Tertialrapport med styrkort. 30 april 2010 HELSINGBORGS STAD

Tertialrapport med styrkort 30 april 2010 HELSINGBORGS STAD

Produktion Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 ekonomiavdelningen@helsingborg.se http://www.helsingborg.se Innehåll Omslag Linda Fastén Ann-Marie Ståhlgren Kommunstyrelsens förvaltning Kommunikations- och utvecklingsavdelningen

TERTIALRAPPORT MED STYRKORT HELSINGBORGS STAD 30 april 2010 EKONOMIDIREKTÖREN HAR ORDET Bra utgångsläge i Helsingborgs ekonomi God följsamhet gentemot ekonomiskt utrymme i hela staden Minskade skatteintäkter (-16 mnkr) Regeringens konjunkturstöd och högre generellt statsbidrag räddar resultatet Mycket låga pensionskostnader 2010 Detta sammantaget ger positiva effekter på stadens resultat; Resultatutfall januari-april + 91 mnkr Helårsprognos +173 mnkr (budget +52 mnkr) Ekonomisk utveckling Staden redovisar ett resultat per den sista april på 91 mnkr. Resultatutvecklingen är väsentligt bättre än budgeterat. Ett flertal positiva faktorer samvarierar och förklarar varför Helsingborg även under år 2010 kan uppvisa en fortsatt stark finansiell ställning och resultatnivå. Helårsprognosen är baserad på nämnders och styrelsers resultatbedömning efter första tertialet och indikerar ett helårsresultat på +173 mnkr (186 mnkr 2009). Helårsprognosen för skattenettot är 190 mnkr högre än budget och pensionskostnaden 60 mnkr lägre. Dessa båda positiva budgetavvikelser förklarar huvuddelen av den positiva budgetavvikelsen på 122 mnkr. Diagram 1. Resultat/prognos utifrån målsättning för skattefinansierad verksamhet, mnkr. 375 325 275 225 175 125 75 25-25 -75-52 -49 62 151 Resultatöverföringen från år 2009 ger följsamhet och dämpar nämndernas resultatsvängningar Flera förvaltningar aviserar i sina helårsprognoser att delar av tidigare års ackumulerade resultat kommer att användas. Detta är för flertalet av nämnderna både planerat och förväntat. Sammantaget för samtliga nämnder och styrelser beräknas 73 mnkr ianspråktas av resultatöverföringen från år 2009. 179 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos Resultat skattefinansierat Resultatmål 2010 250 338 186 173 Skol- och fritidsförvaltningen planerar att 24 mnkr, det vill säga hälften av resultatöverföringen från 2009, kommer att ianspråktas. Kostnaden för ett högre antal förskole- och skolbarn motsvarar 10 mnkr, och resterande ianspråktagande om 14 mnkr kvalitetssäkrar verksamheten. Vård- och omsorgsförvaltningen genomför riktade aktiviteter för långtidssjukskrivna och arbetar vidare med förvaltningens värdegrundsarbete. Sammantaget prognostiseras att 9 mnkr av resultatöverföringen förbrukas. Socialnämnden planerar att 5 mnkr av resultatöverföringen ianspråktas, företrädelsevis inom vuxenomsorgen. Stadsbyggnadsnämnden har senarelagt aktiviteter efter årsskiftet 2009/2010 motsvarande cirka 18 mnkr. Vidare har den för våra förhållanden osedvanligt vita vintern, samt därmed vederbörlig översyn av vinterväghållningsutrustningen, bedömts belasta resultatet med cirka 11 mnkr. Ekonomin nästa år Landets ekonomiska tillväxt förbättras från nästa år och en ökning av antalet arbetade timmar i hela landet ger successivt ökande skatteintäkter de kommande åren. Det tillfälliga konjunkturstödet år 2010 om 126 mnkr upphör år 2011 och pensionsskuldskostnaden beräknas öka med 125 mnkr. Detta medför att år 2011 med all sannolikhet kommer bli det ur ekonomisk synvinkel mest ogynnsamma i innevarande lågkonjunktur för såväl Helsingborg som för kommunsverige i övrigt. Tack vare stadens goda ekonomiska utgångsläge och en fortsatt god ekonomisk hushållning kommer Helsingborg klara sig väsentligt bättre än kommunerna i Sverige i övrigt. Vi kan fullfölja ett omfattande investeringsprogram vilket på många områden stärker Helsingborg Inte bara pengar För att nå målet om god hushållning har staden utöver de finansiella målsättningarna även mätetal och mål för verksamheten. Den ekonomiska uppföljningen kompletteras i denna rapport därför med en redovisning av stadens och nämnders/styrelsers styrkort. Målen fokuserar på bland annat tillgänglighet, bemötande, säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet. Vissa mätetal följs både månadsvis och tertialvis medan andra bara är möjliga och relevanta att följa årsvis. Ulf Krabisch Ekonomidirektör 3

RESULTATRÄKNING - STADEN mnkr Bokslut Budget April Prognos 2009 2010 2010 2010 Verksamhetens intäkter 1 716 1 532 600 1 523 Verksamhetens kostnader -6 578-6 647-2 260-6 678 Avskrivningar -237-236 -80-241 Verksamhetens nettokostnad -5 099-5 351-1 740-5 396 Skatteintäkter 4 352 4 481 1 462 4 465 Kom ek. utjämning o generella statsbidrag 772 770 327 981 Fastighetsavgift 180 182 61 182 LSS-utjämning -158-172 -59-177 Skattenetto 5 146 5 261 1 791 5 451 Resultat efter skattenetto 47-89 51 55 Finansiella intäkter 182 177 66 164 Finansiella kostnader -43-35 -25-46 Finansnetto 139 141 40 118 Årets resultat 186 52 91 173 SAMMANSTÄLLNING NÄMNDER OCH STYRELSER Resultatöverföring förändring prognos fall Årets Helårs- Bästa Sämsta mnkr fall Skol- och fritidsnämnden 47,7-24,6 23,1 45,0 15,0 Vård- och omsorgsnämnden 84,9-8,5 76,4 80,0 70,0 Utvecklingsnämnden 23,8 0,8 24,6 27,6 23,2 Socialnämnden 5,5-4,6 0,9 3,5-7,1 Stadsbyggnadsnämnden 18,5-29,0-10,5-10,5-15,0 Kulturnämnden 9,9-5,7 4,2 6,7 1,7 Miljönämnden 4,6-1,2 3,4 3,7 3,3 Överförmyndarnämnden 0,0-0,5-0,5-0,4-0,6 Övriga nämnder 3,2-0,4 2,8 2,9 2,8 Kommunstyrelsen 12,9 0,4 13,3 88,3 63,3 Stadsgemensamt 0,0 60,0 60,0 Ingår ovan Styrelsen för Entek 25,8-0,0 25,8 26,8 24,8 Styrelsen för Kärnfastigheter 3,2 0,8 4,0 6,0 4,0 DELSUMMA NÄMNDER 240,0-12,5 227,4 279,6 185,4 Finansförvaltningen -2,3 2,7-22,3 Skattenetto - kommunbidrag 83,2 83,2 83,2 Övergripande prognosvärdering* -135,0-160,0-90,0 SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 173,3 205,5 156,3 Avgiftfin. verksamhet VA-verket 0,0 0,0 0,0 Avgiftfin. verksamhet RH-verket 0,0 3,0-4,0 STADENS RESULTAT inklusive jämförelsestörande poster 173,3 208,5 152,3 *Större delen av fem-klöverns riktade satsningar kommer belasta resultatet efter 1:a tertialet, varför hänsyn tagits till detta i den övergripande prognosvärderingen. Vidare ligger en försiktighetsbedömning kring skatteintäktsutvecklingen med anledning av den fortsatta internationella oron på finansmarknaden. 4

