Dialogmöte Skellefteå: 9 nov 2016 I kölvattnet av Nationella strategierna för skolväsendets digitalisering

Relevanta dokument
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

Nationell strategi för skolväsendets digitalisering. Johanna Karlén Projektledare SKL

Handlingsplan för digitalisering inom förskola och skola

Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämnden godkänner förslaget till IT-plan för Vallentuna gymnasium

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

och gru För- Reviderad skola Handlingsplan Skellefteå 1 (8)

IT-strategi för utbildningsverksamheten Övertorneå kommun

Utbildningsoch. arbetslivsförvaltningen

Digitalisering av gymnasieskolan

Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg. Nätverksträff den 28 februari

Leda digitalisering 12 oktober Ale

Förändringstakten i Sverige och i omvärlden

Rapport skolutveckling och digitalisering

Leda digitalisering 24 november Ale

STOCKSÄTTERSKOLAN. F - 6 skola. Stocksätterskolans digitala resa. Belägen i norra Hallsberg med direkt närhet till natur och spontanidrottsplats

Skolans digitala infrastruktur

IT-användning och IT-kompetens i skolan

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

IKT-Strategi BoU

Riktlinjer för digitalisering

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Digitaliseringen av skolan

LIKA, it-tempen för skola och förskola. En presentation baserad på publicerade värderingar i augusti 2017

Bildningsförvaltningens IKT-strategi

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Tilsith Lacouture Projektledare

Att använda sig av medier

#allaskalyckas digital kompetens. It-strategi. för grundskola och grundsärskola

Digitaliseringen av skolan

Digitaliseringsstrategi för förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen DELRAPPORT IT

Handlingsplan för digitalisering i för- och grundskola

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

Örat mot rälsen hur är digitaliseringsläget på landets skolor och förskolor?

Digitalisering i skolan och vuxenutbildningen

Organisation för ett effektivt samarbete mellan IT-avdelning och verksamhet CAROLINA SANDERBERG IT-UTVECKLARE ALVESTA KOMMUN

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

e-strategi i utbildningen

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

Dialogmöte 30/8 2016: I kölvattnet av Nationella strategierna för skolväsendets digitalisering

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Underlag till presentation om. digitala nationella prov (presentationen kommer att uppdateras under hösten 2019)

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

LIKA. Ett verktyg för att stötta och underlätta skolornas digitalisering. Johanna Karlén,

Vägen till SSO i Ängelholm

Fem tips när den nationella strategin för skolans digitalisering ska konkretiseras

Strategi för barns och elevers lärande i en digital värld

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Skola och lärande i en digital värld

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

e-strategi i utbildningen

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

IKT strategi för grundskolan i Malmö stad

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

Digital kompetens. Kvalitetsdag Nacka 9 februari Jan Hylén, Mats Östling EDUCATIONANALYTICS.SE

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

IKT-strategi

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Systematiskt kvalitetsarbete

Nationell strategi för digitaliseringen av skolväsendet

april 2012 Kompetenscentrum för digitalt lärande Verksamhetsplan för 2012

Handlingsplan för genomförande av stadens IKT-program inom Arbetsmarknad & Vuxenutbildning. Gäller för åren

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå

Alla elever ska bli Kunskapsvinnare!

Unikt samverkansprojekt mellan förskolan i Luleå och Kommunhälsan det första i sitt slag i landet

Leda digitalisering Ale ht17

Nyfiken på programmering Nacka

IKT-strategi

IT-strategi. Sida 1 (6)

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Program Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi

Motiv till en 1:1 satsning gällande digitala enheter för åk 4-9 samt förtätning av digitala verktyg från förskolan till årskurs 3

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Välkomna till Härryda kommun.

