IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD
MEDVERKANDE I GESTALTNINGSPROGRAMMET HALMSTADS KOMMUN Charlotte Örnbring, planarkitekt Sara Jakobsson, exploateringsingenjör Frida Guntell, exploateringsingenjör WHITE ARKITEKTER AB Lars Nilsson, arkitekt Maria Milton, planeringsarkitekt Jonas Zetterberg, planeringsarkitekt Åsa Hüffmeier, arkitekt Josefine Wikholm, arkitekt Anika Meincke, landskapsarkitekt 2
INNEHÅLL 1. INLEDNING 1.1 BAKGRUND - SYFTE OCH PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR sidan 6 1.2 HISTORISK ÖVERSIKT - KORTFATTAD SAMMANFATTNING 8 1.3 STADSBYGGNADSKARAKTÄR 10 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSE 2.1 PUNKTHUSEN 14 2.2 NÄRSERVICELOKALER OCH FÖRSKOLA 16 2.3 BYGGNADSELEMENT 18 2.4 SOCKELVÅNING 20 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDS- MARK OCH DET GRÖNA TAKET 3.1 FÖRGÅRDSMARK 24 3.2 DET GRÖNA TAKET 26 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.1 GENERELLA PRINCIPER 30 4.2 ÖVERGRIPANDE GATUSTRUKTUR 30 4.3 GRÖNSTRUKTUR 32 4.4 TORGET 34 4.5 PARKERING 36 4.6 MARKMATERIAL 38 4.7 BELYSNING 40 4.8 FÄRGSÄTTNING 40 4.9 UTSMYCKNING 40 3
1. INLEDNING 1. INLEDNING 4
1. INLEDNING Slottsmöllans tegelbruk 5
1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Halmstad 9:173, Slottsmöllans tegelbruk. Programmet förtydligar detaljplanens intentioner och utgör underlag för kommande projekterings- och gestaltningsinsatser. Gestaltningsprogrammet är framtaget på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret och ska ingå i det exploateringsavtal som tecknas mellan Halmstads kommun och ägaren till fastigheten Halmstad 9:173. SYFTE Gestaltningsprogrammets syfte är att skapa en gemensam målbild för alla inblandade under arbetet med utbyggnaden av Slottsmöllans tegelbruk. Det ska skapa en generell helhetsbild och därigenom säkerställa önskad kvalitet och karaktär genom sina gestaltningsprinciper. Gestaltningsprogrammet redovisar alltså inte det slutgiltiga utseendet på bebyggelsen. Bildmaterialet ska ses som inspirerande referensbilder som tillsammans med bildtexter kan tjäna som hjälp när det gäller t ex materialval och skala. Exemplen kan med andra ord inte tillämpas direkt på det nya området. PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR Bebyggelsen placeras där det öppna jordbrukslandskapet möter staden och naturen längs Nissan. Hur den nya bebyggelsen upplevs i landskapsbilden är av stor vikt och ställer höga krav på utförandet av bostäderna och det mindre stadsdelscentrat. De tre punkthusen placeras så att de ger ett högt och slankt intryck. I vyn mot Halmstad från Norra infarten ska husen upplevas besläktade med befintliga uppstickande byggnader i staden. Planområdet ligger i ett område av riksintresse för kulturmiljövården och omges av miljöer som t.ex. Övraby kyrkoruin i öster. Målet är att planerad bebyggelse ska främja en upplevelse och ett sammanhang med kulturmiljön. Det är viktigt att områdets växtlighet har ett naturligt samband med det omgivande landskapet. Ambitionen bör vara att återskapa tidigare växtstruktur från Nissans närområde, innan tegelbruket uppfördes. Det nya området ska med gångstråk kopplas ihop med befintliga bostadsområden. I det här fallet gångstråket mellan centrum och Kärleken som passerar planområdet. Den fysiska miljön utformas så att den bidrar till att människornas rörelser koncentreras till några få gångstråk istället för att spridas ut. Närservicen med sitt entrétorg bildar en attraktiv målpunkt som medför att andra än de som bor där får anledning att ta sig dit. Man skapar förutsättningar för gatuliv. 6
1. INLEDNING Slottsmöllans tegelbruk BILDFÖRKLARINGAR 1. FLYGBILD ÖVER Slottsmöllans tegelbruk 1 2-3. SPERLINGHOLMSVÄGEN 2 3 7
