Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5

Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Upplevelser av stress hos barn i årskurs 5 Experience of Stress among Fifth Grade School children Karolina Åkerström Lärarexamen 140 poäng Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005 Examinator: Fredrik Nilsson Handledare: Gunnel Olsson

2

ABSTRACT Titel: Upplevelser av stress hos elever i åk 5. Författare: Karolina Åkerström Det rapporteras ständigt hur stressade vi vuxna är och stressen verkar bara öka. Men hur är det med barnen? Känner de sig stressade och hur yttrar det sig? Det är något jag intresserat mig för och har därför valt ämnet barn och stress till mitt examensarbete. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur ett antal elever i årskurs fem (tre flickor och tre pojkar) upplever stress i skolan, om det finns några speciella situationer i skolan som upplevs som stressfyllda. Jag har intervjuat två lärare i den aktuella klassen och skolans skolsköterska för att höra deras upplevelse om vad som stressar barn i skolan. Mina fyra frågeställningar är följande: Vad kan orsaka stress hos barn i skolan? Hur reagerar barn på stress och hur påverkar det dem i det dagliga skolarbetet? Upplever pedagogen och barnen vilka situationer som är stressfyllda på samma sätt? Vilken betydelse har den nya kunskapen om barn och stress för mig som blivande pedagog? Resultatet visar att majoriteten av dessa elever ibland känner sig stressade inför sin skolsituation och då särskilt när de ska prestera av olika slag. Krånglande relationer verkar också vara en orsak till stress hos vissa av eleverna. Det skiljer sig åt mellan könen vad som orsakar stress. De vuxnas uppfattning stämmer till stor del överens med elevernas egen upplevelse av stress. Nyckelord: Stress, välbefinnande, trygghet, psykisk ohälsa, prestation 3

4

Innehållsförteckning 1. Inledning 7 Syfte 8 2. Metod 9 Urval 10 Undersökningsgrupp 10 Genomförande 11 Forskningsetiska övervägande 11 Intervjuguide 12 3. Kunskapsbakgrund 13 Begreppet stress framväxt 13 Moderna teorier om begreppet stress 13 Orsaker till varför och hur vi reagerar på stress 15 Positiv och negativ stress 16 Att tåla stress, en individuell upplevelse 17 4. Barn och stress 18 Förmågan att klara stress 18 Psykosociala och fysiska stressorer 18 Stressymptom 19 Att identifiera stress hos barn 20 Skyddsstrategier 20 Genusperspektiv 21 Ett utvidgat läraransvar 22 5. Resultat 25 6. Diskussion 35 Referenslista 38 5

6

1.Inledning Att stress hos vuxna är något som fått stor uppmärksamhet har nog inte undgått någon. Alarmerande löpsedlar och inslag på nyheterna talar om för oss hur stressade vi vuxna är och hur utbrändheten ökar. Men barnen då? Hur påverkas de av det stressade samhället? Påverkas de överhuvudtaget eller har de förmåga att hantera stress på ett sundare sätt än vi vuxna? Forskningen har inte pågått länge nog för att man ska kunna konstatera att stressen ökar hos barn. Men däremot vet man att många barn känner av stressen och dess symptom, menar läkaren och stressforskaren Währborg (2001). Stressymptom som huvudvärk och magvärk har ökat sedan 80 talets mitt. Währborg har efter egna studier samt en studie som gjorts vid Harvard University (i studien har man undersökt 10-åriga barn) kunnat konstatera att sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och stressrelaterad depression beror på och utvecklats av stress. Lena Nyberg (2003) barnombudsman, har precis som Währborg insett problemet och vilka riskfaktorer som finns hos barn med stress. Nyberg har skrivit en rapport under åren 2001-2003 där hon samarbetat med olika nationella aktörer som myndigheter och organisationer. Huvudsyftet med rapporten är att arbeta för en förbättrad folkhälsa och belysa riskfaktorerna för barn vid negativ stress. Rapporten omfattar i huvudsak situationen i högstadie- och gymnasieskolan. Sedan 1990 omfattas alla elever från årskurs ett av arbetsmiljölagen. Enligt lagen skall skolan ha en god studie- och arbetsmiljö med en så jämn arbetsbelastning som möjligt. Enligt Maria Sundström (2005-09-20) som arbetar på Arbetsmiljöverket, har den arbetsrelaterade stressen och ohälsan ökat oroväckande i skolan, orsaken är en väsentligt ökad arbetsbelastning hos både personal och elever. Arbetsmiljöverket vill få arbetsgivare i skolan att undersöka och bedöma riskerna för ohälsa till följd av b la. stress, arbetsbelastning, mobbning och buller. Genom tillsynen vill Arbetsmiljöverket öppna ögonen för och öka politikernas kunskap om arbetsmiljölagen och det ansvar de själva har för att skapa en god arbetsmiljö och motverka ohälsa Här finns inga direkta kopplingar gjorda till stress, och hur man undviker negativ stress i de olika styrdokumenten men jag har valt ut delar jag tolkar hör ihop med stress. I kursplanen för Idrott och hälsa (Skolverket, 2000, s. 22) står det Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskaper om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Jag tror att just fysisk aktivitet till viss del kan motverka stress. Ovanstående citat från kursplanen i Idrott och hälsa kan tolkas som att eleverna ges verktyg till ett sunt levnadssätt med allt vad det innebär. 7

Min övertygelse är att väl fungerande sociala relationer i skolan kan minska stressen. Att eleverna känner sig trygga med relationerna i skolan, både elev elev samt elev pedagog kan bidra till en trygghet som främjar lärandet. Eleven skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära som 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet ( Lpo 94, sid.8 ) beskriver det. Jag har valt att undersöka hur och om, ett antal elva- åriga utvalda barn, upplever stress i olika situationer inom skolans värld. För att få en både djupare men också bredare vetskap om hur stress kan identifieras hos barn, har också skolsköterskan på den skola eleverna går på intervjuats. Jag kommer även att undersöka om pedagogerna i den klass mina informanter går i, upplever situationer som stressfyllda på samma sätt som eleverna. Hur barn upplever stress och hur det påverkar dem är en viktig kunskap för mig som blivande pedagog att veta. Det ökar kunskapen om vad som orsakar negativ stress, hur man kan se stressignaler och hur man motverkar negativ stress. Det finns olika anledningar till det valda ämnesområdet. Jag har själv råkat ut för stressens negativa följder och tycker att det är viktigt att man kan hitta redskap att hantera stress och framförallt motverka negativ stress. Den främsta anledningen till att jag vill undersöka ämnet barn och stress är att jag har sett hur stress i skolan har påverkat ett barn i min närhet. Uppsatsen är främst inriktad på den negativa stressens följder men även den positiva stressens betydelse för prestationen kommer att beröras. Syfte Syftet med det valda ämnesområdet är att undersöka om och hur ett antal utvalda elever upplever stress i skolan och i såna fall vilka situationer som känns stressande. Kan det vara så att pedagogen och barnen inte har samma uppfattning om vilka situationer som känns stressande för barnen? Ett annat syfte är att presentera vad aktuell forskning vet att berätta om när, vad och hur stress påverkar barn. Mina frågeställningar är: Vad kan orsaka stress hos barn i skolan? Hur reagerar barn på stress och hur påverkar det dem i det dagliga skolarbetet? Upplever pedagogen och barnen vilka situationer som är stressfyllda på samma sätt? Vilken betydelse har den nya kunskapen om barn och stress för mig som blivande pedagog? 8

2. Metod Metodval Vilken metod man väljer inför ett examensarbete, avhandling och liknande forskningsuppdrag beror på vilket eller vilka kunskapsmål man har. Syftet med min uppsats är att undersöka ett antal utvalda elevers syn, tankar och upplevelse av stress i skolan. Till min undersökning och examensarbete har jag valt att använda mig av kvalitativ metod. Enligt Repstad (1999) karaktäriseras kvalitativa metoder av att de ger en mer djupgående kunskap och insikt. Det är få utvalda som säger mycket om ett valt ämne. Motsatsen till kvalitativ metod är kvantitativ, enkelt förklarat går kvalitativa metoder på djupet och kvantitativa på bredden och massan. Det centrala i användningen av kvantitativa metoder är tal och siffror. Kvantitativa metoder innebär oftast jämförelser av olika slag, hur ofta eller vanligt en viss egenskap förekommer hos många människor. En kvalitativ metod går under huden på ett få antal utvalda människor, medan den kvantitativa metoden går ut på att ett stort antal människor svarar på orsaker varför olika egenskaper eller företeelser uppträder. Den kvalitativa metoden är lämplig för min uppsats då syftet är att undersöka hur och om ett få antal elever upplever stress i skolan. Hade jag däremot valt att undersöka ett större antal elevers syn på stress hade en kvantitativ metod lämpat sig bättre. Jag använde mig av intervjuer och utgick ifrån ett antal valda frågor där eleverna fick svara och ge sin uppfattning om ämnet stress. Det finns två olika typer av intervju. Den ena kallas strukturerad intervju och bygger på fasta frågor som ställs till alla deltagare i en undersökning. Den andra kallas kvalitativ intervju och här använder man sig av friare formulerade frågor som kan anpassas efter hur den intervjuade svarar (Johansson & Svedner, 2001). Till min undersökning använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med motiveringen att jag ville höra barnen sätta egna ord på sina upplevelser och uppfattningar. Som utgångspunkt hade jag liknande frågor till samtliga elever. Då vissa barn är mer svårpratade kan det vara bra att ha frågor att utgå ifrån. Men jag ville samtidigt skapa utrymme för barnens egna tankar och funderingar inom det valda problemområdet. Repstad (1999) menar att en fördel med kvalitativa metoder är deras flexibilitet. Intervjuerna man utför kan bli mycket olika trots att ämnet är detsamma. Vilket jag uppmärksammade under intervjuernas gång, ingen intervju var den andra lik. 9

