdöverenskommelse Total produktion januari till december uppgår till nivå enligt vårdöverenskommelse 2016. Sammanvägda prestationer är ett sammanvägt mått på totalt utförd vård. Sammanvägda prestationer var efter december i nivå med budget och föregående år. Sluten vård (somatik och psykiatri) Antal sjukhusvårdtillfällen har totalt sett minskat jämfört med samma period föregående år men är i nivå med budget. Minskning av vårdtillfällen ses inom de flesta specialiteter. Däremot har antal vårdtillfällen ökat inom kvinnosjukvården (+375) och där främst inom förlossningsvård.

16(46) Årsredovisning 2016 Slutenvård Utfall jan-dec 2016 Budet jan-dec 2016 Utfall jan-dec 2015 diff mot budget diff mot fg år Sjukhus-vtf 36 470 36 730 37 510-260 -1% -1 040-3% DRG-poäng slv 30 990 31 380 31 320-390 -1% -330-1% inom- och utomlänsproduktion DRG-poäng 2015 viktade enl viktlista för jämförbarhet mellan åren En förklaring till minskat antal vårdtillfällen är att patienter i större utsträckning omhändertas i öppna vårdformer. På akutmottagningen har omsorgskoordinatorer anställts för att styra patienten till rätt vårdnivå och minska den undvikbara slutenvården. Förändringen av vårdtillfällen följer därmed den långsiktiga strategi sjukhuset har att utveckla och utöka möjligheten för patienter att omhändertas i öppna vårdformer. Även ökade möjligheter till digitala kontakter bidrar till en förskjutning från slutenvård till öppenvård. Öppenvård (somatik och psykiatri) Antal öppenvårdsbesök har ökat med 16 380 besök jämfört med 2015, vilket är en stor förändring sedan augusti då den totala ökningen uppgick till 6 200 besök och då man såg en minskning av första besök. Av den totala ökningen är 5 200 besök kopplade till psykiatrin. Ökningen av antal efterföljande besök beror dels på förskjutning från slutenvård till öppenvård dels på att vissa specialiteter kunnat bemanna öppenvårdsverksamheten med fler läkare. Se även avsnitt 5.3.5 Tillgänglighet. Öppenvård Utfall jan-dec 2016 Budet jan-dec 2016 Utfall jan-dec 2015 diff mot budget diff mot fg år Öppenvårdsbesök 419 380 383 570 403 000 35 810 9% 16 380 4% DRG-poäng öv 7 585 7 320 7 220 265 4% 365 5% Tilläggsuppdrag utöver VÖK - regional produktionsstyrning Beslut om regional produktionsstyrning togs av Regionstyrelsen i december 2013. Beslutet innebär en regiongemensam produktionsstyrning inom vissa diagnosgrupper för att öka kvalitet och förbättra tillgänglighet för invånarna i Västra Götaland. SkaS har under 2016 ett utökat uppdrag enligt nedanstående tabell. Verksamhetsområden med utökade uppdrag har uppnått fastställda volymer för helåret förutom inom ryggkirurgi på grund av bristen på specialistkompetens och inom obesitaskirurgi, främst på grund av bristen på operationsutrymme.

17(46) Årsredovisning 2016 I den regionala produktionsstyrningen har basvolymer fastställts för ett antal specialiteter och behandlingar där det finns tillgänglighetsproblem. Basvolymen är ett riktvärde för vilka volymer respektive verksamhet bör uppnå för att klara sin tillgänglighet till första besök och behandling. Basvolymen utökas sedan med regionalt tilläggsuppdrag. Nedanstående tabell visar utfall första besök och operationer 2016 i förhållande till basvolym inklusive regionalt tilläggsuppdrag. Första besök läkare Budget basvolym + tilläggsuppdrag Utförd produktion ack 1612 Differens Ortopedi 5 300 5 875 575 Ögon 4 500 4 010-490 Kirurgi 3 600 3 770 170 Urologi 2 000 2 125 125 Hud 6 054 6 390 336 Gynekologi 4 300 4 720 420 ÖNH 4 800 5 105 305 Summa 30 554 31 995 1 441 Budget Behandling basvolym + tilläggsuppdrag Utförd produktion ack 1612 Differens Ledprotes (höft & knä) 800 800 0 Ortopedi rygg 120 90-30 Ortopedi övrig 2 500 2 230-270 Gråstarr 2 100 2 110 10 Ögon övrig 400 385-15 Allmänkirurgi 2 700 3 430 730 Urologi 1 400 1 175-225 Gynekologi 1 000 1 020 20 ÖNH 900 1 415 515 Summa 9 951 10 487 735

