Statistikrapport nr 1-2015 Om statistiken 1 PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Då statistiken som PelletsFörbundet sammanställer har prioritet både hos myndigheter och hos företagen i branschen är viktigt att ni som är tillverkare skyndsamt besvarar de enkäter vi skickar ut från kansliet. Detta för att statistiken skall bli så komplett som möjligt. Jag har även i år valt att försöka få in svar från så många pelletstillverkare som möjligt, och har då utgått ifrån de pelletsfabriker som redovisas på SVEBIO:s Pelletskarta. Jag har för avsikt att fortsätta redovisa nyckeltalen av statistiken på hemsidan med samma upplägg som tidigare. Denna rapport, som innehåller mer detaljerade uppgifter, kommer även att vara tillgänglig på hemsidans inloggningssidor för alla PelletsFörbundets medlemmar, och en förkortad mer översiktlig version läggs upp publikt på hemsidan. Pelletspriset Statistiken för pelletspris har som tidigare beräknas viktat i förhållande till de leveranssiffror ni som tillverkare uppgav för 2014. Priset under 2015 är beräknat på marknadsandelen från 2014 och de prisuppgifter jag samlat in löpande under 2015. Prisuppgifterna jag fått in representerar 75,1 % av den villapellets och 78,0 % av den bulkpellets som levererats Q4 2015. Nedan kan ni se att prisutvecklingen under 2015 varit i stort sett oförändrad, med en liten ökning på bulkpellets till villamarknaden. Om vi ser till prisutvecklingen sedan 2010 kan vi konstatera att pelletspriset är fortsatt stabilt. Jag har i diagrammet även lagt in KPI för att på så sätt synliggöra att prisutvecklingen på pellets varit negativ, alltså att pellets över tiden blivit billigare. Till glädje kanske för våra slutanvändare men naturligtvis lite besvärligare för våra producenter. 1 Denna rapport skickas direkt som pdf till styrelsen samt till de pelletstillverkare som är medlemmar i Pellets- Förbundet och levererat in statistik till förbundet. En sammanfattning skickas till de övriga företag som lämnat in uppgifterna till förbundet.
2 Utvecklingstrender Jag har i år gjort ett försök till att på ett enkelt och snabbt sätt ge en översiktlig visualiserad bild över hur våra medlemsföretag i respektive kategori utvecklas. Jag har utgått från ratsit.se och där plockat ut resultaten för de senaste tre åren för respektive företag. Notera att dessa resultat inte är enbart pelletsrelaterat, men det ger ändå en bild över hur affärerna utvecklas i vår bransch. Jag har satt index 100 för 2012 och därefter redovisat utvecklingen som procent. Kat 1 (Pelletsleverantörer) Pelletstillverkningen har under 2015 i stort sett fugerat bra även om milda vintrar 2014 och 2015 hållit tillbaka leveranserna något i förhållande till 2013. PF:s medlemsföretag har sedan 2012 lyckats vända ett samlat negativt resultat till en vinstmarginal på 5,3 % år 2014. Detta beräknat på en sammanlagd omsättning på drygt 3 900 milj. Kr. Notera att utvecklingen är spretig, d v s att ungefär lika många tillverkare ökar- som minskar sin försäljning. Ett par nya aktörer har också kommit till under perioden. Kat 2 (Utrustningstillverkare) Många av våra utrustningstillverkare och agenter har det fortsatt besvärligt. Något av företagen går riktigt bra, men den sammanlagda bilden är ändå att företagen har det fortsatt besvärligt. I denna kategori har jag, förutom PF:s medlemsföretag, även tagit med 5 av de viktigare leverantörerna av utrustning. Jag noterar att även om omsättningen totalt sett ökat något lite mellan 2012 och 2014 så har detta inte lett till att vinsterna ökat. Ett sammanlagt resultat för företagen hamnar på -6,4 %, räknat på en total omsättning på drygt 710 milj. Kr. Om inte marknaden radikalt förbättras, indikerar detta att det är troligt att vi kommer att få se fler konkurser och rekonstruktioner under de kommande åren.
