Rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling

ÅTERRAPPORTERING 1 / 14 Dnr M 2013/22 Rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling Avser verksamhetsår: 2013 Avser fakultet: Konstnärliga fakulteten Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Göteborgs universitets miljöpolicy. Vidare styrs arbetet även av bland annat Högskolelagens (1992:1434) 1 kap. 5, Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och registreringen enligt EMAS. Blanketten syftar till att samla in de uppgifter som krävs från fakulteterna för att universitetet ska kunna återrapportera det årliga miljö- och hållbarhetsarbetet och följa upp det normerande beslutet Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet (Dnr V 2012/796). Hållbar utveckling tolkas här enligt definitionen i Högskolelagen. Fakultetens svar skall bestå av institutionernas sammanställda svar. Ansvar och organisation Beskriv hur miljöarbetet är organiserat vid fakulteten. Bifoga eventuella dokument där detta finns beskrivet/fastställt. Se sid 10-14 Forskning Beskriv alla åtgärder och aktiviteter som genomförts vid institutionen i syfte att öka mängden forskning inom hållbar utveckling (till exempel forskarluncher, seminarier, information om forskningsmedel). Ange antal. Totalt fakulteten: 6 st Akademin Valand: det har skett en inventering av forskningsprojekt och erfarenheter inom våra 4 ämnesområden för att kartlägga kunskap och

2 / 14 erfarenhet av forskning inom ramen för hållbar utveckling. HSM: 1st Monica Lindgren, ordförande i kollegiet för konstarter och lärande arbetar med ett forskningsprojekt kring orkesterskolan El Sistema HDK: 5 st I all lärarutbildning och även inom forskarskolan CUL (Centrum för utbildningskap och lärarforskning) intas ett hållbarbetsperspektiv utifrån ett pedagogisk förhållningssätt. Inom såväl ämnena konsthantverk som design finns ett naturligt förhållningssätt till val av hållbara material och metoder. Dessa aktiva val görs utifrån uttryck, resurs, social påverkan och miljöpåverkan vid alla tillfällen under utövandet av professionen. Aktiviteter som förtjänar att betonas: - Information om forskningsmedel (från GU:s Forskning och Innovationsservice), 1st - Föreläsningar med fokus på social hållbarhet (inom föreläsningsserien making/narratives) 2st - Praktikerkonferens, Mellanplats, kring stadsutveckling och deltagandefrågor, 1st - Forskarkonferens Crafting the Future EAD, 1 st Utbildning Hur har institutionen integrerat hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå? Akademin Valand: Ett utbildningsråd har bildats, vilket har som en del i sitt uppdrag att integrera HU inom utbildningarna. Det finns ett pilotprojekt inom målerikurser där man arbetar

3 / 14 med materialval genom att problematisera användning av färg som innehåller kadmium. HSM: I kursplanerna ingår följande: Jämställdhet, jämlikhet och mångfald ska beaktas i alla kurser på Högskolan för scen och musik. Utgångspunkten är alla människors lika värde och möjlighet till delaktighet, såväl inom skolans verksamhet som i det omgivande samhället. Likaså ska Högskolan för scen och musik i alla sina kurser beakta frågor om hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, samt ekonomisk och social välfärd och rättvisa. HDK: Inom lärarutbildningen ingår hållbarhet utifrån ett samhälls- och pedagogiskt perspektiv som ett självklart innehåll i utbildningarna. Vid bildlärarutbildningen sker detta genom en inriktning på Sustainable Art Education. Inom slöjdlärarutbildningen genom exempelvis val av hållbar och giftfria material då de ingår som en naturlig del i pedagogik riktat mot barn och unga. Diskussioner om val av material och metoder ur ett hållbart perspektiv ingår som en naturlig och självklar del i undervisningen på konsthantverks utbildningar i Göteborg. Naturligt integrerat förhållningssätt i hela utbildningen. Vid Steneby är ett motsvarande förhållningssätt inskrivet i Möbeldesigns policy. Vid utbildningen Textil Kläder Formgivning övervägs miljöaspekter kontinuerligt vid val av material.