STADSÖVERGRIPANDE Stadens resultat Helårsprognosen för stadens resultat 2010 efter det första tertialet uppgår till 173 mnkr. När det gäller uppfyllelse av det statliga kravet att kommunerna ska visa på god ekonomisk hushållning görs uppföljning mot det så kallade balanskravet, där resultatet ur balanskravssynpunkt ska vara positivt. Detta resultat räknas fram genom att resultatet för den avgiftsfinansierade verksamheten dras bort från stadens resultat, samt att reavinster på anläggningstillgångar och pensionsskuldspåverkan från skuld intjänad före 1998 tas bort. Pensionsskulden intjänad före 1998 förväntas under 2010 förbättra resultatet med 60 mnkr. Avgiftsfinansierad verksamhet visar ett prognostiserat resultat uppgående till +/- 0 mnkr. Reavinsterna för sålda fastigheter under året beräknas uppgå till cirka 15 mnkr. Totalt innebär detta att resultatet ur balanskravssynpunkt prognostiseras till 98 mnkr. Balanskravet får därmed anses vara uppfyllt. I diagrammet nedan visas dels stadens resultat och dels resultatet ur balanskravsynpunkt de fyra senaste en. Diagram 2. Stadens resultat och resultat ur balanskravssynpunkt, mnkr (exklusive extraordinära poster) 350 300 250 200 150 100 50 193 178 237 206 339 338 119 186 98 173 De senaste skatteprognoserna från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har successivt förbättrats jämfört med de kraftiga försämringarna under år 2009. Den samlade helårsprognosen för skatteintäkter, LSS-utjämning och kommunal ekonomisk utjämning är 190 mnkr bättre jämfört med budgeterade medel. Skatteintäkterna har försämrats med 16 mnkr jämfört med budget. I budget 2010 reserverades 20 mnkr för vikande skatteintäkter. Den kommunala fastighetsavgiften är prognostiserad helt i paritet med budget. Den största avvikelsen mot budget kan hänföras till kommunalekonomisk utjämning som uppgår till 981 mnkr i helårsprognosen, vilket är 211 mnkr högre än budgeterat. I denna post ingår regeringens konjunkturstöd om 126 mnkr. Tabell 1. Skatteintäkter, statsbidrag, fastighetsavgift och utjämning, mnkr Bokslut Bokslut Budget Prognos 2008 2009 2010 2010 Skatteintäkter 4 314 4 352 4 481 4 465 Kom. ekonomisk utjämning 676 772 770 981 Kom. fastighetsavgift 164 179 182 182 LSSutjämning -120-158 -172-177 Intäkter 5 034 5 146 5 261 5 451 De totala kostnaderna för staden beräknas under 2010 uppgå till 6 919 mnkr, inklusive avskrivningar om 241 mnkr. De totala intäkterna uppgår i prognosen till 1 523 mnkr. Stadens intäktsfinansiering skulle därmed hamna på 22 procent. De sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 396 mnkr. Detta innebär att stadens skattenetto 2010 förväntas överstiga nettokostnaderna med 1 procent. Att skattenettot även fortsatt är större än verksamhetens nettokostnader är av stor vikt för utvecklingen av stadens ekonomi ska vara långsiktigt hållbar. Diagram 3. Verksamhetens nettokostnader och skattenettot, staden, mnkr 0 Bokslut 2006 Bokslut 2007 Bokslut 2008 Bokslut 2009 Prognos 2010 Resultat enl balanskrav * Bokslut 2008 justerat för koncernombildning Resultat, staden Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning * mnkr 5700 5500 5300 5100 4900 4700 4500 4300 4100 3900 3700 3500 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010 Verksamhetens nettokostnad Skattenetto 5

Finansförvaltning Finansförvaltningen visar enligt prognosen för helåret på ett resultat om 323 mnkr. Det ligger i linje med föregående prognos och innebär en mindre avvikelse om cirka 3 mnkr mot det budgeterade avkastningskravet på 326 mnkr. Investeringar De samlade nettoinvesteringarna för staden beräknas uppgå till 634 mnkr, varav avgiftsfinansierad verksamhet svarar för 98 mnkr för helåret. Exkluderas de avgiftsfinansierade verksamheternas investeringar om 98 mnkr uppgår således den skattefinansierade verksamhetens nettoinvesteringar till 536 mnkr. Den budgeterade investeringsutgiften för 2010 uppgick till 402 mnkr avseende skattefinansierad verksamhet. Detta innebär att investeringsutgifterna prognostiseras bli 134 mnkr högre än budget. Den största enskilda avvikelsen är Österleden om 75 mnkr. Diagram 5. Stadens soliditet, procent Soliditet 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 50% 51% 51% 46% Pensionsförpliktelser 59% 60% 54% 53% 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010 Årets kostnader, exklusive pensionsåtagandet före 1998, inom stadsgemensam verksamhet beräknas uppgå till 114 mnkr. Detta är 5 mnkr högre än budget. Däremot minskar pensionsskuld intjänad före 1998 med 60 mnkr. Diagram 4. Stadens nettoinvesteringar exklusive försäljningar av anläggningstillgångar, mnkr Nettoinvesteringar mnkr 700 600 500 400 300 200 100 330 330 411 360 468 591 685 634 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Prognos 2010 Soliditet Soliditeten anger hur stor andel av det bokförda värdet på stadens tillgångar som är finansierade med egna medel, det vill säga av eget kapital. Det är således ett mått på stadens finansiella ställning. Den minskade soliditeten mellan 2005 och 2006 kan huvudsakligen förklaras av ökade pensionsavsättningar till följd av förändrade beräkningsgrunder för kalkylränta och livslängd. Soliditeten förbättrades 2007 och under 2008 uppgick den till 60 procent. Bokslut 2009 uppgick soliditeten till 54 procent. Minskningen berodde på att tillgångarna ökade mer än det ekonomiska resultatet. Helårsprognosen för 2010 visar att soliditeten förväntas sjunka till 53 procent. Huvudförklaringen är att stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplåningsbehov via staden i ökad omfattning. 6