18(46) Årsredovisning 2016 Tillgänglighet Speciellt fokus under 2015 och 2016 har varit att förbättra tillgängligheten för patienter med misstänkt cancer genom att utveckla standardiserade vårdförlopp. SkaS har förbättrat och uppnått ledtiderna för de uppstartade vårdförloppen. Under 2016 har andelen patienter med en frågeställning om misstänkt cancer som fått sitt första besök inom 14 dagar legat på en stabil och jämn nivå tack vare förbättringar i de patientprocesser som ingår i vårdförloppen. Inom akutvården pågår förbättringsarbeten för att korta genomloppstider. Sedan 2014 har budgetmedel tillförts akutmottagningarna för att förstärka akutprocessen, bland annat för barnsjuksköterskor och läkartjänster. Andel patienter där SkaS uppnår fastställda målvärden för total vistelsetid (TVT, mål 90 procent) är 72 procent för 2016. Andel patienter där SkaS uppnår fastställda målvärden för tid till läkare (TTL, mål 55 procent) är 48 procent för 2016. Under hösten har akutmottagningen i Skövde genomfört ett pilotprojekt med förändrat arbetssätt. Projektet har innefattat förändrad och förenklad triage, införande av så kallat Stream Team för medicinpatienter, planstyrt arbetssätt samt sköterskemottagning. De preliminära resultaten (7 av 10 dagars mätningar) visar på en förbättring av måluppfyllnad av TVT med 8 procentenheter jämfört med genomsnittet under 2016. Förändringarna permanentas och förhoppningen är fortsatt goda resultat under 2017. Väntande till Första besök och behandling Antal väntande till första besök uppgick efter december till 6 700 patienter, vilket är en minskning med 1 000 patienter sedan juli 2016. Trenden med ökande köer har brutits och måluppfyllelse inom ramen för vårdgaranti har förbättrats varje månad under hösten. Antal väntande till operation/behandling uppgick till 2 900 patienter, vilket är en ökning med drygt 400 patienter sedan maj 2016. Väntande till behandling har ökat på grund av brist på vårdplatser och bemannade operationssalar men ökningen beror också på att antal besök ökat under hösten. Fler besök genererar fler operationsanmälningar. Trenden med försämrad tillgänglighet har dock brutits även för väntande till operation/behandling och måluppfyllelsen inom ramen för vårdgaranti har förbättrats varje månad sedan augusti. För att klara tilläggsuppdrag och vårdgarantikrav krävs dock ytterligare åtgärder i form av rekrytering, förbättrad produktionsplanering, köp av vård, extra tillgänglighetsinsatser och fortsatt nyttjande av bemanningsföretag. Nedanstående diagram visar förändring av måluppfyllelse och av antal väntande till besök under perioden 2014-2016.

19(46) Årsredovisning 2016 100% 80% 60% 40% Första besök SkaS Måluppfyllelsegrad 2014-2016 91% 95% 94% 87% 79% 82% 73% 67% 69% 77% 83% 86% 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 Totalt antal väntande till besök 2014-2016 7 700 7 400 7 200 6 300 6 800 7 100 6 600 6 770 6 740 5 300 5 400 4 700 20% 3 000 0% 2 000 1 000 0 Väntande under 90 dgr 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Operation/behandling SkaS Måluppfyllelse 2014-2016 96% 96% 93% 82% 81% 81% 83% 70% 64% 66% 75% 78% 79% 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1 000 Totalt antal väntande till operation 2014-2016 1 700 1 900 2 900 3 000 2 900 2 900 2 930 2 700 2 750 2 500 2 550 Andel väntande under 90 dgr Remissinflöde En förändring av remissinflödet påverkar både tillgänglighet och resursbehov. De flesta verksamheter har haft ett ökat remissinflöde och under 2016 har remissinflödet till första besök ökat med 5 procent jämfört med 2015. Inom barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri är det främst neuropsykiatrisk frågeställning som ökar. Beräknad prognos innebär årlig ökning av 400 patienter/ år inom denna patientgrupp. Inom urologi och öron är det ökade remissinflödet främst kopplat till införandet av standardiserade vårdförlopp för patienter med misstänkt cancer. Under 2016 ökade remissinflödet med 12 procent inom urologi och fyra procent inom öron. Inom ortopedi och hud påverkar regionala tilläggsuppdrag att remissinflödet ökar då patienter från andra delar av regionen än Skaraborg tas om hand inom uppdraget (300 remisser ortopedi från SU och 400 remisser hud från SÄS). Inom öron och kvinnosjukvård pågår arbete för att fastställa rutiner för remissbedömning och vilka inklusions- och exklusionskriterier som skall utgöra gränssnitt mot primärvård. Utförda första besök En annan faktor som påverkar tillgängligheten är utförda första besök. Eftersom remissinflödet ökar finns ett behov av att utöka antal första besök. För att möta ökat remissinflöde och tilläggsuppdrag har verksamheterna arbetat med att utveckla sin produktions- och kapacitetsplanering, se över schemaläggning för mottagningsverksamhet och fastställa