1. INLEDNING 1.2 Historisk översikt Slottsmöllan är ett fd industriområde invid Nissan i Halmstad, Hallands län. Industriområdet etablerades i mitten av 1800-talet när familjen Wallbergs färgeri flyttade dit och ett tegelbruk anlades för att leverera tegel till den stora nybyggnationen i staden. En tegelugn byggs och en lertäckt tas upp och man börjar tillverka tegel. Tegeln kom att användas i många byggnader i Halmstad. Fabrikens maskiner drevs av vattenkraft från Nissan. 1861 brann textilfabriken ned men en ny fabrik byggs och står färdig redan året därpå. Man bygger även en kvarnbyggnad, verkstad, smedja, bageri och bostäder till arbetarna. Även en disponentbostad byggs. Alfred Wallberg tar över företaget från sin far och man återupptar tillverkningen av handslaget tegel år 1908. Wallbergs industri expanderade sedan med bland annat en ylletextilfabrik. Industriepoken slutade 1990 då tillverkningsindustrin flyttade och området gjordes då om till ett företagscenter. Hela området byggdes upp av tegel från eget tegelbruk. 8
1. INLEDNING SLOTTSMÖLLAN OMKRING 1870 BYGGNAD FRÅN TEGELBRUKET IDAG. 9
1. INLEDNING 1.3 Stadsbyggnadskaraktär Slottsmöllans tegelbruk tar fäste i landskapet det står i och önskar erbjuda en upplevelse utöver det vanliga, både genom den utsikt de boende kan uppleva från sina bostäder och genom sitt organiska formspråk i byggnadens, takets och utemiljöns utformning. Slottsmöllans tegelbruk innehåller bostäder, service och handel, som vänder sig mot en gemensam plats. I områdets sydöstra del planeras även en förskola med 4 avdelningar. Området ska fungera som ett mindre stadsdelscentrum med närhet till kollektivtrafik, med målet att erbjuda boende i närområdet utökad service och ett unikt boende. De tre höga punkthusen bildar en port och blir ett tydligt landmärke vid ankomst till staden från norr. De binds samman med ett grönt tak över markparkering, som ska användas som utemiljö för de boende. Genom naturnära växtlighet smälter taket in i det omgivande landskapet. Det gröna takets sockelvåning utformas med ett tydligt fasadspråk med vertikala lameller i skivor och glas i böljande form. Torglivet har god kontakt med aktiviteterna som finns på insidan. BILDFÖRKLARINGAR 1. Illustrationskarta Slottsmöllans tegelbruk 1 2. VISIONSBILD, PUNKTHUSEN I Slottsmöllans tegelbruk 2 10
1. INLEDNING ÅTERSKAPAD NATURMARK PUNKTHUS NÄRSERVICE GRÖNT TAK FÖRGÅRDSMARK TAKTERASS Grönt taklandskap TAKTERASS TORGET PUNKTHUS FÖRGÅRDSMARK TAKTERASS FÖRGÅRDSMARK PUNKTHUS PARKERING NÄRSERVICE GRÖNT TAK ÅTERSKAPAD NATURMARK DAGVATTENDAMM FÖRSKOLA GRÖNT TAK 11
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 12
13 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.1 Punkthusen Området innehåller ett antal typer av bebyggelse: punkthusen med parkeringen under tak, den nya förskolan och ett antal servicelokaler i olika storlekar. Tillsammans med den omgivande utemiljön gestaltas de som en sammanhållen miljö med organiskt formspråk. KARAKTÄR Bebyggelsen utformas med tre punkthus med en höjd av 50-61 meter, det vill säga 14-16 våningar. Detta ställer höga krav på en karaktärsfull utformning. Byggnaderna ska utformas så att de upplevs som höga och slanka. Punkthusen utformas med en ortogonal planform där balkongfronter bildar en organisk form så att husen upplevs ha en böljande form. Mellan byggnaderna anordnas ett upphöjt planterbart bjälklag på vilket det ska skapas en trivsam, skyddad och tyst utemiljö för de boende och en väderskyddad parkering under. Punkthusen ska ha entréer både från parkeringsnivån under bjälklaget, från torget och från utemiljön uppe på bjälklaget. MATERIAL Takkanter och husstommar bör vara av vit betong. Balkongerna ska ha en transparent och genomsiktlig karaktär, exempelvis balkongfronter i perforerad ljusplåt eller präglat glas. För att förstärka den böljande fasadformen föreslås balkonginglasning i smala lameller som styrker organiska formspråket. På lågdelarna föreslås en princip av stående lameller i glas och tätt som omsluter ortogonal byggnadsform. Trapphusen ska utformas dagsljusbelysta med möjlighet till utblickar. Generösa balkonger i goda sollägen ska vara en genomgående boendekvalitet. 14
