Budget 2013 Stadsdelsnämnder. SDN Centrum

Budget 2013 Stadsdelsnämnder SDN Centrum

Innehållsförteckning 1 Läsanvisningar... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Förutsättningar... 7 3.1 Vision och förhållningssätt... 7 3.2 Omvärldsanalys... 7 3.2.1 Generellt stadsdelssektorn... 7 3.2.2 Lokalt perspektiv... 9 3.3 Villkor för en hållbar utveckling... 10 3.4 Befolkningsförändring... 10 3.4.1 Generellt stadsdelssektorn... 10 3.4.2 Lokalt perspektiv... 12 3.5 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna... 14 3.6 Lokaler... 15 3.7 Personal... 15 3.7.1 Medarbetarskap... 15 3.7.2 Ledarskap... 16 3.7.3 Kompetensförsörjning... 16 3.7.4 Attraktiv arbetsgivare... 16 3.8 Ekonomi... 17 3.8.1 Aktuell ekonomisk situation... 18 3.8.2 Eget kapital... 18 4 Mål... 19 4.1 EN STAD FÖR ALLA... 19 4.1.1 Jämställdhet... 19 4.1.2 Folkhälsa... 20 4.2 BARN OCH UNGA... 21 4.2.1 Utbildning och kunskap... 21 4.2.2 Rik fritid till unga... 22 4.3 ÄLDRE GÖTEBORGARE... 23 4.3.1 Äldre göteborgare... 23 4.4 MILJÖ OCH STADSUTVECKLING... 24 4.4.1 Bostad för alla... 24 4.5 ARBETE OCH NÄRINGSLIV... 26 4.5.1 Arbetsmarknad... 26 4.6 KULTUR... 27 SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 2(33)

4.6.1 Kultur... 27 5 Uppdrag... 28 6 Effektiv resursanvändning... 29 6.1 Inriktning för långsiktig utveckling (förändringsfaktor)... 29 6.2 Verksamhetsförändringar för att balansera ekonomin... 29 6.3 Balanserad plan för hållbar utveckling... 30 7 Bilaga... 33 Riktlinjer för budgetansvar 2013... 33 SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 3(33)

1 Läsanvisningar Styrdokument Budgeten är skriven för att vara ett verksamt styrinstrument för stadsdelsnämnden och ledningsorganisationen. Dokumentet beskriver på förvaltningsnivå hur organisationen avser att hantera kommunfullmäktiges och stadsdelsnämndens mål och inriktningar för att uppnå måluppfyllelse. Beslutsgång Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument och syftar till att styra utvecklingen av staden. Göteborgarnas behov ska vara vägledande för verksamhetens utveckling och personalens möjligheter till delaktighet och engagemang ska tillgodoses. Verksamheten ska bedrivas inom ramen för de ekonomiska förutsättningarna. De inriktningar och prioriterade mål som beskrivs ska av nämnder och bolag konkretiseras och omsättas i praktik. Alla nämnder och bolag ansvarar för de 23 prioriterade målen samt övriga uppdrag och viljeinriktningar, vilket innebär att enskild nämnd ska värdera sin roll i arbetet med att uppnå budgetens intentioner. Utifrån kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit beslut om ett mål- och inriktningsdokument för budget år 2013. I detta värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar utifrån den egna verksamhetens unika nuläge. I och med det säkerställs att de mest relevanta målen och inriktningarna konkretiseras, förtydligas och preciseras. Dokumentet som anger vad som ska utföras har utgjort styrning av förvaltningens framtagande av förslag till budget för år 2013, vilket i övrigt baseras på kommunfullmäktiges budgetbeslut. Budget 2013, svarar på hur de av kommunfullmäktige och stadsdelsnämnden uttryckta målen och uppdragen ska verkställas för att ökad måluppfyllelse ska uppnås. För att säkerställa hög måluppfyllelse är det väsentligt att en bred och djup förståelse, för vad inriktningarna och målen betyder, finns inom organisationen. Det bör noteras att kommunfullmäktiges budget endast lyfter fram de uppdrag som är särskilt prioriterade. Övriga uppdrag ska utföras som tidigare och enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar är överordnade mål, riktlinjer, planer, program och policys som ska ses som stödjande dokument. På motsvarande sätt som i kommunfullmäktiges budget, lyfter förvaltningens förslag till budget fram de för stadsdelsnämndens verksamhet mest relevanta målen och inriktningarna. Dessa konkretiseras och anpassas till den egna stadsdelens situation. Strategiska vägval för att nå ökad måluppfyllelse anges. Övriga mål, uppdrag och viljeinriktningar i såväl kommunfullmäktiges budget som stadsdelsnämndens mål- och inriktningsdokument som är relevanta för verksamheten utförs och följs upp även om de inte preciseras i detta dokument. Efter det att stadsdelsnämnden tagit beslut om budget tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner i syfte att säkerställa verkställandet av de kommunpolitiska intentionerna. Här beskrivs, på en ytterligare ökad konkretiseringsnivå, de aktiviteter som ska genomföras för att måluppfyllelse ska uppnås. Planerna har fokus på förbättringsområden som ska stimulera till kvalitetsutveckling och främjar att medarbetarna blir delaktiga i arbetsplatsernas planeringsarbete och uppföljning av uppdrag. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 4(33)