En nationell strategi för skolans digitalisering

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Här växer människor och kunskap

Regional digital utveckling

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

- Den kollegiala kraften vid implementering av digitalt lärande

Kapitel Avsnitt Kap.nr: Sidnr: IT 08 1(6) Dokumentansvarig (namn och funktion) Fastställd av (namn och funktion) Fastställd datum Reviderad datum

Leda & lära i tekniktäta klassrum

Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad

Handlingsplan för digitalisering av grundskolan för åren

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Projektplan för Digitalt först med användaren i fokus

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Transkript:

Dialogmöte Skellefteå: 9 nov 2016 I kölvattnet av Nationella strategierna för skolväsendets digitalisering Ett möte för rektorer, förskolechefer, it-pedagoger, förvaltningschefer, politiker - de som arbetar i kommuner med frågorna kring skolväsendets digitalisering. Här en resumé av eftermiddagen som, utöver nätverkande och erfarenhetsutbyte, hade följande mål: utbyte och diskussion och att få fram en bruttolista på utmaningar och vilket stöd som behövs för det fortsatta arbetet, såväl lokalt och regionalt som nationellt. Närvarande kommuner/regioner: Arvidsjaur, Kalix, Luleå, Lycksele, Malå, Norsjö, Robertsfors, Sorsele, Skellefteå, Piteå, Umeå, Region Västerbotten samt Luleå tekniska universitet. 1. Inledning Eftermiddagen började med en inledning av Johanna Karlén från SKL som berättade om SKL:s arbete när det gäller skola och lärande i en digital värld, och då bl.a. det fyra strävansmål som är framtagna och de initiativ och projekt som drivs just nu. Information finns på skl.se/skolansdigitalisering. Sedan blev det en laget-runt presentation där varje kommun/region presenterade sitt nuläge, en utmaning man löst och främsta utmaning man ser framåt. Därefter blev det gruppdiskussioner kring utmaningar man ser och utmaningar man löst samt vilket stöd som behövs framåt, såväl lokalt och regionalt som nationellt. Vi kan konstatera att det finns gott om utmaningar, men också att mycket arbete pågår samt att det finns ett stort engagemang och en vilja att komma framåt. Skolverkets förslag till Nationella strategier för skolväsendets digitalisering och ändringar i styrdokumenten är välkomna och ett viktigt steg för likvärdighet, men det behövs tydlighet kring vad som gäller och var ansvar ligger. Alla undrar när beslut kommer. 2. Utmaningar Nedan en tabell där den första gruppövningen, då vi spaltade upp och diskuterade utmaningar, är sorterad under olika områden.

Definition och mål Tid Utmaning Ju mer samhället digitaliseras, desto mer traditionell blir skolan? Vilket innehåll ska finnas i en digitaliserad skola? Tydlighet i styrdokumenten - verkar vara lättare på vuxenutbildningen - finns tydligt skrivet om att tillgängliggöra för eleven - borde vara samma för grundskolan och gymnasiet! Likvärdighet, röd tråd - går det? Oense politiskt? Varför kommer inte beslut i frågan om digitalisering av skolväsendet? Tiden, det är bråttom Steget efter, det ska börja gälla och det är svårt att hoppa på tåget Det går inte åstadkomma allt till hösten 2017 Styrdokumenten börjar gälla omgående Varje modul = 30 timmar arbete, i en redan tyngd kår Tidsaspekt, när, var, hur Snabba upp processen, allt tar för lång tid Mycket som redan händer med mattelyft etc. Hur många rektorer/förskolechefer är det här idag? Vardagsbekymmer tränger undan prioriteringar? Digitala läromedel är på gång, men ekonomiska hinder Små kommuner har inte personella resurser att ta hand om alla satsningar.. Hur kan man spara pengar i skolan med digitaliseringen? n - idag kostar infrastrukturen mycket pengar Det finns billiga lösningar, ex inköp av Chromebooks kostar 2000kr. Ska hålla i tre år, kostar inget att administrera! Jämför detta med PC. Skolledarmaterialet borde kommit först, för att kunna genomföra, driva. utveckling Pedagogerna ska kunna hantera verktygen utveckling - en kurs? Hur får man lärare att komma på anordnade träffar? Ergonomisk utbildning - för att förebygga framtida arbetsskador Vilket stöd ska lärarna få? Hur ofta? IT-avdelning saknar spetskompetens. Hur ska vi gå tillväga för att öka och utveckla den digitala kompetensen i alla led? Politiker, skolledning, rektorer, lärare, spec.ped och elever Utbildning och kompetenshöjning för alla aktiva lärare. Skolverket uppskattar att 100000-120000 lärare måste utbildas. Kollegialt lärande Enstaka K-dagar räcker inte Utbilda medvetna e-medborgare Stötta handledare i digitalt kompetenslyft utveckling, likvärdighet utveckling för lärare Lärarbristen: Hur får vi fler lärare i både utbildningssystemet och som stannar kvar i yrket? Hur förbereds kommande lärare för e-samhället? IT-pedagogiskt stöd

