Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Relevanta dokument
Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Lönkalk. Användarhandledning. version xx-xx

Lönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys av järnvägsinvesteringar förklarat på ett enklare sätt

Trafikverkets modellverktyg

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar

Jönköping-Värnamo, kapacitetsbrister, UA2, XSY302

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Arbetar med: Geografisk placering:

Varför bildas Trafikverket?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Utformning av järnvägsstationer och samhällsekonomiska nyttoeffekter

Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering

Utvärdering av infrastrukturplanerna ur miljömålsperspektiv

Utveckling av samhälls ekonomiska verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet. Trafikslags övergripande plan

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Beslutsunderlag för offentlig sektor

E22 Förbi Bergkvara, YSY004

Sampers användardag 13 december Peo

Bygg om eller bygg nytt

Nyheter i ASEK 6. Nya rekommendationer och vad dessa förändringar kan innebära för kalkylerna.

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden

Guide till samhällsekonomisk analys

Hur betalar trafiken på järnväg, väg, vatten och i luft för sin infrastruktur idag? Jan-Eric Nilsson Professor i transportekonomi

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

2005:5. Den samhällsekonomiska kalkylen. en introduktion för den nyfikne. SIKA Rapport

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Analysera och prognosticera godstrafik. Samgodsmodellen förklarad på ett enklare sätt

Introduktion till samhällsekonomisk analys. Samhällsekonomi och modeller PM 2012:01

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Umeåprojektet Västra länken Söderslätt Norra länken, alt. öster Prästsjön., YN003

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0. Kapitel 2 Samhällsekonomisk teori och metod

JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan

Vänersjöfarten, Trollhätte kanal/göta Älv, fördjupad utredning, XVA300

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR

Från 1 april 2016 gäller Ny ASEK, nya effektsamband, nya förutsättningar för prognoser och kalkyler

EX POST COST-BENEFIT ANALYS

Yttrande över Delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar (SOU 2016:3)

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Samhällsekonomisk värdering av gränsöverskridande transporter - exemplet Kvarken

Förbifart Stockholm. Fokusgruppsmöte Trafikverket ansvarar även för

Utvecklad version av Samlad effektbedömning

Koldioxidvärdering inom transportsektorn

Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg, effektsamband och effektmodeller inom transportområdet - Trafikslagsövergripande plan

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Kostnadseffektivitet i valet av infrastrukturinvesteringar

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.1

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Utbyggnad av befintliga stambanor (Västra- och Södra stambanan), JTR1802

ABC i CBA Välfärdsekonomins grunder och användning av CBA inom transportsektorn PM 2012:9

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum:

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Viktiga metodförändringar och revideringar av kalkylvärden i ASEK 5

Behov av samhällsekonomiskt beslutsunderlag vid megaprojekt (15 anledningar) Susanne Nielsen Skovgaard och Peo Nordlöf, Expertcenter

Trafikverket här börjar resan!

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Näringsdepartementet 14 april 2015

Systemanalys Gävle-Göteborg

FAQ Trafikprognoser och samhällsekonomiska analyser från 1 april 2015

Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen. Norra Latin

Statens utgifter för drift, underhåll

Samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar: Problem och Möjligheter. Bengt Kriström Professor i Naturresursekonomi SLU-Umeå www-sekon.slu.

Utvecklingsplan för transportekonomi och kapacitetsanalys

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

LTS; Hallsberg-Malmö/Göteborg, åtgärder för långa godståg, JTR1803

Etappmål efter år 2020 och sänkt bashastighet i tätort Maria Melkersson, Trafikanalys

Samhällsekonomisk analys av Stockholmsförsöket. Jonas Eliasson

Svenska IENE. Groddjursseminarium. Trafikverket

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

Väg 26 Halmstad Oskarström, VVA1808

Kommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.