2 Sammanfattning De vi är till för Förskoleverksamheten utgör en viktig grund och ingång i det livslånga lärandet. Centrum har full behovstäckning och det är viktigt att även framåt kunna möta den efterfrågan som finns, samtidigt som kvaliteten ska öka. Förskolans öppettider ska anpassas efter familjernas behov av omsorg och en förskola med utomhuspedagogik ska startas. De elever som är längst ifrån måluppfyllelse i grundskolan ska få stöd och hjälp genom individuellt riktade insatser så att måluppfyllelse nås. För att elever fullt ut ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att se elevers sociala situation i ett helhetsperspektiv. Utemiljön på förskole- och skolgårdar ska förbättras för att ge ökade möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation i en stimulerande miljö. Barn och unga i Centrum mår generellt bra med undantag för flickor i årskurs 8 som har bland de lägsta värdena i staden vad gäller psykisk hälsa, huvudvärk och magont - därför kommer särskilt fokus att läggas på denna grupp. Människor ska kunna försörja sig själva därför ska arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden öka. Särskilt fokus ska vara på insatser för personer med funktionsnedsättning, arbetslösa ungdomar samt vuxna med psykisk ohälsa. De äldres inflytande över sin vardag ska öka. Den sociala situationen och vad som främjar hälsa ska uppmärksammas mer, inte minst kulturen i vardagen. En viktig kvalitetsfråga för brukarna är kontinuitet i insatserna. Måltiderna och måltidsituationen inom äldreomsorgen ska vara av god kvalitet. Förvaltningen ska också arbeta för en större bredd av boendeformer för äldre, mellanboenden såsom trygghetsboende, seniorboende och gemenskapsboende. Även för personer med funktionshinder behöver fler boendealternativ skapas, då bristen är stor både vad gäller biståndsbedömda bostäder och bostäder i det ordinarie bostadsbeståndet. Medarbetarna För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med aktiva och engagerade medarbetare. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är bland annat arbetsplatsträffar, planeringsmöten och utvecklingssamtal. Dessa möten bidrar till medarbetarnas kunskap om målen och hur de kan bidra till måluppfyllelsen. Under 2011 och en bit in på 2012 har rörligheten bland Centrums chefer varit stor. Det innebär att arbetet med att skapa en god arbetsmiljö och förutsättningar för ledarskapet blir ett viktigt arbete under 2013. Det finns också ett behov att skapa en gemensam kultur och vi-känsla. Förvaltningen har just påbörjat ett arbete med ett utvecklingsprogram för chefer där fokus kommer att vara på uppdrag och mandat, kommunikation och vilket stöd man har som chef - detta program kommer att fortsätta under 2013. Förvaltningen arbetar med bemanningsoptimering. Under 2013 ska alla tillsvidareanställda på deltid erbjudas heltidsanställning med möjlighet till partiell tjänstledighet - för de som inte vill arbeta heltid. Förvaltningen ska under 2013 upprätta en kompetensförsörjningsplan. Redan idag finns det vissa yrkesgrupper som är svåra att rekrytera och prognosen pekar på att antalet SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 5(33)

ungdomar som utbildar sig till våra yrken minskar. Skollagens krav på behörighet bland lärare och andelen medarbetare inom vård- och omsorg som saknar utbildning inom området kommer att påverka kommande satsningar på kompetensutveckling. Ekonomi De resurser som tilldelas Centrum i budget 2013 innebär anpassningar och effektiviseringar motsvarande 19,8 miljoner kronor utifrån kostnadsnivån 2012 om resultatet ska vara noll under 2013. Då det är avsatt en reserv på 13 miljoner kronor innebär detta att anpassningskravet är större. Även under 2013 kommer det således vara krav på anpassningar och återhållsamhet totalt i förvaltningen. Under hösten kommer en översyn göras av förskolan för att klargöra vilken dimensionering som är lämplig under 2013 och hur organisationen kan anpassas till de behov som finns. Äldreomsorgen har 2012 en obalans i budgeten och får ytterligare minskade resurser 2013 med anledning av att befolkningen i de äldre åldersgrupperna minskar. Under hösten sker ett arbete med att se över vilken modell som ska användas för att styra resurser till utförarna i hemtjänsten. Även Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder har obalans i budgeten under 2012. Främst handlar det om försörjningsstöd och funktionshinder, men även kostnader för barn och unga har ökat mer än budgeterat. I den handlingsplan som nämnden fattade beslut om i augusti 2012 ingick bland annat en minskning av elva tjänster. Totalt motsvarar handlingsplanen en kostnadsminskning på 10 miljoner kronor under 2013. Det pågår en översyn av stadsdelens städ-, fastighets- och måltidsservice när det gäller modell för finansiering och det finns ett effektiviseringskrav på städverksamheten inför 2013. Nuvarande prognos innebär att Centrums egna kapital kommer att vara drygt 18 miljoner kronor vid 2012 års utgång, vilket motsvarar knappt 1,4 procent av kommunbidraget. Målsättningen bör vara att på sikt ha ett eget kapital som motsvarar minst tre procent av kommunbidraget. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 6(33)

3 Förutsättningar 3.1 Vision och förhållningssätt En stad för alla Vår vision är ett hållbart och solidariskt Göteborg, där alla har goda möjligheter att utveckla sina liv. Detta ska ses i tre dimensioner den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Dessa tre hänger samman och ska beaktas i alla våra verksamheter. De internationella konventioner som Sverige tagit på sig att följa ska förverkligas. Barnperspektivet ska särskilt beaktas, liksom kommande generationers intressen av en livskraftig miljö. Målet är ett bra liv för alla människor i Centrum! Det inkluderar bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering. Centrumbornas möjlighet till inflytande ska stärkas. Segregation ska vändas till integration. Invånarnas livschanser ska utjämnas. I våra verksamheter ska medborgare och brukare mötas av hög kvalitet och kontinuitet hos personalen. Verksamheter och personal inom den offentliga sektorn har ett särskilt ansvar att ta tillvara medborgarnas demokratiska rättigheter. Förtroendet från medborgarna utgör grunden för våra verksamheter. Därför måste likabehandling och rättssäkerhet ska genomsyra hela verksamheten. Utgångspunkten ska vara att se medborgare utifrån deras hela livssituation. Det är en förutsättning för att man ska känna en trygghet i våra verksamheter. Som medborgare och brukare ska man bli professionellt och korrekt bemött av stadsdelens personal. 3.2 Omvärldsanalys 3.2.1 Generellt stadsdelssektorn Finansieringsutveckling Osäkerheten om tillväxten i den svenska ekonomin är stor. En viktig faktor för utvecklingen är hur Euroländerna lyckas hantera skuldkrisen i de sydeuropeiska länderna. För 2012 är bedömarna eniga om att tillväxten i Sverige blir låg och att arbetslösheten blir kvar på en fortsatt hög nivå. Däremot skiljer sig bedömningarna åt om hur snabb återhämtningen blir 2013 och framåt. Den demografiska utvecklingen med proportionellt fler barn och unga och fler i pensionsåldern medför ett större kostnadstryck för offentlig sektor. Ökade insatser inom äldreomsorgen förväntas dock ske först om 15-20 år då antalet personer 80 år och äldre ökar. Dock leder allt färre i yrkesaktiv ålder till lägre antal arbetade timmar och därmed försämrad skattebas. En ökad statlig detaljstyrning utan medföljande finansiering, till exempel föreskrift om bemanning på demensboenden och nya behörighetskrav inom skolan, bidrar till att utrymmet för nya politiska reformer eller ambitionsökningar kommer att vara begränsat. Integration - utanförskap Göteborgs Stad, liksom många andra storstäder, har stora utmaningar med att öka integrationen och att minska utanförskapet. I Göteborg finns närmare 10 000 personer som är långtidsberoende av försörjningsstöd med bland annat barnfattigdom och segregerat samhälle som konsekvenser. Inom gruppen saknar cirka 40 procent gymnasieutbildning, 30 procent bedöms inte ha en funktionell svenska och 45 procent SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 7(33)

