Kvalitetsredovisning för år 2010 Pedagogiskt bokslut för Gymnasiesärskolan i Eslövs kommun Upprättad i april 2011
2 Gymnasiesärskolan - Kvalitetsredovisning för år 2010 Gymnasiesärskolan ska utifrån varje elevs förutsättning fördjupa och utveckla kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid (1 kap. 5 skollagen). Gymnasiesärskolan syftar till att ung-domar ska genomgå en fullständig gymnasieutbildning. Utbildningen ska inom ramen för utbildningsväg ungdomarna valt ge var och en möjlighet till harmo-nisk och allsidig utveckling. De ska få en sådan grund för ett livslång lärande att de har beredskap för den omställning som krävs när betingelser i arbetsliv och samhällsliv förändras (Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf, sidan 7). Kvalitetsredovisningen ett pedagogiskt bokslut Enligt förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (SFS 2006:279) ska varje kommun och varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärdering av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning för föregående kalenderår ska vara upprättad senast den 1 maj. Arbetet med kvalitetsredovisning ska främja kvalitetsarbetet och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningarna ska innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen ska även redovisas (14a kap. skollagen). Hur Kvalitetsredovisning för år 2010 har tagits fram Personalen har medverkat i framtagningen av Kvalitetsredovisningen för år 2010 genom diskussioner och i samband därmed dokumentation av måluppfyllelsen. Eleverna har medverkat genom att deras synpunkter vid klassråd, elevråd och andra diskussioner har tagits tillvara. En elevenkät har också genomförts. Föräldrarnas medverkan har framför allt skett vid utvecklingssamtal och spontana kontakter. Eslövs kommuns kvalitetsredovisning år 2010 avseende gymnasiesärskolan I denna kvalitetsredovisning ingår även Eslövs kommuns kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 avseende gymnasiesärskolan. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden gör en bedömning av de uppnådda resultaten och föreslår även åtgärder i förekommande fall. Beslut om uppföljning och utvärdering för 2010 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden fattade vid sitt sammanträde den 15 oktober 2009 beslut om vad som ska följas upp och utvärderas inom gymnasie-
3 särskolan 2010. Resultaten ska redovisas i Kvalitetsredovisning för gymnasiesärskolan för 2010 (GoVu.2009.275): Redovisning och analys av resultatutfallet i några basämnen. Redovisning och analys av studieavbrott. Människors lika värden. Eleverna får sina val tillgodosedda. Eleverna anser att de får de utmaningar de behöver för att utvecklas. Samarbetet med vuxenutbildningen för utvecklingsstörda ska öka när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Gymnasiesärskolans utbildningsutbud Gymnasiesärskolan i Eslöv erbjuder fyra program; förutom individuellt program, som består av yrkesträning och verksamhetsträning, finns tre specialutformade program: Specialutformat program Service mot handel, Specialutformat program mot restaurang samt Specialutformat program Park Fastighet Miljö. Genom det varierade utbudet av specialutformade program med arbetsplatsförlagd utbildning (APU) om 22 veckor får eleverna möjlighet att få en fullständig gymnasieutbildning. En del elever från de specialutformade programmen får sitt första arbete (lönebidrag eller arbetspraktik) genom APU:n. För de elever där APU:n inte varit framgångsrik kan det däremot vara betydligt svårare att få ett arbete. Det finns svårigheter för eleverna att komma in på arbetsmarknaden eftersom det råder konkurrens om platserna. Verksamhetens förutsättningar Elever Vårterminen 2010 fanns 48 elever uppdelade på nio klasser. Av dessa kom 31 från Eslöv, åtta från Höör, sex från Hörby, en elev från Höganäs, en elev från Bromölla och en elev från Laholm. Höstterminen 2010 fanns 53 elever uppdelade på åtta klasser. Av dessa kom 31 från Eslöv, tio från Höör, åtta från Hörby, en elev från Höganäs, en elev från Laholm, en elev från Lund och en elev från Staffanstorp. Eleverna var fördelade enligt följande: Vårterminen 2010 Specialutformat program 30 Yrkesträning verksamhetsträning 14 4 Höstterminen 2010 Specialutformat program 31 Yrkesträning verksamhetsträning 17 5 Personal Antalet tjänster inom gymnasiesärskolan uppgår till drygt 23: rektor (0,5 tjänst), programföreståndare (0,20), studie- och yrkesvägledare (0,75), kärnämnes- och karaktärsämneslärare (13,18), elevassistenter (7,88), skolkurator (0,30) samt skolpsykolog (0,30).