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1, 3. DIGITALA VISIONSBILDER, PUNKTHUSEN I Slottsmöllans tegelbruk 2. INSPIRATIONSBILD, PUNKTHUS 3 4 5 4. PANORAMA UTSIKT 5. REFERENSBILD SILOS I GÖTEBORG, VISUALISERING WHITE ARKITEKTER 15
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.2 Närservicelokaler och förskola KARAKTÄR Ett större, hus för handel uppförs i max två våningar närmast Norra infarten. Mindre byggnader även de i två våningar placeras inom området på ett sätt som skapar en välkomnande entré för gående från söder, en gemensam torgyta samt som avgränsning mot den större parkeringsplatsen. Alla takytor är väl synliga från bostäderna i punkthusen. Deras utformning är av stor betydelse för områdets upplevelse och deras sammanhang med omgivningen. Taken ska vara gröna för att fördröja dagvatten och för att skapa en vacker utsikt från de höga punkthusen. MATERIAL Material för närservicelokaler och förskola har smala vertikala lameller i skivor och glas som ger möjlighet till upplevelse av svängd form trots plana ingående element. En bebyggelsestruktur som från insidan har god kommunikation med livet på gata och torg. Förskola placeras i två våningsbyggnaden sydöst om parkeringen. Här finns möjlighet att skapa en utemiljö i sydöstra delen av området mot den lugnare och grönare sidan. För service- förskole- och butikslokaler ska alla nyttigheter såsom miljöhus etc samlas under den organiska takformen. 16
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1, 3-4. VISUALISERING AV NÄRSERVICE I Slottsmöllans tegelbruk 2. EXEMPEL PÅ BEBYGGELSE MED ORGANISKT FORMSPRÅK 3 4 17
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.3 Byggnadselement BALKONGER Generösa balkonger i goda sollägen ska vara en genomgående boendekvalitet för punkthusen. Starka vindar ställer krav på inglasning av balkonger. I detta fall kommer smala glaslameller förstärka den organiska formambitionen. Balkongerna erbjuder de boende generösa utblickar mot närområdets böljande landskap. Utsikten ner mot torget och det mindre centrumområdet bildar ett grönt tak genom generösa trädplanteringar och gröna tak. MAterial Balkonger är tänkta prefabricerade i lämplig delning så att böljande form kan uppnås. Detta trots att lägenheterna är i vanlig rektangulär form. Balkongfronten som är i segment, täcker över bjälklagskanten. Balkongfronten bör ha en transparent känsla och kan vara gjord i exempelvis glas med screentryck alternativt perforerad plåt i tonade mönster av hål eller prickar. Vid behov av bullerdämpande åtgärder såsom till exempel inglasning av balkong ska åtgärden integreras i byggnadsgestaltningen. 18
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 2, 5. VISUALISERINGAR WHITE 1,3, 7. INSPIRATION genomsläppligt material 3 4 5 4, 6, 8. BYGGNADER MED ORGANISKT FORMSPRÅK 6 7 8 19
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.4 Sockelvåning En medveten arkitektonisk gestaltning av bottenvåningar ska ske och redovisas i bygglovsskedet. Det bör beaktas att förgårdsmarken är viktig för helhetsupplevelsen av bottenvåningen. ENTRÉER Det ska vara en ljus trygg känsla vid ankomst till entréer till fots och med bil. Vid ankomst till fots via Tegelbrukstorget över förgårdsmarken är det viktigt att tydliggöra att det finns entréer en bit in under det planterbara bjälklagret. Det ska vara en tydlig entrésituation. Vid gestaltningen av entréer ska det strävas efter att skapa en tydlig visuell kontakt mellan torget och gårdarna. Eftersom läget i vissa fall kan vara utsatt, kan entréer utföras klimatskyddade/bullerskyddade, men ska då utformas med glaspartier som ger så stor genomsiktlighet som möjligt. under taket Utrymmet under taket ska inte upplevas som ett traditionellt p-hus, därför är det viktigt att arbeta med ljus och vegetation i dessa lägen. Håltagning genom det planterbara bjälklagret ska skapa kontakt med gårdsmiljön på det gröna taklandskapet och ge ljusinsläpp till parkeringen under tak. Skyltning till entréer bör utformas med en grafiskt sammanhållen, övergripande gestaltningsidé för varje byggnadsenhet. 20