är sjuka. Förutsättningarna att nå egen försörjning minskar än mer om en person har flera av dessa variabler. Förändrade regler i sjukförsäkringen har inneburit att antalet personer som får sin försörjning via försörjningsstöd, istället för via sjukförsäkringen, ökat. Merparten av barn och unga känner sig nöjda med sin skolgång. De har en aktiv fritid och upplever sig kunna påverka sin livssituation. Det omvända gäller ofta för ungdomar i utanförskap. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på genomförd utbildning, vilket pekar på vikten av att barn tidigt kommer i sammanhang som gynnar en positiv utveckling. Att lyckas i sitt lärande är en viktig folkhälsofaktor. Bostadsbrist Bostadsbristen i Göteborg är stor vilket bland annat medför trångboddhet och att människor som i övrigt inte behöver något särskilt stöd enligt socialtjänstlagen blir beroende av socialtjänstens stöd. Bostadsbrist och trångboddhet är riskfaktorer för både vuxna och barn och innebär dessutom att de som behöver särskilt stöd inte får tillgång till ordinärt boende, utan bor i dyra boendealternativ. Det är också brist på bostäder som är lämpliga för äldre där också möjlighet till teknikstöd ingår. Nya beteenden Opinionsbildning, möten, lärande och skapande pågår dygnet runt och finner nya former och arenor i och med den nya kommunikationstekniken. Utvecklingen, (webben, sociala medier, e-tjänster, applikationer mm) skapar förväntningar på bättre tillgänglighet, omedelbara resultat, dialog och interaktion. Detta ställer krav på kommunen som ansvarig för offentlig service och i dialogen med medborgare. Ökad välfärd och nya beteenden medför att medborgare och brukare ställer nya och förändrade krav på offentlig service. Sverigestudien som visar att kundfokus är generellt sett lågt prioriterat bland medarbetare i såväl offentlig som i privat sektor står i kontrast till Göteborgs Stads förhållningssätt Vi vet vårt uppdrag och vet vem vi är till för. Systematiskt kvalitetsarbete Skolinspektionen har uppmärksammat att skolor brister i måluppfyllelse och att fokus på det nationella uppdraget saknas. Hur skolans uppdrag följs upp systematiskt från enhet till huvudman behöver utvecklas. Kravet på systematiskt kvalitetsarbete har skärpts då förordningen gällande kvalitetsredovisning har upphört. Varje skola måste utveckla arbetet och respektive huvudman är ansvarig att detta sker. Behovet av kompetensutveckling är stort från det enskilda arbetslaget via rektor till huvudman. Kompensatoriska uppdrag Omvärldens osäkra situation kräver en skola som snabbt kan ta hand om barn och unga från olika delar av världen. Nya regler för anhöriginvandring är ett exempel på detta. Skolans förmåga att validera nyanländas skolgång och skapa rätt former för den enskilde individen måste utvecklas. Förskolan är central i det kompensatoriska uppdraget. Här läggs grunden för lärandet. Familjer med begränsad utbildningsbakgrund behöver få stöd med förståelsen av förskolans uppdrag och de mål skolan arbetar med. Hälso- och sjukvård Fler personer kan idag vårdas hemma trots svåra sjukdomstillstånd. Utvecklingen går mot den nära vården där den kommunala hälso- och sjukvården tillsammans med SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 8(33)

Primärvården kommer att ha ett ökat ansvar gentemot en större grupp invånare. Allt mer av den specialiserade sjukvården utförs i hemmet. Det ställer ökade krav på kommunen bland annat i form av högre kompetens hos legitimerad personal och undersköterskor. Trängselskatt Trängselskattens genomförande har betydelse både för medborgare och för medarbetare. Vissa hushåll är mer känsliga för trängselskatten än andra, det är delvis en fråga om ekonomi men också i vilken fas i livet man är. Det innebär att den i olika grad kommer påverka hushållens val av bostad och arbete. 3.2.2 Lokalt perspektiv Det bor cirka 59 000 personer i Centrum och i nämndens verksamheter arbetar drygt 2 000 personer. Stadsdelsnämnden Centrum omsätter cirka 1,5 miljarder kronor. En stor del av stadsdelens befolkning utgörs av invånare som inte tar del av kommunalt finansierade välfärdstjänster i någon större utsträckning, ingen annan stadsdel kommer i närheten av en så hög andel personer mellan 20 och 30 år (cirka en fjärdedel av hela befolkningen). En stor andel av brukarna i Centrum får sin insats eller service från andra utförare än Göteborgs Stad och de privata/enskilda utförarna har många brukare från stadens övriga stadsdelar och andra kommuner. En viktig faktor för kvaliteten i Centrums skolor är förmågan att anpassa verksamheten efter elevernas val av skolor, då det i stadsdelen finns många fristående skolor. Ju större anpassningsförmåga till nya elevantal desto bättre förutsättningar att kunna leverera en bra kvalitet. Centrums miljö har brister, särskilt för barn och unga, i form av tät trafik, buller och luftföroreningar. Samtidigt vistas många unga här från hela staden, både på skoltid och på fritiden. Stadsdelen behöver fortsätta att samverka med många olika parter för att nå en tryggare citymiljö för barn och unga. Centrums platser och ytor ska ofta tillgodose många olika intressen. Befolkningens behov måste vägas samman med andra faktorer som påverkar, inte bara stadens utan hela regionens tillväxt och attraktionskraft. Exploateringstrycket på mark i centrala lägen är stort och förvaltningen framhåller i planarbeten att de grönytor som är tillgängliga är angelägna att spara och utveckla. För invånarna i Centrum är det också viktigt att ha tillgång till olika typer av bostäder med varierade upplåtelseformer och storlekar. De planerade infrastrukturella projekt som planeras i centrala lägen, till exempel runt Hisingsbron och Centralen, måste planeras med människans miljö i fokus. Det är lätt att förloras i miljardsatsningarnas tekniska strukturer och glömma bort att detta görs för att människors vardag ska förbättras. De sociala aspekterna i stadsplaneringen behöver stärkas. Genomförandet av Västsvenska paketet och Västlänken kommer att innebära stora påfrestningar på den fysiska miljön i Centrum. Boendemiljön kommer i många år att försämras med buller, damm och med stora uppgrävda områden. Tillgänglighet, framkomlighet och tillgången till rekreationsytor kommer under denna tid att begränsas. Västlänkens underjordiska stationer blir en ny sorts inslag i den fysiska och sociala miljön i centrala Göteborg. Det är idag svårt för stadsdelen att överblicka konsekvenserna av arbetena. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 9(33)

