GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD
|
|
- Carl-Johan Pettersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD
2 MEDVERKANDE I GESTALTNINGSPROGRAMMET HALMSTADS KOMMUN Charlotte Örnbring, planarkitekt Sara Jakobsson, exploateringsingenjör Frida Guntell, exploateringsingenjör WHITE ARKITEKTER AB Lars Nilsson, arkitekt Maria Milton, planeringsarkitekt Jonas Zetterberg, planeringsarkitekt Åsa Hüffmeier, arkitekt Josefine Wikholm, arkitekt Anika Meincke, landskapsarkitekt 2
3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Historisk översikt Stadsbyggnadskaraktär 7 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN Punkthusen Det gröna taket Sockelvåning Närservicelokaler och förskola GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MARKEN Gestaltning av trafikmiljö Gestaltning av parkering och torg Förgårdsmark, lek- och rekreationsytor Material, färg, ljus och skyltning GESTALTNINGSKRAV Lista med gestaltningskrav 24 3
4 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Halmstad 9:173, Slottsmöllans tegelbruk. Programmet förtydligar detaljplanens intentioner och utgör underlag för kommande projekterings- och gestaltningsinsatser. Gestaltningsprogrammet är framtaget på uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret. Programmet är kopplat till detaljplanekartans bestämmelser samt till det exploateringsavtal som tecknats mellan Halmstads kommun och ägaren till fastigheten Halmstad 9:173. SYFTE MED GESTALTNINGSPROGRAMMET Gestaltningsprogrammets syfte är dels att skapa gemensamma riktlinjer inför utformningen av Slottsmöllans tegelbruk, dels att visa på goda exempel på en önskvärd helhetsbild för mark och bebyggelse. Programmets bild- och illustrationsmaterial ska användas som inspiration och stöd vid utformning samt vid val av utrustning och material. För att uppnå intentionen med områdets karaktär är det viktigt att säkerställa genomförandet av de bärande idéerna för Slottsmöllans gestaltning. De bärande idéerna har i detta program utformats som särskilda krav som ska genomföras vid utbyggnaden av området. Kraven är beskrivna i Avsnitt 4 - Gestaltningskrav. Kraven i detta avsnitt är kopplade till plankartans bestämmelser och är därmed juridiskt bindande. En hänvisning till Avsnitt 4 - Gestaltningskrav finns i tillhörande exploateringsavtal. Övriga avsnitt är utformade som riktlinjer, rekommendationer och inspiration för utbyggnaden av Slottsmöllans tegelbruk, dvs inte juridiskt bindande. PLATSENS GESTALTNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Platsen är vackert beläget där det öppna jordbrukslandskapet möter staden och naturen längs Nissan, ca 2,3 km norr om Halmstad centrum. Området omfattar cirka 5 hektar mark och gränsar till jordbrukslandskap i stadens utkant. Platsen utgörs av ett före detta tegelbruk. Direkt söder om ligger tre radhus från 1950-talet och norr om ligger småhusområdet Hålan från 1920-talet. Stadsdelarna Kärleken och Frennarp ligger ca 1 km där ifrån. Området omfattas av riksintresse för kulturmiljövården och omges av miljöer som t.ex. Övraby kyrkoruin i öster. Marken inom området sluttar svagt mot sydost, ner mot Nissan som är belägen ca 200 meter söder om platsen. Runt Nissan finns rekreationsmiljöer av hög kvalitet. Marken inom området utgörs av före detta industrimark och öppna gräsbevuxna ytor där det inte finns några särskilt bevarandevärda naturvärden eller träd. Området är beläget där det öppna jordbrukslandskapet möter staden och naturen längs Nissan. Överlag har området och dess omgivningar en öppen karaktär som präglas av omkringliggande väglandskap, småhusområden samt jordbruksmark. Hur den nya bebyggelsen upplevs i landskapsbilden är av stor vikt och ställer höga krav på utförandet av bostäderna och det mindre stadsdelscentrat. De tre punkthusen är tänkta att placeras så att de ger ett högt och slankt intryck. I vyn mot Halmstad från Norra infarten ska husen upplevas besläktade med befintliga uppstickande byggnader i staden. De höga husen bildar en port och blir ett tydligt landmärke vid ankomst till staden från norr. 4