2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN BILDFÖRKLARINGAR 1 2 3 4 1, 3-6. VISUALISERING Slottsmöllans tegelbruk, WHITE 2. INSPIRATION håltagning med träd 5 6 21
3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 22
3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 23
3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 3.1 Förgårdsmark Karaktär För de boende kommer det att erbjudas två olika typer av utemiljöer: förgårdsmark och takterrasser/ taklandskap på det stora gröna taket mellan husen. Förgårdsmarken delas upp i två zoner genom en låg mur som rumsavskiljare. De två zonerna består av en halvprivat som riktar sig mot byggnadernas entréer och en halvoffentlig zon som riktar sig utåt mot torget. I anslutning till den gemensamma torgytan och till respektive bostadsentré ligger förgårdsmarken i form av entrégårdar, husgemensamma rum som används av boende och besökare. Gårdarna ska erbjuda vindskyddade mötesplatser, möjlighet till lek samt plats för egen mindre odling om så önskas. Vid entréerna ryms cykelparkering, barnvagnsparkering och förrådsytor. Förgårdsmarken utformas så att man kan röra sig mellan dem och på så sätt erbjuda barn och vuxna större rörelsemån, ex. genom att följa slingan som löper runt bostäderna. Förgårdsmarkens halvprivata zon avgränsas mot de halvoffentliga och dey offentliga rummet genom låga murar av tegel. Murarna fungerar som rumsskapande element. Material Murarna uppförs i tegel och är präglande gestaltningselement och samtidig sitt- och lekelement. Tegelanvändningen påminner om det gamla tegelbruket. Tegelsten bör kunna återanvändas vid rivningen av befintlig byggnation. Tegel ska vara ett genomgående gestaltningselement i den privata och offentliga miljön, för att bidra till att skapa en tilltalande identitet. Tegelsten kan användas t.ex. vid val av markbeläggning eller som basmaterial för konst- och lekelement. Tegel i form av krossade stenar kan användas exempelvis vid planteringsytor eller andra ytor som ej behöver beträdas. Förgårdsmarkens halvprivata zon ska vara grön och välkommande, varje gård ska ha sin egen identitet och attraktivitet året runt. De ska tydligt präglas av trädplanteringar och planteringsytor inspirerade av områdets organiska formspråk. Materialet ska vara av hög kvalitet för att säkerställa en på lång sikt hållbar boendemiljö. Den halvoffentliga förgårdsmarken ska markeras genom en annan markbeläggning och signalera att besökare närmar sig bostadsentréerna. 24
3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET BILDFÖRKLARINGAR 1 2 3 4 5 6 8 7 1, 8. Odling 2. TEGELKROSS 3-4. GRÖNSTRUKTUR 5. LEK 6. GRÖNSTRUKTUR I ORGANISKA FORMER 7. TEGELMUR ATT SITTA PÅ. 25
3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR FÖRGÅRDSMARK OCH DET GRÖNA TAKET 3.2 Det gröna taket I anslutning till punkthusen, ovanför parkeringen, ska ett större sammanhängande, planterbart tak uppföras. Alla byggnaders takytor kommer att vara väl synliga från bostadslägenheterna. Därför är det av stor betydelse att de utformas som gröna taklandskap. GRÖNT TAKLANDSKAP Vegetationen på taklandskapet ska ha karaktär av ängsyta och bör därför ha en jordmån som ger förutsättningar för detta. Genom en mjuk topografi med varierande uppbyggnadshöjder kommer olika typer av gräs växa på taket. På så sätt bidrar vegetationsytorna till en ökad biologisk mångfald i området och gör att byggnaderna smälter in i det angränsande landskapet. Komplementbyggnader såsom förråd och cykelparkering på det gröna taklandskapet