3.3 Villkor för en hållbar utveckling Centrum består till största delen av tät stadsbebyggelse, även i de mest centrala delarna. De flesta bor i flerfamiljshus. Var tredje hushåll äger sin bostadsrätt och de flesta övriga hushåll har privata hyresvärdar. Allmännyttan äger 21,5 procent av bostadsbeståndet. Grönområden finns framförallt i den södra delen av Centrum medan de norra delarna runt Stampen har långt till parker och grönytor. Centralt belägna parker utnyttjas av boende i närområdet men även av besökare och närliggande förskolor/skolor. Den dominerande andelen av befolkningen utgörs av förvärvsarbetande invånare mellan 25-64 år. Centrum har lägst andel barn och unga jämfört med alla stadsdelar medan andelen invånare 19-44 år är mycket högre än i Göteborg i sin helhet. Primärområdet med störst andel äldre är Lorensberg och de områden som har flest unga vuxna är Johanneberg och Krokslätt. Cirka 17,5 procent av invånarna är födda utomlands (totalt i staden ca 23 procent) och kommer till övervägande del från länder inom Europa och när det gäller länder utanför Europa kommer flest från Iran och Irak. Krokslätt har störst andel utlandsfödda och Lorensberg lägst. Centrumbornas medelinkomst motsvarar genomsnittet för hela staden, medan invånare över 65 år har högre inkomst. De boende i Lorensberg har högst inkomst och de boende i Krokslätt lägst. Många har eftergymnasial utbildning och högst andel har Johanneberg medan Heden har lägst. Förvärvsintensiteten ligger på nästan 80 procent och arbetslösheten är på 4,8 procent. Arbetslösheten är högst i Landala och lägst i Johanneberg. 2,4 procent av familjerna har försörjningsstöd varav största andelen bor i Landala och lägsta i Johanneberg. Centrum har den största arbetsinpendlingen av alla stadsdelar med 80 000 arbetsplatser vilket innebär biltrafik, bilköer, buller såväl som luftföroreningar. Både bostäder och skolor och förskolor ligger i vissa områden i närheten av hårt trafikerade leder. Det finns goda förutsättningar för kollektivtrafik, cyklande och gående. Dagens Centrumbor har bättre hälsa än göteborgare i allmänhet, men har sämre värden rörande till exempel allergi, alkoholkonsumtion och psykisk hälsa. Ohälsotalet är lägre än genomsnittet för Göteborg. Bland primärområdena har Landala högst ohälsotal och Johanneberg lägst. Livskvalitet och hälsa påverkas av att känna delaktighet och gemenskap och för Centrums invånare finns det goda möjligheter att utöva olika fritidsintressen och de har många möjligheter till olika upplevelser och möten. Innerstadens miljöer innehåller dock även negativa inslag. En del områden kan upplevas otrygga och på vissa platser sker många brott. De flesta våldsbrott sker utanför krogar i samband med alkoholförtäring. 3.4 Befolkningsförändring 3.4.1 Generellt stadsdelssektorn Befolkningsutveckling i några viktiga åldersklasser Årets befolkningsprognos visar att Göteborg kommer fortsätta att växa med i genomsnitt 6 200 personer per år fram till 2025, då folkmängden ökat till 608 000 invånare. Det är en något snabbare tillväxt än vad tidigare prognoser räknat med. En viktig förutsättning för prognosen är antagandet att inflyttningen till Göteborg fortsätter i ungefär samma takt som de senaste åren. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 10(33)

Sett i ett övergripande perspektiv förändras inte befolkningsstrukturen nämnvärt. Andelen barn och andelen 65 år och äldre ökar något medan de förvärvsarbetande åldrarna 18-64 år minskar. Lägre ökningstakt i förskoleåldrarna Antalet födda sjönk markant under 2011. Detta avspeglar sig i årets prognos där antalet födda är lägre de närmaste åren än vad som tidigare antagits. På sikt beräknas antalet födda utvecklas ungefär på samma sätt som i förra årets prognos. Skolan nästa boomområde Antalet skolbarn kommer att öka kraftigt under prognosperiodens början. År 2015 visar prognosen på att det kommer att finnas 5 000 fler barn i grundskoleåldrarna, en ökning med över 10 procent. Ökningen fortsätter i samma takt under hela prognosperioden. Fortsatt minskning av ungdomar i gymnasieåldern Den pågående minskningen av åldersgruppen fortsätter fram till 2015 då den kommer att vara drygt 1 000 personer mindre än idag. Därefter vänder utvecklingen och runt 2020 är antalet tillbaka på samma nivå som nu. En äldreboom kan skönjas vid prognoshorisonten Som helhet så ökar gruppen 65 år och äldre kraftigt under hela prognosperioden, år 2025 finns det 22 000 fler än idag. Utvecklingen skiljer sig dock mycket mellan olika åldrar inom gruppen. De allra äldsta som 85 år eller äldre minskar större delen av prognosperioden, medan övriga pensionärsåldrar växer. Att 75-84 åringarna är den grupp som växer mest mot slutet av prognosen innebär att den så omtalade äldreboomen av 85 år och äldre kommer att slå till i Göteborg efter år 2025. Folkmängd i Göteborg 1970-2011 och prognos fram till 2025 SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 11(33)

3.4.2 Lokalt perspektiv I detta avsnitt redovisas befolkningsstrukturen för Centrum samt befolkningsförändringar fram till 2016. Sett till befolkningens storlek är Centrum den näst största stadsdelsnämnden efter Majorna-Linné. Som centrum för Göteborg och därmed hela Göteborgsregionen är SDN Centrum mycket mer än bara ett bostadsområde bland andra inom Göteborg. Centrum består till en hög andel av flerbostadshus och inom stadsdelen finns flera stora studentområden, vilket leder till att stadsdelen har stora in- och utflyttningsströmmar. Det senaste årtiondet har bostadsbyggande skett vilket lett till en befolkningsökning. Framtida befolkningsutveckling i Centrum Centrum förväntas i befolkningsprognosen öka med cirka 2 000 personer fram till 2016, vilket är en mindre ökning än den senaste femårsperioden. Den största delen av den förväntade befolkningsökningen ligger i åldrarna 20-74. Vad gäller de äldre över 80 år så beräknas de minska fram till 2016 med 255 personer. Bristen på småhus och att Centrum historiskt har uppfattats som en miljö som inte attraherar barnfamiljer medför att SDN Centrum har en stor utflyttning av barnfamiljer. Detta har till följd att andelen som är 0-19 år är färre än snittet i Göteborg. Detta avspeglar sig i befolkningsstrukturen nedan. Däremot är en stor andel av befolkningen 20-35 år. Vad gäller befolkningen 55 år och äldre så följer den ganska väl genomsnittet för Göteborg. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 12(33)

Varje åldersgrupps andel (%) av befolkningen, Centrum jämfört med Göteborgssnitt SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 13(33)