5 Bildförklaringar: Utskrift - karta.halmstad.se 3 4 1: Stadslandskapet i norra Halmstad. 2: Ortofoto Slottsmöllans tegelbruk 3-4: Sperlingsholmsvägen 5
6 1.2 Historisk översikt Slottsmöllan är ett före detta industriområde som etablerades vid Nissan i mitten av 1800-talet när familjen Wallbergs färgeri flyttade dit. Närheten till Nissan och dess vattenkraft var en viktig förutsättning för att driva fabrikens maskiner. Området har sedan dess fått sin prägel av textilindustri och tegeltillverkning brann textilfabriken ned men en ny fabrik byggdes och stod färdig redan året därpå. Vid denna tid byggdes även en kvarnbyggnad, verkstad, smedja, bageri, disponentvilla och bostäder till arbetarna. ner som pågick i staden. Inom området kom all bebyggelse att uppföras med eget, handslaget tegel. Områdets industriepok slutade 1990 då tillverkningsindustrin flyttade och området gjordes om till företagscenter. Tegelfabriken inom området lades ner Därefter har man haft olika aktiviteter i form av diverse lagerhållning samt en del publik verksamhet. I området för själva Slottsmöllans tegelbruk uppfördes en tegelugn och en lertäkt togs upp för att börja tillverka tegel. Produktionen var till dels för den egna byggnationen inom Slottsmöllan och dels för de stora byggnatio- Källa: Google Earth Källa: Slottsmöllan. Bild från textilfabriksområdet, omkring Slottsmöllan. Bild från tegelbruksområdet, år
7 1.3 Stadsbyggnadskaraktär Inom området kommer tre punkthus i våningar med ca 240 bostäder att uppföras. Den viktigaste och bärande idén för Slottsmöllans tegelbruks utformning är att bebyggelsen ska ges ett högt, slankt och organiskt intryck. Samtidigt ska markens utformning samspela med det omkringliggande landskapet. De tre punkthusen är tänkta att bilda en port till centrala Halmstad och utgöra ett tydligt landmärke vid ankomst till staden från norr. Intentionen är också att Slottsmöllans tegelbruk ska erbjuda en upplevelse utöver det vanliga genom vidsträckt utsikt från bostäderna men också genom bebyggelsens och landskapets organiska former. Kännetecknade för området och bebyggelsen är det vegetationsbeklädda och upphöjda bjälklag som binder samman de tre punkthusen. Genom vegetation är detta tänkt att smälta in i det övriga landskapet. Under bjälklaget som uppfattas som husens bottenvåning, kommer det att rymmas boendeparkering och teknikutrymmen. På bjälklaget kommer valda delar att utformas som fullgod gårdsmiljö för de boende i husen Övrig bebyggelse i området är tänkt att uppföras i maximalt två våningar och innehålla lokaler för handel/service samt förskola. Området ska kunna fungera som ett mindre stadsdelscentrum med närhet till natur, service och kollektivtrafik. För att stärka områdets tillgänglighet kommer gångoch cykelvägar placeras och utformas för att länkas till omkringliggande stråk, exempelvis gång- och cykelstråket mellan Kärleken och centrala staden. Utbyggnadsförslaget sett från väster. 7
8 1 2 Bildförklaringar: 1: Perspektiv från nordväst mot punkthus. 2: Illustrationsplan över området. 3: Principelevation A-A. 3 GRÖNT BJÄLKLAG Takterrasser, gångstigar, planteringar NORRA INFARTEN NÄRSERVICE/HANDEL +32,