Urval Jag har intervjuat sammanlagt sex elever, tre flickor och tre pojkar samt två lärare och en sjuksköterska. Alla intervjuade går eller arbetar på samma skola, samtliga intervjuade har fingerade namn för att man inte ska kunna röja deras identitet. Av hänsyn och forskningsetiska skäl nämns inte vilken skola mina informanter går i eller den ort eller stad där skolan ligger. Anledning till urvalet är dels att jag tidigare har en relation till dessa barn och det finns ett ömsesidigt förtroende vilket underlättar vid denna typ av metod. Både Repstad (1999) och Johansson & Svedner (2001) betonar vikten av att den intervjuade ska känna förtroende för intervjupersonen. Vid en intervju vill man helst att svaret på frågorna ska vara så uttömmande, ärliga och sanningsenliga som möjligt. Då är tillit till intervjuaren en förutsättning för en lyckad intervju. Speciellt när det gäller intervju med barn är det viktigt att barnet känner förtroende för intervjuaren. En annan anledning till urvalet var att det tidigare förekommit olika problem och svårigheter i klassen i form av olika kommunikationsproblem, mobbning och utfrysning av elever. Jag var intresserad av att se hur och om det påverkar dessa elever i skolan och med skolarbetet, om problemen har lett till att de känner sig stressade i t.ex. situationer kopplade till relationer. Att intervjua en skolsköterska var ett självklart val då just skolsköterskan är en person barn vänder sig till om och när de mår dåligt, både fysiskt som psykiskt. Upplever skolsköterskan barnen som stressade och hur märker hon det i sitt arbete? är frågor som känns naturliga i sammanhanget. Undersökningsgrupp Skolan mina informanter går i ligger i en medelstor svensk stad och har elever från förskoleklass t o m årskurs 9. Skolan har en blandad social sammansättning, men elever från familjeförhållanden med stabil ekonomi dominerar. Skolan ligger i utkanten av staden och där finns både villa- och lägenhets områden De utvalda eleverna är elva år och går i femte klass. Tillsammans med läraren valdes tre pojkar och tre flickor ut. Valet av elever är baserat på att jag vill kunna jämföra i liten skala om uppfattningen om stressfyllda situationer skiljer sig åt bland pojkar och flickor i denna klass. Intervjuerna ägde rum på skolan i ett rum där de kan känna sig trygga. Jag har valt att kalla flickorna Elin, Klara och Linda. Anders, Emil och Dennis har pojkarna fått heta. Lärarnas påhittade namn är Karin och Malin samt skolsköterskan som fått heta Annika. 10

Lärarpresentation Den ena av mina lärarinformanter, Karin började arbeta som lärare år 2002 och har jobbat på den aktuella skolan sedan dess. Karin har arbetat som klassföreståndare i den aktuella klassen sedan höstterminen år 2004. Malin har arbetat som lärare i snart fem år och på skolan lika länge, och hon är i klassen vid tre tillfällen i veckan. Malin har inte känt barnen så länge och menade därför att hon kanske inte riktigt hade någon uppfattning om just dessa barn. Jag tyckte trots det att det kunde vara intressant att jämföra dessa två lärares uppfattning. Presentation av skolsköterskan Annika har arbetat som skolsköterska i två år och arbetade före det som barnsjuksköterska på en intensivvårdsavdelning på Lunds lasarett. Genomförande Inledningsvis började jag med att intervjua skolsköterskan under cirka en timme. Samtalen med eleverna och lärarna gjordes enskilt för att få individuella svar utan påverkan av de andra. Intervjuerna med eleverna varade från cirka 20 60 minuter, en del barn var mer lättpratade än andra och samtalet tog då längre tid. Samtalen med eleverna delade jag upp på två dagar om tre intervjuer per dag för att kunna hålla skärpan vid varje intervju. De båda lärarna intervjuade jag under samma dag och det tog cirka 20-25 minuter per intervju. Jag skrev anteckningar under och kompletterade dem efter varje intervju. Anledningen till att jag inte använde mig av bandspelare var att samtliga bandspelare på Malmö Högskola var utlånade och jag fick helt enkelt inte tag på någon. En nackdel med att inte ha bandspelare är att man går miste om saker som ordval, kroppsspråk och annan information. Jag gjorde mitt bästa att bearbeta materialet, mina anteckningar var rätt fylliga och jag fick ut mycket av mina intervjuer trots frånvaron av en bandspelare. Forskningsetiska överväganden I artikeln Forskningsetiska principer (2005) står det att det finns fyra grundläggande individskyddskrav som man ska ta hänsyn till när man forskar. Det första kravet är informationskravet där man ska informera undersökningsdeltagare om deras uppgift och villkoren för deras deltagande. Man ska informera att deltagandet är frivilligt och kan när som helst avbrytas. Det andra kravet är samtyckeskravet där forskaren skall inhämta 11

undersökningsdeltagarnas och i vissa fall, där undersökningen är av känslig karaktär, föräldrarnas samtycke. Konfidentialitetskravet är det tredje kravet och gäller sekretess och tystnadsplikt, allt för att skydda undersökningsdeltagarna. Personer som ingår i undersökningen har tystnadsplikt om uppgifter som är av känslig karaktär och som kan avslöja identiteten hos undersökningsdeltagaren. Det sista grundläggande individskyddskravet är nyttjandekravet. Alla uppgifter från enskilda personer i syfte att användas för forskningsändamål får inte användas för annat syfte. Dessa principer har jag följt när det gäller alla kontakter med skolan. Alla intervjuer förvaras i min ägo. Intervjuguide Elevintervjuer Intervjuerna med eleverna inleddes med att de fick ge sin definition av ordet stress och vad eleverna trodde att det betydde. Då jag antog att de flesta elever skulle se på stress som något negativt diskuterade vi även den positiva stressens betydelse. Sedan gick vi mer in på den individuella upplevelsen av stress, hur det känns att vara stressad och om eleverna har känt sig stressade någon gång och i såna fall hur ofta. Huvudsyftet med undersökningen var att fånga vilka situationer i skolan som barn upplever som stressande, och större delen av intervjuerna samtalade vi om just det. Om barnen hade några speciella knep att hantera stress på och vilka tankar de hade om hur lärare kan motverka stress diskuterade vi också. Lärarintervjuer Jag inledde intervjuerna med lärarna med att fråga om de upplever eleverna, i den klass mina informanter går i, som stressade och hur det i såna fall yttrar sig. Vad och vilka situationer som enligt lärarnas uppfattning stressar eleverna och om könen reagerar på likartat sätt diskuterade vi sedan. Andra frågeområden vi berörde var den negativa stressens påverkan på skolarbetet och som motvikt den positiva stressens betydelse för skolarbetet samt vad lärare kan göra för att motverka negativ stress. Skolsköterskeintervju Områden vi berörde under samtalet var skolsköterskans upplevelse av stress hos barn och hur hon märker det i sitt arbete. Hur upptäcker man och identifierar stress hos barn, reagerar könen på likartat sätt och hur skiljer det sig åt. Vad lärare kan göra för att skydda barnen mot negativ stress. 12

3. Kunskapsbakgrund Detta kapitel redogör för vad begreppet stress innebär och hur begreppet vuxit fram. Enligt Nationalencyklopedin (2005-12-09) är stress de anpassningsreaktioner som av kroppens organsystem utlöses av fysiska och mentala påfrestningar s k. stressorer. Modern stressforskning beskriver stress som en dynamisk process där individens förmåga ställs mot omgivnings krav. Begreppet stress framväxt För ca 150 år sedan utvecklade och grundlade den franske fysiologen Claude Bernard begrepp och tankegångar som hade stort inflytande på kunskapsutvecklingen inom medicinen. Varför det kroppsliga systemet fungerar som det gör, var en av de stora och centrala frågorna vid denna tid. Bernard menade att det kroppsliga systemet fungerar som det gör för att upprätthålla en stabil inre miljö. Människans strävan efter en jämvikt är en slags naturlag och hela kroppen och vårt beteende strävar mot att upprätthålla stabilitet och jämvikt. Bernard menade att påverkan från den yttre miljön leder till effekter på den inre. Walter Cannon, professor i fysiologi vid Harvarduniversitet i Boston på 1930-talet, blev inspirerad av Bernards tankegångar. Cannon kompletterade med att människan i vissa situationer som präglas av rädsla eller ilska, kunde ge upphov till kroppsliga funktionsförändringar. D v s han såg hur signaler från det inre också påverkar det yttre. Varken Bernard eller Cannon använde sig av begreppet stress men de lade grunden för utvecklingen som ledde fram till begreppets uppkomst (Währborg, 2002). Idag ser man ett långt mer komplicerat samspel mellan fysiska och psykologiska faktorer. Moderna teorier om begreppet stress Det finns idag olika och många förklaringar till vad stress egentligen är. Läkaren och stressforskaren Jones (1997) skriver att ordet stress ursprungligen kommer från latinets stringere som betyder att dra åt och förr i tiden användes det för att beskriva vedermödor, lidande och sjukdom. Stress är det engelska ordet för spänning eller tryck (Ellneby, 2000). Det var den kanadensiska läkaren och forskaren Hans Seyle som år 1936 förde in begreppet stress i ett biologiskt vetenskapligt sammanhang. Seyle definierade ordet stress som en ren fysiologisk reaktion och förklarar det som kroppens ospecifika uppvarvning som svar på en 13

påfrestning eller utmaning. År 1936 skrev han sin första vetenskapliga skrift och i skriften beskrev han vad som händer när levande organismer utsätts för stress, utifrån iakttagelser på försöksdjur. En annan definition av stress som Seyle använde sig av är att det råder obalans mellan de krav som omgivningen ställer på människan och de resurser som finns för att uppfylla dessa krav (Dahlkwist, 2004). Seyle menade att våra personligheter avgör hur vi reagerar på stress präglade av vårt genetiska arv, uppfostran och utbildning har också en roll i hur den enskilde individen reagerar (Jones, 1997). Hans Seyle beskrev kroppens fysiologiska reaktion när den utsätts för en påfrestning som en reaktion i fyra stadier, alarm, motstånd, utmattning och återhämtning (Ellneby, 2000). Jones (1997) anser att Richard Lazarus på University of California har en bättre definition av begreppet stress. Lazarus nyare och mer omfattande teorier om stress betonar att stress är ett tillstånd vi upplever när de krav som ställs på oss inte motsvaras av vår förmåga att hantera kraven. Hur vi uppfattar dessa krav och hur vi hanterar dem är avgörande hur stressen upplevs av individen. Lazarus menar att den gyllene medelvägen där kraven som ställs på oss känns inspirerande och stimulerande är det bästa. Peter Wärhborg (2002) svensk hjärtläkare, stressmedicinare med grundlig utbildning i psykologi samt verksamhetschef vid stressmedicinska centret, anser att få ord har ökat i användning så mycket som ordet stress. Han anser att man skulle kunna säga att det är ett modeord som belyser vad som kännetecknar vår tid. Nästan alla människor och även barn har en uppfattning om detta begrepp och använder det i det vardagliga livet. Barn tolkar oftast begreppet stress som någon form av tidsbrist medan vuxna oftast har mer varierade svar på vad begreppet betyder. Währborg menar att det inte finns någon vedertagen definition som objektivt beskriver vad som menas med stress. Varför finns det då ingen vedertagen definition av begreppet stress? Währborg tycker att svaret på den frågan är komplicerad och menar Stress är nämligen inget statiskt tillstånd som lätt kan påvisas med objektiva mätmetoder. Inte heller låter det sig fångas in genom den enskildes subjektiva uppfattning (Währborg,2002, sid.32). Begreppet stress måste också definieras genom vad som orsakar den. Detta är inte en bestämd faktor utan snarare betraktas individen tolkning, varseblivning och motivation som avgörande för vilken reaktion det blir. Begreppet är som Währborg skriver, ett uttryck för vår tid fylld av individuella komplicerade samband, meningar och betydelser. 14