ska gestaltas med omsorg och kan med fördel kläs med klätterväxter eller gröna tak och på så sätt bidra till gårdens grönska. TAKTERRASSER Till varje punkthus anläggs en takterrass, som ska förses med sittplatser, grill- och odlingsmöjligheter och lekutrustning. Med tanke på vindförhållanden och god tillgång till sol måste placering och utformning av vistelseytor studeras noga. Takterasserna ska vara ordentligt gröna och rika på växtlighet genom bland annat klippt gräsyta. Väggar, tak och vegetation kommer att användas för att skapa vindskyddade platser. Ett gynnsamt mikroklimat kan skapas genom till exempel spaljéer och vindskydd som inbjuder de boende till att uppehålla sig där. Vistelseytor och sittplatser bör finnas i soliga lägen. De tre takterrasserna kopplas samman via en promenadslinga och gör det möjligt att träffas på taklandskapet. Promenadslingan har ett organiskt formspråk, förslagsvis i grus eller i platsgjuten betong. HÅLTAGNING I BJÄLKLAG BILDFÖRKLARINGAR 1 2 3 4 5 6 8 7 9 1, 6. HÅLTAGNING FÖR TRÄD ATT VÄXA UPP. 2. VISUALISERING UTEPLATS 3-5, 7-9 möjliga uformningar för taklandskap Taklandskapet ska ha ett antal stora håltagningar som släpper ner dagsljus till parkeringen. Genom öppningarna ska träd växa upp, vilket skapar ett grönare intryck både för parkeringen under tak och för taklandskapet. För att träden ska kunna överleva krävs det stora träd redan vid planeteringstillfället. Skydd mot fall ska placeras indraget om cirka 2m från takkant och utformas så att det inte påverkar vyn från taket eller upp mot taket. Snö, regn och höstlöv låter man falla ner genom varje öppning. 26
27 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 28
29 4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.1 Generella principer Planområdet avgränsas i norr av åkermark och på de övriga tre sidorna av bilvägar, och ska kunna nås till fots, med cykel, buss eller bil. Placering av infarter och huvudentrén är framför allt styrd av befintlig trafiksituation. Detta innebär att särskild hänsyn ska tas vid utformning av konfliktpunkter (röda markeringar i illustrationen till höger), för att minska risker för fotgängare och cyklister. Särskilt vikt bör läggas vid att skapa tydliga entrépunkter för att underlätta orienteringen. De platser och gator som är offentliga och till för allmänheten ska ha en utformning och funktion som stärker detta. Gatorna ska utformas efter TF standard plan, Teknik- och Fritidsförvaltningen, Halmstad kommun (2011). Gatustrukturen ska vara enkel och tydlig och samtliga gator ska ha asfalt på körbanan. Trafikytor ska vara tillgänglighetsanpassade. Det är viktigt att gestaltningen av de trafiksäkra överfarterna förmedlar en tydlighet och samhörighet med övrigt formspråk. Gator och platser ska vara vackra och vistelsevänliga stadsrum. Såväl upplevelsen av själva stadsrummet som av dess innehåll är viktigt. Gatorna och platserna ska genom en harmonisk skala, rik detaljutformning och genomtänkt möblering ge tilltalande miljöer. Gator och platser ska vara trygga att vistas på under dygnets alla timmar. Genom en mångfunktionalitet, rik detaljutformning och god ljussättning ska trygga miljöer skapas. Gatornas sektioner och materialval ska präglas av staden och vara stadsmässiga. Materialen och sektionerna ska vara robusta för att kunna förändras med tidens krav och nya funktioner. Det känns naturligt att tegel är ett återkommande material inom området med tanke på platsens historiska koppling. Gatorna ska vara trafiksäkra och överblickbara miljöer. Låga hastigheter efterstävas och utformningen ska anpassas till de oskyddade trafikanternas villkor. 