4 Elevstödjande funktioner En kurator är kopplad till gymnasiesärskolan. Hon arbetar också med eleverna på obligatoriska särskolan och är dessutom LSS-utredare i Eslöv. Tyvärr finns ingen kurator för de elever som kommer från Hörby och Höörs kommuner. Vidare finns en skolsköterska, en skolpsykolog som tillhör Barn och Familj med placering på Stadshuset samt en studie- och yrkesvägledare. Övergripande bild av kvaliteten i gymnasiesärskolan - måluppfyllelse Elevernas uppfattning om utbildningen Enligt utbildningsplanen ska eleverna anse att de får sina val tillgodosedda och att de får de utmaningar de behöver för att utvecklas (Utbildningsplan för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan 2007-2011, sidan 6). En majoritet av eleverna anser att får arbeta på ett sätt som anpassas till varje enskild elevs förutsättningar och att de bemöts med ett individuellt anpassat arbetssätt. Eleverna anser att de inom givna ramar får sina val tillgodosedda och att de får det stöd de behöver. De anser att de får de utmaningar som gör att de utvecklas. De allra flesta eleverna är nöjda med sin utbildning och de tycker att stämningen på skolan är bra. Samarbete gymnasiesärskolan och särvux Enligt Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska samarbetet med vuxenutbildningen för utvecklingsstörda ska öka när det gäller elever i behov av särskilt stöd (Utbildningsplanen, sidan 13). Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda som påbörjades under läsåret 2009-2010 har fortsatts. I samband med att eleverna avslutar sin skolgång inbjuds företrädare för särvux att informera om de möjligheter som erbjuds inom särvux. Samverkan mellan de två verksamheterna behöver ges tydligare struktur med beskrivning av vad som ska uppnås och hur målet ska uppnås. Genom besök i respektive verksamhet kan övergången till vuxenstudier förberedas och underlättas. Betygsutfall läsåret 2009-2010 Vårterminen 2010 slutade sex elever gymnasiesärskolan: fyra elever på specialutformat program, två elever från individuella programmet varav en från vardera verksamhetsträningen respektive yrkesträningen. Som betyg i gymnasiesärskolan ska någon av beteckningarna Godkänt (G) eller Väl godkänt (VG) användas. Betyg sätts inte förrän eleven slutar skolan. Vid varje termins slut skriver lärarna ett terminsomdöme i respektive kurs. För den elev som inte uppnår betyget Godkänt utfärdas ett intyg om att eleven har deltagit i kursen. Betyg ska inte sättas på verksamhetsträning. Av de fyra eleverna på specialutformat program fick alla minst betyget Godkänt i alla kärnämnen. Eleven på yrkesträningen fick minst betyget Godkänt på de gemensamma ämnena.