Ledarnas kompetens Infrastruktur Samarbete och delaktighet Utveckling och förändring Min egen kompetens som ledare, vi kan inte lämna utvecklingen till eldsjälarna Tidsbrist att hinna lära sig som skolledare, prioriteringen Att kunna skapa förutsättningar för verksamheten att nå målbilden Att utgå från styrdokumenten, inte från intresse Att it är något annat än vad vi vanligtvis gör Skolledaren behöver bli tydlig - vad vill vi ha? Att nå personalen och få gehör för kompetensutvecklingsinsatser Att kunna sätta krav och följa upp som skolledare - vad är lägstanivån? Kan ha göra med kompetensbrist eller brist på infrastruktur. Rektorn känns som den viktigaste parten i allt kring IT på skolorna. Flera olika inloggningar idag, tar mycket tid - praktiskt onödigt och det finns lösningar. Svårt att växla mellan olika program och it-tjänster. Att logga in på resurser. Flexibilitet i system, uppkoppling av enheter, flexibel plattform Single sign-on Kronjuvelerna ska vaktas - inte öppna upp, brandväggar - ju mindre servrar desto bättre Nätet belastas för hårt och för mycket, de privata mobilerna går därför inte att arbeta med på skolan, belastningen blir dessutom högre hela tiden Problem med trådlösa nätverket. Överbelastat, ligger nere. Konsekvenser av att stänga ute privata enheter, t.ex. när lektionen inte påbörjas i ett klassrum och problemet måste arbetas runt på andra sätt Samtidigt finns det konsekvenser av att tillåta privata enheter (omklädningsrum, sociala medier, används för skoj /illvillighet/kränkning/...) krävs policys! Även grannar kanske kopplar upp sig och nätet pressas ännu mer, viktigt att allt hålls separat för att klara trycket, styra trafiken. Arbetsplatsen erbjuder inte den digitala miljö jag är van vid - då använder jag min egen. Mer samverkan mellan kommuner och län. Gemensamma önskemål och krav gentemot läromedelsförlagen. Digitala läromedel - licenser Digitala verktyg till (yngre) elever IT och skola drar sällan åt samma håll: när IT-avd är stora så fungerar de som en egen enhet och får makt i sig själva Jobba åt samma håll, samma målbild IT som medel för att nå mål - ska ses som ett verktyg för att nå målen, samma målbild behövs Delaktighet Samarbete: Mera nätverkande, hjälpa varandra i det här, komma ifrån att göra allt själva Att få med alla på tåget Hur får vi fart på landets politiker? Att få ut information till nyckelpersoner och lärare. Förändringsbenägen IT-avdelning Motstånd om man kanske ska gå i pension

