Bilaga Redovisning av landstingens slutrapporter. Landsting som har ansökt om stimulansmedel

Ekp Socialstyrelsen -40 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 1(23) Regler och tillstånd Frida Azadi frida.azadi ä),socialst relsen.se 1,4 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga Redovisning av landstingens slutrapporter Landsting som har ansökt om stimulansmedel Socialstyrelsen skickade informationen om stimulansmedel till samtliga landsting. Sju landsting ansökte om bidrag, och sex av dem beviljades stimulansmedel: Region Skåne, Gotlands kommun, Västra Götalandsregionen samt landstingen i Sörmland, Norrbotten och Västerbotten. Landstinget i Halland fick avslag på grund av att ansökan var ofullständig trots att landstinget fick möjlighet att komplettera den. Landstingens satsningar Landstingen har lämnat in slutrapporter till Socialstyrelsen. Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting har inte använt hela bidraget för att genomföra sitt gemensamma projekt och de har återbetalat 443 960 kronor till Socialstyrelsen. Nedan sammanfattas innehållet i landstingens rapporter. Region Skåne Region Skåne sökte och beviljades 185 000 kronor till projektet Tolken i väskan. Projektgruppen ville testa olika lösningar för skrivtolkning på distans med fokus på bildtelefonen TM-9000. Projektet har pågått under tiden september 2010 maj 2011, och projekttiden har till stor del gått åt till att lösa olika tekniska problem som uppkommit. Tekniken har börjat fungera och Region Skåne vill börja med att prova olika tolksituationer och få erfarenheter av svårigheter och fördelar av skrivtolkning på distans. Mål och syfte Projektets mål och syfte var att tjänsten ska bidra till ökad självständighet och därmed bättre livskvalitet för personer som använder skrivtolkning hjälpmedlet ska kunna ingå i föreskrivna hjälpmedel försöksverksamheten ska införas i den ordinarie verksamheten minska transporter och främja Region Skånes miljöpolicy. SOCIALSTYRELSEN Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Org. nr 202100-0555 www.socialstyrelsen.se Plusgiro 15616-6

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 2(23) Genomförande Projektgruppen har valt att testa bildtelefonen TM-9000 som också kan förmedla text. De har gjort ungefår 15 försök med ett tiotal användare. Vid testningen deltog hörselskadade som dels är vana att använda hjälpmedel, dels deltar i olika aktivitetsgrupper vid hörsel- och dövenhetens vuxenteam och vid cochleaimplantatteam på audiologiska avdelningen (CI-team). Projektgruppen har bytt ut de små batteridrivna och trådlösa routrar som TM-9000 har. I stället anslöt man två starkare routrar via nätverkssladd till bildtelefonen, för att få en större bandbredd och bättre överföring mellan mobiltelefon och router. Överföringen blev bättre, men ändå inte tillräckligt stabil för tolkning. Bild och ljud hackade och ibland frös bilden. För att lösa problemen gick man i stället via Region Skånes intranät, eftersom många av tolkuppdragen sker inom denna verksamhet. Då fungerade distanstolkningen i stort sett tillfredsställande, men projektgruppen behöver genomföra fler test. Projektgruppen har också fått arbeta med att hitta lösningar så att brandväggen skulle släppa igenom både interna och externa bildtelefonisamtal Att använda Region Skånes intranät har inneburit en del nackdelar. Bland annat försvann en del av flexibiliteten. Det gick inte heller att använda både bildtelefonen och en dator samtidigt i samma rum, eftersom det i regel bara flnns ett datauttag per rum. Själva bildtelefonen TM-9000 fungerade inte heller tillfredsställande. Ljudkvaliteten var inte bra och rnikrofonen sitter på "fel" sida: den är riktad mot tolkanvändaren i stället för den tolkanvändaren talar med. Gruppen har testat olika hörlurar, mikrofoner och externa förstärkare för att åtgärda ljudet utan större resultat. I stället skaffade projektgruppen en konferensmikrofon som ännu inte är tillräckligt testad. Tillgängligheten har ökat successivt när de tekniska problemen har minskat. Projektgruppen räknar med att tillgängligheten kommer att fortsätta öka i samband med att tekniken utvecklas ytterligare och att det trådlösa bredbandet byggs ut och när tillgängligheten ökar brukar även beställningarna öka. Ett växande utbud av tolkmetoder innebär att den enskilde brukaren kan välja en tolkmetod som passar bäst för hans eller hennes behov, och när distanstolkning blir mer etablerat kan den som behöver tolkning uppleva att det är en frihet att slippa ha tolken i närheten och därmed få en mer privat tolksituation. Nya tolkanvändare upplever inte alltid närvaron av tolk som behaglig, men nödvändig. Genom skrivtolkning på distans kan den som behöver tolk vara mer oberoende och inte alltid behöva ha en tolk på plats. Skrivtolkning på distans innebär också att tolkningen blir flexiblare, att tolkanvändaren behöver kortare framförhållning och att det

SOC1ALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 3(23) blir lättare att använda tolk mer spontant. Det kommer också att bli lättare att ersätta en sjuk tolk och det är lättare för tolkarna att utföra två uppdrag i rad på olika orter. Skrivtolkning på distans är mest lämpligt för tvåpartssamtal, men det fungerar även med fler deltagare. Det finns sannolikt ett stort mörkertal av personer som behöver tolk, men som brukar begära det. Vuxendöva personer vill till exempel inte alltid beställa tolk. Om behovet av skrivtolkning på distans ökar vill projektgruppen avsätta resurser för att tillgodose behovet. Både tolkar och vana tolkanvändare har överlag en positiv uppfattning av projektet. Tolkanvändarna måste vara disciplinerade och prata en i taget för att skrivtolkningen ska fungera. Om de pratar i munnen på varandra klipps ljudet och då kan tolken inte urskilja vad som sägs. När tolken befinner sig i rummet i stället är det möjligt att höra och skriva fårdigt vad den hörande säger. En del problem med tolkningen kan uppstå på grund av att användarna är ovana: till exempel kan det vara svårare att avbryta om tolken missat något, när tolkanvändaren inte läser på skärmen hela tiden och det kanske bara är den hörande som uppfattar vad tolken säger. Det kan leda till missuppfattningar som tar tid att reda ut. Det är också svårare för tolken att uppfatta vad som händer i rummet, till exempel om någon mer kommer in, och tolken får mindre möjlighet att styra upp situationen. Det kan vara både en fördel och en nackdel att tolken kan "glömmas bort", eftersom han eller hon inte är i rummet. Det kan göra att situationen känns mer privat för tolkanvändaren när tolken inte är i rummet och man kan tro att det är en dator som tolkar. Projektgruppen ska informera om skrivtolkning på distans på Tolkcentralens webbplats, i broschyrer till exempel i väntrum, och vid möten med brukarorganisationer. Tolkcentralens samordning kan också berätta om skrivtolkning på distans när tolkanvändare beställer vanlig skrivtolkning. Samarbete Hjälpmedelsinstitutet är en viktig aktör för projektgruppen, som önskar sig ett fortsatt kunskapsutbyte. Projektgruppen anser att man bör etablera ett förmedlingscenter för skrivtolkning i samverkan med andra landsting och regioner. Innan det blir aktuellt måste man göra fler tester, men när de tekniska förutsättningarna fmns kan Region Skåne erbjuda andra landsting och regioner skrivtolkning på distans. Sammanfattande resultat Projektet har inte kunnat testa tolkningen i den utsträckning de hade tänkt, eftersom tekniken inte har fungerat som den skulle testerna har