4.2 Övergripande gatustruktur GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Gående och cyklande ska kunna röra sig tryggt och säkert såväl natt som dag. Gång och cykel är en viktig del av planeringen, för att stärka kommunikationen inom området och underlätta nyttjandet av Nissans rekreationsområde. En befintlig gång- och cykelväg finns i planområdets södra del med koppling till det mer övergripande gång- och cykelnätet. En förlängning av cykelvägen längs Sperlingsholmsvägen ska stärka tillgången och kopplingen till angränsande områden. En gångförbindelse österut mot Övrabys kyrkoruin rekommenderas kopplas samman med promenadslingan. Möten mellan gång- och cykelväg och bilväg ska utformas så att gång- och cykeltrafik prioriteras och kan ske på ett säkert sätt. För att underlätta cykelanvändningen ska cykelparkeringen vara lättillgänglig, nära entréer och ska upplevas trygg. Det ska finnas tillräckligt med parkeringsplatser utomhus för besökare av verksamheterna och väderskyddade platser till de boende. Viktiga gångvägar ska ha en sådan bredd att det är bekvämt att mötas och gå i bredd även för rullstolsburna. SÄKERHET I MÖTEN MELLAN CYKEL- BANOR OCH BILTRAFIK Möten mellan gång- och cykeltrafik och biltrafik ska gestaltas så att gång- och cykeltrafiken ges prioritet, i synnerhet vid mötet mellan bilar till markparkeringen och inlastningszonen där gåendes stråk till kollektivtrafiken korsas. 30
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK Infart bil p-garage service Entré service Leverans service service Infart bil bostäder Parkering service Entré service Parkering FÖRSKOLA Entreér bostäder ny busshållplats Entré förskola Huvudinfart bil Huvudentré fotgängare Ny cykelbana ENTRÉ FRÅN KOLLEKTIVTRAFIK resp. SÖDER För kollektivtrafikresande eller gående från söder är entrén från Sofiebergsvägen huvudentrépunkten, som ska utformas välkomnande och med tydlig koppling via ett inbjudande entréstråk fram till kvartersplatsen. Extra vikt ska läggas vid väderkomfort, översikt, belysning och trygghet. Ny dragning av lokalbusslinje kan ge möjlighet till en hållplats i sydväst på tomten vid Sofiebergsvägen. BESÖKARE MED BIL VIA SPERLINGS- HOLMSVÄGEN Besökande bilister ska angöra via besöksparkeringen intill närservicelokalerna. Parkeringsplatsen ska genom rik växtlighet upplevas som en värdefull del av det nya kvarteret. Ett stort antal träd ska genom naturlig skuggning motverka kvarterets uppvärmning på sommaren. BOENDE MED BIL VIA TEGELBRUKSVÄ- GEN Boende och besökare till bostäderna ska angöra från öster via Tegelbruksvägen, direkt in i den taktäckta parkeringen, där bostadsentréer enkelt ska nås via trapphusen. Infarten från Sperlingsholmsvägen utformas visuellt tydligt och entrén in i garaget ges extra artikulering genom en trädgrupp som växer genom taket. LEVERANS Leveransen till närservicelokalerna ska ske via infarten från Sperlingsholmsvägen till en vändplats på servicebyggnadens baksida. Påverkan på det offentliga livet ska vara så liten som möjligt. 31
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.3 Grönstruktur Kvaliteten i de gemensamma rummen ska vara hög för att få människor att vilja stanna till och därigenom skapa grund för spontanta, informella möten. Rummen ska i så stor utsträckning som möjligt innehålla gröna element, för att bryta vind, skapa skugga, rena luften, skapa biologisk mångfald och öka upplevelsen för människorna. En ledande tanke i gestaltningen ska vara att koppla bebyggelsen till landskapet den står i - fysiskt med tydliga vägförbindelser till omgivande rekreationsområden, men också uttrycksmässigt med tanke på de olika befintliga naturkaraktären i närheten: Ån Nissan med sina stränder och sin typiska vegetation, angränsande åkerlandskap och öppna gräsytor. Det ska uppstå en tydlig grön miljö! ÅTERSKAPAD NATURMARK De omgivande grönytorna, som är kopplade till angränsande mark, ska kännas som en naturlig fortsättning av det befintliga, områdestypiska landskapet. Det ska skapas planteringar som liknar den naturligt förekommande vegetationsypen. Deras typiska artsammansättning ska kompletteras med andra arter