4 / 14 Aktiviteter: I samband med lärarnas uppstart workshop och föreläsning med Barbro Robertsson angående hållbar utveckling. Öppen föreläsning på Stenebyskolan med Pia Skoglund som handlade om Ekosofi. På designutbildningen i Göteborgs grundnivå är diskussionen om miljö och hållbarhet levande i alla praktiska projekt som återkommer under utbildningen. Speciellt fokus får dessa frågor i kursen Utforskande projekt (DEKPP1) i utbildningens fjärde termin. Här är miljöoch hållbarhetsfrågor ett samlande tema med litteraturläsning och föredrag. I studenternas designprojekt skall dessa aspekter vägas in och tydligt redovisas i slutresultatet. Designprogrammet i Göteborg på avancerad nivå (MFA Design) integrerar frågor om hållbar utveckling i sina kurser, särskilt frågor med social och etisk inriktning. Designämnet har ett naturligt fokus på att analysera konsekvenser av designers beslut på brukare, miljö och samhällsutveckling. Vår inriktning är att alltid uppmärksamma hållbarhetskonsekvenser. Studenterna tränas i att analysera sina ställningstaganden och resultat ur denna aspekt. På masterprogrammet Child Culture Designs, som har ett unikt barnperspektiv diskuteras genusfrågor, tillgänglighet, delaktighet och samhällets roll. Teori, litteratur och diskussion omvandlas till praktik genom designprocesser och metoder. Behovet av specifika materialval gentemot målgruppen barn är ett tydligt tecken på hur hållbarhet blir en naturlig del av designarbetet. Det finns inte en kurs där denna aspekt inte är närvarande i bedömning av studenternas arbete.

5 / 14 Samverkan med det omgivande samhället Beskriv de samverkansaktiviteter som institutionen har genomfört med fokus på hållbar utveckling (föreläsningar, seminarier, möten med externa parter, TV-inslag med mera). Ange antal. Totalt: 51 st Akademin Valand: 2 st Symposium Enviromental photography i samarbete med Hasselblad centrum. Akademisk kvart Svalbard och de tinade kusterna HSM: 4 st Musikalutbildningens slutproduktion RENT spelades på HSM och visades via web på scenkonstbiennalen i Jönköping. Filmen Chasing Ice visades i Sjöströmsalen 9 oktober för studenter och personal. HSM samverkar bl a i två verksamheter inom området social hållbar utveckling; tillsammans med Folkhögskolan i Angered driver vi en 1-årig förberedande musikkurs som är förlagd i Angereds Centrum och som syftar till att bredda rekrytering till högskolan och dessutom samverkar HSM med Göteborgs kommun och GSO i verksamheten El Sistema, en kör- och orkesterskola där man använder musiken som verktyg för att stärka barn och ungdomar i utsatta områden. HDK: 45 st Utbildningen i Möbeldesign vid Steneby har haft ett projekt, Goats on Furniture, i samarbete med lokala producenter. Syfte har varit att visa projektet utanför regionen,

6 / 14 föra våra studenter ut i världen och världen till Dalsland. Projektet ställde ut på Superstudio i Milano under världens största och viktigaste designmässa, 9-14 april 2013. Det visades i en svensk paviljong Swedish Design in Milan, tillsammans med ett antal svenskadesignföretag och akademier. Projektet anordnade också en workshop med Dals Spira, Not Quites medlemar och Brukets Godaste på Not Quite i Fengersfors. På designutbildningen i Göteborgs grundnivå har man samverkt med bl.a. Det naturliga steget och Hållbarhetsportalen samt med aktiva designers med miljöengagemang t.ex Sustainable studio. Allt som allt kring ett tiotal aktiviteter. Inom designutbildningen i Göteborgs masterprogram har man bla inom kursen Advanced Design Process (DM14PR) arbetat med kulturhuset Blå Stället i Angered som utgångspunkt. Studenterna formulerade egna projekt och flera gjorde projekt med inriktning på att förstärka förortens betingelser för en hållbar social och ekologisk utveckling. På masterprogramskursen Design and Social Interaction (DM15SO) gjorde i samarbete med SKL kritiska undersökningar kring offentlig konst och likabehandling (gender issues). Aktiviteter på forskningsnivå inom design: Seminarier med fokus på social hållbarhet i samverkan med Critical Heritage Studies (Commons), 5st Seminarie med fokus på stadsutveckling, konst och social hållbarhet tillsammans med Utveckling Nordost, 1 st. Symposium med fokus på design, kulturarv och social hållbarhet (Bangalore, Indien) 1 st. Referensgruppmöte kring stadsutveckling och deltagandefrågor (projekt Mellanplats), 1 st Presentation vid konferens med fokus på stadsutveckling och social hållbarhet, 2st.