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 4(23) med andra ord visat på en rad huvudsakligen teknikrelaterade problem. Basen för projektet har med andra ord inte fungerat tillfredsställande och visade att tolkningen inte kan bli bättre än kvaliteten på bild- och ljudöverföringen. Men de senaste testera av distanstolkning med fast anslutning har visat på att tekniken är så pass stabil att den skulle kunna implementeras i den ordinarie verksamheten. TM-9000 är inte optimal för syftet. Kameran är riktad mot tolkanvändaren, trots att det är önskvärt från tolkens sida att se den som skall skrivtolkas. Det underlättar tolkningen. Samma sak gäller för mikrofonplaceringen. Fördelarna är framför allt att det är möjligt att utföra fler tolkuppdrag, och att uppdragen blir mer fiexibla. Dessutom minskar antal bilresor och därmed också miljöpåverkan. Gotlands kommun Gotlands kommun sökte 503 000 kronor och beviljades 190 000 kronor till projektet Skrivtolkning på distans. Projektets syfte var att undersöka förutsättningarna för att utföra tolkuppdrag på distans, för att spara restid, öka tillgängligheten och för att i framtiden kunna sälja tjänsten till andra delar av Sverige. Region Gotland har sedan tidigare erfarenhet av bildtelefoniförmedling. Region Gotland har ungefär 57 000 invånare. Skrivtolktjänsten används i dag av cirka 35 personer, det finns en skrivtolk anställd av kommunen och de flesta tolkuppdrag är tvåtolksuppdrag. Gotlands kommun har inte underlag för att ha två tolkar anställda, och därför måste de anlita tolkar från fastlandet. Det är en stor kostnad för regionen. Mål och syfte Projektets mål och syfte var att erbjuda skrivtolktjänst på distans tolkutrustningen (som kan hämtas på Tolkcentralen) skulle bli mer lättillgänglig använda skrivtolkning på ett effektivare sätt genom att tolkningen utförs på distans spara tid. Genomförande Gotlands kommun köpte in, installerade, konfigurerade och testkörde teknisk utrustning: bärbar dator mobilt bredband mikrofon headset programvarorna Teamviewer, Skype och Microsoft Word.

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 5(23) Projektgruppen va1de utrustningen som en flexibel möjlighet till distanstolkning, som dessutom ska vara enkel för brukarna att använda. Projektgruppen har informerat brukarrådet, personal på Tolkcentralen och Hörcentralen om projektet, tagit fram instruktionsmaterial för utrustningen och mötesmetodik och demonstrerat utrustningen för AT-läkare, personal på Syncentralen med flera. Den tekniska utrustningen testkördes vid två olika tillfällen. Först tillsammans med en audionom för att se hur mycket tid det gick att spara och hur tillgänglig utrustningen var, sedan på ett brukarrådsmöte. När utrustningen testades tillsammans med en audionom kopplade en tolk upp sig via bredband. Tolken lämnade sedan utrustningen på morgonen vid Hörcentralen. Audionomen aktiverade mikrofonen precis innan patienten kom, så att tolkningen kunde börja redan när patienten kom in i rummet. Audionomen informerade kort om hur skrivtolkning på distans fungerar och påbörjade därefter arbetet med patienten. Datorn placerades så att patienten tydligt kunde se texten på bildskärmen hela tiden. Vid några tillfällen har andra audionomer, som inte varit anslutna till projektet, använt skrivtolkning på distans. Då har audionomen kunnat flytta över utrustningen till ett annat rum utan att behöva bryta kontakten med tolken, och lika lätt flyttat tillbaka den efteråt. När tolkmetoden testades på ett brukarrådsmöte använde man en tolk på distans och en tolk på plats. Det fungerade utmärkt. Tolken på distans tolkade vad ordförande sa och tolken på plats tolkade vad deltagarna sa. Då slapp man skicka runt en mikrofon under mötet, vilket deltagarna uppskattade. Projektet visar att man sparar tid med skrivtolkning på distans: allt mellan 30 minuter och 2,5 timmar beroende på situationen. Sammanfattande resultat Arbetet med skrivtolkning till brukare i "skarpt läge" inleddes i januari 2011 och avslutades i maj 2011. I dag finns två uppsättningar med tolkutrustning och tanken är att de ska lämnas ut till brukare. Under projektet och fram till nu har man enbart använt en uppsättning tolkutrustning. Från Tolkcentralen tolkar man på en stationär utrustning. Utrustningen är enkel att hantera, även för ovana datoranvändare, men för att tolkningen ska fungera bra krävs bra mobiltäckning. Med skrivtolkning på distans sparar man både restid och uppkopplingstid. Förslag till åtgärder Projektgruppen tycker att man bör köpa in flera uppsättningar tolkutrustning. Då skulle några vårdcentraler utanför Visby, där det emellanåt behövs skrivtolk, kunna ha en egen tolkutrustning som brukare kan hämta