3.5 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna Sektor utbildning Centrum beräknas ha en volymökning i åldrarna 6-15 år under 2013 med 131 barn. Redan under 2012 har antalet elever i grundskola ökat mer än prognostiserat. Även i åldrarna 1-5 år ökar antalet, men inte lika mycket som tidigare år. Även i förskolan har antalet barn under 2012 ökat något mer är beräknat. Bedömningen är fortfarande att servicegraden under 2013 kommer vara 82 procent, det vill säga 82 procent av samtliga barn i åldern 1-5 år har en förskoleplats. Utifrån de antagandena bedöms antalet Centrumbarn med förskoleplats öka med 50-60 stycken. Sektor äldreomsorg Äldreomsorgen har under flera år haft en minskande befolkning i de äldre åldrarna. Även 2013 sker en minskning av personer över 80 år. Detta innebär anpassningar både när det gäller antalet äldreboendeplatser och hemtjänstverksamhet. Minskningen motsvarar cirka 15 äldreboendeplatser och cirka 4 000 hemtjänsttimmar. Sektor individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Under 2012 har det skett en expansion i Centrum av 13 bostäder med särskild service, som får helårseffekt under 2013. Antalet personer med beslut enligt LSS i ordinärt boende har under 2012 ökat med över 8 procent jämfört med förra året. Även personer med beslut om daglig verksamhet har ökat, men inte lika mycket. Det sker ju också en generell ökning av befolkningen i åldern 20-64 vilket också innebär en trolig volymökning av antalet personer med funktionsnedsättning. Centrum har under 2012 haft en hög nettokostnadsutveckling för försörjningsstöd. Ökningen startade redan under hösten 2011. Den prognostiserade negativa avvikelsen uppgår till över 8 miljoner i förhållande till den tilldelade budgeten. Inför 2013 sker en ökning av budgettilldelningen med 0,9 miljoner kronor vilket innebär att kostnadsminskningar måste göras alternativt behöver en omfördelning av resurser ske. Sektor kultur och fritid Sektor kultur och fritids målgrupp är från barn i förskolan till de allra äldsta. Totalt sett har vi en ökning av antalet personer i målgruppen i Centrum. Det sker en ökning av barn och ungdomar i åldern 1-15, medan antalet personer över 80 år minskar. Det har dessutom skett en ökning av barn och ungas intresse för att delta i kulturskolans verksamheter. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 14(33)

3.6 Lokaler Verksamhet 2012 2013 2014 Förskolan Daniel Petterssons gata Förskolan Valhallagatan Johannebersgskolans skolgård Gustaviskolan Förskolan Framnäsgatan 16 Förskolan Gibraltargatan 25 Sten Sturegatan 40 (bostäder med särskild service) Landalahus, vån 6 Landalahus, vån 3,4,5 Örgrytehemmet, vån 4 Förstudie LF Förstudie LF Förstudie LF Förstudie LF Förstudie LF Ombyggnad Förstudie LF Förstudie LF Förstudie LF Förstudie LF Ombyggnad under våren Ombyggnad under våren Ombyggnad av gården Ombyggnad inför utökning av elevantal. Klart inför HT 2013 Ombyggnad av gården Ombyggnaden klar sommaren 2013. Verksamheten flyttar in från tillfälliga paviljonger på Orrspelsgatan 16 Renovering av 6 bostäder med särskilt service Anpassningar av lägenheter till bostäder med särskilt service Anpassningar av hygienutrymmen mm i lägenheterna Mindre anpassningar till bostäder med särskild service Förskola Lennart Torstenssons gata Förstudie LF Förstudie LF Förskola Syster Ainas gata Förstudie LF Nybyggnation Anpassningar pågår Anpassningar pågår Ombyggnad av fastigheten till förskoleverksamhet Inflyttningsklart hösten 2014 3.7 Personal 3.7.1 Medarbetarskap För att nå en god måluppfyllelse är det viktigt med aktiva och engagerade medarbetare. Mötesplatser för att skapa delaktighet med möjlighet att påverka är bland annat arbetsplatsträffar, planeringsmöten och utvecklingssamtal. Dessa möten bidrar till medarbetarnas kunskap om målen och hur de kan bidra till måluppfyllelsen. I medarbetarenkäten 2011 svarar medarbetarna på ett antal frågor som sammanfattas under rubriken " Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för". Resultatet som delas upp i två delar dels arbetssätt och uppdrag och dels de vi är till för, får höga värden och på en skala från 1 till hundra är resultatet 74 respektive 83. I medarbetarenkäten 2011 finns dessutom ett nytt mått - Hållbart Medarbetar Engagemang (HME). Det är en sammanvägning av resultatet av ett antal frågor som SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 15(33)

avser mål och uppdrag, meningsfullhet, möjlighet att påverka samt upplevelse av ledarskapet. Resultatet för just HME var 73. Mot bakgrund av att 2011 var ett år med många chefsbyten och en organisation i förändring är det ett bra resultat och det blir viktigt att fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för ett gott medarbetarskap. 3.7.2 Ledarskap Vi vill ha chefer som är kommunikativa och har ett nära och tydligt ledarskap som leder till förändring och utveckling. Det är också det viktigaste bidraget till att skapa bra förutsättningar för ett gott medarbetarskap. Under 2011 och en bit in på 2012 har rörligheten bland Centrums chefer varit stor. Det innebär att arbetet med att skapa en god arbetsmiljö och förutsättningar för ledarskapet blir ett viktigt arbete under 2013. Mot bakgrund av drygt 50 procent av cheferna är nya som chefer i Centrum finns också ett behov att skapa gemensam kultur och vi-känsla. Det arbetet görs bland annat genom chefsbrev och chefsmöten med gemensamma budskap. Förvaltningen har just påbörjat ett att arbete med ett utvecklingsprogram för cheferna där fokus kommer att vara på uppdrag och mandat, kommunikation och vilket stöd man har som chef. 3.7.3 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning på kort och lång sikt är en strategisk fråga för förvaltningen. Det handlar om att attrahera nya medarbetare men också att utveckla och behålla dagens medarbetare. Konkurrensen om den framtida arbetskraften ökar och för de yrkesgrupper som finns inom den kommunala sektorn ser vi det som en viktig framgångsfaktor att arbeta strategiskt med frågan. Förvaltningen behöver utveckla det strategiska arbetet med kompetensförsörjning. Detta gör vi genom att implementera stadens kompetensförsörjningsprocess som är det gemensamma verktyg som används för att kartlägga och säkerställa kompetensförsörjningen inför framtiden. Arbetet behöver ske såväl lokalt som centralt bland annat med förskollärare där det redan idag är svårt att rekrytera men också när det gäller personal inom vård- och omsorg där den framtida kompetensförsörjningen behöver säkras. För de medarbetare som finns i vår verksamhet idag är det viktigt att utvecklingssamtal genomförs och att det resulterar i en individuell utvecklingsplan som visar på var och ens möjlighet att utvecklas och därmed skapar lust att fortsätta sin karriär inom den kommunala sektorn. Skollagens krav på behörighet bland lärare och andelen medarbetare inom vård- och omsorg som saknar utbildning inom området kommer att påverka kommande satsningar på kompetensutveckling. 3.7.4 Attraktiv arbetsgivare Att attrahera nya medarbetare, behålla och utveckla redan anställda samt att de som lämnar Centrum efter en kortare anställning, praktikanter eller feriearbetare har med sig en positiv bild av Centrum som arbetsgivare är viktiga delar i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär ett aktivt arbete med att skapa en bra och säker arbetsmiljö som förebygger ohälsa och främjar hälsa. Det innebär också ett nära och kommunikativt ledarskap och att medborgarna alltid är i fokus för våra ledare och medarbetare. Arbetet med att utveckla staden som en attraktiv arbetsgivare måste ske SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 16(33)