9 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK Lekplats B O E N D E PA R K E R I N G U N D E R B J Ä L K L A G NÄRSERVICE UNDER BJÄLKLAG +25 9
10 2. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR BEBYGGELSEN 2.1 Punkthusen Bebyggelsen utformas med tre punkthus i våningar (50-61 meter i byggnadshöjd). Bebyggelsens höjd i detta läge i stadens utkant ställer krav på en karaktärsfull utformning. De viktigaste gestaltningskraven för området är att punkthusen upplevs som höga och slanka samt har en organisk byggnadsform. Byggnaderna ska vara höga och slanka dels för att ge ett lättare visuellt intryck och påverkan på landskapsbilden på både nära och långt avstånd, dels för att på bästa sätt samspela med annan hög punktbebyggelse i övriga staden. En organisk byggnadsform kan uppnås genom utformningen av husens balkonger. Punkthusen kan dock utformas med en rätvinklig planform. Bebyggelsen kan exempelvis bestå av fyrspännare i en rätvinklig byggnadskropp. Den rätvinkliga byggnaden kläs med sammanhängande balkonger som skapar byggnadens organiska form. I mötet mellan den rätvinkliga byggnadskroppen och balkongerna skapas generösa utomhusytor. En genomgående boendekvalitet i Slottsmöllan ska vara goda sollägen med bra utsikt över landskapet och områdets vegetationsbeklädda tak. Vid eventuell inglasning av balkonger ska man nyttja smala glaslameller som bidrar till att förstärka den organiska formen. Inglasningen är tänkt att skydda mot vindpåverkan och/eller buller. Balkonger är tänkta som prefabricerade i lämplig delning så att böljande form kan uppnås. Balkongfronten som är i segment, täcker över bjälklagskanten. Balkongfronten bör ha en halvtransparent känsla och kan vara gjord i exempelvis glas med screentryck alternativt perforerad plåt i tonade mönster av hål eller prickar. 10
11 Bildförklaringar: 1: Panorama utsikt 2-3, 5, 6, 8: Referensexempel punkthus, balkonger och material. 4, 7, 9: Visualiseringar Slottsmöllan
12 2.2 Det gröna taket I anslutning till punkthusen, ovanför parkeringen, ska ett större sammanhängande, planterbart och beträdbart bjälklag uppföras. Detta kommer att upplevas som ett tak och vara väl synligt från bostadslägenheterna. Det är av stor betydelse att såväl detta tak som övriga tak i området utformas som gröna taklandskap. Till varje punkthus ska en takterrass anordnas i anslutning till husen. Terrasserna är enbart tänkt att användas för boende i Slottsmöllans tegelbruk och ska utformas som hårdgjorda ytor med inslag av planteringar. Såväl soliga som skuggiga sittplatser ska iordningställas. Takterrassernas utformning och val av utrustning och sittmöbler ska underlätta aktiviteter som grillning, fika, läsning, lek, odlingsmöjligheter mm. Det kommer även att finnas en promenadslinga som går mellan takterrasser och aktiviteter. Med tanke på vindförhållanden och god tillgång till sol ska placering och utformning av vistelseytor studeras noga. Ingångar till punkthusen ska finnas från takterrasserna. Komplementbyggnader såsom förråd på det gröna taklandskapet ska gestaltas med omsorg och kan med fördel kläs med klätterväxter eller gröna tak och bidra till gårdens grönska. Taklandskapet ska ha minst 4 stycken större håltagningar som släpper ner dagsljus till parkeringen. Genom öppningarna ska träd kunna växa upp, vilket skapar ett grönare intryck både för parkeringen under tak och för taklandskapet. För att träden ska kunna överleva krävs det stora träd redan vid planteringstillfället. Håltagningen över entréer skall ligga inom den beträdbara zonen. Detta för att främja visuell kontakt