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 6(23) och låna för möten och enskilda besök som rör andra ärenden än vården. Akutmottagningen skulle också kunna ha en utrustning. Gruppen vill sprida information om skrivtolkning till en bredare målgrupp, till exempel banker, bilförsäljare, mäklare, och myndigheter med flera. Gotlands kommun fortsätter finjustera utrustningens trådlösa mikrofoner och i juni provar man distanstolkning på en bussresa, där en tolk kommer att finnas på plats, och en tolk kommer att finnas med på distans. Gotlands kommun fortsätter också med distanstolkning i sin ordinarie verksamhet. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland sökte och beviljades 250 000 kronor till sitt projekt för att utveckla skrivtolkning på distans. Mål och syfte Projektets mål har varit att skrivtolktjänsten ska vara välkänd fungera som ett självklart verktyg för den som behöver den bli ett naturligt verktyg och en naturlig del i arbetet för personal som möter skrivtolktjänstanvändare i sin yrkesutövning vara lättillgänglig för personer med vuxendövhet eller hörselnedsättning ge patienter som besöker hörselvården och som är i behov av skrivtolkning möjlighet att ta del av information och vara delaktig i samtalet med personal och eventuell anhörig bli en naturlig del i vård-, rehabiliterings- och habiliteringskedjan fler skrivtolkningsuppdrag kan erbjudas med samma resurs. Genontförande Landstinget Sörmland har inriktat utvecklingsarbetet på själva användandet av skrivtolkning, med fokus på skrivtolkning på distans. Projektgruppen har använt samma teknik som Tolkverksamheten i Västerbotten använder. Utrustningen bygger på den videokonferensteknik som Landstinget Sörmland redan använder, och som finns i de flesta andra landsting. Studion på Tolkcentralen har en Tandberg EX 90, och hörselvårdsmottagningarna har en bärbar utrustning med Tandberg Moviklient, Tandberg Precision HD usb-kamera och anslutning till landstingets interna nät via hubb. Pedagogiska hörselvården har Tandberg Moviklient på handläggarens egen dator, kompletterat med en Tandberg Precision HD usbkamera respektive Logitech HD Pro Webeam C910. De enskilda tolkanvändarna har använt en bärbar dator med Tandberg Moviklient och Tandberg Precision HD usb-kamera och mobilt bredband integrerat i datorn.

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-609212010 7(23) Länets tre hörselvårdsmottagningar, pedagog och kurator vid Pedagogiska hörselvården och tre enskilda tolkanvändare har varit delaktiga i projektet. Landstinget har fått hjälp med tekniken av den egna 1Tavdelningen och tekniker vid Atea Audiovisuell Kommunikation (som sålt videokonferensutrustningen). Projektgruppen har haft särskilda kontaktpersoner, som har fungerat som en länk mellan landstinget och länets hörselvårdsmottagningar. Kontaktpersonernas roll har varit sprida information inom den egna verksamheten, hantera tekniken, uppmuntra kollegor att använda tjänsten och att delta i utvärdering av projektet. Pedagogiska hörselvården har använt skrivtolkning tidigare vid habiliteringssamtal och rehabiliteringskurser. Tolkningen har underlättat kommunikationen och introducerat tjänsten för patienten. Därför har pedagoger och kuratorer vid Pedagogiska hörselvården nu enbart behövt informera om tekniken och hur de praktiskt ska använda utrustningen. Projektgruppen har träffat de enskilda tolkanvändarna för att berätta om projektet, informera om utrustningen och tala om vilka förväntningar man hade på dem som enskilda användare. Projektgruppen sa också att distanstolkning troligtvis lämpar sig bäst när ett fåtal personer talar. Alla uppmuntrades att använda tjänsten så ofta som möjligt oavsett tid på dygnet eller typ av möte. Sanunanfattande resultat Under projekttiden har landstinget inte kunnat öka tillgängligheten till tolk för tolkanvändaren. De har inte heller erbjudit någon öppen tid där tolk har varit tillgänglig, och enbart utfört tolkuppdrag efter beställning på vanligt sätt. Landstinget har fått in 15 tolkbeställningar och utfört 13 av dem. Projektgruppen tror att landstinget hade kunnat utföra flera tolkuppdrag om de fått fler beställningar, eftersom varje tolkuppdrag vid konventionell tolkning i genomsnitt innebär 1 timmes resväg. Den tiden sparar tolken in när han eller hon tolkar på distans. En fördel med skrivtolkning på distans är att det inte fmns något krav på framhållning. Tolkanvändarna har fått beställa tolk även med kort varsel. De som använt tolk frekvent i samband med patientbesök tyckte att det var lätt att jobba med tolk på distans, och audionomens uppfattning är att de patienter som har provat tyckte att metoden var smidig. De flesta patienter som fick prova tolkning på distans vid sitt besök hos audionomen var övervägande positiva, trots att de aldrig använt skrivtolkning förut. Samtliga tolkanvändare var väldigt positiva till tjänsten när utrustningen lämnades ut till dem. Eftersom konventionell tolkning väcker uppmärksamhet och tar plats tyckte tolkanvändarna om att ha en egen diskret ut-

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 8(23) rustning. Tolk på distans skulle alltså kunna användas i situationer där man i dag undviker att beställa tolk, till exempel vid privata sammanhang där tolkens närvaro känns som en belastning. Den utrustning som de enskilda tolkanvändarna skulle använda har inte fungerat bra. Därför har projektgruppen inte kunnat utföra mer än ett uppdrag, och det är också svårt för tolkanvändarna att jämföra tjänsten med konventionell skrivtolkning. När tekniken fungerar är användarna positiva till tolkning på distans, som ett komplement till konventionell tolkning. Under projekttiden ställdes ett tolkuppdrag in, eftersom patienten inte kom, och ett tolkuppdrag utfördes inte eftersom man tvingades prioritera ett annat tolkuppdrag av mer akut karaktär. Projektgruppen tror att en mycket stor andel av potentiella användare aldrig begär tolk för eget behov. Skrivtolktjänsten är inte känd för allmänheten och inte heller känd för patienter vid hörselvården i allmänhet. Personal vid hörselvården beställer i allmänhet skrivtolk först när patientens hörselnedsättning är så grav att det är svårt att kommunicera över huvud taget. Därför har projektgruppen uppmuntrat hörselvårdspersonal att beställa skrivtolk i ett pedagogi$kt syfte, för att visa möjligheterna med skrivtolktjänsten. När tolkning behövs i spontana situationer anser projektgruppen att de har ungefär samma möjlighet att utföra tolkbeställningar med kort varsel som tidigare, men också på kortare tid. Det beror på att tolken inte har någon restid eller behöver tid för att montera upp och ned utrustning i rummet. Om landstingen i Sverige skulle samordna skrivtolktjänsten på distans skulle man kunna utföra även spontana beställningar, tror projektgruppen. Vid känsligare samtal kan det vara en fördel både för tolken och tolkanvändaren att tolken inte finns med på plats tolken påverkas inte personligt på samma sätt och patienten kan känna sig lättad över att inte ha en tredje part i rummet. Tolken fokuserar också lättare på tolkningen och störs inte av andra omgivningsljud, och anhöriga kan inte lika lätt blanda in tolken i samtalet, vilket är ganska vanligt vid konventionell tolkning. Nackdelar kan vara att man inte ser tolken och inte kan avläsa om tolkningen flyter på eller inte, och att det är svårare för tolken att uppfatta vad som sägs i ett större sällskap. Distanstolkning lämpar sig vid olika situationer, till exempel två- eller trepartssamtal som utvecklingssamtal medarbetarsamtal läkarbesök i kontakt med myndigheter vid informationsmöten med tydlig mötesstruktur