såväl centralt som lokalt där vårt samarbete med övriga stadsdelar blir ett viktigt inslag för att säkra likabehandling. Centrum och hela stadsdelssektorn behöver utveckla sin attraktivitet genom att erbjuda sina medarbetare säkra anställningsvillkor och jämställda löner. Arbetet med att införa bemanningsoptimering och verksamhetsanpassade scheman pågår. Detta ska resultera i att alla tillsvidareanställda ska ha en heltidsanställning med möjligheter till deltid och att andelen arbetad tid som utförs av timavlönade ska minska. För de vi är till för innebär det att kontinuiteten blir högre genom att det är medarbetare med kompetens och erfarenhet samt kunskap om verksamheten och brukaren som ersätter ordinarie personal vid kortare frånvaro istället för en timanställd. Under det senaste året har gemensamma förhållningssätt och stadens arbetsgivarerbjudanden lanserats. Dessa syftar till att profilera staden som arbetsgivare och en utfästelse mot de vi är till för. Det innebär också ett fortsatt arbete på förvaltningen att implementera förhållningssätten och att i samband med rekrytering och i samtal med redan anställda lyfta arbetsgivarerbjudandet. På den så kallade Ledstången till attraktiv arbetsgivare som ligger på Personalingången finns samlat information, berättelser och verktyg som varje chef kan ha användning av när hon/han ska berätta om staden som arbetsgivare. Förvaltningen har under de senaste åren arbetat aktivt med lönebildningen för att skapa jämställda löner. De ekonomiska satsningar som gjorts inom staden för att uppnå detta har bidragit till att Centrums lönebild har förändrats jämfört med för några år tillbaka. Det finns dock fortfarande ytterligare insatser som behöver göras när det gäller exempelvis förskollärare men också för vissa mindre grupper inom individ och familjeomsorg, funktionshinder och hälso- och sjukvård. 3.8 Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2012 2013 Befolkningsansvar 1 267,3 1 313,8 Förändring i mkr 46,5 Förändring i procent 3,67 Resursnämndsuppgifter 1,5 3,5 För 2012 inkluderar befolkningsansvaret tilläggsbudget på 6,8 mnkr. Kommunfullmäktige fattade beslut om Budget 2013 den 18 juni 2012 och då fastställdes de ekonomiska ramarna för stadsdelarna. Resursfördelningen till stadsdelarnas befolkningsram sker genom den så kallade resursfördelningsmodellen, som till stor del relaterar till olika befolkningsvariabler. Utöver dessa variabler finns särskilda anslag för försörjningsstöd och funktionshinder. För 2013 är kompensationen för löneökningar 3,0 procent förutom för verksamheter som är inriktade på vård och omsorg, förskola och skolbarnsomsorg där lönekompensationen är 3,5 procent. Priskompensationen för lokaler är 2,5 procent och utöver detta är priskompensationen 1,0 procent. Totalt motsvarar pris- och lönekompensation 34,8 miljoner kronor. Utöver detta tillkommer ett krav på effektivisering av befintlig verksamhet, den så kallade förändringsfaktorn. 2013 uppgår den till 0,25 procent, vilket motsvarar ca 3,3 miljoner kronor. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 17(33)

Denna budget är skriven samlat för befolkningsramen och resursnämndsramen. Resursnämndsverksamhet är verksamheter där en stadsdelsnämnd har kommunstyrelsens uppdrag att ansvara för fler stadsdelar än bara den egna. I sitt resursnämndsuppdrag ansvarar Centrum för planeringsledare för boende och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning och är tilldelade 1,5 miljon kronor för detta uppdrag. Centrum har från och med 2013 ytterligare två resursnämndsuppdrag. Det ena gäller Mottagningen för unga män (MUM) som är en verksamhet som även tidigare bedrivits i Centrum men dit unga män från hela staden har kunnat vända sig. Det som är nytt 2013 gäller finansieringsformen. Det andra är det Mobila teamet som är ett fältbaserat mobilt team med uppdrag att ge stöd till personer med psykisk ohälsa. De mål som finns beskrivna i budgethandlingen gäller i tillämpliga delar även resursnämndsverksamheten. 3.8.1 Aktuell ekonomisk situation Under 2011 hade Centrum en nettokostnadsutveckling på över 8 procent, vilket innebar att det fanns en ekonomisk obalans vid ingången av 2012. Stora delar av de åtgärder som påbörjades under hösten 2011 har fått effekter under 2012. Nettokostnadsutvecklingen till och med augusti 2012 var 1,8 procent och utrymmet i budget på helår är 2,6 procent. Trots detta prognostiseras ett negativt resultat på 10 miljoner kronor som är en negativ avvikelse mot budget på 5 miljoner kronor. En av anledningarna är den stora expansionen inom förskolan under hösten. Under 2012 har också en stor omorganisation av Centrums grundskoleverksamhet genomförts där det har varit svårt att förutse vilka ekonomiska konsekvenser det för med sig. Grundskolan prognostiserar ett underskott på 9 miljoner kronor trots en användning av eget kapital på 5 miljoner kronor. Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder har också en negativ prognos på 16,5 miljoner kronor. Budgetförutsättningarna inför 2013 innebär en ökning av kommunbidraget med 3,7 procent inkluderat index. Med hänsyn till index och befolkningsökningar inom förskola, skola och funktionshinderverksamhet handlar det om att göra anpassningar av kostnadsnivån i förvaltningen totalt sett. 3.8.2 Eget kapital Nuvarande prognos innebär att SDN Centrums egna kapital för befolkningsramen kommer vara 18,3 miljoner kronor vid 2012 års utgång, vilket motsvarar knappt 1,4 procent av kommunbidraget. En svårighet i förutsättningarna för Centrum är att så mycket verksamhet inte bedrivs i egen regi. Detta gör att den delen av kostnadsmassan som går att påverka är mindre och påverkan blir mer indirekt och tar längre tid än om en större andel av verksamheten bedrivits i egen regi. Målsättningen bör vara att på sikt ha ett eget kapital som motsvarar minst tre procent av kommunbidraget. För resursnämndsramen bedöms det egna kapitalet på 0,3 miljoner kronor kvarstå vid utgången av 2012. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 18(33)