och sorter, för att få en stabil och väl balanserad växtmiljö, som är både visuellt attraktivt och bidrar med ett värdefullt livrum för växter och djur. Dagvattendamm Den yta som avsatts för dagvatten ligger placerad i områdets sydöstra del i en lågpunkt vilket är den mest fördelaktiga placeringen för självfall samt ytvattenavrinning. Enligt dagvattenutredning av WSP (2014-03-27) ska en öppen damm med tät botten anläggas med lågvattennivå på +22,00 m och en släntlutning på 1:5. Vid val av växter för en dagvattendamm ska reningsfunktionen i första hand beaktas. Växterna ska väljas utifrån de förutsättningar som råder på platsen. Det är också viktigt att välja växter utifrån de skötselresurser som finns. BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1-4. EXEMPEL PÅ GRÖNSKANDE UTFORMNING och dagvatten 3 4 32
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK ÅTERSKAPAD NATURMARK FÖRGÅRDS- MARK TAKTERRASS BOSTÄDER TORGET FÖRGÅRDS- MARK FÖRGÅRDS- MARK ÅTERSKAPAD NATURMARK UTEMILJÖ FÖRSKOLA Illustrationsplan, Slottsmöllans tegelbruk 33
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.4 Torget Den gemensamma ytan mellan närservicelokalernas fasader och bostadsgårdarna, torget, kommer att ha en viktig roll för det offentliga livet i området. Hit ska alla entréer vända sig och skapa målpunkter, fotgängare och cyklister korsar platsen vid hemkomst och besökare har sin angöring här. Torget ska knyta samman omgivande funktioner, men ska också vara en upplevelse i sig. Aktiviteter som kan öka nyttjandet av besökare och boende i olika åldrar bör uppmuntras. KARAKTÄR Utformningen av marken ska samspela med byggnadernas organiska form. Karaktären ska vara ett torg med ett tydligt golv som utgör ett signum för platsen. Torget ska möbleras med grönska i stora sammanhängande upphöjda planteringsytor/-öar. Huvudsakligen ska grönskan bestå av träd med en trädkrona som ger skugga. Växtvalet ska vara så att det belyser årsväxlingarna. material För att tillåta olika rörelsemönster ska marken vara i stort sätt hårdgjord och ska kombineras med aktivitetsöar, promenadslingor och butikernas förzoner som har en grön karaktär med inslag av tegelkross i rabatter. Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv ha tydliga inslag av tegel. Allmänna attaktionspunkter är flera olika stora aktivitetsöar, som ska innehålla sittplatser av tegelmurar under skuggiga träd, lekredskap för olika åldrar och i den största ön också en gräsyta. De valda växterna ska ge området variation under årstiderna med blomning, höstfärger och vackra stammar samt grönska även vintertid. Utöver detta kan perennplanteringar i anslutning till vistelseytor berika upplevelsen. Ytterligare ett lekfullt element är promenadslingan på marknivån, som ska koppla samman entréerna till bostäder och butiker och kan användas av barnen som cykelbana. Torget ska innehålla lekplats, samlingspunkter med möjlighet för både avkoppling och aktivitet, samt öppna ytor för lek och samvaro. 34
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1-8. INSPIRATION TILL AKTIVITETSÖAR, SITTKANTER, PLATSER FÖR SAMLING 3 4 5 7 6 8 35
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.5 Parkering karaktär Besökare till närservice och förskola hänvisas till markparkeringen centralt i området med infart från Sperlingholmsvägen. Parkeringar längst i öster ska kunna nyttjas vid hämtning och lämning av barn på förskolan. Markparkeringen till servicen ska ges ett grönt intryck för att visuellt bryta upplevelsen av den stora asfaltsytan och för att sänka temperaturen på sommaren. Upplevelsen av markparkeringen från bostäderna i punkthusen är grön då trädkronorna skapar ett grönskande tak. MATERIAL Nya träd ska få bäst möjliga växtförutsättningar, t.ex. med hjälp av skelettjord och automatisk bevattning och genom ett noggrant utval av träd som klarar en parkeringsmiljö. Parkeringens markbeläggning ska göras i asfalt med växelvis marktegel för att knyta an till områdets tegelhistorik. Parkering till bostadshusen anordnas under det planterbara taket mellan punkthusen. Utrymmets höjd, dagsljusbelysning samt konstgjord belysning kommer att användas för att se till att utrymmet upplevs som tryggt. I taket görs håltagningar, där träd tillåts växa igenom. Parkeringens kontakt utåt är god genom utblickar både mot torg, entreér och håltagningen genom taket. 36