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 9(23) föreläsning med envägskommunikation eller där föreläsaren upprepar frågor från publiken. Skrivtolk på distans passar också bra i privata situationer för att underlätta kommunikationen. För att utföra skrivtolkning på distans måste tekniken fungera för ändamålet, och den måste finnas tillgänglig för den enskilda tolkanvändaren. Skrivtolktjänst på distans bör koordineras för hela riket, som med bildtelefoniförmedlingen för teckenspråkiga. På så sätt kan tjänsten göras mer tillgänglig och effektiv. Brukarorganisationerna är bra kanaler för att sprida information om skrivtolkning på distans, tycker både enskilda tolkanvändare och medarbetare inom hörselvården. Det är viktigt att se till att information är lätt att hitta på internet. Det finns olika idur om hur man bäst kan sprida informationen, till exempel föreslår man TV-reklam. Hörselvården är en viktig part, där man kan fånga upp presumtiva tolkanvändare i ett tidigt skede och presentera möjligheten med skrivtolkning. Projektgruppen vill samverka med andra landsting och har anlitat kollegor i Västerbotten under projektperioden då de har haft fler uppdrag på samma tid. Landstinget i Sörmland vill erbjuda andra landsting skrivtolkning på distans om de har kompatibel utrustning, och landstinget kommer även att ta reda på vilka som har möjlighet att utföra tolkuppdrag åt dem. Gruppen anser att tjänsten bör vara lättillgänglig med kort varsel. Det är svårt för tolkanvändaren att förutse vilken ljudmiljö som råder dit man ska, eller om personen man möter vet hur man bäst bemäter en person med hörselnedsättning. Gruppen tror också att tolkanvändningen kan öka genom skrivtolkning på distans, tack vare tolkningens positiva effekter, blanda annat minskad känsla att vara till besvär och mindre intrång på den personliga integriteten Projektgruppen vill också samarbeta med Hjälpmedelsinstitutet. Hjälpmedelsinstitutet kan fungera som en sammanhållande länk mellan leverantörer av teknik, förskrivare av hjälpmedel för personer med hörselnedsättning och tolkcentralerna. Gruppen planerar att träffa de som förskriver hörseltekniska hjälpmedel inom landstingen på konferensdagen i samband med ID-dagarna i oktober 2011. Då vill de påbörja en dialog med dem. Förslag till åtgärder Den utrustning som projektgruppen använt på hörselvårdsmottagningarna har varit en tiliffihlig lösning under projektet. Audionomerna har tyvärr inte kunnat flytta utrustningen mellan expeditionerna på ett smidigt sätt, och det har begränsat användningen.

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 10(23) Gruppen planerar att installera Moviklient på en audionoms stationära dator för att se om det fungerar tillsammans med övriga program som är nödvändiga vid exempelvis anpassning av hörapparater. Projektgruppen utvärderar först försöket hos audionomen innan de bestämmer om de kan erbjuda tjänsten till andra mottagningar inom landstinget. Skrivtolkning på distans kommer att erbjudas vid Pedagogiska hörselvården. Projektgruppen kommer också att ta del av de andra landstingens projekt och undersöka möjligheten att utveckla skrivtolkning på distans för de enskilda tolkanvändarna. Gruppen kommer också att utöka samarbetet med förskrivarna av kommunikationshjälpmedel vid Pedagogiska hörselvården eftersom de har en avgörande roll i det fortsatta arbetet. Landstinget Norrbotten Landstinget Norrbotten sökte 460 000 kronor och beviljades 260 000 kronor till projektet "Syn- och hörselenheten/tolkcentralen". Mål och syfte Projektets mål och syfte var att erbjuda skrivtolkning på distans som ett komplement till tolkning med fysisk tolk närvarande bidra till en ökad tolkservice i mer avlägsna områden göra det möjligt för tolkarna att ta uppdrag runt om i länet samma dag undersöka täckning för Flexitext mot bildtelefoni, samt mot mobiltelefon mot mobiltelefon, i glesbefolkade områden i Norrbottens län testa portabelt videokonferenssystem i Norrbotten undersöka täckning för mobila bredband med uppkoppling till Net1 via CMA desktop och TM-9000, ett system som har bättre täckning i glesbygd eventuellt testa Telias mobila bredband. Genomförande Projektgruppen har genomfört nedanstående tester i sin undersökning: Test av tolkning med mobiltelefon mot bildtelefoni i glesbefolkade områden i Norrbottens län Test av tolkning mellan två mobiltelefoner Test av portabelt videokonferenssystem i Norrbotten, med tolkanvändarna och föreningar mot tolkcentralen i Luleå som målgrupp Test av mobila bredband med uppkoppling till Netl och deras täckning, via CMA desktop samt TM-9000 (Net1 har en bättre täckning i glesbygd)