mellan livet på bjälklaget och marken. Räcken eller motsvarande som skydd mot fall ska placeras indraget från takkant och utformas så att det inte påverkar vyn från taket eller upp mot taket. Snö, regn och höstlöv ska kunna falla ner genom varje öppning. Takterrasserna ska vara rika på växtlighet där väggar, tak och vegetation kommer att användas för att skapa vindskyddade platser. Ett gynnsamt mikroklimat kan skapas genom till exempel spaljéer och vindskydd som inbjuder de boende till att uppehålla sig där. Vistelseytor och sittplatser ska finnas i soliga lägen. Delar av taket ska vara utformat som beträdbart bjälklag med grönytor och hårdgjorda gångstigar mellan takterrasserna. Övriga delar av takterrasserna kan ha en karaktär av ängsyta med lämplig jordmån. I övrigt består ej beträdbara delar av bjälklagsytan av sedum eller motsvarande. Utöver takterrasser tidigare nämnda kommer det att finnas ytterligare aktivitetsmöjligheter såsom boule, basket, m.m. Dessa kopplas samman via promenadslingor. Promenadslingorna ska ha ett organiskt formspråk, förslagsvis i grus eller i platsgjuten betong. Respektive trapphus ansvarar för sin takterrass. Övriga ytor föreslås skötas via en gemensamhetsanläggning. 12
13 Bildförklaringar 1, 2: Håltagning för träd att växa upp. 4: Skiss av takterrass. 3, 5-7: Möjliga utformningar för taklandskap
14 2.3 Sockelvåning 2.4 Närservicelokaler och förskola Bebyggelsens sockelvåningar/bottenvåningar ska ha en medveten arkitektonisk gestaltning. Även förgårdsmarkens utformning är viktig för helhetsupplevelsen av bottenvåningen. Entréer inom området ska utformas som trygga och lättillgängliga miljöer för ankomst såväl i bil som till fots och med cykel. Detta innebär att entreérna ska vara väl skyltade, rätt placerade, ha belysning som skapar en trygg känsla samt vara överblickbara. Entréer till punkthusen under det planterbara bjälklaget ska synliggöras vid ankomst för gående och cyklister från torget. Vid varje entré i markplan under bjälklaget ska håltagningar göras för ökat ljusinsläpp. Lägre bebyggelse i 1-2 våningar ska placeras och utformas för att rama in torget och skapa en välkomnade entrésituation från söder. Tänkbara funktioner i byggnaderna är service- och handel samt förskola. Förskolan kan placeras med anslutning till torget samt med god tillgänglighet till utemiljö. Området ska utformas bullerskyddat genom vall och staket. Liksom punkthusen ska den lägre bebyggelsen ha en organiskt böljande form som uppnås genom ett organiskt format tak och böljande skärmväggar. Byggnaden innanför kan dock vara rektangulär. Funktioner som teknikutrymmen, inlastning, miljöhus etc ska inrymmas under den organiska takformen. Taken ska vara vegetationsbeklädda för att fördröja dagvatten och för att skapa en vacker utsikt från punkthusen. Bebyggelsen ska ha en transparent karaktär för god kommunikation mellan byggnadens insida och torget utanför. 14
15 Bildförklaringar: 1, 3-6: Visualiseringar. 2: Referens håltagning i bjälklag. 7: Referens byggnad med organisk form
16 3. GESTALTNINGSPRINCIPER FÖR MAR- KEN 3.1 Gestaltning av trafikmiljö ALLMÄNT Generellt är det av stor betydelse för Slottsmöllans tegelbruks utveckling att området görs lättillgängligt till fots, med cykel och med buss. Tillgängligheten med bil är redan idag mycket god då området gränsar mot bilvägar i söder och väster. Särskild vikt bör läggas vid att skapa tydliga entrépunkter för att underlätta orienteringen för samtliga trafikslag. De platser och gator som är offentliga och till för allmänheten ska ha en utformning och funktion som tydliggör detta. Gator och platser