3 Kat 3 (Installatörer) Denna kategori har de till antalet flesta medlemmarna i PelletsFörbundet. Men då många av dessa medlemmar är små entreprenörer med handelsbolag och/eller enskild firma syns de inte på ratsit.se, varför statistiken enbart gäller de medlemsföretag som har aktiebolag. Det är väl ingen direkt överraskning att även installatörsledet har det besvärligt. PF:s medlemsföretag bland installatörerna tappar i lönsamhet, men hade trots allt en samlad vinst år 2014. Om än bara på blygsamma 0,9 % räknat på en total omsättning på drygt 220 milj. Kr. Även om några installatörsföretag ökar så redovisar flertalet en sjunkande omsättning. För närvarande pågår en enkätundersökning bland installatörerna för att utröna om det finns ett behov och intresse för en PF-certifiering kopplad till EU:s regler kring Certifierad Energiinstallatör. Det 20-tal svar på PelletsFörbundets enkät som hittills inkommit bekräftar bilden ovan. Även enkätsvaren ger en splittrad bild av hur man uppfattar marknaden. Hälften av företagen upplever att marknaden backar något, medan den andra halvan tycker marknaden är oförändrad eller något ökande. Samtliga installatörer anser det vara svårt eller mycket svårt att få tag på kunnig/utbildad personal. Svaren på frågan vad man som installatör anser att behövs för att ge en positiv utveckling i pelletsbranschen kan sammanfattas: Bort med dåliga produkter och oseriösa installatörer Höjd koldioxidskatt ger högre el- och oljepris Skrotningspremie på gammal teknik Långsiktigt breda politiska beslut som visar att pellets är prioriterat Bättre logistik för pelletsleveranserna. Marknadsföring, marknadsföring, upplysning, mera marknadsföring Sammanfattningsvis kan vi se att installatörer och tillverkare som är aktiva och jobbar med marknadsaktiviteter kan redovisa positiva resultat. Det går att göra affärer även om marknaden totalt sett är svag. Villamarknaden Uppgifter om antal anläggningar är hämtade från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och den redovisning av antalet sotningsförrättningar som görs där. Av de ungefär 2 miljoner villor som finns i landet, hade år 2014 bara 336 280 villor en egen värmepanna. Det är 17 146 färre än det var 2013 (-4,85 %). Av de villor som har en värmepanna nyttjade
4 85,4 % någon form av fastbränsleeldning. Totalt sotades 86 850 st pelletspannor och 15 453 pelletskaminer år 2014. Andelen sotade oljepannor är nu nere i under 50 000 stycken. År 2014 fanns det en värmepanna i 16,8 procent av småhusen (336 250 st). Det är en minskning med 104 093 värmepannor (23,6 %) sedan 2008. Noterbart är att andelen värmepannor sjunker till förmån för värmepumpar och fjärrvärme. Antalet pelletspannor är de senaste 3-4 åren relativt konstant, och antalet pelletskaminer ser ut att öka om än från väldigt låga marknadsandelar (0,9 % av lokaleldstäderna). Totalt beräknades villamarknaden 2014 använda 531 980 ton pellets vilket motsvarar ungefär 30 % av den totala användningen inom Sverige. För 2015 uppges leveranser till villamarknaden ha hamnat på ungefär samma nivå (534 264 ton). Om jag utgår från att en genomsnittlig pelletsanvändning för en villapanna är i genomsnitt 5,5 ton och en pelletskamin 3,0 ton, ger MSB:s statistik att pelletspannorna använde c:a 477 500 ton pellets och pelletskaminerna ungefär c:a 46 500 ton. Tillsammans 524 000 ton vilket får anses vara i samma härad som den uppskattade leveransen från pelletstillverkarna. Elprisindex ovan är hämtat från SCB och gäller för en elvärmd villa med rörligt elpris. Det fallande elpriset 2014-2015 har inte påverkat pelletspriset som under samma period legat i princip helt stilla. Vi kan på elpriset se en viss återhämtning efter sommaren. När det gäller prisutvecklingen är det en vanlig uppfattning bland villaägare att pelletsen har blivit dyr. Detta är dock felaktigt, oavsett om man köper pellets i bulk eller småsäck. Under
5 de senaste 5 åren har prisutvecklingen i verkligheten varit negativ, d v s konsumentpriset har blivit billigare om man samtidigt tar hänsyn till prishöjningar enligt KPI. Då är indexet i dagsläget c:a 20 % lägre än jan 2010. Det kan vara värt att notera. Förutom att pelletsvärme är klimatneutralt och bidrar användningen till att skapa tillväxt och lokala arbetstillfällen. Samtidigt ger pelletsvärme i förhållande till el och olja stabila energipriser. Ett tryggt val för alla som vill veta vad uppvärmningen kommer att kosta. Mellan- och storskaliga marknaden Av den totala användningen av pellets inom landet, 1 649 454 ton, beräknas ungefär 1 142 000 ton avvändas i större anläggningar än villa. Fördelningen mellan Mellanskalan och Kraftvärmen uppskattas vara 50/50. Mellanskalan kännetecknas av ett större antal anläggningar i effektområdet upp till några MW medan den storskaliga kraftvärmen består av ett fåtal riktigt stora användare såsom Öresundskraft, Göteborg Energi, Grycksbo etc. Just nu håller Fortum på att starta upp kraftvärmen i Värtahamnen som delvis kommer att eldas med pellets. Motsvarande för år 2014 var 1 115 000 ton. Den uppbromsning vi anar, i förhållande till utvecklingen mellan 2013 till 2014, kan även förklaras med att olje- och elpriserna under 2015 varit mycket låga, samt att regeringen valde att senarelägga införandet av full koldioxidskatt för den tillverkande industrin till 2018. Det milda vädret kan möjligen också förklara en del av att ökningen inte blivit större. Men siffrorna indikerar ändå att konverteringarna under 2015 inte fått det genomslag som vi i branschen hade hoppats på. Oljepriset för industrifastigheter ligger idag under 6 500 kr exklusive moms (0,65 kr/kwh) vilket naturligtvis påverkar investeringsviljan att konvertera bort oljeuppvärmning. Men det kan vara värt att notera att en kund i mellanskalan med ett pelletspris på 1 700 kr/ton får ett energipris på ungefär 0,35 kr/kwh före pannans verkningsgrad. Det betyder att även för företag som har 20 % återbetalning av koldioxidskatten blir pelletsvärme ändå 30-35 % billigare än oljeeldning. Trots låga energipriser har under det senaste året pelletseldning för att generera värme och lågtrycksånga inom t ex branscher som tvätterier, livsmedel, asfaltverk och betongindustri vunnit nya marknadsandelar. Även om oljan och elen just nu har blivit billigare så märker vi på kansliet ändå ett ökat intresse att konvertera till pelletsvärme. Uppenbarligen påverkar dagens låga energipris intresset att på sikt få ett stabilare energipris ganska marginellt. Många företag och bostadsföreningar inser att dagens priser inte är långsiktigt hållbara, samtidigt som man med pellets kan lyfta fram klimatfördelarna i företagets miljöbokslut. Det betyder att viljan att konvertera bort oljan fortfarande uppfattas god.