Stadens styrkort samt uppföljning av nämnder och styrelser Det övergripande styrkortet för Helsingborgs stad innehåller de viktigaste målen för staden enligt den politiska ledningen. Målen i detta styrkort är tvärsektoriella i den meningen att det inte finns något mål som en nämnd eller styrelse ensam ansvarar för. Istället krävs det att flera delar av stadens organisation och ibland också andra aktörer arbetar tillsammans för att målen ska kunna uppnås. En tanke med denna utformning är att tydliggöra det faktum att staden måste arbeta tillsammans som en organisation för att uppnå viktiga mål. Stadens styrkort bör därmed också tjäna som vägledande för nämnder och styrelser när de sätter egna mål. På liknande sätt bör avdelningar och enheter arbeta när de utformar egna verksamhetsstyrkort, men då med utgångspunkt från den egna nämndens/styrelsens styrkort. En övergripande uppföljning av respektive nämnd/styrelses ekonomiska utfall samt de fyra perspektiven i styrkortet presenteras på sidorna 11-19. Det har inte varit möjligt att följa upp samtliga mål i stadens styrkort till det första tertialet. Ett antal mätningar är bara möjliga att göra per helår. Där information finns tillgänglig redovisas samtliga mål, mätetal, målvärden och utfall först översiktligt per perspektiv och sedan kommenteras de mätetal där mätningar har utförts. Definitioner och begrepp Perspektivet Ekonomi: Uppdragsgivarens krav på resurseffektivitet i verksamheten. Perspektivet Medborgare/brukare: Förväntningar som ställs från våra medborgare/brukare/kunder och hur vi uppfyller dem. Perspektivet Arbetssätt/process: Utformning av arbetssätt och processer för att på bästa sätt tillgodose medborgares/brukares behov. Perspektivet Framtid/utveckling: Vad vi vill göra i framtiden och hur vi behöver utveckla våra förmågor för att kunna nå dit. Målen konkretiserar nämndens/styrelsens strategi och tydliggör de prioriteringar som har valts. För varje perspektiv ska det finnas minst ett mål. Mätetalens syfte är att möjliggöra en bedömning av hur väl ett mål har uppfyllts. Målvärden visar vad som ska uppnås under perioden, det vill säga vad målsättningen är. I vissa fall är det inte möjligt att fastställa ett målvärde i siffror. Värderingen av måluppfyllelsen utgörs då av en bedömning från verksamheten. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Ekonomi Stadens ekonomi ska vara god Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad 101% Minst 100% Resultat ur balanssynpunkt 98 mnkr Minst 52 mnkr Koncernens soliditet Minst 20% Stadens soliditet 53% Minst 60% Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet 100% 100% 7

Skatteintäkter i förhållande till verksamhetens nettokostnad Skatteintäkterna inklusive fastighetsavgift förväntas uppgå till 5 451 mnkr medan de sammanlagda nettokostnaderna för verksamheten beräknas bli 5 396 mnkr. Det innebär att förhållandet beräknas uppgå till 101 procent, och målet anses vara uppfyllt. Resultat ur balanskravssynpunkt Stadens resultat ur balanskravsynpunkt uppgår till 98 mnkr för 2010. Därmed överskrids målvärdet rejält gentemot uppsatt värdet om minst 52 mnkr. Mätetalet visar på en god utveckling. Stadens soliditet Helårsprognosen för soliditeten 2010 uppgår till 53 procent, vilket är en procentenhet lägre än utfall för 2009 och sämre än målvärdet för helåret 2010. Huvudförklaringen är att stadens dotterföretag finansierar delar av sina upplåningsbehov via staden i ökad omfattning. Egenfinansiering av nettoinvesteringar i skattefinansierad verksamhet De samlade nettoinvesteringarna i skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 536 mnkr. Avskrivningskostnaderna uppgick till 241 mnkr, medan resultat för skattefinansierad verksamhet prognostiseras till 173 mnkr. Målvärdet är fastställt till att nettoinvesteringarna ska täckas fullt ut av resultat och avskrivningar under en treårsperiod. Under 2008 uppnåddes detta och räknas åren 2008-2010 samman hamnar graden av egenfinansiering på 100 procent och målet är därmed uppfyllt. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Medborgare/Brukare Alla ska kunna känna sig trygga i Helsingborg Poäng trygghetsmätningar tertial 2/ 2,09 poäng Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare 74st 62st Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras Andel barn i familjer med försörjningsstöd i förhållande till totalt antal barn Max 11,5% Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan, justerat för sent anlända elever från utlandet tertial 2 89% Andel elever i grundskola och gymnasieskola som känt sig utsatta för mobbning 7,6% 6% Folkhälsan i staden ska förbättras Ohälsotalet 0,5dagar 0,4dagar Bostadsbyggnadstakten ska vara hög Antal bostäder i plan antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige 164st 333st Fler Helsingborgare ska ha ett arbete Förvärvsintensitet Differensen ska minska Utanförskapet ska minska - stadens resurssvaga områden ska lyftas Antal resurssvaga områden som lyft sig enligt utvecklingsindex 5st Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare Antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare har ökat med 16 våldsbrott per 100 000 invånare i Helsingborg januari till april 2010 jämfört med januari till april 2009 (från 426 till 442). Målvärdet för 2010 är att differensen mellan antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare i Helsingborg jämfört med gruppen större städer ska minska jämfört med 2009. Detta mål har inte infriats då differensen har ökat från 62 till 74. 8