Orsaker till varför och hur vi reagerar på stress Rodhe, skolöverläkare och Österberg, medicinsk reporter, (1974) menar att stressignalerna är genetiskt betingade och en instinkt som funnits sedan urminnes tider. Våra förfäders överlevnad var starkt kopplad till dessa blixtsnabba och instinktiva reaktioner, utan dem hade det mänskliga släktet inte bestått. Människan har liksom djuren ett medfött stressprogram som aktiveras vid fara. Stressignalerna sätts automatiskt på vid instinktiv fara och via hjärnan försätts kroppen i ett tillstånd för kamp eller flykt. Genom inverkan av nervimpulser och hormoner (adrenalin, nonadrenalin och cortisol) som förs ut i blodet påverkas kroppens olika muskler och inre organ. Kroppen förbereds inför stress- och hotfyllda situationer genom att hjärtat slår snabbare som därmed pumpar ut mer blod, musklerna spänns och andningen blir häftigare. Ellneby (2000), förskollärare och specialpedagog, menar att den moderna människan reagerar på stress på samma sätt som våra förfäder men idag kan dessa stressreaktioner vara till mer skada än nytta. Människan idag utsätts för mer psykiska än fysiska påfrestningar och de varar för länge. Det ursprungliga krissystemet är inte anpassat att klara av påfrestningar som varar för länge, det innebär att vi kan gå omkring med ständigt förhöjda stresshormonnivåer. Det i sin tur kan leda till ett framkallande av olika sjukdomar. Om kroppen får en ökad produktion av stresshormoner ställer kroppen in olika funktioner på ett högre varvtal. Om utmaningarna pågår under lång tid anpassar sig kroppen till detta höga varvtal. Man kan då säga att vi lever med ett ständigt gaspådrag förklarar Ellneby (2000, sid.32). Dahlkwist (2004) beskriver att det är när stressen blir långvarig som de stora problemen börjar uppstå. Författaren tar upp olika stressorer och delar in dem i inre och yttre stressorer. Både de inre och yttre stressorerna påverkar oss hela tiden. Exempel på yttre stressorer är konflikter med andra människor och grupper, fritidsaktiviteter samt mer påtagliga saker som kyla och mörker. De krav vi ställer på oss själva och alla de måsten som vi lagt oss till med samt de förväntningar vi antar och tror att omgivningen har på oss och som ger skuldkänslor, är exempel på inre stressorer. Ellneby (2000) anser att de stressorer som förekommer i relationer med barn, föräldrar, arbete och skolan är starka men en naturlig del av livet i dagens samhälle. När vi utsätts för alltför många stressfaktorer kan resultatet bli psykisk utmattning eller fysisk sjukdom, det är detta vi ska akta oss för. 15

Positiv och negativ stress Vare sig vi upplever situationer som stimulerande eller obehagliga påverkar stressen oss både psykiskt och fysiskt. Även i situationer som är lustfyllda ökar adrenalinet, stress är alltså inte endast en reaktion på en situation som upplevs obehaglig. En balans mellan de krav som ställs på oss samt våra egna behov och förmåga att klara av kraven gör att stress upplevs som något positivt (Ellneby,2000). Dahlkwist (2004) anser att den typ av stress som vi upplever som stimulerande och peppande och som hjälper oss göra en bra prestation oftast i samband med ett mål som ska uppnås är positiv. Positiv stress karaktäriseras som en lustkänsla och tillfredställelse människor känner inför sin livssituation, sitt arbete eller skolarbete. Den positiva stressen kan innebära att tempot är högt men samtidigt att man behärskar situationen. Att man känner sig delaktig och har inflytande på sitt arbete eller skola, att man är nöjd över sin prestation och känner sig behövd är viktigt för att stressen ska kännas positiv. Porsman (2000), författare inom området hälsa/träning/livsstil, menar att många tycker det är som roligast och presterar som bäst när arbetsuppgifterna är många och det finns en tidsgräns för när arbetet ska vara klart. När vi får en möjlighet att bevisa både för oss själv och för andra hur kompetenta vi är leder oftast till en skön känsla av tillfredställelse. När de krav som ställs på oss upplevs som för stora och orimliga att hantera blir stressen negativ. Negativ stress är när vi inte har de kunskaper och färdigheter som krävs för att lösa en viss uppgift eller när vi inte hinner utföra uppgiften inom den tidsram som satts upp. Dahlkwist (2004) beskriver negativ stress som en situation som inte känns stimulerande utan tvångsmässig och svår att kontrollera. Stress som från början känns positiv kan snabbt komma att övergå till negativ stress, Dahlkwist använder sig av ett begrepp för att förklara när den från början positiva stressen övergår till negativ, nämligen honungsfällan. Honungsfällan är när en stark motivation och arbetsglädje går över gränsen för vad en människa klarar av, trots att arbetet eller skolarbetet känns stimulerande. Ellneby (2000) menar att stress vare sig den är positiv eller negativ är en del av livet. En balans mellan avspänning och anspänning är nödvändig för att vi ska må bra, och vi måste kompensera med stunder och upplevelse utan stress. Vi strävar, just så som Bernard menade, alltid efter att nå en balans och jämvikt i våra liv. Men idag förstår vi denna balans inte bara i termer av fysiologi och biologi utan också psykologi. 16

Att tåla stress, en individuell upplevelse Instinktivt vet vi nog att personligheten spelar en stor roll för hur vi reagerar på stress skriver Jones (1997, s 60) och fortsätter att de som är födda oroare och nervösa oftare upplever obehag om de utsätts för påfrestningar än de som har en mer avslappnad inställning till livet. Frågor man kan ställa sig är om vissa av oss föds stressade? Förvärvar vi stress under tidens gång eller tvingas den på oss? Många inom stressforskningen har studerat om det finns något samband mellan vissa personligheter och stress. Det finns olika teorier om hur orsaken till varför vissa människor lättare blir stressade än andra. En teori som ständigt upprepas är uppdelningen i typ A- och typ B personligheter. I skenet av de nyare sätten att se på stress ter sig detta alltför stereotypt och förenklat, även om det här kanske ändå finns en slags vägvisning. Mayer Friedman och Ray Roseman, båda amerikanska hjärtspecialister urskiljde redan på 1950- talet två tydliga mönster hos sina patienter som de betecknade typ A eller typ B. Typ A- beteende har blivit ett begrepp som används över hela världen sedan dess. Cirka 80 procent av världens befolkning uppskattas ha en svag till måttlig typ A- personlighet. Exempel på egenskaper som en typ A- personlighet har är att de är tävlingsinriktade, ambitiösa, otåliga, kontrollerande och fientliga. De sätter ofta upp orealistiska mål för sig själva och får ofta svårt att hinna med arbetet inom den utsatta tiden. Typ A personligheter är relativt dåliga på att ta till sig andra människor, åsikter och synpunkter. Om inte en människa med typ A- personlighet lär sig känna igen farorna och gör någonting åt dem, är det en säker väg mot ett stressfyllt liv. Typ B- personligheter är i allmänhet nöjda med sitt liv, tålmodiga, avspända och är inte lättirriterade. De är lugna, kontrollerade och sorglösa. De kan också vara tävlingsinriktade och ambitiösa men blir inte lika lätt provocerade eller upprörda som på samma sätt som en typ A- personlighet (Jones, 1997). 17

4.Barn och stress Syftet med detta kapitel är att få en inblick i hur såväl negativ som positiv stress kan påverka barn, både psykiskt och fysiskt. Detta som en hjälp för läsaren till kommande kapitel. Förmågan att klara stress Redan kort efter barnets födsel kan man urskilja olika temperamentstyper. Vissa spädbarn är redan från början mycket aktiva och andra spädbarn mindre aktiva och mer flegmatiska, menar barnpsykologen David Elkind (1985). Författaren påstår att dessa individuella olikheter är bestående resten av livet. Barn som lätt kan hantera stress ställer inte krav på omedelbar tillfredställelse, menar Ellneby (2000). Barn som har förmågan att hantera stress är ofta barn som accepterar sig själv som de är och som har en positiv självbild. Dessa barn har oftast ett rikt känsloliv och kan uppleva sorg, glädje, hat, medlidande, empati, rädsla, ilska och andra känslor. De barn som upplevs som stresståliga är ofta duktiga på att uttrycka vad de känner och tycker. Amerikanska forskning pekar enligt Ellneby ut fem egenskaper som stresståliga barn har. Den sociala förmågan hos barnet i samspelet med vuxna och kamrater, en förmåga att göra ett positivt intryck hos vuxna som leder till att de vuxna blir positivt inställda till barnet, ett gott självförtroende, barnet är oberoende och självständigt samt en hög prestationsförmåga. Skolpsykologen Kjell R. Nilzon (1995) har en syn på stresskänsliga barn som skiljer sig lite från Ellnebys uppfattning. Nilzon menar att förklaringen till att vissa barn verkar klara stressmoment sämre kan bero på att de är överkänsliga. Barn som är stresskänsliga har svårt att hantera förändringar speciellt när förändringen sker utan en möjlighet att låta barnet förbereda sig. Dessa barn drabbas hårdare av besvikelser och motgångar då de inte har något skydd mot dem. Barn som har svårt att hantera stress får en känsla av förlorad kontroll när problem uppstår, medan barn som lättare kan hantera stress ser problem som utifrån kommande hinder som kan lösas. Psykosociala och fysiska stressorer Währborg (2002) anser att det som stressar barn mest är i huvudsak samma som stressar vuxna, han pekar på de psykosociala stressorerna. De viktigast stressorerna är känslomässigt betydelsefulla separationer, t.ex. föräldrars skilsmässa, men också att byta lärare eller klasskamrater (Währborg, 2002, sid. 80). Andra vanliga stressorer hos barn är vantrivsel i skolan, mobbning eller andra relationsstörningar, traumatiska händelser som övergrepp eller 18

