Statistikrapport nr
|
|
- Anna-Karin Engström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Statistikrapport nr Om statistiken PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Här kommer en sammanställning för perioden jan- juni Pelletspriset Statistiken för pelletspris har som tidigare beräknas viktat i förhållande till de leveranssiffror som tillverkare uppgav för Priset under 2018 är beräknat på marknadsandelen från 2017 och de prisuppgifter jag samlat in kvartalsvis under Vi kan konstatera att pelletspriset är fortsatt stabilt. Om man i diagrammet även skulle ta med KPI så är prisutvecklingen på pellets negativ, alltså har pellets över tiden blivit billigare. Villamarknaden Uppgifter om antal anläggningar är hämtade från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) och den redovisning av antalet sotningsförrättningar som görs där. Andelen villapannor fortsätter att minska med ungefär 5 % per år. Av de ungefär 2 miljoner villor som finns i landet, hade år 2017 bara villor en egen värmepanna. Det är en minskning i Sverige med värmepannor (-34,0 %) sedan Av de villor som har en värmepanna nyttjade 92,5 % någon form av fastbränsleeldning (2008 var det 73,2 %). Totalt sotades år st pelletspannor (657 färre än 2016). Under 2017 sotades pelletskaminer vilket är 403 färre än år Andelen sotade oljepannor är nu nere i under stycken. Till dessa finns ytterligare oljepannor med en effekt större än 60 kw. Noterbart är att andelen värmepannor fortsätter att sjunka till förmån för värmepumpar och fjärrvärme. Antalet pelletspannor har trots detta under de senaste 10 åren varit relativt konstant.
2 2 Även om antalet pelletskaminer ser ut att minska så kommer just nu många positiva signaler om att försäljningen nu ökar. Pelletskaminen har trots det väldigt låga marknadsandelar (mindre än % av lokaleldstäderna). Totalt beräknades villamarknaden för första halvåret 2017 svara för 33,4% av en rapporterade mängden pellets, vilket är ungefär som 2016 (37,6%). Tabellen t.v. är kompletterad med PelletsFörbundets energipriser för villa-bulk. Bilden synliggör att pelletsvärme är ett konkurrenskraftigt alternativ med stabila priser, medan vi kan se en prisökning både på olja och el under Nästan var tredje villapanna i Sverige använder pellets och trots att andelen villor med egen villapanna minskar är andelen pelletseldade villapannor någorlunda konstant. Förvånande är dock att konstatera att andelen pelletskaminer fortfarande är liten. Leveranser Q1 och Q När det gäller leveranserna som rapporterats till PelletsFörbundet saknas, trots flera påminnelser, uppgifter från några av de större tillverkarna. Uppgifterna baseras på leveransstatistik från 23 st tillverkare. De har tillsammans rapporterat in ton för första halvåret Vi har gjort en uppskattning av de leveranser som vi inte fått in siffror från och kan då anta att de totala volymerna för första halvåret ligger på ungefär ton. De inrapporterade siffrorna skulle då svara för 79,1% av de totalt uppskattade leveranserna till den svenska marknaden. Produktionsmässigt är då produktion som gått på export ( ton enligt SCB) inte medräknad. För att få en något mer rättvisande bild av hur marknaden utvecklats har vi jämfört rapporterna från de pelletstillverkare som levererat in uppgifter både under 2016 och Vi ser då att de totala utleveranserna till Sverige minskat med 6,8 %. Minskningen skulle kunna bero på den brist av pellets som vi hade under februari och mars detta trots att importen
3 3 dessa månader ökade. Att stigande världsmarknadspriser skulle ha gjort att tillverkarna satsat mer på export syns däremot inte i statistiken. Användningen av pellets i Sverige är fortsatt fördelad på tre ungefär lika stora marknader. Hur den inbördes fördelningen ser ut mellan de olika kundkategorierna ser du i diagrammet ovan, och hur fördelningen sett ut de senaste tre åren i diagrammet till höger. Av den totala användningen av pellets inom landet som meddelats till PelletsFörbundet för första halvåret 2017, ton, har ton avvändas i större anläggningar (>2 MW), ton till mellanskalan och ton till villamarknaden. När det gäller fördelningen mellan säck och bulk på villamarknaden är det fortfarande drygt 80 % (80,9%) av leveranserna som sker med säckad pellets. Mellanskalan kännetecknas av ett större antal anläggningar i effektområdet upp till några MW medan den storskaliga kraftvärmen består av ett fåtal riktigt stora användare. Många företag och bostadsföreningar konverterar för närvarande bort från fossilbränslen tack vare bidrag via Klimatklivet. Det är ingen tvekan om att dessa bidrag varit till stor nytta för vår bransch. Mer om klimatklivet kan du läsa här. Export och Import Sverige har genom tiderna varit både en av världens största tillverkare, största användare och samtidigt också en stor nettoimportör av pellets. För det första halvåret (jan- juni) har importen enligt SCB (KN440131) ökat med ton, jämfört med Från ton 2016 till ton år Samtidigt har exporten minskat med ton jämfört med samma period Från ton till ton För landet som helhet ökade importöverskottet från ton 2016 till ton i år. Det ökade importöverskottet på ton (23,4%) kan därmed antas ha hamnat på den svenska marknaden. Statistiken för export och import hämtas från SCB:s redovisning som månadsvis presenteras på kod KN