Diagram 6. Antal anmälda våldsbrott per 100 000 invånare tertial 1 2004-2010 500 400 300 200 100 0 443 454 444 413 426 442 342 358 361 364 368 320 284 294 T1 2004 T1 2005 T1 2006 Helsingborg T1 2007 T1 2008 Snitt, Större städer T1 2009 T1 2010 Diagram 7. Ohälsotalet, antal dagar 44 42 40 38 36 34 32 30 28 42,3 40,5 41,1 39,1 38,7 37,5 35,7 35,1 32,5 32,1 31,4 30,9 2005 2006 2007 2008 2009 T1 2010 Helsingborgs utfall Genomsnitt större städer Andel elever i grundskola och gymnasieskola som känt sig utsatta för mobbning Under vecka sex och sju 2010 genomfördes en ny enkätundersökning bland elever på samtliga kommunala grundskolor i årskurs 3-9 inom ramen för Olwéusmodellen. 7,6 procent av eleverna uppgav då att de upplever att de har utsatts för mobbning i skolan vid något tillfälle de senaste månaderna. Frågan som ligger till grund för mätetalet är "Hur ofta har du blivit mobbad i skolan de senaste månaderna?" På denna fråga svarade 6 348 elever och av dessa svarade 483 elever att de har blivit mobbade. Ohälsotalet Utvecklingen av ohälsotalet visar på förbättrade värden jämfört med tidigare år för såväl Helsingborg som riket i helhet. Helsingborg har sedan flera år tillbaka ett högre ohälsotal än snittet i jämförelsegruppen större städer. Målvärdet är att differensen till jämförelsegruppen ska minska. Differensen till gruppen större städer uppgick till 0,5 dagar från januari till april år 2010 (31,4 dagar i Helsingborg jämfört med 30,9 dagar i gruppen större städer), en försämring om 0,1 dagar jämfört med år 2009. Antal bostäder i plan antagna av stadsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige Under januari till april 2010 har fyra detaljplaner (med bostäder) motsvarande totalt 164 bostäder tillstyrkts/antagits av stadsbyggnadsnämnden. Detta kan tyckas vara en låg siffra men nämnden har goda förhoppningar om att uppnå målet om 1000 bostäder under 2010 (målvärdet är minst 1400 bostäder i snitt kommande år). Nämnden har flera större detaljplaner på gång som man räknar med ska falla ut under året. Bara under april till maj finns detaljplaner motsvarande cirka 830 bostäder på samråd. Totalt under perioden har 30 beslutsärenden avseende planärenden behandlats varav 12 var beslut om tillstyrkan/antagande. Utöver bostadsplanerna har dessa bland annat berört verksamhetsutveckling, handel och infrastruktur. Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Arbetssätt/Process Stadens medarbetare och förtroendevalda ska vara väl förtrogna med balanserad styrning samt plan för hållbar utveckling Andel medarbetare som känner till innehållet och målen i sin förvaltnings styrkort tertial 2/ Minst 75% Andel medarbetare/förtroendevalda som känner till innehållet i plan för hållbar utveckling Minst 75% Sjukfrånvaron ska minska Andel sjukfrånvaro 5,5% 5% Andel medarbetare med 4 eller fler sjuktillfällen 16,4% 15% Mobbning ska inte förekomma Andel medarbetare som känt sig utsatta för mobbning tertial 2/ Max 8% 9

Andel sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron för staden under perioden januari till mars 2010 uppgick till 5,45 procent. Under samma period 2009 uppgick den totala sjukfrånvaron till 6,78 procent. Jämfört med utfallet vid 2009 har sjukfrånvaron minskat med 0,1 procentenhet under det första tertialet för 2010. Om trenden håller i sig kan stadens mål om högst 5 procent sjukfrånvaro bli en realitet under 2011. Diagram 8: Andel sjukfrånvaro 2005-2010 (jan-mars 2010) 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 8,7% 8,1% 7,1% 6,4% 5,6% 5,5% 2005 2006 2007 2008 2009 Kv 1 2010 Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen Andel medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen uppgick under perioden 2009-04- 01 till 2010-03-31 till 16,4 procent. Under perioden 2008-04-01 till 2009-03-31 var utfallet 13,3 procent. Målet på 15 procent är inte uppfyllt. Tabell 2. Mätningar som överskrider MKN Luftförorening MKN Utfall 090501 100430 Kvävedioxid, Max 40 µg/m3 22,3 µg/m 3 årsmedelvärde Kvävedioxid, dygnsmedelvärde Max 7 dygn får överskridas 1 dygns överskridande Kvävedioxid, timmedelvärde Max 175 timmar överskriande 22 timmars överskridande Ozon, Max 120 µg/m3 111,7 µg/m 3 Max värde för perioden PM10, årsmedelvärde Max 40 µg/m3 16,8 µg/m 3 PM10, dygnsmedelvärde Max 35 dygn får överskridas 6 dygns överskridande Perspektiv Stadens mål Mätetal Utfall Målvärde Framtid/Utveckling Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige Köp av egentlig verksamhet från föreningar och övriga företag i procent av verksamhetens kostnad Antal nystartade företag per 1000 invånare i åldern 16-64 år Genomsnittligt antal sysselsatta per nystartat företag tertial 2 tertial 2/ tertial 2 Bättre än plats 5 Bättre än plats 3 Bättre än plats 6 Genomsnittlig avtalstrohet inom ett antal upphandlingsområden 75% Helsingborg ska minska sin klimatpåverkan Energianvändning i kommunala lokaler 178KWh/m2 Andel av den totala körsträckan inom de kommunala verksamheterna som görs med förnybara bränslen 50% Utsläpp av koldioxid 465 401ton Luftföroreningarna i Helsingborg ska minskas Antal mätningar som överskrider miljökvalitetsnormen 0st 0st Antal mätningar som överskrider miljökvalitetsnormen Utfallet för kvävedioxid under perioden 2009-05- 01 till 2010-04-30 är lägre än resultatet för 2009 års mätning. Detta beror på att det i april månad 2009 var relativt höga halter och ett antal dygnsöverskridanden. I mars och april månad 2010 har halterna varit betydligt lägre. För PM 10 är utfallet för perioden högre än resultatet i års och förra periodens utfall. Detta beror på att det varit en besvärlig vinter i år, med mycket halkbekämpning, samt att mätstationen har flyttats in på Drottninggatan i ett mer slutet gaturum. På Drottninggatan där mätningen av kvävedioxid sker har ännu inga trafikbegränsande åtgärder enligt åtgärdsprogrammet införts. Dock gjordes en del vägarbeten under försommaren och sensommaren som medförde att trafikmängden förmodligen var lägre under den tiden. Det går dock inte att säkerställa att detta medförde lägre emissioner från trafiken eftersom trafikstockningarna också var mer än vanligt. 10