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 11(23) Test av Telias mobila bredband Sammanfattande resultat Resultatet av ovanstående undersökningar och tester visar följande: CMA Desktop som användes videokonferenssystem inom landstinget fungerade mycket bra med fast uppkoppling. CMA Desktop användes med en CMA Desktop, med fast uppkoppling till båda, fungerade bra. Norrbottens läns landsting använder CMA Desktop vid kontakter mellan enheterna. Till CMA Desktop används två skärmar på tolksidan, en för bild och en för text. Fasta uppkopplingar till både Piteå, Kalix, Gällivare samt Kiruna sjukhus kommer att ordnas. Kommunikation mellan två TM-9000, varav den ena är uppkopplad till tolkutrustningen, fungerar bra. Tolkarna hade först testat utrustningen genom att göra simulerade tolkningar och sen gått över till skarpa tolksituationer. I början fanns även en tolk på plats ute i länet om det hade blivit några problem med tekniken. Tolkarna har vid de simulerade tolkningarna åkt runt och testat TM-9000 på olika platser i Norrbotten. Eftersom den kopplas upp via det mobila bredbandet så varierar täckningsgraden över länet. Större samhällen har bättre täckning medan täckningen kan vara bristfällig på mindre orter. Den höga säkerheten inom landstingets datanät gör att TM-9000 inte går att använda överallt. Det kan krävas speciella "öppna" anslutningar. Ett annat problem var ljudet. Eftersom mikrofonen i bildtelefonen är vänd mot brukaren är det svårt att höra den som talar (exempelvis vårdpersonal). Det kan man lösa genom att använda en extern mikrofon som går att rikta. Testet av utrustningen TM-9000 med Net1 fungerade inte tillfredställande. Det gick inte att ringa till en utrustning som var kopplad till Netl, men det gick däremot att ringa från Netl. Problemet med Netl i Norrbotten var inte täckningen, utan att den inte släpper igenom SIP-trafiken på rätt sätt. Vid test av Telias 3G-modem fungerade tekniken mycket bättre. Tolkning med video via mobiltelefon har testats med ett antal SIP-appar (små videokommunikationsprogram som körs i mobiltelefonen). Tyvärr fungerar ingen av apparna tillräckligt bra att ringa till TM-9000. Applikationerna IMSDroid, Sipdroid och Linphone installerades direkt på tolkdatorn men fungerade inte heller tillfredsställande. Tolkning med ljud via mobiltelefon Flexitext fungerade inte på Androidtelefoner då gruppen testade. Det finns planer på en Flexitext-applikation, men det har ingen provat ännu. En uppdatering av Flexitext är planerad under våren och fler tester behövs.

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 12(23) Omnitors ecmobile hade en god videokvalitet, men ljudet från mobiltelefonen fungerar inte. Därför kan Omnitors ecmobile inte användas i tolksituationer. Här behövs också fler tester. De tekniska utrustningar och program som testades under projekttiden är Polycom CMA Desktop, ett pcbaserat program som möjliggör högkvalitativ kommunikation via video, röst och text TM 9000, en bildtelefon med möjlighet att kommunicera med video, röst och text Olika mobiltelefoner, Samsung Galaxy TAB (pekskärmsmobil) och HTC Desire (smartphone) Flexitext, ett system som gör det möjligt att ringa textsamtal (mellan analoga texttelefoner, datorer med tillgång till internet och mobiltelefoner) och textsamtal till förmedlingstjänsten för texttelefoni från mobiltelefoner och datorer Alian ecmobile, ett system som introducerar video, tal och text (total konversation) i mobiltelefonen, som är kompatibelt med alla andra SIP-bildtelefoner och fungerar med både wifi och 3G så att användarna kan ringa och ta emot samtal nästan var de än är. Projektgruppen har testat två olika mobila bredband testats: Netloch Telia 3G. Resultatet visade att Telia 3G är det som fungerar bäst i Norrbotten. Problemet med Netl i Norrbotten är inte täckningen utan att den inte släpper igenom SIP-trafiken på rätt sätt. Förslag till åtgärder Projektgruppen vill fortsätta att testa CMA Desktop, TM-9000 samt olika mobiltelefoner via Flexitext och ecmobile. Gruppen anser att tolkning med mobiltelefoner kommer att fungera bäst i deras verksamhet. Projektgruppen vill sprida erfarenheterna genom tolk- och brukarråd och informera vid länets intresseorganisationers föreningsmöten berörda institutioner inom samhället verksamheter inom landstinget arbetsplatser med fiera. Projektgruppen informerar också löpande på Tolkcentralens webbplats. Under projekttiden testades utrustningen vid simulerade tolkningar för att sedan gå över till riktiga tolksituationer. Tolkning via TM-9000 och CMA Desktop fungerade bra, och de grupper som har använt utrustningen kan tänka sig att använda distanstolkning i framtiden. Men om de har ett val mellan närvarande tolkar eller distanstolkning så anser de ändå att närvarande tolkar är det allra bästa. Om valet i stället blir tolkbrist eller distanstolkning så väljer de distanstolkning.

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 13(23) Landstinget fortsätter att testa tekniken för att hitta en bra fungerande lösning för tolkning via mobiltelefon. Det är den teknik som ses som framtiden när det gäller tolkning på distans. Projektgruppen anser att satsningen fortlever genom att införa den nya tekniken i den ordinarie verksamheten. Målet är att den ska vara helt införd den I januari 2012. Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting sökte 1 635 100 kronor och beviljades 1 115 000 kronor till ett gemensamt projekt för att utveckla skrivtolkning på distans. Under de senaste åren har tolkverksamheterna i Västerbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen velat utveckla skrivtolkning på distans som ett komplement till ordinarie tolkservice. Det finns en ökad efterfrågan av skrivtolkservice som Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting vill möta. Syfte och mål Projektets syfte och mål har varit att testa skrivtolkning på distans till tolkanvändare i Västerbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen samt eventuellt till andra landsting via bärbara datorer, bildtelefoner och mobiltelefoner få kunskap om hur den tekniska utrustningen som tolkanvändare och tolkar använt i projektet fungerar och inte fungerar i olika tolksituationer sprida information om projektet till landets tolkverksamheter (bland annat via information till tolkcentralernas arbetsledarförening, Talför) samt berörda brukarorganisationer på lokal- och riksnivå producera en informationsdvd om skrivtolkning på distans utveckla samarbetet mellan Västerbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen inom området skrivtolkning på distans. Genomförande Projektet startades den 18 augusti 2010 i samband med ett telefonmöte där projektorganisation och projektmöten fastställdes. Därefter sattes projektgruppen samman av projektansvariga och projektledare, som har bedrivit projektet i samarbete med testpersoner (tolkanvändare), vuxendövtolkar, tekniker från Västerbottens läns landstings it-organisation samt Örebro tolkcentral. Gruppen har haft ett visst stöd från företaget nwise AB och gick igenom förutsättningarna för projektet utifrån beslutet från Socialstyrelsen. Vid det nationella mötet för Talför, i oktober 2010, informerade projektgruppen om projektet. Projektgruppen tog kontakt med Västra Götalandsregionens it-organisation för att få råd orn val av bildtelefoner, och