4 4 Energiläget 2018 Energimyndigheten ansvarar och sammanställer den officiella energistatistiken i Sverige. För 2016 hamnade den totala energianvändningen på 375 TWh varav biobränslen och fjärrvärme svarade för 137 TWh. På drivmedelssidan är idag 17 TWh (20%) biodrivmedel, och industrin och kraftvärmen svarar tillsammans för 15 TWh elproduktion. Under de senaste 30 åren har vi sett en stadigt ökad tillförsel av biobränslen som idag anses svara för ungefär en tredjedel av all använd energi. Slutlig användning av energi i bostäder, lokaler och service år 2016 landade på totalt 146 TWh. El och fjärrvärme är de energibärare som tillsammans står för drygt 80% av användningen inom sektorn Bostäder och service mm I småhus är el den vanligaste energibäraren för uppvärmning, följt av biobränsle och fjärrvärme. I flerbostadshus och lokaler är fjärrvärme den i särklass vanligaste energibäraren. Petroleumprodukter förekommer för uppvärmning, men används främst till arbetsmaskiner inom jord och skogsbruk samt fiske- och byggverksamhet.
5 5 Industrisektorns slutliga energianvändning blev 2016 totalt 141 TWh. Av denna står massa- och pappersindustrierna för drygt hälften av industrisektorns totala energianvändning. Till produktionen av papper används framförallt biobränslen och el. Användningen av fossila bränslen, det vill säga naturgas, petroliumprodukter samt kol och koks, minska för varje år inom industrisektorn. Men fortfarande är användningen omfattande inom bland annat järn- och stålindustrin. Mest el används i bostads- och servicesektorn (73 TWh) följt av industrin (49 TWh) och transporter (2,6 TWh) Internationellt Rekordproduktion i Tyskland Tyskland har under de senaste åren varit Europas största pelletsproducent, tätt följt av Sverige. Den tyska pelletsproduktionen var rekordhög första halvåret I Tyskland producerades 1,18 miljoner ton pellets under första halvåret 2018 vilket är en ökning med 10% jämfört med första halvåret 2017 enligt den tyska industriella organisationen DEPV. Så mycket pellets har aldrig tidigare producerats under det första halvåret i Tyskland. 97,9% av den tyska produktionen under första halvåret motsvarade kvalitetsklassen ENplus A1. 96,8% av råvaran var barrved och 94,7% utgjordes av biprodukter från sågverk. 12,8% av den tyska produktionen exporterades. För helåret räknar DEPV med en produktion på 2,3 miljoner ton, medan vi i Sverige beräknas landa på omkring 1,6 miljoner ton. ISO-standard för säker hantering av träpellets i bostäder Många värmer upp sina bostäder med pelletspanna. Däremot saknas ofta en medvetenhet om de risker som finns om man inte förvarar och hanterar träpellets på rätt sätt. Hanteras pelletsen felaktigt ökar riskerna för brand och dammexplosion samt för hälsorelaterade faktorer. En ISO-standard, främst riktad mot installatörer och leverantörer, har nu tagits fram för att minimera dessa risker. Standarden hanterar aspekter kopplade till säker hantering och lagring av träpellets i bostäder och andra småskaliga anläggningar. En grupp experter inom ISO arbetar med att ta fram standarder för att förebygga olyckor som kan ske med fasta biobränslen. Arbete pågår även med att ta fram en standard för säker hantering och lagring av pellets vid kommersiella och industriella applikationer. Förslag till det senare planeras vara färdigt att skickas ut på remiss under våren För mer information kontakta SIS projektledare Natalie Siljetal, SIS/TK 412 Fasta bränslen. Prisutveckling Pellets Pristrenden är fortsatt stigande i kr/mwh. Efterfrågan har fortsatt att överstiga utbudet. Slutanvändare i hela Europa bygger upp lager inför kommande eldningssäsong. Dollarn är fortsatt stark relativt den svenska kronan. I det aktuella spotfönstret (90 dagar) har inga nya volymer från Nordamerika erbjudits marknaden i det aktuella området. Vissa mängder pellets från Baltikum kan bli tillgängliga i den senare delen av tidsspannet men priserna har uppfattats som väl höga av handlare.