Skol- och fritidsnämnden Skol- och fritidsnämndens helårsprognos för 2010 visar ett överskott på 23,1 mnkr. I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr. I prognosen ingår dessutom de tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott. Däremot inkluderas inte de resurser som planeras tilldelas nämnden som engångstillskott ur de statliga strukturpengarna för innevarande år. Dessa resurser kommer sannolikt att väsentligt förbättra nämndens resultat för 2010, då en mera långsiktig planering för användandet av dessa resurser är rimlig. I prognosen finns medräknat kostnader motsvarande det löneavtal som nyligen slutits avseende lärarkollektivet. Däremot inkluderas inte kostnader motsvarande den möjlighet som genom avtalet finns till annan arbetstidsförläggning än den idag gällande. Viss osäkerhet finns också avseende övriga lönekostnader, då en del avtal fortfarande inte är klara. En bedömning av årets utfall utifrån bästa möjliga utfall visar på ett överskott på 45 mnkr. Motsvarande bedömning avseende sämsta möjliga utfall visar på ett överskott på 15 mnkr. I dessa bedömningar inkluderas inte det planerade tillskottet avseende strukturpengar för innevarande år. Ekonomi Skol- och fritidsnämndens prognos för 2010 visar ett överskott på 23,1 mnkr. Av detta överskott utgör 11,3 mnkr budgeterat överskott beroende på osäkra ekonomiska förutsättningar framöver. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling I prognosen finns medräknat en resultatöverföring från föregående år på 32,7 mnkr. Här ingår också de tillfälliga resurser på 15 mnkr som nämnden tilldelats från vård- och omsorgsnämndens överskott. Däremot inkluderas inte de resurser som planeras tilldelas nämnden som engångstillskott ur de statliga strukturpengarna för innevarande år. Dessa resurser kommer sannolikt att väsentligt förbättra nämndens resultat för 2010, då en mera långsiktig planering för användandet av dessa resurser är rimlig. En grundförutsättning för lärande är att barn och unga känner sig trygga i verksamheten. Skol- och fritidsnämnden visade 2009 goda resultat på detta område. Även betygen visade positiva trender. Andelen grundskoleelever som blir behöriga till gymnasiet bör dock öka. En stor utmaning för skolan är att se till att varje elev når goda resultat. För tertial 1 finns ännu inga resultat att tillgå i detta perspektiv, beroende på att terminen ej är avslutad. Nya resultat kommer därför att redovisas vid nästa tertial eller per helår. Arbetet med att minska andelen sjukskrivna fortsätter och ligger vid tertial 1 2010 på en låg nivå, 3,91 procent. En delförklaring till den låga sjukfrånvaron kan vara att skol- och fritidsförvaltningen sakta genomgår en föryngring av sin personal. När det gäller övriga mätetal under perspektivet har skol- och fritidsförvaltningen i denna mätning inga resultat att redovisa eftersom de nationella proven ännu ej är sammanställda. Under åren 2007-2010 satsar regeringen 2,8 miljarder på lärarfortbildning. Satsningen innebär att behöriga lärare ges möjlighet att studera på högskolan och samtidigtbehålla större delen av sin lön. Syftet med fortbildningen är att höja lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Verksamhetens intresse för Lärarlyftet bedöms ha minskat. Antalet ansökningar har gått ner något jämfört med motsvarande period föregående år. Under våren har det genomförts en fritidsgårdsenkät. Mätetalet när det gäller ungdomar 13-19 år visar att 96 procent av fritidsgårdsbesökarna upplever att de ges möjlighet till en meningsfull fritid. 11

Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2010 pekar på ett nollresultat för året, samtidigt som 8,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 8,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet. Den egna verksamheten håller de ekonomiska ramarna och kommer sannolikt att gå med ett litet överskott, cirka 5-6 mnkr. Det som uppväger de positiva resultaten från verksamheten är dels kostnaderna för företagshälsovård som överskrider ramarna kraftigt samt externa korttidsplaceringar. Nämnden har högt uppsatta mål för 2010 när det gäller att minska dessa externa kostnader och den höga kostnadsnivån kommer att plana ut framöver. Nyplaceringar sker i mycket begränsad omfattning. Ekonomi Nämndens prognos för 2010 pekar på ett nollresultat för året, samtidigt som 8,5 mnkr kommer att nyttjas ur nämndens ackumulerade överskott. Dessa 8,5 mnkr avser projekt nystart samt värdegrundsarbetet. Medborgare/Brukare Villa Louise har haft 121 inbokade gäster under första tertialet 2010. Det är marginellt färre gäster jämfört med föregående mätning. Beläggningen på Villa Louise är stabil och beläggningen förväntas vara oförändrad under året. Mediantiden från beslut till verkställighet i vårdboende är 49 dagar. Detta betydligt lägre jämfört med föregående tertial. En faktor kan vara att Bergalid har öppnat upp alla platser igen. Arbetssätt/Process Den genomsnittliga sjukfrånvaron under första kvartalet har minskat jämfört med första kvartalet 2009. Den stora minskningen ligger på långtidsfrånvaron. Vid jämförelse med samma period 2009 då frånvaron var 26,06 procent. Andelen anställda med sjukfrånvaro fyra tillfällen eller mer under april 2009-mars 2010 är 25,10. Det är en marginell minskning vid jämförelse med samma period 2009. Det är inte troligt att målet uppfylls under innevarande år. Andelen medarbetare utan sjukfrånvaro under första kvartalet, 45,67 procent, är något mindre jämfört med första kvartalet 2009. Det är troligt att utfallet blir lägre senare under året. Endast 13 procent av arbetsgrupperna har processat förvaltningens kärnvärden. Det finns en stor förhoppning om att alla arbetsgrupper har processat kärnvärdena innan året är slut. Antalet kundkontakter på kundcenter har ökat med 1670 kontakter till sammanlagt 4370 kontakter under tertial 1 jämfört med tertial 1 år 2009. Framtid/Utveckling Detta perspektiv mäts inte under tertial 1. Arbetet med frivilligmedhjälpare fortskrider enligt plan. Även förbättrad demensvård och fokus på fler trygghetsboende arbetar vårdoch omsorgsförvaltningen enligt gällande beslut. 12