4 Mål Inledning Kommunfullmäktiges mål Göteborgarnas livschanser ska utjämnas är övergripande och är vägledande för nämndens och förvaltningens arbete, där fokus ska ligga på de grupper eller individer som har särskilda behov. Syftet är att jämna ut människors livschanser så att alla får ett bra liv. Under detta avsnitt presenteras strategier för måluppfyllelse vad gäller särskilt prioriterade lokala mål. Det är kommunfullmäktige mål som nämnden bedömt som mycket viktiga utifrån Centrums förutsättningar samt lokala mål som inte finns i kommunfullmäktiges budget. Vid bedömning av nuläge för att kunna prioritera bland målen har detta skett utifrån tre målgrupper, barn och unga, vuxna och äldre. Genom att fokusera på de grupper som har särskilda behov - kommer arbetet för måluppfyllelse vad gäller de lokalt prioriterade målen att leda till det övergripande målet - att utjämna Göteborgarens livschanser. Följande symboler används i avsnittet som vägledning. Prioriterat mål: Kommer från kommunfullmäktige: Kommer från nämnden: Följs upp i uppföljningsrapport 2: Följs upp i årsrapport: 4.1 EN STAD FÖR ALLA 4.1.1 Jämställdhet 4.1.1.1 Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka (målgrupp barn och unga) Strategi Vad: Alla barn och unga oavsett kön ska kunna ta del av våra verksamheter på lika förutsättningar. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i verksamheterna. Varför: Göteborgs Stad ska bli en förebild i jämställdhet och jämställd verksamhetsutveckling. Detta är också en kvalitetssäkring av våra verksamheter gentemot medborgare och brukare. Hur: Sektor utbildning kommer att använda jämställdhetsintegrering som strategi för att nå målet om jämställdhet. Vi börjar med sektorsledning och rektorer som kommer att jämställdhetsintegrera sina ledningsprocesser som till exempel beslutsfattande, målformuleringar, styrdokument (till exempel verksamhetsplaner) och resursfördelning. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 19(33)

Ledningen ska fatta beslut, formulera mål och leda verksamheten på ett sätt som främjar jämställdhet. Om arbetet med jämställdhetsintegrering är framgångsrikt kan detta utgöra en modell för övriga ledningsgrupper inom förvaltningen. Inom sektor Individ och familjeomsorg samt funktionshinder kommer fokus att läggas på biståndsbedömning. Förvaltningsledningen går under 2012/2013 JGL (Jämställdhet, Grupp, Ledarskap) som är en grundutbildning i jämställdhet, framtagen av Försvarshögskolan. Detta syftar till att ledningen ska ha grundläggande kunskaper om genus och jämställdhet för att kunna leda det vidare arbetet med jämställdhetsintegrering. Sektor utbildning har en genuspedagog anställd om 100 procent som till stor del kommer att arbeta med jämställdhetsintegrering av olika processer. Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet: För att beakta jämställdhetsperspektivet i verksamheten krävs grundläggande kunskap för alla chefer och alla medarbetare samt expertkunskap hos vissa till exempel processhandledare och genuspedagog. Det finns mycket statistik att tillgå och under 2012 har flera kartläggningar genomförts vilket gör att man har goda förutsättningar att arbeta med jämställdhet under 2013. 4.1.2 Folkhälsa 4.1.2.1 Skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper och delar av Göteborg ska minska (målgrupp barn och unga) Strategi Vad: Bättre psykisk hälsa med särskilt fokus på flickor. Barn och unga i Centrum mår generellt ganska bra med ett undantag. Det gäller flickor i årskurs 8 som har bland de lägsta värdena i staden vad gäller psykisk hälsa, huvudvärk och magont. Därför kommer vi att fokusera på denna målgrupp. Varför: Ohälsa leder inte sällan till minskad förmåga att lyckas i skolan och därmed försämras individens livschanser. Då det finns markanta skillnader i hälsa mellan pojkar och flickor i stadsdelens egna skolor känns det viktigt att vidta insatser som förbättrar flickornas hälsa. Skolhälsovårdens sammanställning visar att flickorna i årskurs fyra har marginellt sämre resultat än pojkarna men i årskurs åtta har man oftare huvudvärk, ont i magen och är tröttare än pojkarna i samma årskurs. När det gäller dessa kriterier ligger Centrum också dåligt till i jämförelse med övriga stadsdelar i Göteborg. Hur: En analysgrupp bestående av skolsköterskor, kuratorer och socialsekreterare ska bildas. Gruppen ska därefter analysera resultaten ur nedanstående undersökningar* och lämna förslag på åtgärder/aktiviteter för att förbättra flickors hälsa. Ungdomsmottagningen kommer att inkluderas i detta arbete. Åtgärderna ska sedan ingå i verksamhetsplaner på områdes- och enhetsnivå. *Undersökningar Nöjd kund-enkäter med kriterierna trygghet, trivsel och bemötande SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 20(33)

Skolhälsovårdens årsrapport med kriterierna huvudvärk, magont, trötthet, övervikt och motion. 4.1.2.2 Barns fysiska miljö ska bli bättre Strategi Vad: Barn och unga ska vistas i en så bra miljö som är möjligt vad gäller säkerhet, buller, gifter och luftföroreningar. Barn och unga ska på ett tryggt och säkert kunna röra sig i stadsdelen. Utemiljön på förskole- och skolgårdar skall förbättras för att ge ökade möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation i en stimulerande miljö. Varför: Den fysiska miljön är viktig för folkhälsan och barn är känsligare för påverkan av miljöfaktorer än vuxna. Det har genom forskningar framkommit att utevistelse under skoldagen är ett nödvändigt komplement till aktivitet och lektion inomhus. Utemiljön i sig har stor påverkan då det gäller elevernas fysiska och psykiska välbefinnande. Centrum är en stadsdel med hög andel luftföroreningar, buller och ofta små möjligheter till att kunna använda grönområden i närområdena. Det är tättbyggt och det innebär att många av förskole- och skolgårdar är små. Den tättbebyggda staden och trafiken begränsar barn och ungas möjligheter att röra sig. Utemiljön är på många förskole- och skolgårdar eftersatt och erbjuder inte variationsrika lekmöjligheter. Lärmiljöerna, både inne och ute får på många förskolor låga betyg i de enkätsvar som har inhämtats från föräldrar som har sina barn i stadsdelens förskolor. Hur: Ett nära samarbete med de tekniska förvaltningarna där förvaltningens kunskaper används för att påverka beslut. En metod för Barnmiljörond kommer att tas fram och under 2013 skall alla förskolor och skolor genomföra en sådan, analysera resultatet och genomföra förbättringar. Utveckling av en metod som skall leda till att alla barn i Centrum har tillgång till varierande och stimulerande utemiljöer för rörelse och lek. 4.2 BARN OCH UNGA 4.2.1 Utbildning och kunskap 4.2.1.1 Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som mellan olika skolor Strategi Vad: De elever som är längst ifrån måluppfyllelse i grundskolan ska få stöd och hjälp genom individuellt riktade insatser så att måluppfyllelse uppnås. För att elever fullt ut ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att se elevers sociala situation i ett helhetsperspektiv. Varför: Socialtjänsten har i uppdrag att främja jämlika levnadsvillkor för alla medborgare och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag som består i att erbjuda undervisning, stöd och hjälp på ett sådant sätt att alla elever ges likvärdiga chanser, oavsett förutsättningar. Genom ett ökat samarbete skapas det synergieffekter och förvaltningens kompetenser och resurser kan nyttjas ännu bättre. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 21(33)