5 Betygsutfall kärnämnen specialutformade program vårterminen 2010 Ämne Godkänt Väl godkänt Intyg Svenska - 4 - Svenska som andraspråk - - - Engelska 1 3 - Matematik 2 2 - Samhällskunskap 2 2 - Naturkunskap 3 1 - Religionskunskap 2 2 - Idrott och hälsa 3 1 - Estetisk verksamhet 4 - - Källa: Gymnasiesärskolans betygsstatistik juni 2010. Efter avslutad utbildning Av eleverna som slutade sin utbildning på ett specialutformat program fick två elever anställning med lönebidrag och två elever fick sysselsättning i Daglig verksamhet. Båda eleverna från individuella programmet fick sysselsättning i Daglig verksamhet. Likabehandlingsplan för Bergagymnasiet Människors lika värden Bergagymnasiets likabehandlingsplan reviderades under höstterminen 2009 och vårterminen 2010 i enlighet med den nu gällande lagstiftningen. I planen beskrivs det åtgärdande, främjande och förebyggande arbetet med diskrimineringsfrågor. Planen ska följas upp och utvärderas årligen. Nästa revidering ska vara genomförd senast med utgången av höstterminen 2011. Av den gjorda enkäten framgår tydligt att skolans personal och elever behandlar varandra med respekt. De flesta eleverna anser att personalen bryr sig och att de behandlar flickor och pojkar likadant. En majoritet av eleverna upplever inte att trakasserier, mobbning eller främlingsfientlighet är ett problem på skolan. Redovisning av studieavbrott under 2010 Under 2010 har tre elever avbrutit sina studier vid gymnasiesärskolan. En elev har avbrutit på grund av bristande motivation. De andra två eleverna var placerade i kommunen och hemmahörande i annan kommun. En av dessa elever flyttade tillbaka till hemkommunen. Den andra eleven bytte till ett program som inte tillhandahålles i Eslöv. Gymnasiesärskolans bedömning av måluppfyllelsen och förslag till åtgärder Mål- och resultatuppfyllelsen generellt sett är god, men det finns ett antal områden som kan utvecklas och förbättras. Måluppfyllelsen är god i de delar som är relaterade till Utbildningsplan för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Eslövs kommun. Det gäller bland annat att eleverna får sina val tillgodosedda, att de bemöts med ett individuellt anpassat arbetssätt samt att de får de utmaningar de behöver för att utvecklas. Betygsutfallet är också gott.
6 Samarbetet med vuxenutbildningen för utvecklingsstörda behöver ges tydligare struktur med beskrivning av vad som ska uppnås och hur målet ska uppnås. Möjligheten att omarbeta delar av gymnasiesärskolans specialutformade program till lärlingsprogram bör undersökas. Då kan utbildningens praktiska moment förläggas till lämplig arbetsplats. Detta kan också öka möjligheterna för eleverna att efter avslutad skolgång få arbete. Helt i linje med detta har utredningen om den framtida gymnasiesärskolan ett förslag om lärlingsutbildning. Det fortsatta arbetet bör fördjupas för att planera ett införande av lärlingsutbildning inom de program som kommer att erbjudas i den nya gymnasiesärskolan. Möjligheterna att använda icke-nätverksanslutna datorer för att kunna nyttja nödvändiga pedagogiska datorprogram måste undersökas och i samband med detta måste IT-supporten ses över. Detta sker och kommer att fortsätta i och med Entill-en-projektet. Det befintliga kontaktnätet med privat och offentlig sektor bör utökas och upprätthållas. Utöver APU:n bör eleven ges möjlighet till mer praktisk arbetslivsorientering för att öka deras anställningsbarhet. För att förbättra måluppfyllelsen bör verksamheten planera för att anställa ett arbetsbiträde. Detta sker i samverkan med Arbetsförmedlingen Unga med funktionshinder där statsbidrag kan utgå för stöd till personligt biträde. Sammantaget är gymnasiesärskolan i Eslöv ett gott exempel på inkludering där alla samexisterar på sina egna villkor och efter sina egna förutsättningar. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens bedömning av måluppfyllelsen Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden bedömer att måluppfyllelsen är god inom de delar som nämnden hade beslutat skulle följas upp och utvärderas. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens förslag till åtgärder Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden anser att inga åtgärder behöver vidtas utöver dem som föreslås av gymnasiesärskolan.