6 Prisutvecklingen för leveranser av pellets till denna marknad har under 2015 varit något sjunkande, efter en lång period med extremt stabila priser. Det prisfall vi ser kan under 2015 kan sannolikt härledas till en viss konkurrens då marknadspriset på olja och el varit rekordlågt. Förbundets medlemmar upplever på grund av låga alternativa energipriser att många potentiella kunder just nu väljer att avvakta med sin investering. Export och Import Statistiken för export och import hämtas från SCB:s redovisning som månadsvis presenteras på kod KN 440131. Sverige har genom tiderna alltid varit både en av världens största tillverkare, användare och samtidigt en stor nettoimportör av pellets. Detta beroende på att en större del av den pellets som importeras går direkt till våra större kraftvärmeproducenter som kan ta emot hela båtlaster direkt till värmeverket. I diagrammen nedan kan vi se hur handel med pellets utvecklats de senaste 4 åren. Exporten har ökat något samtidigt som importen minskat. Skillnaden blir speciellt tydlig när man tittar på månadsstatistiken i diagrammet till nedan. Under hela 2015, fram till och med oktober, har importen av pellets minskat. Det är framförallt importen från Ryssland och Baltikum som minskat. Efter sommaren har exporten till framförallt Danmark och även Norge ökat. Vi kan därför konstatera att vi under några höstmånader 2015 för första gången haft ett positivt handelsnetto. D v s vi har exporterat mer pellets än vi importerat. Detta kan vara ett trendbrott där exporten möjligen kan fortsätta att öka då
7 vi ännu inte utnyttjar full produktionskapacitet i våra egna pelletsfabriker. Allt fler tillverkare väljer också att ENplus-certifiera produktionen vilket också öppnar upp för en ökad export. Även statistiken ovan som visar våra viktigaste handelspartner är hämtad från SCB. När det gäller exporten så dominerar Danmark stort. Men även Norge är mottagarland. Tyskland och Italien har tappat i betydelse sedan 2014. Italien är idag världens största importör av pellets. Möjligen har exporten hämmats av att man i Europa efterfrågar ENplus certifierad pellets. När det gäller importen av pellets så är det framförallt Ryssland och Baltikum som dominerar. Intressant är att notera att vi faktiskt köper en icke obetydlig och ökande mängd pellets från UK. Troligen har denna pellets sitt ursprung i USA. Sammanfattning Drygt 85 % av den totala volymen som producerats i Sverige baseras på produktionssiffror som lämnats in till PelletsFörbundet. I denna redovisning saknas, från de större tillverkarna, endast uppgifter från Derome och Rindi som valt att inte redovisa sina siffror till förbundet. För att kunna redovisa total användning och ett viktat pelletspris har jag därför uppskattat de sammanlagda leveranserna från dessa båda tillverkare till 126 000 ton, vilket möjligen kan vara något underskattat. Till den totala användningen tillkommer sedan det importöverskott som hämtas från SCB. Detta ger en total användning av 1 649 454 ton 2015.
8 Av den producerade pelletsen i Sverige har totalt 71,6 % tillverkats av medlemmar i Pellets- Förbundet. Fördelat mellan villamarknad och större användare är andelen till villa från PFmedlemmar lite lägre (64,6 %) sannolikt beroende på att en hel del villapellets levereras av mindre tillverkare som i första hand säljer sin produktion lokalt. Omkring 2/3 (75,3 %) av leveranser till lite större användare kommer från våra medlemsföretag. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi under 2015 har ökat den inhemska produktionen av pellets, medan användningen sedan 2014 totalt sett har legat konstant. Totalt användes på den svenska marknaden 1,65 milj. ton år 2015 vilket är helt jämförbart med användningen 2014. Produktionen inom landet beräknas ha ökat med 60 000 ton och importnettot har minskat med drygt 80 000 ton. Med vänlig hälsning Bengt- Erik Löfgren