Utvecklingsnämnden Utvecklingsnämndens ekonomiska resultat för första tertialet redovisar ett överskott på 5,5 mnkr. Inklusive resultatöverföring 8,3 mnkr från 2009 redovisas ett överskott på 13,8 mnkr för tertial 1. Total resultatöverföring från 2009 uppgår till 23,8 mnkr. Överskottet beror främst på 4,6 mnkr lägre kostnader för försörjningsstöd än budget. Utvecklingsnämndens prognos för året förväntas bli +0,8 mnkr inklusive resultatöverföring om 24,6 mnkr. Större avvikelser är att kostnaderna för försörjningsstöd beräknas bli 2,6 mnkr lägre än beräknat. Statliga insatsmedel samt uppdrag inom arbetsmarknad antas ge cirka 4 mnkr i överskott. För Yrkeshögskolan prognostiseras ett underskott på 1,5 mnkr och för handläggning inom försörjningsstöd respektive stab 0,5 mnkr vardera. I bästa fall blir kostnaderna för försörjningsstöd 210 mnkr, vilket förbättrar den totala prognosen med 3 mnkr. I sämsta fall blir kostnaderna för försörjningsstöd 217 mnkr, vilket försämrar prognosen med 1,4 mnkr. Ekonomi I ekonomiperspektivet har det utförts mätningar i perspektivets samtliga tre mätetal. Två mätetal, Utbetalt försörjningsstöd i förhållande till budget och Intäkt av EU-bidrag eller annan extern finansiering, visar båda ett resultat där målen är uppfyllda. Mätetalet Egenförsörjning efter introduktionsperiodens slut visar däremot ett undermåligt resultat. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Det sammantagna resultatet för hela Ekonomiperspektivet påvisar därför en god utveckling, som går enligt plan mot uppsatt mål. Resultatet motsvarande period år 2009 visade även då en god utveckling mot uppsatt mål. Ekonomiperspektivet hade 2009 endast två mätetal. Under första tertialet 2010 har mätningar gjorts i samtliga mätetal i Brukarperspektivet. I mätetalet Tjänstegarantiernas uppfyllelsegrad är målet uppfyllt och likaså i mätetalet Meningsfull insats. Mätetalet Deltagare i arbete/utbildning efter avslutad vuxenutbildning påvisar ett resultat med förutsättningar att nå uppsatt mål. Det sammantagna resultatet för samtliga mätetal i Brukareperspektivet, påvisar att målet är uppfyllt för tertial 1 år 2010. Det förväntade resultatet för perspektivet för hela år 2010 bedöms ha goda förutsättningar för att även det resultatet ska stämma överens med uppsatt mål. Resultatet för motsvarande period år 2009 visade även då att målet för perspektivet var uppfyllt. I Processperspektivet finns det totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Mätningar har genomförts i tre av mätetalen. I mätetalen Sjukfrånvaro och Aktiva försörjningsstödstagare påvisar båda ett resultat där målet är uppfyllt. Mätetalet Matchade fadderpar visar däremot en undermålig utveckling med 9 fadderpar under målvärdet. Det sammantagna resultatet för perspektivet visar dock en god utveckling med förutsättningar att nå uppsatt mål. Det förväntade resultatet för år 2010 får fortfarande anses som svårbedömt, då flera mätetal är nytillkomna. Resultatet för motsvarande period 2009 visade även då ett resultat med god utveckling. Resultatet för hela år 2009 nådde ej upp till ett uppfyllt mål. I Framtidsperspektivet i 2010 års styrkort finns ett mätetal, Negativa avbrottsorsaker. Några mätningar har ej utförts i detta mätetal, varför någon status ej visas för perspektivet i Styrkortets T1-rapport. 13

Socialnämnden Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +9,9 mnkr varav 2,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 1,5 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 6,2 mnkr. Vuxenomsorgen har ett fortsatt mycket ansträngt läge. Förändringsarbete pågår för att anpassa sig till tilldelad budgetram vilket redan syns i resultatet för första tertialet 2010. Konsekvenserna av tilldelad budgetram innebär att verksamheten måste anpassa ambitionsnivån både avseende kvalitet och tillgänglighet. Verksamheten inom Barn och Ungdom visar ett överskott för första tertialet på 5,8 mnkr vilket beror på minskade institutionskostnader med cirka 2,0 mnkr samt att man fått tilldelat mer statsbidrag än man beräknat med om cirka 2,0 mnkr. Personalkostnader har genererat ett plus på 1,0 mnkr. Helårsprognosen för Socialnämnden 2010 visar på ett överskott om 0,9 mnkr. Resultatet för socialnämnden kan i sämsta fall uppgå till -7,1 mnkr och i bästa fall till +3,5 mnkr för 2010. Ekonomi Socialnämndens resultat för första tertialet visar på +9,9 mnkr varav 2,2 mnkr avser ackumulerat överskott och cirka 1,5 mnkr medel till pågående projekt. Detta innebär att årets beslutade internbudget visar på ett överskott för första tertialet med 6,2 mnkr. Den interna dygnsvården inom Ungdom uppvisar lägre dygnskostnader till följd av större beläggning. Medborgare/Brukare Under perioden har mottagningen gjort totalt 762 förhandsbedömningar. Tjänstegarantin att förhandsbedömningar ska göras inom tio kalenderdagar överskrids med 1,5 procent. Arbetssätt/Process Antalet personer med bostadslöshetsproblematik är i februari 2010 beräknade till 126 stycken. Andelen hemlösa med möjlighet till tak över huvudet uppgår till 87 procent, en ökning med 17 procent jämfört med 2008 och i nivå med 2009. Förvaltningens totala sjukfrånvaro under perioden uppgår till 4,42 procent. Sedan 2005 har sjukfrånvaron minskat med 4,15 procent i förvaltningen. Den lagstadgade utredningstiden skall inte överstiga 120 dagar. Utifrån lagstiftningen kan dock tiden förlängas vid vissa omständigheter. Totalt slutför Barn och Ungdom 81 procent utredningar inom lagstadgad tid. Framtid/Utveckling Under första kvartalet har en webbundersökning genomförts angående socialförvaltningens information på helsingborg.se. Syftet med undersökning är att ta reda på om medborgarna hittar information om socialförvaltningen vid behov av hjälp. Svaren är under bearbetning och analys. Synpunktssystemet finns sedan i höstas på helsingborg.se. Då det legat där under en begränsad tid saknas tillräckligt underlag för att svara på frågan om brukarnas nöjdhet. Då synpunktssystem på webben generellt ger få svar införs i år en motsvarande intern version. 14