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 14(23) för att få tillgång till teknisk support både till testpersoner och tolkar. Västerbottens läns landsting hade redan tillgång till två tekniker. Gruppen knöt också kontakt med Hjälpmedelsinstitutet (HI), som ville utveckla trådlösa lösningar samt tolkning via Flexitext. Man kontaktade också informationschefen i Västra Götalandsregionen för att diskutera produktionen av informationsfilm om skrivtolkning på distans. Dessutom tog gruppen kontakt med Post- och telestyrelsen, PTS, angående Flexitext, liksom med tolkverksamheten i Örebro läns landsting. I Västerbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen ställde man i ordning 6 tolkningsstudior: 5 stationära och 1 mobil. Nu finns studior i Umeå, Skellefteå, Gunman, Göteborg, Skara och Vänersborg. Den mobila studion har blivit en stationär studio eftersom trådlöst bredband är osäkert. Västerbottens läns landsting hade sedan tidigare 2 studior. Projektgruppen kontaktade flera leverantörer av bildtelefoner för att planera vilken teknisk utrustning man skulle välja. Gruppen har bara skaffat en mindre del utrustning, och viss utrustning testade man bara ytligt. Tidigt i projektet fördelade man den teknik som skulle utvärderas mellan de båda landstingen. Västerbotten skulle utvärdera Cisco EX90, Movi och Flexitext. Västra Götaland åtog sig Tandberg 1700, Movi, Allan Ec, MMX5, Visiontech TM-9000. Tyvärr tappade projektet fart och stagnerade bitvis helt eftersom Västra Götalands it-organisation inte hjälpt till med support och vägledning. Enligt gällande rutin skulle all ny teknik i Västra Götaland anmälas till kundansvarig och sedan hanteras i beredning, med mera. När denna rutin av olika anledningar inte fungerade, skaffade i stället Västerbotten teknik och skickade till Västra Götaland. Men när tekniken var på plats fick man reda på att ingen extern utrustning får användas på Västra Götalands nät. Därför skaffade gruppen i stället trådlösa bredband, vilket har begränsat projektet eftersom mottagningen har varierat. Det betyder i sin tur att Västra Götalandsregionen bara har kunnat utvärdera Tandberg mer på djupet. Den övrig utrustningen har man endast demonstrerat. Projektet har haft tre huvudspår för att välja utrustning: utrustning för tolk, utrustning för tolkanvändare och utrustning inom ramen för Flexitext. Projektgruppen lät tolkanvändare och tolkar testa flera olika modeller av video- eller bildtelefoner vid skrivtolkning. Deltagarna testade både fast utrustning och bärbara datorer och mobiltelefoner. Några modeller av teknisk tolkutrustning har placerats ut och testats på tolkcentraler och tolkställen som sjukhus, vårdeentraler, tandläkare. Annan utrustning har projektetlånat ut till enskilda tolkanvändare. Projektgruppen har samverkat med representanter från leverantörer, Post- och telestyrelsen (PTS), Tolkcentralernas arbetsledarförening (Talför), Hjälpmedelsinstitutet och IT -avdelningarna i respektive landsting och region.

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 15(23) Gruppen har presenterat projektet för tolkanvändare och tolkar, och intresserade personer och organisationer har utsetts att medverka i projektet. Tolkanvändarna förband sig att använda distanstolkning vid varierande situationer så ofta som möjligt. Gruppen har också utbildat tolkanvändare och tolkar. Projektgruppen beställde utrustningen för planerad start i Västerbottens läns landsting under november 2010. I Västra Götalandsregionen blev starten fördröjd på grund av att ingen tekniker från regionens itorganisation hade möjlighet att hjälpa till vid uppstarten. I april fanns en tekniker tillgänglig som anpassade 4 testpersoners datorer och skickade dem till Västra Götalandsregionen. Projektet presenterades för brukarorganisationerna HRF och VIS, tolkanvändare, tolkbeställare och tolkar. I den här fasen tog gruppen också fram dokument som skulle användas i projektet. Skrivtolkning i mobiltelefon (Flexitext) Projektgruppen har haft 5 testanvändare: 3 kvinnor och 2 män. Användarna är i åldrarna 32-61 år och är bosatta från Umeå i norr till Göteborg i söder. När de fick låna varsin mobiltelefon godkände de också ett avtal om att testa skrivtolkning i mobiltelefonen vid minst 3 tillfällen per vecka. Projektgruppen anställde en vuxendövtolk på deltid för att kunna hålla en tolkstudio öppen. Mobiltelefonerna som tolkanvändarna lånat är Nokia X6 och Nokia N97. Nokia X6 är en mobiltelefon med en pekskärm och Nokia N97 är en mobiltelefon med tangentbord med programmet MMX, från företaget NWise. Med MMX kan telefonen skicka och ta emot datatrafik samtidigt som talkanalen används. Gruppen valde mobiltelefonerna för att de hade operativsystemet Symbian och för att de klarade av att skicka datatrafik samtidigt som ett samtal pågår. Telefonerna skulle även ha stöd för Java 2.0. När tolkanvändaren vill ha tolkhjälp ringer han eller hon upp ett så kallat kontaktcenter (genom ett vanligt telefonsamtal). Kontaktcentret installerades med hjälp av landstinget i Örebro. Tolken har kontaktcenterprogrammet MMX installerat på sin dator och ser när tolkanvändaren ringer. Då upprättas ett samtal där både ljud och datatrafik är aktivt. Ett särskilt tangentbord är kopplat till datorn, ett så kallat Velotype eller Veyboard. Tekniken kräver god mobiltäckning. När man beställer distanstolkning via mobil gör man ingen beställning i förväg. Mellan den 7 februari och den 5 maj 2011 var tolkstudion bemannad för spontana "Flexitextsamtal" vid sammanlagt 47 tillfällen, totalt 145 timmar. Varje öppethållandetillfälle har varit 2-7 timmar, och det har varit 2 till 4 tillfällen per vecka. Testpersonerna har inte gjort så många tester som de skulle, på grund av att tekniken fungerat sämre än förväntat. Problemet beror på tolkanvän-