ska vara vackra och vistelsevänliga stadsrum med en harmonisk skala, rik detaljutformning och genomtänkt möblering. Utformningen av trafikmiljö ska ske i samspel med, och förstärka, det organiska formspråk som är karakteristiskt för Slottmöllans tegelbruk. GÅNG- OCH CYKEL Grundläggande för områdets utformning är att gångoch cykeltrafik prioriteras före framkomlighet för biltrafik. Rörligheten för gående och cyklister är viktig för Slottsmöllans tegelbruk ur flera aspekter. Dels för att tryggt och säkert kunna röra sig inom området, dels för att stärka tillgängligheten till Nissans rekreationsområde. För att möjliggöra ett attraktivt och hållbart stadsdelscentrum är det viktigt att boende och verksamma kan röra sig enkelt mellan Slottsmöllans tegelbruk och närliggande stadsdelar. Möten mellan gång- och cykelväg och bilgata ska utformas så att gång- och cykeltrafik prioriteras och kan ske på ett säkert sätt. Exempelvis kan detta ske genom upphöjda korsningar till förmån för gående och cyklister. Särskilt viktig är prioriteringen längs infartsgatan till inlastningszoner och besöksparkering. Se röda ringar på illustration på följande sidor. Överlag bör bilgator göras så smala som möjligt och gång- och cykelvägar så breda som möjligt. Markbeläggning, belysning och skyltning ska stödja och underlätta för en attraktiv gång- och cykeltrafik. Viktiga gångvägar inom området ska ha en sådan bredd och utformning i övrigt att funktionsnedsatta kan röra sig tryggt och säkert. Särskild omsorg avseende överblickbarhet, belysning och markbeläggning ska tillämpas för entréstråket för gående från busshållplatsen vid Sofiebergsvägen. KOLLEKTIVTRAFIK Eventuell ny dragning av lokalbusslinje ger möjlighet till en hållplats vid Sofiebergsvägen i anslutning till områdets sydvästra del. För kollektivtrafikresande eller gående från söder är entrén från Sofiebergsvägen huvudentrépunkten, som ska utformas välkomnande och med tydlig koppling via ett inbjudande entréstråk fram till kvartersplatsen. Särskilt viktigt är väderkomfort, översikt, belysning och trygghet. En förlängning av cykelvägen längs Sperlingsholmsvägen ska stärka tillgången och kopplingen till omkringliggande cykelnät. Trafikmiljön ska gestaltas för trygghet och säkerhet såväl dag som natt. En medveten belysning ska finnas längs sträckan. 16
17 Entré service service Lekplats Infart bil p-garage Leverans service cykelparkering Parkering service Infart bil bostäder Parkering FÖRSKOLA ny busshållplats Entré förskola Huvudinfart bil Huvudentré fotgängare Ny cykelbana BILTRAFIK OCH VARULEVERANSER Trafikmiljön för besökare till området ska utformas med hög standard avseende trygghet och säkerhet för samtliga trafikslag. Generellt ska trafikytor för bil minimeras och utformas så effektivt som möjligt. För att minska genomfartstrafik och onödig felkörning ska skyltning tydliggöra vilken infartsgata som går till besöksparkering respektive boendeparkering från Sperlingsholmsvägen. Leveranser till handels- och servicelokaler samt förskola sker via inlastningszon och via torget. Inlastningszonen ska minimeras i ytomfattning och kan med fördel ha en markbeläggning som är genomsläpplig och ger ett grönt intryck. PARKERING För att underlätta cykelanvändningen ska cykelparkeringen vara lättillgänglig, nära entréer och upplevas som trygg. Det ska finnas tillräckligt med parkeringsplatser utomhus för besökare av verksamheterna och väderskyddade platser till de boende. Bilparkeringen för besökare utgör en relativt stor del asfalterad yta inom området. För områdets helhetsintryck är det av stor betydelse att parkeringsytorna utformas med trädplantering samt beläggning med möjlighet till markvegetation. Marktegel ska användas för att knyta an till områdets tegelhistoria. En riklig trädplantering ska även bidra till ett gott mikroklimat med en skuggande och vindmotverkande effekt. Nya träd ska väljas ut för att klara en parkeringsmiljö. Vegetationen behöver bästa möjliga förutsättningar i form av skelettjord och automatisk bevattning. Boendeparkering under bjälklag ska utformas med särskilt fokus på trygghet och säkerhet. Se även avsnitt 2.3 Sockelvåning. 