Miljöaspekt Befolkning

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Infrastruktur för framtiden innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling 2016/17:21. Kort sammanfattning

Hållbara analyser? Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med särskild hänsyn till hållbar utveckling

Transkript:

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

2

Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska även verka för att de transportpolitiska målen uppnås. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Enligt instruktionerna ska Trafikverket utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet. Trafikverket ska även att ta fram och tillhandahålla aktuella trafikprognoser. 3

Samhällsekonomisk analys vad är det? Det som vi idag kallar för samhällsekonomisk analys är en ekonomisk utvärderingsmetod som under årens lopp har gått under flera olika namn. I vetenskapliga sammanhang och i läroböcker kallas den för CBA, som står för Cost-Benefit Analysis, vilket på svenska blir kostnads-/nyttoanalys. Metoden kallas även för samhällsekonomisk lönsamhetskalkyl eller samhällsekonomisk bedömning. Den samhällsekonomiska analysen (CBA) är en kostnads-/ intäktsanalys där man tar hänsyn till både prissatta och icke-prissatta effekter för alla medborgare och organisationer som påverkas i samhället. Med samhälle menas här kollektivet av medborgare och organisationer inom ett visst avgränsat område. Normalt sett är det hela nationen som är samhället, men man kan även göra CBA för ett område som är större (till exempel Skandinavien eller EU) eller mindre (län eller landsdelar). 4

Den samhällsekonomiska analysen liknar privatekonomisk och företagsekonomisk kostnads-/intäktsanalys genom att: metoden syftar till att sammanställa och summera alla kostnader och intäkter som uppstår på grund av en viss åtgärd kostnader och intäkter består av värdet i kronor av förbrukade och skapade resurser och andra nyttoeffekter själva kalkyltekniken för lönsamhetsbedömningar är densamma Den samhällsekonomiska analysen skiljer sig från privatekonomisk- och företagsekonomisk lönsamhetsbedömning genom att den: tar hänsyn till alla effekter på nyttor och resurser för hela samhället, inte bara för ett enskilt företag eller en enskild individ tar hänsyn till alla nyttoeffekter och resursförbrukningar, oavsett om de är prissatta eller inte Resurser som inte köps och säljs och alltså inte är prissatta värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. Dessa priser ska spegla medborgarnas högsta betalningsvilja för resurserna. Till metoden CBA är därför kopplat särskilda värderingsmetoder för skattning av skuggpriser. 5

Varför gör Trafikverket samhällsekonomiska analyser? Det övergripande trafikpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Den samhällsekonomiska analysen (CBA) är en metod som baseras på nationalekonomisk välfärdsteori och innebär praktisk tillämpning av de ekonomiska principer som leder mot målet om samhällsekonomiskt effektivitet. Den samhällsekonomiska analysen är därför en naturlig och nödvändig utvärderingsmetod för transportsektorn. Men den samhällsekonomiska analysen är inte den enda utvärderingsmetoden som behövs. För att uppfylla även målet om långsiktig hållbarhet samt transportsektorns olika specifika funktionsmål och hänsynsmål bör även andra typer av utvärderingsmetoder användas, som komplement till den samhällsekonomiska analysen. 6

Vad innebär samhällsekonomisk effektivitet? Samhällsekonomisk effektivitet innebär att vi hushållar med våra resurser så att vi maximerar värdet av samhällets samlade resurser, med hänsyn till medborgarnas prioriteringar och värderingar. Om man genomför åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma bidrar man till att uppfylla målet om samhällsekonomisk effektivitet. Rent konkret innebär detta att: vi producerar rätt varor och tjänster i rätt mängd och med rätt kvalitet, enligt medborgarnas behov och prioriteringar och vi använder bästa möjliga produktionsteknik och insatsvaror så att produktionskostnaderna minimeras för transportsektorns del innebär det att vi utformar transportinfrastrukturen så att den fyller sin funktion så bra som möjligt och att den inte blir onödigt dyr. 7

