Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp CACTUS, KI
Forskning med fokus på äldre med kognitiva nedsättningar och teknik Varför då? Teknikanvändning har blivit alltmer sammanlänkad med det vi gör i vårt vardagsliv. Hur kan tekniken påverka delaktigheten för äldre med kognitiva nedsättningar? Inte tekniken i sig tekniken i människans tjänst
Presentationens innehåll Tekniklandskap Vardagsteknik Hjälpmedel Teknikens roll och betydelse Teknik i användning ett samspel Teknik För vems skull? Checklista för råd och stöd angående teknik Två forskningsstudier Avslutning
Vilka föreställningar har vi om äldre? Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
En generation som är van vid att ta till sig ny teknik
Tekniklandskap de tekniska artefakter och system som individen (och andra individer) utnyttjar eller kan tänkas utnyttja eller möta i sina aktiviteter och projekt. När en person förflyttar sig rör han eller hon sig också i tekniklandskapet, nya delar kommer inom räckhåll och andra hamnar utanför. Hagberg, 2008 Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Hur ser ditt tekniklandskap ut? Hur ser tekniklandskapet ut för de personer eller grupper av personer som du jobbar med?
Vardagsteknik Telefoner, TV-apparater, datorer med tillbehör, fjärrkontroller, bankomater och andra automater Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Vardagsteknik Hushållsteknik, vitvaror mm Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Vardagsteknik Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
IADL Fritidsaktiviteter Vardagsteknik Arbete
Hjälpmedel Ett föremål som antingen köpts på den öppna marknaden eller är en specialprodukt och som används för att behålla eller förbättra förmågan hos personer med funktionsnedsättning (fritt översatt från: Assistive Technology Act of 2004) any item, piece of equipment, or product system, whether acquired commercially, modified, or customized, that is used to increase, maintain, or improve functional capabilities of individuals with disabilities. (29 U.S.C. Sec 2202(2))
Hjälpmedel Assistive devices and technologies are those whose primary purpose is to maintain or improve an individual s functioning and independence to facilitate participation and to enhance overall well-being. They can also help prevent impairments and secondary health conditions. World Health Organization WHO
Giraffen är exempel på ett hjälpmedel utvecklat för äldre med funktionsnedsättningar
Vardagsteknik Hjälpmedel Allt mer otydliga gränser mellan hjälpmedel och vardagsteknik Anskaffningsprocessen och vem som har ansvar ser ofta olika ut för vardagsteknik och hjälpmedel Ekonomiska aspekter Hjälpmedel möjlighet till stöd och uppföljning Hjälpmedel och vardagsteknik kan föra med sig olika betydelser
E-hälsa Allmänna kommunikationer Egen teknikanvändning Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Arbetar du med vardagsteknik eller hjälpmedel idag? Vad gör du? Vad skulle du vilja göra?
Vardagsteknikens roll och betydelse Aktivitet och delaktighet Teknik har förändrat hur vi utför vissa aktiviteter Teknik kan såväl stödja som hindra delaktighet Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Teknikens dubbelhet Underlätta och förenkla våra liv Kompensera för funktionshinder Inkludera Försvåra och hindra Kräva ständig nyinlärning Exkludera
Teknik i användning ett samspel Individen som kanske har en funktionsnedsättning + mycket mer (vanor, preferenser, erfarenheter etc.) Tekniken föränderlig och laddad med betydelser Teknikanvändning en fråga om interaktion/samspel (oavsett om det gäller vardagsteknik el hjälpmedel) Samspelet ständigt föränderligt Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016 21
Sammanställning av 22 artiklar: Positiva effekter när det gäller fysisk funktion, minskad depression, förbättrad kognition och livskvalité hos äldre. Ledde också till ökad motivation till träning. Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Teknik För vems skull? Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
På vilken nivå kan du göra något? E-hälsa Allmänna kommunikationer Egen teknikanvändning Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Idé till något jag skulle kunna göra: 1. Något som jag ska förverkliga inom 2 veckor 2. Något som jag vill förverkliga inom 2 år 3. Hinder och möjligheter
Syftet med checklistan Stödja professionella i vården som möter personer med demens och deras anhöriga i att ge råd och stöd i frågor som rör teknik och hjälpmedel.
Checklistan Två delar med totalt 15 punkter Olika aspekter att beakta och information att ta reda på men inga fasta frågor den som använder checklistan formulerar själv frågorna i samtalet med klienten/klienterna Den som använder checklistan väljer själv vilka punkter som är relevanta man måste inte alltid använda hela checklistan Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Ladda ner rapport och checklista: http://www.mfd.se/globalassets/ dokument/publikationer/2010/10331- teknik-som-stod-for-demens-anhoriga.pdf
Checklistan utvecklades ur två studier Rosenberg, L., & Nygård, L. (2011) Persons with dementia become users of assistive technology: A study of the process. Dementia, 11 (2), 135-154. Rosenberg,L. Kottorp, A., & Nygård, L. (2012). Readiness for technology use with people with dementia: The perspectives of significant others. Journal of Applied Gerontology, 31(4), 510-530.