17
18 3.2 Gestaltning av parkering och torg TORG PARKERING Den gemensamma torgytan, parkeringen och den lägre bebyggelsen kommer att ha en viktig roll för att skapa ett attraktivt Slottsmöllans tegelbruk. Både för de som bor i området men också som handels/besöksmål för boende i närområdet och övriga Halmstad. Grundläggande för utformning av parkering och torg är en plats med mycket växtlighet och en tydligt grön karaktär. Utformningen ska även samspela med byggnadernas organiska form. Karaktären ska vara ett torg med ett tydligt golv som utgör ett signum för platsen. Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv ha tydliga inslag av tegel. Stora delar hårdgjord yta ska möjliggöra olika rörelsemönster över torget. Torget ska möbleras med grönska i stora sammanhängande upphöjda planteringsytor/öar. Huvudsakligen ska grönskan bestå av träd med en trädkrona som ger skugga. Utöver rena planteringsytor ska aktivitetsöar, kunna innehålla sittplatser på tegelmurar under skuggiga träd, lekredskap för olika åldrar och gräsytor. De valda växterna ska ge området variation under årstiderna med blomning, höstfärger och vackra stammar samt grönska även vintertid. Utöver detta kan perennplanteringar i anslutning till vistelseytor berika upplevelsen. 18
19 Bildförklaringar 1-4: Exempel på gröna parkeringar för bil och cykel. 5: Exempel på cykelparkering under tak. 6-13: Inspiration till sittkanter, planteringar och aktivitetsytor
20 3.3 Förgårdsmark, lek- och rekreationsytor AKTIVITETSYTOR AKTIVITETSYTOR PÅ BJÄLKLAG FÖRGÅRDS- MARK För de boende kommer det att erbjudas olika typer av utemiljöer: förgårdsmark i markplan mot torget, takterrasser (motsvarande gård) till varje punkthus samt neutrala aktivitetsytor för lek och spel uppe på bjälklaget. förgårdsmark I anslutning till den gemensamma torgytan och till respektive bostadsentré ligger förgårdsmarken i form av entrégårdar som används av boende och besökare. Förgårdsmarken ska ha en halvoffentlig karaktär och markera övergången mellan torgyta och entréer till bostadshusen. En halvoffentlig karaktär innebär att gestaltningen är allmänt tillgänglig men i första hand avsedd för boende i punkthusen. Samtidigt ska ytan signalera att besökare närmar sig bostadsentréerna. övriga lek- och rekreationsytor Det kommer även finnas möjligheter till aktiviteter på marken i norr. Aktivitetsytor möjliggör för exempelvis lek, utegym, boulebana mm. Ytterligare ett aktivitetsbaserat element i området är promenadslingan på marknivån, som ska koppla samman entréerna till bostäder och butiker och kan användas av barnen som cykelbana. Förgårdsmarken avgränsas mot det offentliga rummet genom låga murar av tegel som fungerar som rumsskapande element. Förgårdarna i markplan utformas så att man kan röra sig mellan dessa via den slinga som löper runt bostäderna. Förgårdarna ska erbjuda vindskyddade mötesplatser, exempelvis i form av sittvänliga murar, och möjlighet till lek, gärna vid varje entré. Vid entréerna, under bjälklaget, ska cykelparkering, barnvagnsparkering och förrådsytor rymmas. Förgårdsmarken ska vara grön och välkomnande och ha attraktivitet året runt. Materialet ska vara av hög kvalitet för att säkerställa en på lång sikt hållbar boendemiljö. Överlag ska tegel eftersträvas för utformning av förgårdsmarken för att knyta an till Slottsmöllans tegelbruks historia. 20