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 16(23) darnas mobiltelefoner: all text har inte visats samtidigt som det skrivits och samtalen bröts också på grund av dålig täckning. Det har också varit svårt att ringa upp studion. Därför har en del tolkanvändare själva velat avsluta samtalet för att de inte har kunnat föra ett vettigt samtal. Tolkarna har bara haft problem i studion när tolkanvändarna har befunnit sig i störande miljöer, och när tolkanvändarna inte har informerat tolken om vilka som är med och pratar och om vad, så att tolkarna har blivit "inkastade" i ett samtal. Projektgruppen har också fått en del problem med den utrustning som användes i Flexitext som behöver åtgärdas. Program met MMX Programmet MMX hade flera tekniska problem i datorn: Textprogrammet blev fullt efter cirka 20 minuter Det fattades kösystem, alltså något slags autosvar som säger att det är upptaget Det gick inte att lägga in namn och nummer på tolkanvändarna i en telefonbok så att man vet vem som ringer, vilket skulle ge tolkarna en trygghet Storleken på texten gick inte att ändra vid behov och tangentbordet Veyboard kunde inte skriva å, ä, ö Programmet hängde inte alltid med i ett högre skrivtempo Programmet skötte inte ljud och text i ett samtal, så att man inte behöver ringa upp tolkanvändaren också Det fanns också tekniska problem i mobiltelefonerna: Mobiltelefonerna reagerade långsamt på olika kommandon Lång fördröjning (1-2 minuter) innan texten kom upp för långsamt för att kunna föra ett samtal Samtal bröts mitt i Textstorleken var för liten och gick inte att ändra vid behov När texten nådde nederkanten på mobiltelefonens skärm hoppade all text så att ett ord i taget kom fram, vilket gjorde det svårt att läsa texten För att tolkanvändaren skulle kunna läsa samtidigt som personer en bit ifrån skulle höras, behövdes en extra mikrofon Det fanns inget ställ till mobilen för behaglig läsning Tolkanvändarna behöver tänka på vissa saker: Alla presenterade sig inte när de ringde upp, och då visste tolken inte vem som skulle tolkas och inte Deltagarna berättade inte var de befann sig och vad som skulle tolkas, vilket orsakade att tolkanvändarna bara blev nedsläppta i ett samtal

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 17(23) Projektgruppen anser att tolkanvändarnas problem går att lösa genom att ha maximalt 30 minuters samtal låta personerna presentera sig själva och var de befinner sig informera om man vill ha allt tolkat eller bara motparten, eftersom det ibland är fler brukare som tittar på samma skärm och pratar med varandra begränsa antal personer i samtalet. Skrivtolkning till bärbar dator Projektgruppen har haft 6 testanvändare: 4 privatpersoner och 2 verksamheter. Privatpersonerna i projektet har varit i åldrarna 35 till 74 år, varav 2 kvinnor och 2 män, bosatta på flera orter i Västerbottens läns landsting och Västra Götalandsregionen. De verksamheter som har deltagit är Hörselrehabiliteringen i Skellefteå, Ci-verksamheten Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och Text & Bild Hörsel- och Dövverksamheten i Västra Götalandsregionen. Varje person och verksamhet har fått låna en bärbar dator, med eller utan mobilt bredband beroende på om datorn skulle vara stationerad eller inte. I samband med att tolkanvändaren lånade datorn skrev han eller hon också på ett avtal om att testa skrivtolkning på distans vid minst 3 tillfållen per vecka. Mellan den 1 november och den 17 maj 2011 har projektgruppen haft 76 distanstolkbeställningar som gällt skrivtolkning till bärbar dator. 44 av dessa beställningar kom in samma dag eller dagen innan det skulle utföras. 5 av beställningarna avbokades och 10 av beställningarna kunde projektgruppen inte utföra på grund av att det inte fanns tillgänglig tolk. Resterande 61 beställningar utfördes, och huvuddelen gällde samhällsservice. Beställningarna gällde främst dagtid, men även kvällstolkning har förekommit. Beställningarnas längd varierade från 10 minuter till 3,5 timmar. Sammanlagt blev det 71 utförda tolkanvändartimmar och 86 utförda tolktimmar. Det innebär att det huvudsakligen var en tolk per uppdrag. Genom att använda skrivtolkning på distans sparade man 304 timmar i restid och 23 timmar i upp- och nedkopplingstid. De tolkanvändare som lånade en bärbar dator använde mobilt bredband (Telia/ Net1), inbyggd webbkamera och mikrofon. Med programmet Movi, som levereras av företaget Cisco, upprättade tolkanvändarna ett videosamtal till tolk. Videosamtalet kopplas upp med SIP-protokoll och använder den befintliga infrastrukturen som finns för videokonferens inom Västerbottens Läns Landsting. Tolken har använt ett stationärt videokonferenssystem modell Cisco EX90/Tandberg 1700. Till systemet kopplas ett särskilt tangentbord, Velotype eller Veyboard. Tolken får ljud och bild från tolkanvändaren och skickar tillbaka text som visas på tolkanvändarens dator. När det mobila bredbandet hade dålig täckning kunde vissa samtal inte upprättas eller så blev de avbrutna under tiden. För att ha god kvalitet på

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 18(23) bild och ljud krävs också bra mottagning. Därför valde projektgruppen först mobilt bredband från Netl, och kompletterade det sedan med mobilt bredband från Telia. I Västerbottens inland är täckningen för mobilt bredband mycket varierande. Täckningen är generellt bättre i Västra Götaland men varierar även där. Projektgruppen har bättre erfarenheter av distanstolkning via nätuppkoppling. Det fungerar mycket bra inom verksamheterna i Västerbottens läns landsting och troligtvis även inom verksarnheterna i Västra Götalandsregionen under förutsättning att man använder regionens interna utrustning. Distanstolkning utanför projektet Projektgruppen har skrivtolkat på distans vid 7 tillfällen under projektperioden. Vid 6 av tillfällena till en stationerad bildtelefon på Huddinge sjukhus samt vid 1 tillfalle till en bärbar dator på Mälardalens sjukhus. Det ingick inte planeringen men tas upp som en viktig information i sammanhanget. Distanstolkningen inom projektet har i huvudsak skett i Västerbottens läns landsting. I slutet av april kunde Västra Götalandsregionen låta fyra testpersoner pröva skrivtolkning på distans genom att fyra bärbara datorer placerades ut. Men fortfarande fanns ingen teknisk support att tillgå från Västra Götalandsregionens it-avdelning. Därför bestämde projektgruppen att låta teknikerna i Västerbottens läns landsting ordna med tekniken och skicka datorerna till Västra Götalandsregionen. Under några veckor fick några vuxendövtolkar introducera testpersonerna samt starta upp tolkutrustningen på plats och testa mot studior i Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting. Samordningspersonalen har registrerat distanstolkningsuppdragen under pågående projekt, och testpersonerna har fört loggbok över hur tolkningen har fungerat för dem i olika situationer. Tolkarna har gjort kalenderanteckningar efter varje tolkningstillfälle. Projektledningsgruppen har också haft regelbundna telefonmöten som dokumenterats, och i Västerbottens läns landsting har man haft löpande avstämningsmöten med projektdeltagare, tolkar och testpersoner. I Västerbottens läns landsting fanns möjlighet till löpande teknisk support, och när problem har uppstått har gruppen testat olika förslag till lösningar. Projektgruppen har arbetat fram ett synopsis till informationsfilmen i samarbete med informationschefen inom Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen och Filmproduktionsbolaget Mediacuben. Tolkcentralerna har tagit emot tolkbeställningar av distanstolkning via bärbar dator som vanligt. Projektet har samtidigt erbjudit fasta öppettider i tolkstudion för att testa direkttolkning via mobiltelefon (Flexitext).