6 6 Den svenska exporten är lägre i år jämfört med samma tid föregående år delvis eftersom förbrukningskapaciteten i Sverige har ökat och anläggningarna byggt upp lager inför vintern. Farhågor finns från flera håll om råmaterialtillgång med tanke på sommarens torka samt bränder i Östersjöområdet liksom konkurrensen från andra fiberförbrukande branscher. Den dåliga spannmålsskörden i norra Europa kommer sannolikt på sikt att påverka priserna för kustsjöfart eftersom livsmedelsimporten kommer att öka till regionen. Enligt vissa handlare blir swappar (volymsbyten) allt svårare att organisera. Detta beroende på att olika länder och köpare tillämpar olika hållbarhetskriterier, något som skapar andra utmaningar än tillgång till volymer Prisutveckling - Flis Flispriserna ser ut att åtminstone tillfälligt ha stabiliserats på en ny och högre nivå. Det varma och torra vädret i Nordvästra Europa (NWE) under sommaren har varit idealiskt för att transportera och lagra flisvolymer som ska vara redo inför eldningssäsongen menar vissa aktörer. Skogsbränderna i Sverige och på andra håll kommer framöver sannolikt att påverka flisutbudet och priserna.
7 7 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att användningen av pellets i Sverige har, med undantag av toppåret 2010, varit relativt konstant, om än med en något sjunkande trend. Den uppbromsning vi ändå ser kan till stor del förklaras som klimatrelaterad, men även på en ökad konkurrens från värmepumpar och fjärrvärme. Ungefär 80 % av den uppskattade totala volymen som producerats i Sverige baseras på verkliga produktionssiffror som lämnats in till PelletsFörbundet. Om vi till den totala användningen lägger till det importöverskott som hämtas från SCB så ger detta en total användning av uppemot ton för första halvåret Med vänlig hälsning Bengt- Erik Löfgren
Statistikrapport nr
Statistikrapport nr 1-2017 Om statistiken 1 PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Då statistiken som PelletsFörbundet sammanställer har prioritet både hos myndigheter
Statistikrapport nr
Statistikrapport nr 1-2015 Om statistiken 1 PelletsFörbundets statistik är efterfrågad både nationellt och internationellt. Då statistiken som PelletsFörbundet sammanställer har prioritet både hos myndigheter
Statistikrapport nr 1-2015
Statistikrapport nr 1-2015 Lidköping den 1 mars 2015 Denna rapport skickas enbart ut till styrelsen samt till pelletstillverkare som är medlem i PelletsFörbundet och till de övriga som lämnat in uppgifterna
Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen
Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen Augusti, 2018 2018-08-30 Sammanfattning Läget på energimarknaderna Biodrivmedel och fasta biobränslen är nu tillbaka efter ett uppehåll under
Energiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Energiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Det hände under året som gått.
Det hände under året som gått. Bengt- Erik Löfgren Ko-ordinator PelletsFörbundet PelletsFörbundet köper 1000 tim/år (1/2-tid) av ÄFAB i Lidköping för kanslitjänster Irene Weiner ansvarar för medlemskontakter
Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014
Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014 Bengt- Erik Löfgren PelletsFörbundet/ÄFAB Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent
Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)
VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?) Med braskande rubriker i media trummas ett mantra in att vedeldning skulle vara hälsovådlig. Forskarna vid SCAC - Swedish Clean Air and Climate Research Program presenterade
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
El- och värmeproduktion 2012
Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat
Kritiska faktorer för lönsam produktion i bioenergikombinat Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter El Värme Ingrid Nohlgren, Emma Gunnarsson,
PwC:s Energiprisindex sep 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com september
Energiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Basindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Energiskaffning och -förbrukning 2012
Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,
PwC: Energiprisindex maj 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
: Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius
PwC:s Energiprisindex november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen
Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska
PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014
Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Lars Göran Harrysson
Lars Göran Harrysson Till största delen av yrkeslivet arbetat med bioenergi med koppling till skog och sågverk. Skogsägare Djur och natur är ett stort intresse Inför det nya året! Hur började det? Vad
Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda
Bioenergi i villan tappar både i antal och prestanda Nu har jag fått för mig att titta på MSB:s statistik för 2012 över hur väl vi i Sverige uppfyller LSO (Lagen om Skydd mot Olyckor). Det är här vi bl
PwC:s Energiprisindex dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
dec 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Pellets. naturlig värme. Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme. www.pellsam.se
Pellets naturlig värme Information från Pellsam om bekväm, kostnadseffektiv och miljövänlig villavärme www.pellsam.se Pellets naturlig värme Pellets är en naturlig uppvärmningsform som kombinerar en mycket
Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com
Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori
PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
: Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius
PwC:s Energiprisindex april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
april 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com
PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013
Förnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.
Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi
Energiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Energiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PwC:s Energiprisindex september 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.
september 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com september 2015
El- och värmeproduktion 2010
Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
PwC:s Energiprisindex mars 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare.
PELLETS Prisvärd inhemsk uppvärmning som ger gröna jobb. Till dig som är politiker eller beslutsfattare. Från vår största förnybara resurs: skogen. Pellets är förnybar bioenergi som består av biprodukter
Läget på energimarknaderna
Läget på energimarknaderna Fasta biobränslen Månad: Januari, 2017 2017-01-18 Sammanfattning I denna rapport redogör vi för några aktuella nyheter under den gångna månaden. Ni kan bland annat läsa om hur
PwC:s Energiprisindex dec 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com december 2013
Energiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Bioenergikombinat Status och Framtid
Bioenergikombinat Status och Framtid Bränsle Kraftvärmeverk Material/ Energi Ny anläggning Råvara Ny produkt Andra produkter / Biprodukter Ingrid Nohlgren El Värme Värme- och Kraftkonferensen 2010-11-10
PwC:s Energiprisindex juni 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PwC:s Energiprisindex maj 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER
KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER JOHANNES MORFELDT, KLIMATMÅLSENHETEN INFORMATIONSDAG FÖR VERKSAMHETSUTÖVARE 6 NOVEMBER 218 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 218-11-19
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010
Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa
Mindre och bättre energi i svenska växthus
kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller
Biobränslenas roll i Sverige och Europa
Biobränslenas roll i Sverige och Europa Magnus Matisons Skogsteknologi 2010 Global tillförsel av primär energi 1990 2007 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES Källa: World Energy Outlook IEA Regional energianvändning
Energiförbrukning 2009
Energi 2010 Energiförbrukning 2009 Totalförbrukningen av energi sjönk med nästan 6 procent år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över energiförbrukning var totalförbrukningen av energi i Finland
El- och värmeproduktion 2011
Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska
PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.
okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober
PwC:s Energiprisindex december 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.
december 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PwC:s Energiprisindex nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.
nov 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
PwC:s Energiprisindex mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
mar 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning
Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på
BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi
Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan
Energiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n
Energiöversikt Arvidsjaurs kommun F r a m t a g e n 2 0 1 8 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna
Kortsiktsprognos våren 2017
1 (6) Analysavdelningen Kortsiktsprognos våren 2017 Prognos över energianvändning och energitillförsel 2016 2018 Inledning Denna kortsiktsprognos avser samma basår (2015) och prognosår (2016 2018) som
Energiöversikt Kiruna kommun
Energiöversikt Kiruna kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
El- och värmeproduktion 2009
Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen
Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner
2016:14 Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner Användning av fossil och förnybar energi inom olika samhällssektorer, år 2013. Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Miljömål
Energi. energibalanserna.
Energi Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Statens energimyndighets författningssamling
Statens energimyndighets författningssamling Utgivare: Fredrik Selander (verksjurist) ISSN 1650-7703 Statens energimyndighets föreskrifter om uppgifter till energistatistik beslutade den 15 februari 2005.
PwC:s Energiprisindex juli 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare.
PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Till dig som är villaägare. PELLETS PRISVÄRT OCH KLIMATSMART! Genom att du värmer upp ditt hus med pellets bidrar Du inte till växthuseffekten, eftersom förbränning av
PwC:s Energiprisindex aug 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.
aug 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com augusti 2014 följer
PwC:s Energiprisindex feb 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.
Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com februari 2014
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014
Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014 Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB Sockerbruksgatan 1 nb 531 40 LIDKÖPING Telefon +46 (0)510 262 35 e-mail: bengt@afabinfo.com www.afabinfo.com
En bedömning av askvolymer
PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige
Kortsiktsprognos våren Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln
Kortsiktsprognos våren 2019 Sammanfattning av Energimyndighetens kortsiktsprognos över energianvändningen och energitillförseln 1 1 Kortsiktsprognos våren 2019 1.1 Inledning Denna kortsiktsprognos avser
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013
Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013 2016-03-29 Jonas Lindros Innehållsförteckning ENERGIBALANSER FÖR UPPSALA LÄN OCH KOMMUNER ÅR 2013... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 5 ÖVERGRIPANDE
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Uppdaterade energiscenarier
Värmemarknad Sverige RESULTATBLAD 2 Värmemarknad Sverige: Uppdaterade energiscenarier Under etapp 1 av projektet Värmemarknad Sverige formulerades fyra framtidsscenarier för värmemarknadens utveckling.
PwC:s Energiprisindex oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy
oktober 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen
Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,