olyckor. Konflikter att hinna med läxor och fritidsaktiviteter och bristande trygghet och social stabilitet som familjeproblem eller sjukdom. Flickor tycks reagera mer än pojkar på krånglande relationer. Att inte trivas eller att uppleva mobbning i skolan leder till oro och ängslan och att barnet vantrivs med hela skolsituationen. Traumatiska händelser som övergrepp, misshandel och olyckor kan ibland leda till ett mycket allvarligt stresstillstånd. Särskilt stressande är brister i trygghet och social stabilitet, men också fysiska förhållande kan påverka barn negativt. Ellneby (2000) och Währborg (2002) menar att den fysiska livsmiljön och då speciellt buller och hög ljudnivå idag gör många barn stressade. Hög ljudnivå orsakar inte bara stress utan den påverkar också barnens uppmärksamhet, språkutveckling och koncentration. Währborg påpekar att barn som utsätts för buller och hög ljudnivå utvecklar tidigt förhöjt blodtryck. Det buller som barn utsätts för är svårt att anpassa sig till och kan leda till att kroppen inte kan vänja sig vid den stressfysiologiska skada bullret förorsakar. Ljudnivåer på mellan 70-90 decibel under stora delar av dagen är inte ovanligt och det kan ge hörselskador. Stressymptom Stress hos barn kan vara svårt att identifiera och kan ta sig många uttryck. Ellneby redogör för olika beteenden som tyda på att ett barn är stressat. Om barnet har flera av dessa beteenden kan man tolka det som signaler på att barnet behöver hjälp. Aggressivitet, håglöst beteende, trötthet, koncentrationssvårigheter och rastlöshet, nervösa ryckningar och skratt, stamning, hyperaktivitet, sömnlöshet, mardrömmar, minskad aptit eller tröstätande, nedstämdhet eller upplevd förlorad livsglädje, ständigt uppretade toalettbesök samt råkar ofta ut för olyckshändelser. Besvär som är relaterade till magen är de vanligaste psykosomatiska besvären hos barn. Magsmärtor, kräkningar, diarré eller förstoppning är vanliga besvär relaterade till magen. Huvudvärk är också vanligt förekommande hos barn som är stressade. Fler psykosomatiska besvär enligt Ellneby ( 2000) är ; Eksem, astma, bitskador på läpparna och i kinderna, sprickor och sår i tandköttet, tandgnissling och låsning av käkarna och allergier. Vuxna feltolkar ofta beteenden som trots, oro, aggressivitet eller koncentrationssvårigheter. Dessa reaktionsmönster är ofta tecken på psykologisk stress och de vuxna bemöter barn som har en sån reaktion genom att själva bete sig aggressivt enligt Rohde- och Österbergs (1974) erfarenhet. Precis som stenåldersmänniskans fysiologiska reaktion vid hot eller fara vill dagens barn som skolkar ofta fly eller anfalla. Men det är inte 19

accepterbart att fly eller anfalla i det moderna samhället och skola, och därför kan den fysiologiska stressen övergå till psykologisk stress och ta sig uttryck i beteenden som trots, aggressivitet och oro. Att identifiera stress hos barn Stressforskningen av barn är något som tagit relativt lång tid att uppmärksamma. Att även barn drabbas av stress är en relativt ny vetskap. Den stress som barn drabbas av spelar en betydelsefull roll i utveckling av stressrelaterade sjukdomar, sjukdomar som utvecklas senare i vuxenlivet. Studierna av stress hos barn har först varit aktuell när sjukdom eller trodda symptom uppmärksammats hos barn. Bristen med denna metod är att det finns många barn som upplever stress utan att drabbas av sjukdom eller visade stressymptom. Kunskaper om stressorer i barns liv är begränsad, bl.a. därför att det av etiska skäl inte är lätt att genomföra studier inom området stress förklarar Währborg (2002, sid.79). Att ta blodprover på barn av enbart forskningsskäl är inte något man vill göra då detta åsamkar smärta. Det första steget mot att minska stressen hos ett barn är enligt Ellneby (2000) att ta reda på vad som orsakar stressen. SOU 2001:55 redogör för ett antal olika metoder för hur man kan mäta barns psykiska hälsa eller ohälsa. En vanlig metod är att diskutera med barnets lärare och föräldrar för att skapa sig en bild om barnets inre tillstånd och det mer synliga tecknet på ohälsa i form av beteendet. Läraren ser barnet i en miljö där andra barn finns och kan göra en jämförelse och det är en fördel. En fördel med att prata med föräldrar är att de ser barnet i andra miljöer och att de har bättre kännedom om barnet. En annan metod för att identifiera stress och ohälsa hos barn är att fråga barnet själv om hur det upplever sin situation. Om barnet känner sig ledset, irriterat, spänt eller nervöst är detta vanliga tecken på att barnet inte mår bra. Att fokusera på barnets egen upplevelse av psykosomatiska besvär, som magont, huvudvärk och sömnsvårigheter är ett annat sätt att ta reda på barnets ohälsa. Skyddsstrategier Enligt Nilzon (1995) kan barnet hantera sin situation om det råder balans mellan stressfyllda situationer och skyddsfaktorerna. Författaren menar att det åtminstone finns tre olika faktorer som kan skydda barn mot stress. Personlighetsdragen spelar en betydande roll och de resurser som barnet har uppsättning av, en trygg och stödjande hemsituation och utöver familjen ett 20

nätverk av sociala kontakter som uppmuntrar och stödjer barnet. Faktorer i den yttre miljön i samverkan med barnets personliga egenskaper har en betydande roll i hur stressen framkallas. Men vi kan naturligtvis inte eliminera all stress även om vi skulle önska, resonerar Ellneby (2000). Det vi måste lära oss är att handskas med den på ett sätt som inte påverkar vårt liv och utveckling på ett negativt sätt. Det finns olika sätt att hantera svåra situationer och barn hittar på egna sätt, som skiljer sig åt från barn till barn. Seyle ansåg att det finns fyra olika strategier för barnet att handskas med en stressfylld situation på. Undanröja stressfaktorn, där barnet hittar olika metoder att undkomma en situation som känns skrämmande. Vägra att låta en situation bli en stressfaktor, barn som inte låter sig påverkas i olika situationer utan har attityden att saker och situationer kommer att gå bra. Ofta är det så att barn som inte är nervösa klarar sig bättre än ett barn som oroar sig (Ellneby, 2000, sid.85). Ta itu med stressfaktorn direkt, där barnet skapar distans samt bedömer olika problem och gör upp en handlingsplan. Barn som tar sig samman och snarast löser problemsituationer som uppstår. Finna ett sätt att koppla av, bland vuxna är detta den metod som används mest för att koppla av. Men det är den metod som används minst av barn. Ofta är det ytterligare prestationer som ska bedömas vid någon form av avkoppling som sport och andra fritidsaktiviteter och det är ofta förenat med krav och stress samt att hela tiden prestera bättre. De barn som kan koppla av tycker om att göra saker på egna villkor utan att känna pressen av att prestera. Genusperspektiv Enligt SOU 2001:55 är skillnaden av flickor och pojkars välbefinnande liten. Det som skiljer sig åt mellan könen är att flickor oftare känner sig ledsna eller nere än pojkar. Det är också vanligare att flickor har psykosomatiska besvär utom sömnsvårigheter. De psykosomatiska besvären hos flickor ger ett lägre psykiskt välbefinnande. Stress verkar bli ett alltmer vanligt problem och flickor känner sig oftare mer stressade än pojkar. Stressrelaterade besvär hos barn ökar med åldern och med åldern skiljer sig könen åt i upplevelsen av stress. I de lägre åldrarna skiljer sig det inte så mycket åt bland könen i upplevelsen av stress, för att sedan öka i högstadiet och på gymnasiet. Det våld som barn tidigt kommer i kontakt med antingen genom nyhetsprogram eller filmer på tv, är en stressfaktor för många barn. Hos en del barn leder tittandet på våld till ett ökat aggressivt beteende. Där kan man påstår Ellneby (2000), se skillnader mellan könen. Pojkar som ser mycket våld reagerar genom ökad aggressivitet utåt medan flickorna vänder 21

sin oro inåt. Flickorna kan också reagera med ängslan, mörkerrädsla, sömnproblem och en känsla av ensamhet. Ett utvidgat läraransvar De erfarenheter barnet gjort under sina första år har lärt det att om man vill uppleva trygghet så gäller det att vara snäll (Rohde och Österberg, 1974, sid. 54). Barn upptäcker tidigt hur man vinner fördelar och det oftast genom att vara snäll. Barn kan ibland bete sig trotsigt eller aggressivt för att dölja sin ångest. Ångest är ofta framkallat av stress och kan ibland upplevas som svårt att skilja från beteenden som trots eller aggressivitet. Som pedagog gäller det att vara lyhörd och ta barnet på allvar när det visar signaler på att något inte står rätt till. Elkind (1984) menar att dagens skola stressar barn på en mängd sätt förutom den vanliga stressen för prestationer av olika slag. Ellneby (2000) menar som Elkind att den fysiska miljön i skolan kan upplevas som stressande, klassrummet begränsar rörelsefriheten och skolgården liknar ibland en stenöken. Skolan uppmuntrar konkurrens genom ständiga prestationskrav och för de som inte mäktar med blir frustrationen total. Många barn förstår inte vad skolans arbete går ut på och känslan av sammanhang kan vara svår att upprätthålla. Men Ellneby vidhåller att många skolor ger nya pedagogiska metoder större utrymme där pedagogen har en mer handledande roll och barnets lust att lära står i centrum. Med liknande metoder förmedlas kunskapen genom barnets forskande och skapande och pedagogen har en mer handledande roll. Rädsla Olsson och Olsson (2004) förklarar att i elva- tolvårsåldern börjar barnet att finna vägar till sin identitet och det intellektuella och moraliska tänkandet utvecklas. Under denna väg till identitet är det viktigt att de vuxna fungerar som hjälp och stöd. Denna fas kan väcka olika känslor hos barnen. Miller (1985) menar att rädsla och ängslan över att inte lyckas i skolan och med skolarbetet är väldigt stressande. Det var just denna rädsla och ängslan över att misslyckas och inte prestera tillräckligt bra som mina elevinformanter upplevde som stressande. Barn som upplever ständiga misslyckanden och inte får tillräckligt med uppmuntran och stöd från läraren, reagerar med att känna sig ännu mer oroliga och ängsliga. Att inte få vara med i gemenskapen för att barnet kanske utmärker sig som annorlunda jämfört med de andra. Avvikelser genom klädsel, utseende eller att barnet har andra åsikter eller värderingar påverkar denna känsla av utanförskap. En del barn upplever lärare som orättvisa och favoriserande av vissa utvalda elever och att läraren inte bryr sig tillräckligt mycket. Det 22