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR 1 1-3. Exempel på grönskande parkeringar 2 3 37
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.6 Markmaterial Materialvalet inom Slottsmöllan ska ha sin utgångspunkt i den omgivande miljön. Färgskalan för markmaterialen ska gå i ljusa nyanser. Markbeläggningar är ett viktigt sammanhållande element i området. De material som utgör basen i området är betong, asfalt och tegel med detaljer utförda i stål. Strukturer och färger på markmaterial ska ge tydliga signaler om funktion och användning. URVAL AV MATERIAL Betongplattor Ska användas som standardmaterial på gatornas gångbanor. Torgets golv ska vara i betongplattor alternativt natursten eller marktegel lagda i dekorativt mönster. Olika typer av markbeläggningar används på ett lekfullt sätt som inslag för att skapa estetiska värden. Asfalt Asfalt används på körbanor och generellt för cykelbanor inom området. På markparkering kan asfalt användas men ska ha tydliga inslag av marktegel. Grus Hårt packat stenmjöl alternativt grus ska användas på gångbanor på det gröna taklandskapet. Marktegel Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv och markparkeringen ha tydliga inslag av marktegel. Tegelkross kan exempelvis användas i rabatter och trädplanteringar. 38
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR 1 2 1-6. EXEMPEL PÅ MARKBELÄGGNING 3 5 4 6 39
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK 4.7 Belysning Slottsmöllans tegelbruk kommer att bli ett tydligt landmärke i Halmstad. För att skapa rätt upplevelse på kvällstid ska speciellt hänsyn läggas på belysningen. Belysningen inom området följer tre huvudprinciper, grundbelysning, kompletterande belysning och effektbelysning. GATOR/TORG/GÅRD Kvarteret ska upplevas som tryggt vid alla tidpunkter på dygnet. Det är därför viktigt att göra stråk ljusa och skapa överblickbarhet och siktlinjer för att minimera upplevelsen av otrygghet. Grundbelysningen i området ska utgöras framförallt av belysning längs gatorna och på torget. Gatorna belyses så att trafikmiljön blir säker och trygg. Vistelseytan på torget ska skapa karaktärsfulla miljöer såväl under dagen som nattetid. För att skapa en stark karaktär inom området belyses torgytan så att den framstår som väsensskild från de omgivande gatorna. Belysningsnivån ska här vara något högre än längs gatorna. Belysning av fasader, parkeringar, entréer, platser och stråk, som är medveten placerad bidrar till en trygg och upplevelserik miljö. Belysningen på det gröna taklandskapet ska generellt vara lågmäld och i en mänskligare skala för att främja möten kvällstid. Grönytorna ljussättes med grundbelysning längs gångstråk och vistelseytor. Lekplats och vattenspegeln på dagvattendammen effektbelyses. 4.8 Färgsättning 4.9 Utsmyckning Slottsmöllans tegelbruk ska ha en karaktär av ljusa material i bland annat tegel och betong. Området ger ett intryck av klorofyllfärg då växtlighet både på tak och mark är genomgående karaktärsdrag. Slottsmöllans tegelbruk ska förses med konst i det offentliga rummet. Den uppförs med fördel av tegel från rivna byggnader för att återkoppla till områdets tidgare användning ska med fördel knna användas för lek. 40
4. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARK BILDFÖRKLARINGAR 1 3 4 5 2 6 1. Tegelskulptur 2. BELYSNING AV BYGGNAD 3-4. Exempel på belysningspollare 5-6. EFFEKTBELYSNING 41