7 / 14 Möten med externa partners som Utveckling Nordost, Kultur och Hälsa, Kultur-i-Väst, Nätverkstan, Angered, Lundby, Västfastigheter, Sahlgrenska, 8 st Inom ramen för Helena Kraffs, doktorand vid HDK, doktorandsprojekt i Kenya; Tre workshops för lokalsamhället i byn Dunga för att utveckla ekoturism, fem workshops med de lokala turguiderna, tre öppna föreläsningar för lokalsamhället i Dunga samt två rapporter som delgivits det lokala samhället. Rapporterna har även spritts inom akademin och officiella turism organisationer i Kisumu. (HDK har investerat i videokonferensanläggningar i Göteborg och Dals Lång-ed för att minska resor. Den används vid institutionsövergripande möten, i utbildningsmoment samt möten mellan funktioner/kollegor eller studentkårer.) Studentmedverkan Beskriv aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling med, av eller för studenterna. Ange antal. Totalt: 20 st Akademin Valand: 1 st I samband med öppet hus andordnade studenter ett Dumpster cafe med mat hämtat från containrar. HSM: 4 st Se samverkan med det omgivande samhället. HDK: 15 st Slöjdlärarutbildningen har genomfört en utedag vid Nääs fabriker där uteslöjd var temat och där har hållbarhetsperspektiv ingått. Se i övrigt ovan nämnda exempel gällande kurser samt samverkansprojekt (14 st).

8 / 14 Kompetensutveckling Har institutionen identifierat miljökompetensbehov inom miljö och hållbar utveckling hos de anställda? Bifoga eventuella dokument där detta finns beskrivet/fastställt. Har institutionen anordnat miljöledningsutbildning för chefer? Om ja, bifoga deltagarlista. HDK: HDK arbetar för närvarande mer att ta fram en arbetsordning för att arbeta och följa upp arbetsmiljö och miljöfrågor i samma forum. Detta kommer att planeras i samband med att plan för 2014 läggs i december månad. - Resor och transporter Om institutionen har egna fordon, ange hur mycket av följande drivmedel som förbrukades under 2013. Om institutionen har egna båtar och fartyg, ange hur mycket av följande drivmedel som förbrukades under 2013. Om institutionen har egna fordon, har något av dessa utrustats med alkolås under 2013? Energi Bensin (l): 2215 liter Diesel (l): 350 liter. - - Om institutionen har någon reservgenerator ange hur mycket bränsle som förbrukades under 2013. - Farliga kemikalier Beskriv de substitutioner (byte av ämne/metod) av farliga kemikalier som har genomförts under 2013. HSM: Etsningsmedel för stöldskyddsmärkning har fasats ut under 2013. Miljörisker Har det skett någon incident (till exempel spill, kemikalier i avlopp, olycka, utsläpp, brand) vid institutionen med negativa konsekvenser för miljön? Akademin Valand: Institutionen bedriver återkommande tester av kadmiumhalter av vattenavlopp i

9 / 14 samråd med miljöenheten. HSM: Översvämning från dagvattenbrunn i möbelförråd via röklucka, med mögelpåväxt som följd. Sanering av städbolag utförd. Har institutionen genomfört någon förebyggande åtgärd i syfte att minska risk för incidenter (till exempel genomförda riskanalyser, utbildningsinsatser, temadagar, säkrare utrustning)? Akademin Valand: Målerikurser inkluderar ett kursmoment som fokuserar på kadmium och tungmetaller i målarfärg med inbjudna föreläsare från arbets och miljömedicin vid GU samt representatner från ColArt (distributör av konstnärsmateral) som presenterar substitutioner till färgpigment baserad på kadmium. Översyn av penseltvättstationer och information till studenter och personal. Återkommande tester av avloppsvatten samt konsultation med miljöenheten. HDK: Miljöaspekter tas upp vid varje arbetsmiljörond efter en checklista framtagen av fakultetens miljösamordnare. Utrustning i HDKs verkstäder i Göteborg kontrolleras regelbundet och byts ut vid behov.