kan leda till att risken för att misslyckas blir större och en minskad självkänsla. Währborg (2002) menar att de krav och den press barn utsätts för i skolan kan leda till kronisk stress. Varje misslyckande med någon form av prestation blir en ny bekräftelse på otillräcklighet. Gruppsammansättningens betydelse Relationer har en stor betydelse för barnet, om relationerna i skolan inte fungerar på ett tillfredställande sätt kan barnet utveckla stress, enligt Währborg (2002). Denna relationsstress var något mina elevinformanter tog upp under samtalen. De upplever det som psykiskt jobbigt när relationerna inte fungerar. Währborg menar att barnets upplevelse och tankar inte alltid stämmer överens med verkligheten. Barn kan uppleva att människor inte tycker om henne/honom men det behöver inte betyda att det är så utan det kan vara en felaktig föreställning. Währborg anser att barn mår bäst i små och stabila grupper eller klasser eftersom de har en känslighet för relationer. Ellneby (2000) säger att barnen är aggressivare i skolmiljöer där det är trångt, barnen tycker att det är påfrestande att ständigt dela utrymme med andra och aldrig få ha någon vuxen för sig själv. Det har enligt henne visat sig att barn mår bättre i grupper där det är färre barn. Många barn orkar helt enkelt inte ha relationer till ett för stort antal individer. Det var något som visade sig under min undersökning. Majoriteten av mina elevinformanter uttryckte ett klart missnöje över klassen elevantal och de önskade att det skulle vara ett mindre antal elever i klassen. De trodde då att det skulle bli lugnare och mer arbetsro i klassen. Hög ljudnivå Miller (1985) påpekar att för stora grupper barn i en trång miljö har ett tydligt samband med hög bullernivå. Barn- och elevgrupperna har blivit större och det för med sig en högre ljudnivå. Skolan har en miljö där det ständigt finns röster, andra ljud och allmänt oväsen. Enligt Währborg (2002) beror den höga ljudnivån inte bara på för stora barngrupper utan även på dålig akustik, för få vuxna som reglerar ljudnivån och dålig rumsdisposition. Barn som utsätts för buller och hög ljudnivå brister i uppmärksamheten och koncentrationsförmågan. Bullret minskar enligt Ellneby (2000) möjligheterna till inlärning av den grundläggande språkutvecklingen. Så kan pedagoger och andra vuxna skydda barn mot stress Stress går inte att undvika även om den bäste föräldern eller läraren försökte påstår Miller (1995). Stress är ett naturligt inslag i hem och skola och den kan i vissa fall fara viktigt för 23

barns utveckling. Barn utsätts för tillräckligt med obligatorisk stress i skolan och ytterligare stress bör undvikas för barnets välbefinnande. Miller anser att viss stress är viktig för barnets utveckling och inför prestationer är det positivt med ett visst inslag av stress. Det viktigaste enligt Miller är att de vuxna är medvetna om att barn lever under konstant stress och att vi försöker undanröja onödiga stressfaktorer. Vuxna måste hjälpa barnen att komma tillrätta med och hantera den stress barnet upplever. Ellneby (2000) uppmanar vuxna att leva sig in i hur barn tänker och känner och ta barnet på allvar. Det är avgörande för barnets känsloutveckling att de vuxna lyssnar på barnet och dess signaler när något inte står rätt till. Vuxna kan hjälpa barnet att acceptera sig själv och känna tillit till den egna förmågan och till andra, det underlättar barnets stresshantering. Barn med en positiv självbild lär sig förmågan att utveckla och uttrycka olika känslor som empati, sorg, glädje och medlidande. Nilzon (1995) råd till lärare och andra vuxna är att skydda de barn som är särskilt sårbara och använda sig av pedagogiska åtgärder för att minska skolelevers ängslan så att de kan förbättra prestationerna. När man som lärare ger kritik och beröm bör man vara försiktig och lyhörd då det kan upplevas som speciellt känsligt av vissa elever. Ängsliga elever kan bli påverkade på ett negativt sätt av kritik och kan då prestera sämre. Att konkretisera både kritik och beröm är viktigt då barn med låg självkänsla har svårt att ta åt sig beröm. Tydlig information om förändringar i skolan och skolarbetet kan också minska stressen hos vissa barn. Vidare menar Nilzon att avslappningsövningar ger mycket bra resultat på ängsliga och stressade barn. Olsson (2003) betonar pausens betydelse. Behovet av en paus och tillbakadragande för en stund, för att efter pausen återgå till det vanliga skolarbetet. Pausen ger barnet en chans till eftertanke eller bara vila huvudet en stund. Olsson beskriver pausen på följande sätt Som en psykisk tillflyktsort där man kan stanna en stund, ett rum där man kan slippa undan krav och förväntningar, både på att relatera och att prestera, för att sedan återvända till omvärlden (Olsson, 2003, sid.72). Pausens betydelse var något som framkom under samtalen med mina elevinformanter, flertalet hade olika strategier för att hantera stress. Den vanligaste strategin hos eleverna var att ta en paus från skolarbetet under ett fåtal minuter, för att sedan kunna koncentrera sig igen. Massage kan precis som avslappningsövningar ge mycket bra resultat på ängsliga och stressade barn enligt Ellneby (2000). Stresshormonerna minskar vid beröring och Ellneby hänvisar till flera vetenskapliga studier som gjorts för att bevisa beröringens positiva effekt. Barn som får massage blir mer avslappnade samtidigt som den empatiska förmågan ökar. 24

5.Resultat Resultatet från intervjuerna med eleverna och lärarna är sammanvävt som en slags sammanfattning och svaren står indelade i teman. Detta för att få materialet överskådligt och för att man ska kunna koppla samman det med teorier om begreppet stress som jag berört i kapitel tre och fyra. Och inte minst för att eventuella skillnader mellan könen och mellan elevers och lärares svar ska kunna avläsas. Intervjun med skolsköterskan står som en fristående del eftersom den rörde barn och stress i allmänhet. Jag inleder med att beskriva hur de intervjuade lärarna upplever stressnivån bland eleverna i den klass de barn jag intervjuade går i. Övriga områden som behandlas i detta kapitel är barnens definition av begreppet stress, vad gör en elev stressad, hur reagerar man, positiv och negativ stress, hur skyddar sig barn mot stressen och vilka tankar har de intervjuade om hur man kan motverka negativ stress. Lärarbeskrivning Samhället är hektiskt och det påverkar barnen på det sätt att de flesta har ett fullsatt schema både i skolan och på fritiden. Karin upplevelse av stress i just denna klass är att eleverna har många fritidsaktiviteter. Många av barnen idrottar och har många andra aktiviteter på fritiden. Men hon tycker inte att barnen verkar särskilt stressade av skolarbetet, det är inget Karin märker i alla fall. Det händer dock relativt ofta att en del elever klagar på att de inte hunnit öva inför ett läxförhör eller prov för att de tränat sin idrott eller haft någon annan fritidsaktivitet, då upplever Karin att barnen är stressande. Både Karin och Malin tror att det som oroar barn mest i skolan är prestationskrav inför prov och läxförhör samt om relationerna till klasskompisarna inte fungerar. Malin upplever eleverna i just denna klass som inte särskilt stressade. I vissa situationer kan de bli uppjagade men hon tycker inte att dessa elever är stressade jämfört med andra klasser. Malin upplever också att barn blir väldigt stressade av läxor. Barnens definition av begreppet stress Alla barn har hört ordet stress men har lite olika förklaringar till vad det betydde. Samtliga flickor definierar begreppet som någon form av tidsbrist att man har mycket saker att göra men inte hinner med. Elin upplevelse av stress är att man har det svårt och väldigt bråttom. Klara menade man känner sig upphetsad och att man har en massa saker att hinna med. 25

Pojkarna tänker på att stress är när man har bråttom till olika saker, som skola eller någon fritidsaktivitet, men också på att människor har för mycket att göra både i skolan, på arbetet och fritiden. Stressreaktioner Elin, Klara och Linda har alla känt sig stressade, inte så ofta men ibland. Med ibland menar de någon gång i veckan. Att vara stressad är något som två av tjejerna beskriver som jobbigt (psykiskt, min kommentar) och att vara stressad känns inte bra. Symtom som visar sig när de blir stressade är främst huvudvärk men också magont. Två av flickorna har huvudvärk cirka en gång i veckan. Linda upplever att pulsen ökar och att kroppen blir uppjagad när hon är stressad. Anders, Emil och Dennis känner sig stressade ungefär två gånger i månaden. Det som Anders och Emil upplever som mest stressande är när de vaknar sent och ska hinna till skolan men också när de måste hinna till träningen efter skolan. Dennis får ibland ont i magen och/eller huvudet när han är stressad och det speciellt ibland när han ska gå till skolan. Karin märker på barnen att de är stressade när de blir oroliga och stimmiga, de har prestationsångest som hon uttrycker det. Malin anser att man upptäcker stress hos barn genom de frågor de ställer. Om ett barn hela tiden frågar vad de ska göra och vad som händer på nästa timme o s v, om barnet hela tiden måste veta vad som händer är något som Malin upplever som stress. Positiv och negativ stress Vi diskuterade hur ordet stress känns, om det känns som ett bra eller dåligt ord. Tycker inte att ordet stress är något bra, det är skönare att ta det lugnt som Anders uttryckte sig. Anders tycker samtidigt att stress kan vara bra, speciellt inför en match för då kämpar han mer. Medan Emil menar att ordet stress framförallt inte är något bra ord men upplever ändå att viss stress kan vara bra t ex. inför en match eller särskilt inför ett prov. Dennis spontana reaktion på om stress är något bra eller dåligt var att det kändes både och, både bra och dåligt. Elin och Klara upplevde ordet stress som något dåligt och jobbigt. Linda tycker spontant att stress både känns som något jobbigt men också som något bra, hon tävlar i en individuell sportgren och upplever då stress som något bra speciellt inför en tävling. Samtliga barn menade att viss stress kunde vara bra som en sporre för att klara en uppgift. Att viss stress kunde höja koncentrationen inför ett prov eller läxförhör, då upplevdes stress 26