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 19(23) Projektgruppens erfarenhet visar att det måste finns teknisk kunnig personal knuten till distanstolkning eftersom det är många olika tekniska delar som måste fungera för att simultantolkningen ska fungera säkert: ljud, bild, överföringshastighet med mera. Testpersoner och tolkar behöver ha tillgång till omedelbar support om tolkningen ska kunna ske i "skarpt läge". Tolkning via stationärt nätverk har visat sig vara den säkraste tekniska lösningen. Mobilt bredband fungerar så länge mottagningen är bra. Sammanfattande resultat Många av Västerbottens läns landstings tester har fungerat väl, särskilt med nätverksuppkoppling. Västra Götalandsregionens del i projektet blev tyvärr inte som förväntat på grund av att det tekniska stödet uteblev, vilket gjorde att testperioden blev kort. Men tolkning till stationär bildtelefon på Huddinge sjukhus fungerade utmärkt. Flexitext, tolkning via mobiltelefon, har vissa nackdelar. Man kan inte se varandra, och det fungerar bäst i en lugnare miljö eftersom mobiltelefonens lilla mikrofon kan göra att det är svårt för tolken att höra vad som sägs i rummet. Några testpersoner har använt skrivtolkning i mobil under bilresor och funnit det väldigt positivt och användbart. Det är smidigt att kunna samtala med varandra i en bil medan man åker. Passageraren kan titta på texten i telefonen som tolken skriver och behöver inte sitta och försöka läsa förarens läppar. En nackdel med Flexitext är att det kostar mer: en tolk måste bemanna studion för att kunna ta emot spontana samtal. Förslag till åtgärder Projektgruppen tror att distanstolkning kan bli ett värdefullt komplement till traditionell tolkning. Tillgängligheten till tolk ökar avsevärt eftersom geografiska avstånd saknar betydelse. Det är viktigt att minska tolkbristen för målgruppen vuxendöva. Genom distanstolkning kan tolkanvändarna få tillgång till samtliga studior med vuxendövtolkar och skrivtolkar i Sverige om det finns förutsättningar från huvudmännen för ett utökat nationellt samarbete. En framtidsfråga för landsting och uppdragsgivare är kostnaderna och organisationen av en framtida utökad distanstolkservice för skrivtolkning. Projektgruppen uppfattningar om framtidens distanstolkning är att metoden kan användas på till exempel akutmottagningar, polisen och socialjourer om tekniken finns på plats öka tillgängligheten till akut tolk som annars skulle utebli på grund av långa avstånd underlätta situationen för både arbetsgivare och tolkanvändare vid korta spontana möten på arbetsplatser

SOCIALSTYRELSEN 2011-07-08 Dnr 6.2.2-6092/2010 20(23) erbjudas med kort varsel eftersom ingen inställelsetid behövs minska kostnaderna för tolkning eftersom produktionen per tolk kan öka locka arbetsgivare att anställa fier personer som är tolkanvändare, om det inte längre uppfattas som ett hinder på arbetsplatsen innebära en utökad arbetsmarknad för vuxendövtolkar och skrivtolkar underlätta vid kurser och studier omfatta fler metoder så som tecken som stöd TSS. Om man utvecklar distanstolkning via mobiltelefon (Flexitext) behöver man se till att tekniken fungerar korrekt, så att ljud och samtalslängd fungerar som de ska. I takt med att tekniken blir bättre och det finns mer teknisk support för tolkanvändare och tolkar, kan man också marknadsföra tolkmetoden mer. Projektgruppen har också funderingar kring vem som tar över kostnaderna för bildtelefoner, bärbara datorer och mobiltelefoner för distanstolkning. Ska respektive verksamhet eller privatperson köpa in utrustningen? Finns det möjlighet att låna ut eller förskriva utrustningen? Projektgruppens slutsats Under projekttiden har tillgången till skrivtolkar (även TSS tolkar) ökat i hög grad. De vuxendövtolkar som arbetar inom Västerbotten respektive Västra Götaland har varit tillgängliga för distanstolkning för hörselskadade i båda områdena. Om tekniken hade fungerat bättre under projekttiden hade den ökade tillgången till vuxendövtolkar kommit tolkanvändarna till del i ännu högre grad, eftersom distanstolkning sparar in mycket restid för tolkarna. Projektgruppen anser att det går att utveckla distanstolkningen genom att bygga fler studior för tolkning gärna även på mindre orter, förutsatt att teknisk utrustning och mottagningen fungerar väl. Gruppen har också testat tillgängligheten för de som testat distanstolkning till mobiltelefon (Flexitext), genom att erbjuda fasta tider när studion varit bemannad. Testet visade att tolkanvändare som annars inte fått tillgång till tolk på grund av långa avstånd, nu fick en ökad tillgänglighet till tolkning. Projektet visar också att distanstolkning ställer fårre krav på användarnas framförhållning när de behöver tolk. Vid tolkning till bärbar eller stationerad dator har tolkanvändaren kontaktat tolkcentralen för att beställa tolk så snart behovet har uppstått. Om en tolk fanns tillgänglig kunde tolkanvändaren få tolkservice direkt vid distanstolkning. Vid tolkning till mobiltelefon (Flexitext) ringde tolkanvändaren direkt till den bemannade tolkstudion. Det behövdes ingen tolkbeställning eftersom tolken fanns tillgänglig under studions öppettid. Tolkbeställningen registrerades direkt i plattformen.