Vilka samhällsekonomiska analyser gör Trafikverket? Trafikverket gör samhällsekonomiska analyser av infrastrukturinvesteringar. Trafikverket gör även samhällsekonomiska analyser av drifts- och underhållsåtgärder samt mindre investeringar som till exempel bulleråtgärder. I Trafikverkets samhällsekonomiska analyser beräknas kostnader och värderas nyttoeffekter med hjälp av effektsamband och kalkylvärden som tillämpas i datorbaserade modellverktyg. Den samhällsekonomiska metoden och de kalkylvärden som används finns redovisade i rapporten Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn, även kallad ASEK-rapporten. (Se: www.trafikverket.se/asek) Den samhällsekonomiska analysen redovisas i dokumentet Samlad Effektbedömning där även resultat från fördelningsanalyser och analyser av måluppfyllnad redovisas. 8

Faktaruta Trafikverkets analyser av infrastrukturinvesteringar innehåller följande typer av effekter: + Värdet av effekter för resenärer och trafikanter, i form av ändrade restider samt effekter på trängsel och förseningar i trafiken. + Effekter på fordonskostnader för bilister och trafikeringskostnader för trafikoperatörer. + Ändrade kostnader för externa effekter för andra trafikanter och övriga medborgare, där de externa effekterna består av: trafikolyckor, utsläpp av koldioxid, luftföroreningar, buller och slitage på befintlig infrastruktur. - Investeringskostnad samt kostnad för drift och underhåll av ny infrastruktur. = Samhällsekonomisk kalkyl, med redovisat resultat i form av Nettonuvärde (NNV) och Nettonuvärdekvoter (NNK). + Beskrivning av svårvärderade direkta effekter, som till exempel intrång i natur- och/eller kulturmiljö, barriäreffekter, och eventuella indirekta effekter på marknader utanför transportsektorn (Wider Economic Impacts). = Samhällsekonomisk analys, med redovisat resultat i form av sammanvägd bedömning av lönsamhet. 9

Hur ska man tolka resultatet av en samhällsekonomisk analys? Om man genomför åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma så bidrar man till att det totala värdet av samhällets samlade resurser ökar. Man bidrar på så sätt till att medborgarnas levnadsstandard totalt sett blir så hög som möjligt. Samhällsekonomisk lönsamhet garanterar däremot inte att alla medborgare får det bättre. Rättvisefrågor och fördelningen av inkomster och konsumtion mellan olika kön, åldersgrupper, socioekonomiska grupper, olika regioner och landsdelar är problemområden som inte hanteras av den traditionella samhällsekonomiska analysen. Den typen av frågor får man hantera i särskilda fördelningsanalyser och regionalekonomiska analyser. Den samhällsekonomiska vinsten består inte av sedlar och mynt, även om den är uttryckt i kronor. Att nyttoeffekterna värderas i kronor beror på att priser används som måttstock för värdering nyttor. Den nettovinsten som redovisas är en nettoökning av nyttor som bidrar till högre levnadsstandard i samhället som helhet. Mini faktaruta Nuvärden framtida värden omräknade med ränta (diskonterade) till nutid. Nettonuvärde (NNV) summa nuvärde av alla kostnader och nyttoeffekter. Nettonuvärdekvot (NNK) Nettonuvärde per satsad krona i åtgärdskostnad. 10

Sex frågor om samhällsekonomiska analyser 1 Vad är den största fördelen med att göra en samhällsekonomisk analys? Det viktigaste är att man får en sammanvägd bild av värdet av alla positiva och negativa effekter av olika slag som en viss åtgärd kan ge upphov till. Fördelen med den samhällsekonomiska analysen är att man kan jämföra äpplen och päron genom att alla effekter värderas i termer av nytta och med kronor som måttstock. Det gör att man kan lösa intressekonflikter där olika typer av resurser och nyttor ställs mot varandra. Man kan till exempel beräkna det samlade nettovärdet av åtgärder som leder till ökad hastighet och kortare restider men samtidigt större risk för trafikolyckor. 2 Finns det någon nackdel med samhällsekonomiska analyser? Den samhällsekonomiska analysen kan användas på ett mindre bra sätt om man låter kalkylens analysresultat helt och hållet ta över beslutsfattandet. Det vill säga om man fattar alla beslut enbart efter kalkylresultaten och utan att göra en bedömning av hur mycket osäkerhet som finns med i beräkningarna och vilka svårvärderade effekter som eventuellt saknas i analysen. Man kan också behöva komplettera de samhällsekonomiska analysresultaten med att göra en bedömning av till exempel rättvisefrågor och fördelningsmässiga konsekvenser. 11