Hur: Genom att organisera ett gemensamt resursteam för sektorerna Individ och familjeomsorg samt funktionshinder och Utbildning med fokus på de elever som är längst ifrån måluppfyllelse i grundskolan ska stöd och hjälp erbjudas så att måluppfyllelse uppnås. Förvaltningen kommer via nätverk med Angered och Västra Hisningen arbeta fram en modell för Centrum. 4.2.1.2 Öka kvaliteten i förskolan Strategi Vad: Kvaliteten i förskolan ska öka ytterligare genom minskade barngrupper och högre personaltäthet samt buller- och giftfri miljö. Förskolans öppettider ska anpassas efter familjernas behov av omsorg. I varje stadsdel ska föräldrar kunna välja förskola eller pedagogisk omsorg i hemmet (familjedaghem). En förskola med utomhuspedagogik ska startas. Varför: Förskoleverksamheten utgör en viktig grund och ingång i det livslånga lärandet, det är därför av stor vikt att fokusera på kvaliteten bland annat genom att minska storleken på barngrupperna och fokusera på den fysiska miljön. Tillgång till förskola av bra kvalitet är en viktig förutsättning för att Göteborg och Centrum ska vara attraktiva ur ett invånarperspektiv. Hur: Att minska barngrupperna och behålla personalstyrkan leder till högre personaltäthet. Genomföra barnmiljöronder enligt målet om bättre fysisk miljö. Inventera förekomst av gifter i leksaker och annat material inom förskolan. Bevaka luft och bullerfrågor i områden runt förskolor. 4.2.2 Rik fritid till unga 4.2.2.1 Unga göteborgares möjligheter till en rik och meningsfull fritid ska öka Strategi Vad: Unga i åldrarna 13-16 år som går i skolor i Centrum ska ha kunskap om och tillgång till det utbud som finns att tillgå i staden. Varför: Alla unga ska ha rätt till meningsfull fritid och tillgång till bra mötesplatser. I Centrum finns behov av ökad tillgänglighet till icke kommersialiserade fritidsaktiviteter och mötesplatser för ungdomar mellan 13 och 16 år. Hur: Lotsa och stödja ungdomar till kultur och fritidsaktiviteter (fritidscoacher, kontaktpersonsteamet - IFO, fortbildning). Söka samverkanspartners inom flera intresseområden. Särskilt prioritera ansökningar från barn- och ungdomsföreningar samt ungdomsgrupper vad gäller våra selektiva föreningsbidrag. Arbeta för att öka tillgänglighet till fritidsaktiviteter för unga med funktionsnedsättningar (kartläggning, avgifter, tillgänglighet till lokaler och utbildning). Skapa mötesplatser genom samverkan och samarbete med externa aktörer. SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 22(33)

4.3 ÄLDRE GÖTEBORGARE 4.3.1 Äldre göteborgare 4.3.1.1 Äldres inflytande över sin vardag ska öka Strategi Vad: De äldres inflytande över sin vardag ska öka. Brukarnas behov av inflytande, trygghet, social samvaro och aktiviteter ska beaktas. Den sociala situationen och vad som främjar hälsa ska uppmärksammas mer, inte minst kulturen i vardagen. Måltiderna och måltidsituationen inom äldreomsorgen ska vara av god kvalitet. En viktig kvalitetsfråga för brukarna är att det ska vara kontinuitet i insatserna och att medarbetarna ska ha kompetens. Alla insatser i äldreomsorg och hälso- och sjukvård ska utformas med respekt för brukarens/patientens självbestämmande och integritet. Information om de insatser som stadsdelen kan erbjuda de äldre ska öka. Varför: Socialstyrelsens Nöjd-Kund-Index för äldreomsorgen visar att inflytande, socialsamvaro och information är områden där förbättringar bör äga rum. Resultatet för årets brukarenkät visar att inflytande och trygghet har minskat jämfört med föregående års resultat. Vidare visar brukarenkäten att kvalitetsfaktorn för information är låg, dock högre än genomsnittet för staden. Information är en grundförutsättning för att uppleva delaktighet och inflytande vilket leder till trygghet. Hur: Genom att öka utbildningsnivån hos medarbetarna i bland annat värdegrundfrågor skapar vi bättre förutsättningar för inflytande. Äldreomsorgens nationella värdegrund ska implementeras och det salutogena/hälsofrämjande förhållningssättet ska genomsyra hela verksamheten. De äldre som har behov av vård och omsorg ska erbjudas en vårdoch/ eller omsorgsplan som utformas tillsammans med en ansvarig kontaktperson, arbetsterapeut, sjukgymnast eller sjuksköterska. Individuella genomförandeplaner, - vård och rehabiliteringsplaner är verktyget för att insatserna i äldreomsorgen och hälso- och sjukvården ska vara individuellt utformade och därmed stärka individens egna resurser. Kontaktmannaskap och patientansvar ska utvecklas och uppdraget tydliggöras för att skapa trygghet och kontinuitet och tid ges för det goda mötet med brukaren. Utbildningsnivån hos medarbetare ska öka. Vid rekrytering ska i första hand medarbetare med baskompetens anställas. Redan anställda medarbetare utan baskompetens ska vid planering av individuell kompetensutveckling motiveras till att söka basutbildning. Medarbetare utan basutbildning ska erbjudas utbildning i den nationella satsningen omvårdnadslyftet. Spetskompetens inom hälso- och sjukvården behöver säkerställas. Se över hur de äldre får information om vad vi har att erbjuda och ta reda på hur de vill ha sin information. En kartläggning av sektorns informationsflöde till äldre i stadsdelen ska ske. Centrums invånare erbjuds tidningen Seniorliv som en del i satsningen på information. Strategi för att säkra Jämställdhetsperspektivet: Kartläggning, utvärdering och uppföljning kommer att göras utifrån ett genusperspektiv. Kvalitetssäkrade SDN Centrum, Budget 2013 Stadsdelsnämnder 23(33)