10 / 14 Miljöarbetets organisation vid Konstnärliga fakulteten Syfte Syftet är att identifiera olika aktörer samt klargöra fördelning av ansvar och befogenheter för konstnärliga fakultetens miljöledningsarbete. Denna skrivning följer det normerande beslutet (Dnr V2012/796) Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet. Omfattning och avgränsning Denna instruktion och organisatoriska struktur gäller för roller, ansvar och befogenheter på fakultetsnivå och institutionsnivå. Miljöledningssystemet vid Konstnärliga fakulteten omfattar samtliga verksamheter inom fakulteten; forskning, utbildning, samverkan med det omgivande samhället, administration och tekniskt underhåll vid följande institutioner: Akademin Valand, Vasagatan 50 i Göteborg Högskolan för scen och musik, Fågelsången 1 i Göteborg HDK - Högskolan för design och konsthantverk, Kristinelundsgatan 6-8 i Göteborg, Nääs i Floda samt Steneby i Dals Långed Aktörer För att klargöra det operativa miljöarbetets organisation vid fakulteten används nedanstående beskrivningar av delegerade arbetsuppgifter och ansvarsområden. Rektor, är högsta ledning för det universitetsgemensamma miljöledningssystemet. Det operativa miljöarbetet på institutionerna är under respektive prefekts ansvar. Prefekten utser en miljörepresentant som har i uppgift att samordna miljöarbetet på institutionsnivå. På institutioner med verkstadsarbete utses även verkstadsansvarig/kemikalieansvarig för respektive verkstad.

11 / 14 Fakultetens miljöråd, som består av miljösamordnare och miljörepresentanter, utgör det samordnande organet när det gäller fakultetens miljöledningsarbete. Roller och ansvar Dekan har ansvaret för uppföljning av miljöledningsarbetet inom fakulteten. Dekan Dekan beslutar om miljöledningssystem i fråga om fakultetskansliet, samt ansvarar för att följa upp arbetet med hållbar utveckling/ miljöledningssystem årligen enligt Arbetsordning (dnr V2011/155). Detta innebär konkret att dekanen ansvarar för: Att sammanställa och analysera institutionernas checklista för efterlevnad av miljölagstiftning Att sammanställa och analysera institutionernas uppföljning av genomförda aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling i institutionernas verksamhetsplaner. Att sammanställa och analysera institutionernas återrapportering avseende GU:s miljömål och handlingsplan. Dekan beslutar om åtgärder med anledning av uppföljning av verksamheten inom de ansvarsområden som delegeras från rektor till prefekterna, enligt Delegationsordning (Dnr V2011/155) Detta innebär konkret att dekanen ansvarar för: Att följa upp och ta ansvar för att avvikelser från interna och externa miljörevisioner åtgärdas. Prefekt Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå enligt Delegationsordning (dnr V2011/155). Detta innebär konkret att prefekten ansvarar för: Att bemanna funktioner för miljöhänsyn och miljöledningsarbete inom institutionen. Att utse miljörepresentant/-er för institutionen i omfattning utifrån verksamhetens behov. Att säkerställa att varje person, som utför arbetsuppgifter som kan orsaka betydande miljöpåverkan, har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning och erfarenhet. Att vid större förändringar i verksamheten, eller minst var tredje år, utvärdera vilka av institutionens miljöaspekter som är betydande.