Syfte Utforska handlingar och drivkrafter hos de olika personer som var involverade i processen när ett hjälpmedel introduceras till en person med demenssjukdom.
Deltagare studie III Case 1 Case 2 Case 3 Ingrid Harry Karin Ingrids son Arbetsterapeut Natt och Dag Harrys dotter Arbetsterapeut Harrys granne Förgätmigej Karins dotter Arbetsterapeut 1 Arbetsterapeut 2 Hemtjänstp. 1 Hemtjänstp. 2 6 olika hjälpmedel
Datainsamling studie III Case 1 Case 2 Case 3 Ingrid 91 år Harry 86 år Karin 79 år 4 tillfällen 8 tillfällen 23 tillfällen 20 dagar 13 månader 15½ månader Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Alzheimers sjukdom
Huvudresultat De olika personerna inom de olika fallen hade olika uppfattning om till vad och hur hjälpmedlen skulle användas. Därmed kunde deras handlingar motverka varandra även om allas drivkraft var att göra gott.
Konklusioner och implikationer De användningsmöjligheter (perceived affordances) som tekniken kommunicerar genom sitt gränssnitt i den direkta användningen är avgörande för om användning ska bli möjlig Teknik som designas eller förskrivs till personer med demens bör därför ha ett gränssnitt som stödjer användarens direkta interaktion med tekniken.
Konklusioner och implikationer Det visades sig finnas en risk för att de faktiska behoven hos personen med demens förvrängdes under processen när de fick ett hjälpmedel och att personer med beslutandemakt fick stort inflytande på hur det blev. Därför måste hänsyn tas i processen till personen med demens faktiska situation inkluderande deras egna resurser, strategier, vanor och personliga preferenser och inte låta stereotyper styra.
Karins egen användning av hjälpmedlet Efter att Karin fått hjälp att använda hjälpmedlet Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Syfte Utforska hur anhöriga till personer med demens resonerar och förhåller sig till teknik och hjälpmedel för att kunna tillvarata deras resurser och möta deras behov då stöd ges. Identifiera vad som kännetecknar den teknik som anhöriga till personer med demens kan och vill kunna använda.
Datainsamling studie IV Individuella intervjuer från studie III Fokusgruppsdiskussion grupp 1 (4 deltagare) Fokusgruppsdiskussion grupp 1 Fokusgruppsdiskussion grupp 2 (3 deltagare) Fokusgruppsdiskussion grupp 2 Fokusgruppsdiskussion grupp 3 (5 deltagare) Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Fokusgruppsdiskussioner med anhöriga till personer med demens Totalt 12 anhöriga (make, maka, vuxna barn och svärson) Medelålder 63 år (45-76 år) Fem män och sju kvinnor
Resultat Uppfattningar om teknik Nyttoperspektiv på teknik Teknikens betydelse för hälsa och livsstil Teknikens betydelse för självbilder Förutsättningar för att inkorporera teknik Upplevt behov Integrering i befintliga vanor Användarvänlig teknik Icke-stigmatiserande teknik
Checklistan Aspekter att tänka på i ett inledande samtal med personen med demens och deras anhöriga kring vardagsteknik och hjälpmedel Exempel från checklistan: Samtala om hur användningen av vardagsteknik fungerar. Utgå ifrån de aktiviteter som personen med demens ägnar sig åt och fokusera på vardagsteknik som är relevant i hans eller hennes vardag (t ex TV, telefon, bankomat) Ta reda på om personen med demens och eventuell anhörig känner till hjälpmedel eller annan teknik som kan underlätta när man lever med en demenssjukdom Tänk på att det kan finnas kolliderande behov och skillnader i syn på situationen hos anhöriga och personen med demens
Aspekter att tänka på vid förskrivning, rådgivning och uppföljning av teknikstöd till personer med demens och deras anhöriga Exempel från checklistan: Försäkra dig om att personen med demens själv upplever ett behov av teknikstödet eller är intresserad av att pröva innan det introduceras Försäkra dig om att teknikstödet på ett positivt sätt stödjer personen med demens och inte pekar ut honom eller henne på ett sätt som han eller hon inte önskar Tänk på att anpassa förskrivningsprocessen så att möjlighet ges för personen med demens och eventuell anhörig att prova tekniken i sin vardag. Detta är en förutsättning för att de ska kunna upptäcka om och hur tekniken kan vara till nytta i vardagen
Aktivitet och delaktighetsperspektiv på teknik för äldre mer än bara hjälpmedel! Underlätta äldres egen teknikanvändning Använda teknik i aktiviteter tillsammans med äldre System som ej används av de äldre själva men som är till nytta för dem Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
Obs! Den viktigaste frågan Teknik för vems skull? Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016
lena.rosenberg@ki.se Lena Rosenberg Göteborg 8 september 2016