Service-inriktade vs. styrande IT-pedagogen blir mer av en informatör än en pedagogisk förändringsledare Kulturell utmaning - delakulturen, det finns svårigheter att dela med si Kollegialt lärande och delakultur - att använda digitala möjligheter Många är rädda - i en ny roll! Som IKT-pedagog är det utmaning att få med skolledarna, att de blir IT-ledare Det gamla sättet är fortfarande valbart - varför? Kontinuerlig digital utveckling Stor kommun gör att det blir svårt att driva igenom saker. Många användare. En kommungemenskap. IT vidare än nät och datorer. Aktivt och individuellt lärande där mjukvara hjälper eleverna till utökat lärande. Vara uthållig så att förändringar hinner ge effekt När ser lärarna att arbetet förenklas tack vare digitaliseringen? 3. Utmaningar man löst Nedan en tabell där den andra gruppövningen (att berätta om lösningar man fått till) är sorterad under olika områden. En övning som vi inte tog så mycket tid till, eftersom vi fokuserade på den tredje och sista övningen behov av stöd. Kommun Löst utmaning Arvidsjaur Fungerande administration av ipads (MDM). Arvidsjaur Likvärdighet av appar som fungerar. Lycksele Stor andel elever och lärare använder lärplattformen i Lycksele i kärnämnen Skellefteå Har löst inloggning till LMS med företaget Svensk E-identitet (Skolfederationen) Sorsele En person ur IT-personalen sitter på skolan.? Skolfederation för inloggning? IT-enheten är mer delaktig i skolfrågor.? Lära av varandra (nätverksträffar)? Webbaserad SFI för flexibelt lärande nivå, C och D - upplagt i Moodle 4. Behov av stöd Nedan en tabell där den tredje och sista gruppövningen är sammanfattad. Under den här övningen diskuterades behov av stöd i olika former och på olika nivåer (lokalt, regionalt, nationellt) Samsyn Organisation Arbete Stöd - lokalt Kommunstyrelsen: samsyn, pedagogik De som jobbar med det tekniska behöver förstå vår värld Politiker har insikt i utmaningarna vi står inför. IT-pedagog som är knuten till ledningsgruppen IKT-pedagog, IT-tekniker, fortbildning för pedagoger, inspiration och motivation till pedagoger Nyckelpersoner på skolorna, tekniker, inspiratörer. IT-pedagoger som stöd för lärare och rektorer. IT-pedagogiska resurser och hjälp från ledning. Genomföra något nytt- goda exempel

Utgå från LIKA för att se hur man kan komma vidare Spetskompetens inom IT. utvecklingsinsatser Beställarkompetens - vad behöver vi och vad är det vi köper? Vad kan vi göra med det vi redan har? Lärarrekrytering, svårighet i små kommuner, hitta former för lokala lärcentra Stimulansbidrag riktade till mindre kommuner, säg under 20 000 inv. Ska inte gå till att köpa grejor, utan att få helheten att fungera. Någon form av strategisk satsning som hjälper mindre huvudmän att lösa uppdraget. skt. Samordning utveckling Stöd - regionalt Nätverk för IT-pedagoger kanske går att genomföra genom digitala möten? Använda distanslärande. Diskussion om hur man ska finansiera IT - lära av varandra Nätverksbyggande Nätverk som hålls ihop regionalt i olika frågor. Bamse-mentalitet är viktig! Nätverksträffar. Samordna behov och upphandlingar. Samordna kompetensutveckling - samarbete mellan kommuner genom att dela med sig - främja delakulturen utveckling/utbildning för skolledare Mer samverkan kring kompetensutveckling i förhållande till de nya styrdokumenten MediaCenter Opartiskt kompetenscentrum - inte i klorna på marknaden Definition och mål Organisation Stöd - nationellt Tydliga beslut på olika nivåer Politiskt och ekonomiskt - likvärdighet. Tydliga riktlinjer och beslut från regering och riksdag. Tydlighet i alla ned konkretisera nationellt regionalt lokalt vad det innebär på de olika nivåerna. Definitioner på vad som menas med olika uttryck: Digitalisering, datalogiskt tänkande, programmering, adekvat digital kompetens När en ny reform ska genomföras så ska pengar följa med Politiskt och ekonomiskt - likvärdighet. IT-stöd när det kommer en ny förordning Skapa möjligheter för samverkan, stötta små kommuner Stöd för att implementera det digitala kompetenslyftet Lärarutbildningen ska vara med på banan Digitaliseringslyft - allt annat ska ju lyftas. Fler som arbetar med frågorna kring digitalisering. Lärarrekrytering, svårighet i små kommuner, hitta former för lokala lärcentra Sammanfattat av Johanna Karlén, Sveriges Kommuner och Landsting