12 / 14 Att integrera hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Hållbar utveckling i enlighet med definitionen i Högskolelagen 1 kap 5 Att tillämpa universitetets gemensamma och eventuellt utarbetade regler och rutiner för det löpande/operativa miljöarbetet samt för arbetsmoment som kan orsaka miljöpåverkan eller överträdelse av miljölagstiftning på institutionen. Att utifrån institutionens betydande miljöaspekter samt universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011-2015, planera, genomföra och följa upp egna aktiviteter för miljö och hållbar utveckling och skriva in dessa i institutionens verksamhetsplan. Att ansvara för att institutionen genomför miljörevisioner i enlighet med universitetets miljörevisionsplan Samt ifråga om uppföljning: Att följa upp institutionens betydande miljöaspekter årligen Att följa upp aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling i verksamhetsplanen Att rapportera enligt universitetets checklista för efterlevnad av miljölagstiftning Att ansvara för institutionens avvikelse- /incidentrapportering inom miljöledning/hållbar utveckling Att följa upp och åtgärda avvikelser från interna och externa miljörevisioner Att årligen ha en genomgång med institutionens miljörepresentant och gå igenom årets resultat samt sprida resultaten till institutionens medarbetare Att årligen lämna underlag till universitetets hållbarhetsredovisning och rapportering till regeringskansliet i en skriftlig rapport till dekan enligt Arbetsordning (dnr V 2011/155) Prefekten ansvarar, förutom ovanstående, för att universitetsgemensamma beslut, regler och policys inom miljöledning/hållbar utveckling följs inom institutionen. För praktiskt genomförande av ovanstående ansvar bör prefekten fördela nedanstående arbetsuppgifter på relevanta funktioner: Att kommunicera arbetet med miljöledning och hållbar utveckling till institutionens medarbetare och studenter Att vara prefektens stöd i arbetet med miljöledning och hållbar utveckling och rapportera till denne hur miljöledningsarbetet fortlöper Att leda och samordna det operativa arbetet med miljöledning och hållbar utveckling inom institutionen

13 / 14 Att sammanställa den årliga redovisningen av institutionens arbete med miljöledning och hållbar utveckling Att samarbeta med miljörepresentanterna vid universitetet, samt ingå i fakultetens miljöråd Att samordna avvikelse-/incidentrapporteringen vid institutionen Att planera, samordna och ta fram underlag för interna och externa miljörevisioner Fakultetens miljösamordnare Fakultetens miljösamordnare har till uppgift att sköta samordningen och genomförandet av det operativa miljöledningsarbetet, det innebär: Att samordna upprätthållandet och uppföljningen av universitetets miljöledningssystem vid fakulteten Att i samverkan med institutionernas miljörepresentanter genomföra det operativa miljöarbetet vid fakulteten Att planera och ta fram underlag inför interna och externa miljörevisioner vid fakulteten och dess institutioner Att samordna hantering av avvikelser, samt vidtagande och dokumentation av korrigerande och förebyggande åtgärder Att vara kontaktperson och stöd till institutionerna när det gäller miljöledningssystemet Att ingå som fakultetens representant i Miljösamordnarnas råd vid universitetet Att vara sammankallande i fakultetens miljöråd Att underhålla och uppdatera fakultetens miljöhandbok Institutionernas miljörepresentant Miljörepresentant / miljörepresentanterna är utsedd av prefekt och har till uppgift: Att vara prefektens stöd i arbetet med miljöledning och hållbar utveckling och rapportera till denne hur miljöledningsarbetet fortlöper Att leda och samordna det operativa arbetet med miljöledning och hållbar utveckling inom institutionen Att sammanställa den årliga redovisningen av institutionens arbete med miljöledning och hållbar utveckling Att samarbeta med miljörepresentanterna vid universitetet, samt ingå i fakultetens miljöråd

14 / 14 Att planera, samordna och ta fram underlag för interna och externa miljörevisioner Verkstadsansvarig / Kemikalieansvarig Verkstadsansvarig / kemikalieansvarig vid aktuell institution har till uppgift: Att årligen inventera i verkstäderna och uppdatera kemikaliehanteringssystemet KLARA. Att uppdatera de verkstadspärmar som ska finnas i varje ateljé / verkstad med aktuella säkerhetsdatablad. Att samordna arbetet med riskbedömningar för olika arbetsmoment i verkstaden Att ansvara för att information om regler och rutiner för verkstadsarbetet ges till nya medarbetare och studenter Att ansvara för att inköp av kemikalier sker i enlighet med universitetets regler samt tillämplig lagstiftning. Att eftersträva substitution av kemikalier och minskning av kemikalieanvändningen. - - - - - - Dokumentnr: 4.4.1 Grundelement: 4.0 Allmänna krav Element: 4.4 Införande och drift Dokumenttyp: Redovisande dokument Diarienr: V 2013/573 Bilagor: Upprättat av: Miljösamordnare 2005-11-11 Fastställd av/datum: Dekanus 2005-11-14 Reviderad av/datum: Dekanus och Miljösamordnare 2013-06-10