som något positivt. En av flickorna tror att det går bättre på prov om man är stressad. Men det ska inte kännas för stressfyllt för då blir de för nervösa. Lagom stress ökar prestationen, för mycket hämmar säger Karin. Viss stress är bra och positiv för att den kan öka prestationen. En viss oro inför ett prov gör att de flesta barn blir sporrade och då presterar bättre. När ett barn blir för stressat får det ofta svårt att koncentrera sig och kan då prestera sämre men oftast är den stress de känner inför ett prov endast positiv enligt Karins erfarenhet. Malin anser att positiv stress är nödvändig för att höja prestationen. Utan positiv stress sporras och utmanas barnen inte lika mycket att prestera bra. Men om stressen och oron blir för stor att hantera kan det istället leda till att det låser sig för barnet och då blir presentationen sämre. Lagom mycket stress som är hanterbart för barnet är därför det bästa tycker båda lärarna. Vad gör en elev stressad Oroligt i klassrummet Elin, Klara och Linda tycker att det är jobbigt när det är rörigt och oroligt i klassrummet speciellt när pojkarna bråkar, springer omkring och är för högljudda. Den höga ljudnivån gör att det blir svårt att koncentrera sig på skolarbetet. När det är för oroligt i klassen kan flickorna känna att det är svårt att koncentrera sig och att de inte kan arbeta lika bra. Det leder till att de inte alltid hinner det de ska under lektionen. Också Dennis och Emil tycker att det är jobbigt när vissa killar i klassen pratar och bråkar på lektionerna, det gör att de får svårt att koncentrera sig på skolarbetet och som Emil uttryckte det jag blir stressad när människor pratar samtidigt. Relationer Minst lika stressande som störningar i skolarbetet är när relationerna med skolkompisarna inte fungerar, enades flickorna om. Om de är osams med någon i klassen kan det kännas jobbigt att gå till skolan, tycker Klara, men oftast känns det bättre när de blivit sams igen. Precis som flickorna upplevde också Anders det som jobbigt att bli osams med någon kompis. Men det brukar han lösa genom att prata med kompisen han blivit osams med. Ibland blir de sams, ibland inte, men han upplever det inte som jobbigt att gå till skolan även om han är osams med någon. Klara tycker att vissa lärare ibland kan vara orättvisa och det känns inte så bra, för lärare ska vara rättvisa och behandla allt på samma sätt. Dennis upplever också läraren som 27

orättvis ibland, speciellt när hon straffar hela klassen för något som två personer har gjort, alla blir lidande då. Det som stressar Dennis mest är när han varit sjuk och ska tillbaka till skolan jag vet vad alla ska säga. Med det menar han att vissa i klassen kommer att klaga på honom för att han varit borta för mycket. Dennis blir ibland utsatt av andra pojkar utanför klassen, de brukar reta Dennis och slå på honom, och det blir han väldigt nervös av, säger han. En viktig faktor till att barn kan känna sig stressade i skolan är relationen till sina kompisar menar Karin. Hon vet att det är jobbigt att gå till skolan om något barn bråkat med en kompis och om det är allmänt tjafsigt och oroligt i klassen. Det har tidigare förekommit mobbning i klassen och det har arbetats hårt för att förändra situationen. Situationen har nu förbättrats betydligt och eleverna verkar trivas bättre. Karin tycker att eleverna ser gladare ut och att de idag inte klagar lika ofta jämfört med föregående läsår på att de har huvudvärk. Att ha betydelsefulla relationer i skolan, att helt enkelt ha en eller flera kompisar i skolan är mycket viktigt för barnens välbefinnande och trygghet, säger Malin. Relationer stressar barnen och speciellt rädslan att bli bedömd av sina klasskompisar. Med det menar Malin att barnen tycker det är viktigt att vara accepterad för den man är. Att ha någon att vara med på rasten är saker som barnen tänker mycket på och det kan upplevas som stressande. Malin har dessutom lagt märke till något som hon kallar för avundsjukstress som innebär att en del barn jämför sig med andra barn som t ex. får mer kläder och andra saker och som har bättre möjlighet att åka på semester oftare. Att inte hinna med skolarbetet Att inte hinna med det skolarbete som ska göras inom en viss tidsram är något som stressar alla flickor. Pressen att hinna med det som ska göras klart under en skolvecka är jobbigt och gör ibland att flickorna får ta med sig skolarbete hem över helgen. Elin känner en viss oro att inte hinna lära sig de kunskaper hon tror att hon behöver inför högstadiet. Elin tycker att ämnet matematik ibland känns jobbigt, mest för att hon inte tycker det är så kul. Elin känner då att hon inte presterar så bra som hon skulle vilja och hamnar ibland efter. Ibland kan Anders känna sig stressad av att ligga efter i skolarbetet och då tar han hem och jobbar ikapp, men när Emil ligger efter i matematik boken känner så känner han ingen oro för det utan han vet att han klarar det ändå. Däremot om han inte hunnit med att göra läxan kan Emil bli stressad. En situation som Dennis tycker är jobbig är när läraren ger uppgifter som ska göras klart men som han inte hinner med under skoltid. 28

Prov och läxförhör Elin och Klara känner stor oro och press inför prov och läxförhör. Det är situationer som prov och läxförhör som känns mest stressande enligt dem. Speciellt när det är tidspress som de har vid multiplikationstabellen, de har då fem minuter på sig. Vid förhör av multiplikationstabellen tycker också Emil att det är jobbigt speciellt för att det är på tid (fem minuter) och vissa i klassen blir klara fort. Elin och Klara får ofta huvudvärk när de ska ha prov eller läxförhör. Linda känner ingen speciell oro eller press inför prov eller läxförhör för hon vet att hon klarar det. Anders och Dennis upplever heller inte prov och läxförhör som något stressande, Anders uttryckte det som det går som det går. Emil kan ibland vara orolig före ett prov, för hur svårt provet ska vara och efter provet för hur resultatet blev. Det är just prov och läxförhör som Karin tror stressar barn mest i skolan för att de så gärna vill prestera bra. Den oron visar de tydligt genom att de kommer till henne och säger att de inte hunnit träna på läxan eller provet. Att de uttrycker sin oro på det sättet kan bero på två saker enligt Karin helt enkelt att de inte hunnit träna på läxan eller provet för att de faktiskt har så mycket fritidsaktiviteter, men det kan också bero på att de vill gardera sig ifall att resultatet inte blir så bra. För många läxor är något som Malin tycker stressar barnen. Hon har egna barn som under en period fick mycket läxor och läxorna tog mycket tid. Det Malin upplevde som mest negativt med det var att familjen fick så lite tid tillsammans. För att minska stressen på sina elever med läxorna har Malin utformat en studieplan till var och en. I denna studieplanen står det vad eleven ska hinna göra under veckan och hon menar att det underlättar att veta vad som ska göras klart under en viss vecka. Den enda läxan som eleverna har är att läsa minst 30 minuters varje vecka. Då ska eleverna läsa i valfri bok och fylla i ett schema där en förälder ska intyga att barnet läst minst 30 minuter och skriva sin signatur. När barnen ska prestera resultat som på läxförhör och prov är det många barn som blir stressade och det är just att prestera som Malin tycker stressar barn mest i skolan. Malin upplever att det är vanligt att den oro och stress som många barn känner inför ett prov eller läxförhör gör att det låser sig och prestationen blir då sämre. Hur kan man skydda sig Många elever uttrycker att de ibland känner sig jagade av skolarbetet, men varken Anders, Dennis, eller Linda tycker att de gör det. Och det finns inga speciella situationer i skolan som känns speciellt stressande för dem. Anledningen till det är att de tycker sig behärska 29

skolarbetet och att det som känns svårt löser sig. De känner tryggheten i att veta att de klarar sitt skolarbete och upplever tillit till sin egen förmåga. Emil blir ibland stressad av vissa situationer i skolan och det är oftast när det är en uppgift eller ett ämne som han tycker är svårt jag orkar inte riktigt när det är så svårt. Men det är just bara det som Emil upplever som stressande ibland. Flickorna har lite olika sätt att hantera stressfyllda situationer i skolan. Elin lägger ner pennan på bänken och gör ingenting under några minuter när hon känner sig stressad. Hon sitter och tar det lugnt och kanske tittar ut genom fönstret tills det känns bättre. Klara fortsätter att jobba men tar ibland en liten paus och går ut från klassrummet efter lärarens godkännande och dricker vatten. Linda blir ibland stressad om det är hög ljudnivå och försöker då stänga ute ljudet, om det inte går tar hon det bara lugnt några minuter och fortsätter sedan med skolarbetet. Om Anders känner sig stressad försöker ha ta det lugnt det får ta den tid de tar. När Emil känner sig stressad försöker han att arbeta på så gott det går. Ibland när han inte klarar att koncentrera sig på skolarbetet och det känns för jobbigt, brukar han fråga läraren om han får ta en liten paus och kanske dricka vatten. Oftast känns det lättare att koncentrera sig igen när han har tagit en paus. Ibland när det känns jobbigt och när en viss uppgift känns för svår börjar han att prata med sina klasskompisar. Om Emil inte hunnit läsa på läxan inför ett läxförhör så brukar han prata med läraren om det. Dennis lägger ner pennan och tittar ut genom fönstret ett tag om han får svårt att koncentrera sig. Ibland brukar han sudda ut blyerts från sitt bord eller sätta på sig hörselkåpor under några minuter. Att göra så hjälper lite men det som hjälper allra mest är när läraren skickar ut pratiga elever tycker han. Om eleverna i klassen blir för uppjagade och allmänt stökiga, brukar läraren bryta helt och göra någon fysisk aktivitet som att springa runt skolbyggnaden. Så hanterar lärarna stressen i skolan enligt elevernas uppfattning. Genusperspektiv Vi frågan om könen reagerar på likartat sätt i stressfyllda situationer menar Karin att man inte kan eller ska generalisera, men påpekar att det finns skillnader mellan könen. Hon tror att det främst är grundtryggheten som påverkar vilka barn som lätt blir stressade. Karin menar att ett barn som har grundtrygghet och känner tilltro till sin egen förmåga lättare kan handskas med stressfyllda situationer än ett barn som inte har samma grundtrygghet. Det är individuellt hur 30