20(46) Årsredovisning 2016 gränssnitt mellan primärvård och specialistvård mm. Under 2016 ökade antal utförda första besök med 1 000 besök (2 procent) vilket är en positiv utveckling jämfört med augusti då antal första besök hade minskat med 800 besök jämfört med 2015. Uteblivna besök Uteblivna besök är ytterligare en faktor som påverkar tillgängligheten. Oavsett om ett uteblivet besök är ett första besök eller efterföljande besök tar de uteblivna patienterna upp resurser och mottagningstider för andra patienter. Totalt antal uteblivna besök uppgick till 16 500 besök under 2016, vilket är en ökning med fem procent (790 besök) jämfört med samma period föregående år. Flest antal uteblivna patienter finns inom barnmedicin, VUP och BUP. En förhoppning är att införandet av SMS-påminnelse under 2016 ska minska antalet uteblivna patienter. Beläggning Under perioder har det akuta patientinflödet varit högt under 2016 och disponibla vårdplatser har inte räck till. För att möta behovet har tillfälliga disponibla vårdplatser öppnats. Bristen på vårdplatser inom framförallt ortopedi och kirurgi är främsta orsaken till att extra vårdplatser behöver öppnas eller att patienten utlokaliseras till annan avdelning Genomsnittlig beläggningsgrad under 2016 uppgick till 83 procent inom psykiatrin och 91 procent inom somatiken, vilket är högre än regionalt uppsatt mål som är 90 procent. En beläggningsgrad över 90 procent kan leda till ineffektivitet och försämrad logistik på en avdelning. En hög beläggningsgrad kan även medföra att operationer behöver strykas och försämrar därmed tillgängligheten utifrån vårdgaranti. En fördjupad analys av vårdplatsbehov har påbörjats på SkaS under 2016 6. En attraktivare arbetsgivare För att SkaS ska kunna attrahera, behålla och rekrytera medarbetare med rätt kompetens, är det av stor vikt att vara en attraktiv arbetsgivare, som kan erbjuda en god arbetsmiljö där

21(46) Årsredovisning 2016 medarbetarna har möjligheter att utvecklas både som individ och efter verksamhetens kompetensbehov. En strategisk viktig förutsättning för att detta ska kunna uppnås, är att medarbetarna bereds möjlighet att arbeta på toppen av sin kompetens. Det innebär att medarbetarnas kompetens används rätt och att arbetsuppgifterna fördelas med utgångspunkt från utbildningsnivå och erfarenhet. 6.1 Prioriterade mål Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Västra Götalandsregionen har tagit fram gemensamma karriärutvecklingsmodeller för sjuksköterska och barnmorska, undersköterska, barnsköterska och skötare. Det pågår ett fortsatt arbete för framtagande av modeller för kategorierna psykolog, biomedicinsk analytiker (BMA) och medicinsk sekreterare. Regionens karriärutvecklingsmodell består av olika steg, där varje steg beskriver vilka möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling som finns inom respektive yrke. Modellen är ett verktyg för att i samband med medarbetarens utvecklings- och lönesamtal visa kopplingen mellan kompetensutveckling och verksamhetens behov. SkaS har medverkat i arbetet att ta fram karriärutvecklingsmodellerna. En kommunikationsplan har under 2016 arbetats fram för implementering av modellerna i verksamheten. Under 2017 kommer modellerna införas successivt. Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska För att SkaS ska vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för SkaS medarbetare. En av åtgärderna för att nå en god arbetsmiljö är att nå en minskad sjukfrånvaro. I det ständigt pågående arbetet med att minska sjukfrånvaron, har SkaS ingått som pilot i projektet Mobiliseringsinitiativet som är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. SkaS sjukfrånvaro för 2016 är 6,7 procent vilket i stort sett ligger i nivå med föregående år. För att nå regionens måltal på 5 procent har verksamheterna bland annat arbetat med: Individuella rehabiliteringsplaner för att få medarbetare snabbt åter i arbete Ökat samarbetet med Hälsan och Arbetslivet Fokuserat på att minska korttidsfrånvaron genom t ex förstadags intyg, tidiga kontakter med medarbetaren Arbetsanpassningar