3 Hur osäkra är analyserna? Investeringskalkyler innehåller alltid en hel del osäkerhet eftersom de baseras på en prognos över framtida kostnader och intäkter/nyttoeffekter. Investeringskalkyler för infrastruktur för transporter innehåller stor osäkerhet på grund av den långa tidshorisont som kalkylerna spänner över ofta upp mot 60 år framåt i tiden. Men även effektsamband och kalkylvärden innehåller ett visst mått av osäkerhet. Betyder det att man inte kan lita på kalkylresultaten att de inte är användbara? Man kan inte lita på att kalkylerna ger exakt rätt svar. Man kan däremot lita på att kalkylerna fångar rätt storleksordning på nettoresultatet och därmed ger ungefär rätt svar. Vi kan alltså lita på kalkyler som har tydliga och stora positiva respektive negativa nettoresultat. Däremot så bör man iaktta försiktighet när man drar slutsatser utifrån kalkyler som ger ett resultat som ligger nära noll. Det gäller i synnerhet om analysen innehåller betydande svårvärderade effekter. I sådana fall kan den samhällsekonomiska lönsamheten vara svår eller rent av omöjlig att bedöma. 12

4 5 Bidrar samhällsekonomisk analys till långsiktig hållbarhet och måluppfyllnad? Den samhällsekonomiska analysen bidrar inte nödvändigtvis till uppfyllnad av enskilda hänsyns- eller funktionsmål, eftersom den gör en sammanvägning av många olika typer av effekter för många olika intressenter. Den samhällsekonomiska analysen ger en kompromisslösning som löser olika enskilda mål på ett lagom bra sätt. I den samhällsekonomiska analysen har man vanligtvis betydligt längre tidsperspektiv än i privat-ekonomiska och företagsekonomiska kalkyler. Ett problem är emellertid att hänsyn till framtida generationers värderingar av praktiska skäl inte är möjligt att ta med i analysen. Detta betyder att den samhällsekonomiska analysen kan behöva kompletteras med särskild hänsyn till långsiktig hållbarhet. Vad är det för skillnad på samhällsekonomisk analys (CBA) och livscykelanalys (LCA)? I livscykelanalyser (LCA) utvärderas som regel mängden koldioxidutsläpp och/ eller energianvändning. I en sådan analys räknar man med såväl historiska som nutida och framtida effekter för att få med en hel livscykel. I den samhällsekonomiska analysen (CBA) värderar man däremot användning och produktion av alla olika sorters resurser, men tar bara med nutida och framtida effekter. Historiska effekter är sunk costs eller sunk benefits som inte kan återvinnas och som därför inte ses som relevanta för dagens ekonomiska beslut. 13

6 Vad är skillnaden mellan samhällsekonomisk analys och samlad effektbedömning? Den samhällsekonomiska analysen är en av flera delar i den samlade effektbedömningen (förkortas SEB). I en SEB ingår fler delar t.ex. bedömning kring hur väl effekterna bidrar till de transportpolitiska målen (måluppfyllelseanalys) samt hur effekterna fördelar sig i samhället (fördelningsanalys) och en klimatkalkyl. 14

15

För mer information om samhällsekonomiska analyser se: www.trafikverket.se/asek Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 50 00 TRAFIKVERKET. JUNI 2016. PRODUKTION: GRAFISK FORM. FOTO: TRAFIKVERKET. TRYCK: INEKO. www.trafikverket.se