ett barn reagerar på stress, men det finns gemensamma nämnare på vad som stressar pojkar och vad som stressar flickor. Rent allmänt har pojkarna en mer låt gå attityd, att det ordnar sig De tar det lugnare och tänker att saker löser sig, de känner tilltro till sin egen förmåga att klara av saker. Flickorna oroar sig mer och det beror enligt Karin på att de känner att de måste prestera bra och vara duktiga. Ett tillfredställande hemförhållande och rimliga krav är viktigt för det enskilda barnets förmåga att hantera stress. Malin märker att det finns skillnader på hur flickor och pojkar reagerar på stress och att de blir stressade av olika saker. Flickor har förmåga att vara mer oroade och stressade inför skolarbetet än vad pojkar är. De har en vilja av att prestera bra i skolan och de tycker det är viktigt att lägga ner mycket tid på skolarbetet. Flickorna har svårt att acceptera ett misslyckande medan många pojkar tar det med en klackspark, som Malin upplever det. Pojkarna lägger hellre prestationen på fritiden och sportaktiviteter än prestationen i skolan. Precis som Karin anser också Malin att grundtryggheten och kraven hemifrån styr stressen, ett barn som har höga krav på sig hemifrån ställer också höga krav på sig själv och kan då ha lättare att bli stressad, speciellt vid misslyckanden. Tankar om hur lärare kan motverka negativ stress Elin, Klara och Linda känner att de kan prata med läraren om de känner sig oroade eller ängsliga inför sånt som känns jobbigt i skolan. Elin tror inte att lärarna kan göra något åt den negativa stressen eftersom det är en individuell upplevelse. Hon menar att vissa elever tycker att ett moment eller ämne i skolarbetet är lätt medan andra elever kan tycka att samma sak är svårt. Klara tror att det blir mindre stress om det är mindre antal elever i varje klass, då blir ljudnivån inte lika hög. Linda tycker att lärarna ska ta ut pratiga elever ifrån klassrummet för att minska stöket. Anders tycker inte att lärarna behöver minska stressen, prov och läxförhör är bra för att mäta sin egen kunskap. Han skulle själv kunna bidra till ett lugnare klassrumsklimat genom att prata mindre enligt egen mening. Emil och Dennis tror att ett mindre antal läxor kan minska stressen men de tycker samtidigt det är bra med läxor för att man ska lära sig något. Dennis tror dessutom att ett mindre antal elever i klasserna kan minska stressen för då blir de lättare att få hjälp, mindre bråk och lugnare i klassrummet. Som lärare måste man ta varje barn på allvar och vara lyhörd för att upptäcka den stress som inte är bra och som leder till att barnet presterar sämre. Att lyssna på barnets signaler och att ta signalerna på allvar är det bästa sättet för att upptäcka och motverka negativ stress 31

förklarar Karin. Men man ska inte sluta med läxor, läxförhör och prov för det måste ingå för att man ska kunna se hur barnet står kunskapsmässigt och som en förberedelse inför högstadiet. Genom att ge mindre läxor minskar man stressen hos barnen, det är Malin övertygad om. Som lärare måste man också individanpassa undervisningen, sänka ribban efter vad varje barn klarar av. Alla barn har inte samma kunskapsnivå och alla klarar inte det höga tempot som det är i skolan, därför måste man individanpassa undervisningen så att det passar den enskilda eleven. Intervju med skolsköterskan Annika blev förvånad när hon började arbeta som skolsköterska. Hon hade inte kunnat tro att små barn upplever stress på det sätt de gör. Barnen signalerar detta på olika sätt beroende av vilken ålder de är i. Skolhälsovården har rekommenderat att alla barn ska besöka skolsköterskan varannan årskurs med start i årskurs noll och sedan i åk två, fyra, sex och åtta för en hälsokontroll. Under hälsokontrollen görs ett syn- och hörseltest, barnen vägs och mäts samt har ett samtal. Innan den obligatoriska hälsokontrollen får föräldrarna hem en blankett som ska fyllas i tillsammans med barnet och skickas tillbaka till skolsköterskan. Blanketten innehåller frågor som berör barnets välmående och syftet är att ringa in eventuella problem och hälsoproblem som barnet kan ha. Utifrån denna blankett kan man läsa av barnets eventuella stressnivå, om det t ex har ont i huvudet ofta eller har sömnproblem kan det bero på vantrivsel i skolan. Att upptäcka och identifiera stress hos barn Med blanketten som underlag har skolsköterskan ett samtal om cirka 30 minuter med varje barn där de diskuterar blanketten men också rent allmänt hur barnet trivs med livet. Annika upptäcker om ett visst barn är stressat på två olika sätt. Dels kan hon upptäcka eventuella hälsoproblem som stress vid hälsosamtalen. Dels upptäcker Annika att ett barn inte mår bra genom att barnet besöker henne ofta. De symptom som enligt Annika är vanliga tecken på stress är magont, huvudvärk och sömnbrist. Dessa symptom kallas för psykosomatiska och det betyder psykiska symptom som ter sig som fysiska besvär. När ett barn regelbundet klagar över huvudvärk brukar Annika kunna ringa in problemet genom att ställa frågor till barnet och föräldrarna och på det sättet kunna identifiera orsaken till huvudvärken. De barn som har levt med stress under en längre period kan, förutom de psykosomatiska symptomen, signalera 32

tydligt b la. genom att barnet är ledset, har sömnsvårigheter, och att prestationsförmågan minskar. Asociala beteenden som utåtagerande eller inåtvändhet är också vanligt förekommande hos de barn som utsatts för långvarig stress, enligt Annikas erfarenhet. Genusperspektiv Annika märker stor skillnad på könen fast hon påpekar att det i dagens samhälle helst inte talas om att det finns någon skillnad mellan könen, för att vi ska vara jämlika. Men det är faktiskt skillnad på hur och vad som skiljer sig mellan könen. Flickorna som kommer till mig har oftast små diffusa problem som t ex. huvudvärk som ibland kan bero på att det är jobbigt i klassrummet när det är pratigt och stökigt. Just klassrumsklimatet och den sociala situationen är något som Annika upplever att flickorna reagerar starkare på än pojkarna. De pojkar som kommer till Annika kommer oftast för att de har stukat en fot eller har fått ett sår. Det som Annika upplever som mest stressande för pojkar i skolan är de sociala relationerna pojkar blir stressade av att inte ha någon kompis. Annika märker att flickorna har mer behov av att prestera bra i skolarbetet än vad pojkarna har. Flickorna vill smälta in när det gäller kläder och utseende medan pojkarna inte bryr sig lika mycket om yttre attribut. Vad lärare kan göra för att motverka negativ stress Som lärare måste man försöka vara lyhörd för elevernas olika signaler, alla barn är individer och reagerar olika i olika situationer. Annika tycker att lärarna måste sänka kraven på barnen och låta barnen vara barn. Ofta har barnen höga krav på sig själva och lärarna ska hjälpa barnen att sänka kraven på sig själv genom att arbeta med barnens självkänsla och det egna jaget. Stötta och uppmuntra varje barn att barnet duger som det är tycker Annika är väldigt viktigt för att motverka den negativa stressen. Men också att arbeta med den sociala kompetensen det finns många barn som har svårt att koda av och det måste man arbeta med både hemma och i skolan. Att barn har social kompetens är viktigt i samspelet med andra människor för att kunna passa in i gemenskapen. Slutsatser De slutsatser jag kan dra är att de elever jag intervjuat, upplever vissa situationer i skolan som stressande. Det finns vissa situationer som stressar majoriteten av eleverna och det är prestationer av olika slag och krånglande relationer till både lärare och klasskompisar. Hög ljudnivå var något som alla elever upplevde som jobbigt ibland och samtliga elever beskriver 33

det som svårt att koncentrera sig på skolarbetet när ljudnivån är för hög. Alla eleverna hade upplevt stress någon gång och det både på fritiden och i skolan. Lärarnas uppfattning om vad som stressar eleverna stämmer i stort överens med vad eleverna beskriver. Lärarna menade att det var prestationskrav och krånglande relationer som stressar eleverna mest, vilket var det som också eleverna tog upp som särskilt stressfyllda situationer. En av lärarna upplevde läxor som något som stressar barn. Men där stämde inte majoriteten av elevernas upplevelser av läxor som något speciellt stressande överens med lärarens. De flesta barn ansåg läxor som något bra och lärorikt. Både lärarna och skolsköterskan såg tydliga skillnader mellan könen. Det som stressar flickor stressar inte pojkar på samma sätt och tvärtom. Överraskande att finna så fasta och traditionella könsmönster trots alla försök som görs att motarbeta detta. Nästan samtliga elever hade en eller flera strategier för att klara en situation som upplevs som stressande. Jag tror inte att det var en medveten handling för att hantera stress, utan en för eleverna naturlig reaktion på en jobbig situation. Samtliga elever tycker den höga ljudnivån kunde vara jobbigt och de hade olika strategier för att hantera det, en del elever tog en paus från skolarbetet och tittade ut genom fönstret ett tag. Ett annat vanligt förekommande sätt att hantera stressen på var att gå och dricka vatten. Stress bland elever är inget det pratas om på skolan eller i klassen. Anledningen till det kanske är att lärarna inte upplever eleverna som stressade eller att de helt enkelt inte har kunskapen att kunna läsa elevernas stressignaler. 34