Stadsbyggnadsnämnden Utfallet tom april ser ut att följa budget med undantag från kostnaderna för vinterväghållningen. Under 2010 planeras överskottet från 2009 i princip att användas i sin helhet. Av överskottet (18,5 mnkr) kommer 9,5 mnkr användas i den normala driften på grund av att parkeringsmomsen minskar de budgeterade intäkterna med motsvarande belopp. 4,0 mnkr kommer att användas i projektet utökad planproduktion, projektet startade 2010, men medel erhölls i december 2009. Vidare blev en engångssatsning (digitalisering av lantmäteriarkivet) försenad och genomförs 2010 istället för 2009. Projektets kostnader bedöms till cirka 1,2 mnkr. Slutligen kommer cirka 2,5 mnkr av överskottet att användas till insatser inom området Mobility Management under 2010. Helårsprognosen visar att verksamheterna kommer att hålla sina upprättade budgetar (inklusive den planerade förbrukningen av överskottet 2009). Det redovisade underskottet för helåret rör enbart överskridande av vinterväghållningskontot. Ekonomi Mätningen genomförs vid års. Medborgare/Brukare Arbetssätt/Process Sammanvägningen av tjänstegarantierna ger en uppfyllelsegrad på 98,3 procent. Det som påverkar det sammanvägda resultatet av förvaltningens tjänstegarantier är återkopplingen av bygglov som har en uppfyllelsegrad på 90 procent. Orsaken till avvikelsen bedöms bero på hög arbetsbelastning i kombination med personalomsättning och pensionsavgångar. Kundnöjdheten mäts i november som är den årliga mätmånaden. Resultatet från medarbetarenkäten kommer först under tertial 2. Ett stort antal tvärsektoriella projekt med mer än tre deltagande avdelningar pågår. Några exempel är Arenan, Saltkristallerna och Filmstaden. Framtid/Utveckling Andelen kvadratmeter körbaneyta som asfalterats under året mäts vid tertial. Andelen huvudcykelstråk i staden som åtgärdas kommer enligt planerna uppgå till 7,2 procent. Dock är dessa endast påbörjade och beräknas vara färdigställda under hösten 2010. Antalet detaljplanelagda bostäder i buffert uppgår till 1800 för tertial 1. Målet med 2800st under 2010 är rimligt att uppnå. En av tre parker och mötesplatser är ombyggda under året. Ytterligare en är påbörjad. Stadens städkampanj I love HBG är i full gång och kommer att pågå till Helsingborgsfestivalens slut. Antal klagomål på städningen i staden har minskat med 17st i jämförelse med samma period 2009. Kulturnämnden Resultat för perioden är 1,2 mnkr. Prognosen för året visar på ett resultat på 4,2 mnkr (inklusive resultatöverföring på 9,9 mnkr). Stor osäkerhet råder kring entréintäkterna, med tanke på att stor del av verksamheten är väderkänslig. Ökade respektive minskade intäkter för entréer och arrangemang (+/-10 procent) motsvarar +2,5 mnkr i resultatpåverkan. Resultatöverföringen innehåller poster för Boostverksamheten som ska flyttas över till 2011. Upphandling av nytt entrésystem är försenat och personkostnaderna är något lägre än budgeterat beroende på periodisering. 15

Ekonomi Resultat för perioden är 1,2 mnkr. Prognosen för året visar på ett resultat på 4,1 mnkr (inklusive resultatöverföring på 8,9 mnkr). Resultatöverföringen innehåller poster för Boostverksamheten som ska flyttas över till 2011. Osäkerhet finns kring entréintäkter, med tanke på att stor del av verksamheten är väderkänslig. Medborgare/Brukare Utfallen för målen för medborgare/brukare visar på en god utveckling. Arbetet med att nå fler deltagare i verksamheten är en ständigt pågående process. Arbetssätt/Process Mätningar för målen arbetssätt/process kommer att ske i samband med stadens medarbetarenkät samt externa marknadsundersökningar under hösten. Framtid/Utveckling Mätningar för målen framtid/utveckling sker i samband med tertial 2 samt under hösten. Miljönämnden Resultat för helåret förväntas bli 3,4 mnkr. Detta är en liten förändring jämfört med internbudget, cirka 100 tkr lägre resultat, som framför allt beror på förväntade lägre inkomster inom miljöskyddstillsyn. Resultatet förväntas i bästa fall kunna uppgå till 3,7 mnkr samt i sämsta fall till 3,3 mnkr. Båda scenarier är beroende av bland annat vilka intäkter som uppgår för tillsynsavdelningarna. Utfallet till och med april uppgår till 1,1 mnkr, vilket ligger i linje med det förväntade helårsresultatet. Ekonomi Ekonomin följer utvecklingen utan några särskilda avvikelser. Medborgare/Brukare Målet att personalen ska ge ett bra bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut mäts genom en årlig enkätundersökning i oktober. Målet om att utfästelserna i tjänstegarantierna ska hållas, har uppnåtts till 93 procent. Antalet avvikelser från tjänstegarantierna är sju av 105 granskade fall. Om hänsyn tas till orsakerna till avvikelserna samt att tjänstegarantierna i de flesta fall endast överskridits med en dag bedöms resultatet sammantaget vara gott. Bransch- och informationsmöten med företag löper på enligt planen. Antalet utdelade Smileydekaler för att premiera felfria livsmedelsverksamheter ligger något över förväntat resultat. 16

Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Arbetet med miljö- och energiledningssystemet löper på. Av planerade 100 stödinsatser har 48 genomförts. Målet om att medarbetarnas kunskap om verksamhetssystemet (ISO 9001 och 14001) ska vidmakthållas mäts vid externa revisioner. Någon extern revision har ännu inte gjorts. Uppföljningen av målet om att registrerade tillsynsobjekt ska bli föremål för tillsyn i den omfattning som behövs, visar att vi ligger väl till i förhållande till planerna. Livsmedelsavdelningen har genomfört 33 procent av sina planerade kontroller och miljö- och hälsoskyddsavdelningen har genomfört 37 procent av sina planerade tillsynsbesök. Målet om att sjukfrånvaron ska fortsätta vara låg, visar på en svagare utveckling jämfört med tertial 1 2009. Att sjukfrånvaron är högre nu än motsvarande period förra året beror på att några har varit korttidssjukskrivna. Det finns även långtidssjukfrånvaro med i utfallet. Om de individuella och gemensamma kompetensutvecklingsplanerna för 2010 följs når vi troligtvis upp till målet om att medarbetarna ska erbjudas kompetensutveckling. Det kan dock noteras att utfallet med 1,3 genomförda utvecklings- och kursdagar är lägre i jämförelse med tertial 1 2009 (2,5). Målet om att miljöprogrammet ska följas upp bedöms kunna vara helt eller åtminstone till stora delar uppfyllda vid utgången av 2010. 36 åtgärder har genomförts och 31 åtgärder har påbörjats och bedöms kunna vara helt eller åtminstone till stora delar uppfyllda vid utgången av 2010. Sju åtgärder har ännu inte påbörjats. Någon enstaka av dessa kommer troligen att genomföras under hösten 2010. Överförmyndarnämnden Överförmyndarverksamheten är en egen nämnd som erhåller eget kommunbidrag från fullmäktige. För 2010 uppgår detta till 7 800 tkr. Verksamheten bedrivs inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet. Kostnaderna uppgår till 4 042,6 tkr. Intäkter i form av återkrav från Migrationsverket uppgår till 17,2 tkr. Avvikelser förekommer framförallt vad gäller arvoden till ställföreträdare samt personalkostnader. Två externa granskare av årsräkningar har konsulterats under tiden den 11 januari till och med den 19 mars 2010 till en beräknad kostnad om 350 tkr inklusive moms. Granskningen av årsräkningar och arvoderingen av uppdragen har till cirka 50 procent slutförts. Därmed har budgeten för arvoden redan under tertial 1 belastats i högre grad. Detsamma gäller personalkostnader, i vilken kostnaden för de externa konsulternas arvoden ligger. Verksamheten år 2010 bedöms totalt sett, med hänsyn taget till 2009 års utfall vad gäller arvoden till ställföreträdare, att inte kunna bedrivas inom anvisad budgetram. Helårsprognosen 2010 visar på ett negativt resultat om 500 tkr. Ekonomi I Ekonomiperspektivet utgör det ekonomiska utfallet för perioden ett negativt resultat om ca 245 000 kr. Prognosen för året visar på ett negativt resultat om ca 500 000 kr. Anledningen är arvoden till ställföreträdarna vilket sannolikt inte kommer att understiga 2009 års utfall. Mätning av mätetal för antal ärenden kan ske först vid årets slut. Medborgare/Brukare Medborgar/Brukareperspektivet är till fullo uppfyllt genom besvarande av till myndigheten inkomna mejl. Utfallet i andel besvarade telefonsamtal anges inte i 2010 års styrkort då mätning först kan ske nästkommande år. 17

Arbetssätt/Process I Arbetssätt/Processperspektivet har mätningar gjorts av två utav totalt tre mätetal. Utfallen visar ett resultat där mätetalen är väl uppfyllda. Utfall för andel nöjda medarbetare finns ännu ej då medarbetarenkäten nyligen genomförts. Framtid/Utveckling I Framtid/Utvecklingsperspektivet finns totalt sex mätetal i 2010 års styrkort. Mätningar har genomförts i fyra av mätetalen. Utfallet för andel granskade års-/slut- och delräkningar med korrigering/anmärkning kommer att förändras, i endera riktningen, då 50 procent kvarstår att granska. Mätning av handläggningstid vid anordnande av ställföreträdarskap och antal nyrekryterade ställföreträdare kan ske först vid årets slut. Kommunstyrelsens förvaltning Det prognostiserade överskottet för kommunstyrelsen om 13,3 mnkr beror huvudsakligen på det prognostiserade resultat för MEX på +8 mnkr och ej utnyttjad resultatöverföring om +5 mnkr. Stadsgemensamt har även ett prognostiserat utfall på +60,0 mnkr och beror på att pensionskostnaderna bedöms bli lägre än budgeterat. Av de totalt 10 mnkr som är avsatta för kommunstyrelsens oförutsedda har 0,4 mnkr använts under perioden januari till april. I prognosen för bästa och sämsta möjliga resultat ligger det inte medtaget utrymme för stora variationer på pensionskostnader, kalkyldifferenser, större försäkringsskador och liknande. Ekonomi Ingen mätning avseende perspektivet ekonomi är genomfört första tertialet då mätetalet endast mäts årsvis. Medborgare/Brukare Inga mätningar inom perspektivet medborgare/brukare har utförts. Bearbetning av frågeunderlag för enkäter kommer att tas fram under sommaren och undersökningarna genomförs under hösten. Arbetssätt/Process Framtid/Utveckling Utfallet för mätetalet andel sjukfrånvaro har minskat första tertialet 2010 jämfört med föregående period (från 4,06 procent till 3,82 procent). Andelen medarbetare med fyra eller fler sjuktillfällen de senaste 12 månaderna visar på också på en minskning jämfört med 12 månader innan dess. Totalt visar perspektivet därmed en svag förbättring. Övriga mätetal för perspektivet mäts i samband med utfallet från medarbetarundersökningen. Samtliga mätetal avseende perspektivet framtid/utveckling kommer att redovisas i samband med utfallet från medarbetarundersökningen. 18

Styrelsen för Kärnfastigheter Delårset visar ett resultat på +1,5 mnkr. Detta är till största delen periodiserat resultat från 2009. Prognosen för helåret visar ett resultat på +4,0 mnkr. Ekonomi Kärnfastigheter har fokus på att öka konkurrensupphandlade underhållsinsatser. Vad gäller att öka genomströmningen av hyresgäster i stadens hyres- och bostadsrätter inom det bostadssociala programmet har rutiner införts för att säkerställa att uppsatta mål kan hållas eller överträffas. Medborgare/Brukare Nästa kundmätning vad gäller NKI-index och systematisk erfarenhetsåterföring sker planenligt under 2010. Löpande under året har vi kontinuerliga möten med de större förvaltningarnas kontaktpersoner i lokalfrågor. Arbetssätt/Process Förvaltningens sjukfrånvaro närmar sig målvärdet (utfall 2,91 procent och målvärde 2,0 procent). Vad gäller kvalitetssäkring av verksamheten samt aktiv omvärldsbevakning görs bedömningar i slutet av året. Framtid/Utveckling Kärnfastigheter kommer att ha fortsatt fokus på fuktfrågorna genom att ha speciell fuktkompetens i alla större projekt. Anställdas friskvårdskortsutnyttjande är på god väg att nå målvärdet (utfall 65 procent och målvärde 70 procent). Aktiviteter för hälsa och glädje förekommer kontinuerligt i förvaltningen. Samverkan med kommunnätverket utvecklas successivt. Nätverket innebär många löpande kontakter i vardagen. Energiförbrukningen fortsätter nedåt. Teknikgruppen inom Kärnfastigheter driftoptimerar och mäter löpande energiförbrukningen på alla objekt. 19

Ekonomiavdelningen, Järnvägsgatan 14 251 89 Helsingborg ekonomiavdelningen@helsingborg.se