6. Diskussion De studier och den litteratur jag tagit del av inriktar sig till huvuddel på det fysiologiska, alltså barns kroppsliga reaktioner på stress. Därför tycker jag att det varit extra intressant att få ta del av ett antal elevers egna tankar och upplevelse av stress. Den mer psykologiska effekten på stress och hur den upplevs och påverkar skolarbetet. Resultatet av min undersökning visar att eleverna upplever stress i skolan och då i vissa situationer. De situationer som upplevs som stressande är framförallt prestationskrav, när det är oroligt i klassrummet och krånglande relationer. En del av eleverna reagerar mer på stress än andra. Vad det kan bero blir en för mig naturlig fråga. I forskningen ställs frågor om stressbenägenhet kan vara någonting medfött. Det kan jag inte ta ställning till, däremot vill jag hävda de miljöpsykologiska faktorernas betydelse. Vanligt förekommande symptom på stress är huvudvärk, magont och sömnlöshet enligt min sjuksköterskeinformant Annika. Hon nämner olika metoder i hur man kan identifiera stress på (SOU 2001: beskriver också liknande metoder). Oftast diskuterar man med lärare och föräldrar för att skapa en bild om barnets inre tillstånd och det mer synliga tecknet på ohälsa i form av ohälsa. Man kan också prata med barnet själv hur det upplever sin situation och sitt mående. Känner eleven tillit till sin lärare tror jag att stress kan vara rätt lättupptäckt. Ofta klagar barn på huvudvärk och magont, och om det ständigt upprepar sig, bör man ta det på allvar. Mina elevinformanter visar sådana symptom regelbundet. Samtliga flickor känner sig stressade någon gång i veckan och två av dem får då huvudvärk och ont i magen. Att ta barnens signaler på allvar, tror jag är det bästa sättet att undvika och motverka negativ stress på. Dahlkwist (2004) och Ellneby (2000) varnar för faran vid långvarig stress. Den kunskapen lär oss nödvändigheten av att vara uppmärksam och tyda barnets signaler på stress, så att ingen ska behöva gå för länge i ett sådant tillstånd. Ellneby (2000) resonerar att barn som har förmågan att hantera stress är ofta barn som accepterar sig själv som de är och som har en positiv självbild. De barn som upplevs som stresståliga är ofta duktiga på att uttrycka vad de känner och tycker. Där har skolan en viktig och betydande roll, vi lärare måste arbeta med samtalet. Med samtalet menar jag att vi måste ge barnen redskap att uttrycka vad de känner och tycker, det är så viktigt för självkänslan och det egna jaget. För att kunna acceptera sig själv och skapa en positiv självbild är barn beroende av en trygg och utvecklande miljö. Mina lärarinformanter påpekar hur viktig grundtryggheten och tilliten till den egna förmågan är för att minska stresskänsligheten hos barn. Linda, Dennis och Anders känner sig inte särskilt stressade inför situationer i skolan 35

som kan upplevas som stressande för andra elever. Anledningen till det tror jag är att de känner trygghet och tillit till den egna förmågan. Att stärka självbilden hos barn kan och bör man som lärare arbeta aktivt med. Det finns många barn som har höga krav på sig hemifrån och de barnen kan det vara extra viktigt att uppmuntra och stötta. Att vara nöjd med sin prestation, känna delaktighet och inflytande är faktorer som kan motverka och vända stress till något positivt, hävdar Dahlkwist (2004). Hälften av mina elevinformanter känner oro och press inför prestationer av olika slag. Lagom stress är positiv medan för mycket hämmar, som Karin uttryckte det. Det är ett läraransvar att anpassa undervisningen och att ställa rimliga krav. Lärarna måste anpassa undervisningen så att eleverna känner att de behärskar uppgifterna, men samtidigt utmanas. Vi kan och ska inte eliminera stressen för den fyller ett gott syfte också. Det var alla eleverna medvetna om och den stress som upplevs inför prov och läxförhör gör att de blir extra skärpta och fokuserade. De flesta av eleverna ville behålla proven och läxförhören, då de flesta såg det som något viktigt och nyttigt. Ingen elev såg läxor som något särskilt stressande, men det var just läxor som Malin såg som särskilt stressande för barn. Malin har för att minska pressen på sina elever minskat antalet läxor och det kanske kan höra ihop med just dessa elevers upplevelse av läxor som något som mindre stressfyllt. Annika tyckte att lärarna sätter för hög press på eleverna och att de borde minska kraven, låta barn vara barn, som hon sa. Kan det vara så att många lärare ställer för höga krav på sina elever? Jag tror att det kan vara så, av olika anledningar. Som lärare finns alltid kunskapspressen med allt det barnen ska hinna lära sig under läsåret. Många föräldrar ställer höga krav på sina barns utbildning och på läraren och det kan kännas väldigt stressande att leva upp till. Lärare som kanske inte har arbetat så länge kan känna sig osäkra i sin lärarroll och pressar då eleverna mer än nödvändigt. Av osäkerheten att eleverna inte ska hinna lära sig allt som de ska. Det är några av orsakerna till varför lärare kanske pressar sina elever. Krånglande relationer upplevs som stressande av nästan samtliga elever. Tryggheten att ha fungerande relationer i skolan är av stor vikt för att kunna hämta in kunskaper. Lärarna och skolsköterskan menade samtliga att krånglande relationer är en stor stressfaktor hos eleverna. Ellneby (2000) beskriver att barn mår dåligt i en miljö där det är trångt, högljutt och där de tvingas att samspela med flera relationer samtidigt. Jag tror inte att de enskilda lärarna kan minska den höga ljudnivån mer än de redan försöker. För stora klasser leder till en högre ljudnivå och elevantalet kan inte de enskilda lärarna påverka. Det var ingen av lärarna som tog upp att hög ljudnivå skulle vara stressande för eleverna fast samtliga elever upplever just hög ljudnivå som något stressande. Jag ifrågasätter om det går att föra en god pedagogik i 36

klasser där elevantalet är för stort och där ljudnivån är för hög? Det blir nog svårt att ge varje elev den uppmärksamhet som de så väl behöver. Lärarna och skolsköterskan påstår att det finns skillnader mellan könen gällande stressupplevelser, men betonar att det först och främst beror på barnets grundtrygghet och tillit till den egna förmågan. Den uppfattningen jag fick under samtalen med eleverna, stämmer överens med de skillnader som lärarna kan se mellan könen. Pojkarna har en mer låt gå attityd, att saker löser sig. Pojkarna oroar sig mer för prestationer utanför skolan och lägger hellre prestationen på fritiden och sportaktiviteter. Flickorna oroar sig och är mer stressade inför skolarbetet än vad pojkarna är. De har en vilja av att prestera bra i skolan och de tycker det är viktigt att lägga ner mycket tid på skolarbetet. Det har varit svårt att finna hur barn reagerar på stress sett ur ett genusperspektiv i den litteratur och forskning jag tagit del av. Det har gjort det svårare att analysera de eventuella skillnader som finns mellan könen. Metoder som kan minska stressen enligt litteraturen är massage, avslappningsövningar och fysisk aktivitet. Det är i princip samma metoder som rekommenderas till vuxna. Jag tror de är användbara och lättillgängliga, speciellt fysisk aktivitet som har bevisats minska stresshormonerna. Mitt syfte var att undersöka ett få antal elevers syn på och upplevelse av stress i skolan. Resultatet hade dock kunnat bli mer mångsidigt och trovärdigt om fler elever intervjuats. Anledningen till att jag inte intervjuat fler elever är tidsbrist. Jag tycker ändå att man kan finna kopplingar mellan min litteraturstudie och intervjuerna. Avsaknaden av bandspelaren har förmodligen gjort att jag missat viktig information. Trots det fick jag ut mycket av mina intervjuer. Valet av kvalitativ metod känns helt rätt med tanke på mitt syfte. Observation kunde ha kompletterat undersökningen men med tanke på tidsbristen känns det bortvalet befogat. Förslag på nya undersökningar är; Om barn i förskolor där man arbetar med förberedande svenska och matematik är mer stressade än i förskolor där man inte arbetar med det. Man skulle kunna gå mer in på djupet på genusperspektivet trots att jag upplevt svårigheter med att finna litteratur och forskning om ämnet. För att finna samband med en del forskares teorier om att vi föds med de karaktärsdrag som avgör hur stresskänsliga vi blir, kan man undersöka hur pass det stämmer. Av forskningsetiska skäl kan det dock vara svårt att genomföra. Man skulle kunna jämföra om barn på landsbygden upplever stress på samma sätt som barn i stan gör, och även jämföra om det finns några kulturella skillnader i hur stress upplevs. 37

Referenslista Tryckta källor Dahlkwist, Matts (2004). Hantera din stress- en utvecklingsguide och faktabok.uppsala. Kunskapsföretaget. Elkind, David (1985).Det hetsade barnet, att stressas in i vuxenvärlden. Lund. Natur och Kultur. Ellneby (2000). Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Falköping. Natur och Kultur. Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen Undersökningsområden och språklig utformning. Uppsala:Kunskapsförlaget i Uppsala AB. Jones, Hilary (1997). Handbok i stresshantering. (översatt av Anne Hellskog) Egmont Richter. Lpo 94. (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Stockholm. CE Fritzes AB. Miller, Susan Mary. (1985). Stressade barn. Stockholm. Forum. Nationalencyklopedin (2005-12-09). Stress. www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?i-art-id=316959&i-word=stress Nilzon, Kjell R. (1995). Barn och depression. Lund. Studentlitteratur. Nyberg, Lena (2003-10-01). Stress i barns och ungas vardag. Tillgänglig 2005-12-13 http://www.bo.se//files/publikationer%20pdf/bo_stressrapport2003.pdf Olsson, Britt-Inger & Kurt (2000). Utveckling, livsvillkor och socialisation. Stockholm.Liber Olsson, Gunnel (2003). Mellan Rum. Avhandling. Lunds universitet, Etnologiska institutionen i Lund. Lund. Porsman, Camilla (2000).Lär dig hantera stress. Farsta. SISU Idrottsböcker AB. Repstad, Pål (1999). Närhet och distans Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund. Studentlitteratur. Rodhe, Gösta & Österberg, Henning (1974). Barn och stress. Stockholm. Aldus. Skolverket (2000).Grundskolans kursplaner och betygskriterier. Stockholm. Fritzes. SOU 2001:55 (2001) Barns och ungas välfärd. Stockholm. Fritzes Sundström, Maria (2005-09-20).Skola. Tillgänglig 2005-12-06, www.av.se/omoss/vp2004-2006/bransch_skola.shtm 38

Vetenskapsrådet (2005). Forskningsetiska principer. Kompendie till kursen 7:2. Malmö Högskola Wärhrborg, Peter (2002). Stress och den nya ohälsan. Falkenberg. Natur och Kultur. Währborg, Peter (2001). Såhär skadar stress barn. Socialpolitik nr 1. http://www.socialpolitik.com/gamlanummer/arkiv2001/001/so6sa_har_skadar_stress.html Otryckta källor Intervjuer i författarens ägo 39