21 Bildförklaringar 1-8: Odling 2: Tegelkross 3-4 Grönstruktur 5: Lek 6. Grönstruktur i organiska former. 7-8 Tegelmur och kant att sitta på. 21
22 3.4 Material, färg, ljus och skyltning MARKMATERIAL Materialvalet inom Slottsmöllan ska ha sin utgångspunkt i den omgivande miljön och områdets historia. Färgskalan för markmaterialen ska gå i ljusa nyanser. Markbeläggningar är ett viktigt sammanhållande element i området. De material som utgör basen i området är betong, asfalt och tegel med detaljer utförda i stål. Strukturer och färger på markmaterial ska ge tydliga signaler om funktion och användning. Med inspiration från teglets historia i området ska torgets golv och markparkeringen ha tydliga inslag av marktegel. Tegelkross kan exempelvis användas i rabatter och trädplanteringar. Betongplattor ska användas som standardmaterial på gångbanor inom området. Alternativt kan hårt packat stenmjöl eller grus användas. Särskilt avser detta gångbanor på det upphöjda bjälklaget. Torgets golv ska vara betongplattor alternativt natursten eller marktegel lagda i dekorativt mönster. Olika typer av markbeläggningar kan med fördel användas för en varierad design. Asfalt används på körbanor och generellt för cykelbanor inom området. På markparkering kan asfalt användas men ska ha tydliga inslag av marktegel. FÄRGSÄTTNING Slottsmöllans tegelbruk ska ha en karaktär av tegel samt ljusa material i bland annat betong. Området ger ett intryck av klorofyllfärg då växtlighet både på tak och mark är genomgående karaktärsdrag. BELYSNING Slottsmöllans tegelbruk kommer att bli ett tydligt landmärke för stora delar av Halmstad. För att skapa rätt upplevelse av bebyggelsen under de mörka timmarna ska medvetna belysningsprinciper tillämpas. Genom belysning ska punkthusens form och material lyftas fram som ett vackert inslag i landskapet. Medveten belysning av fasader, parkeringar, entréer, platser och stråk bidrar även till en trygg och upplevelserik miljö. Belysningen inom området ska följa tre huvudprinciper; grundbelysning, kompletterande belysning och effektbelysning. Grundbelysningen i området ska utgöras framförallt av belysning längs gatorna och på torget. För att skapa en stark karaktär inom området ska en kompletterande belysning användas på torgytan så att denna framhävs från omgivande gator. Belysningsnivån ska här vara något högre än längs gatorna. Belysningen på taklandskapet ska generellt vara lågmäld och i en intimare skala för att främja möten kvällstid. Lekplats, vattenspegeln på dagvattendammen samt exempelvis fasader och andra gestaltningselement bör effektbelysas med LED-teknik (Light Emitting Diode). SKYLTNING Skyltning inom området ska ha en grafiskt sammanhållen gestaltningsidé. Placering av skyltar både på mark och på byggnader ska samordnas. 22
23 4 5 Bildförklaringar 1-3: Exempel på effektbelysning. 4-8: Exempel på markbeläggning
24 4. GESTALTNINGSKRAV 4.1 Lista med gestaltningskrav Nedanstående lista är en sammanställning över de gestaltningskrav som är särskilt viktiga för att uppnå planförslagets intentioner för Slottsmöllans tegelbruk. Planbestämmelserna på tillhörande plankarta anger att kraven i denna sammanställning ska uppnås för att bygglov ska beviljas. 1.PUNKTHUSEN Punkthusen ska ge ett högt och slankt intryck. Byggnaderna ska upplevas ha en organisk form. Byggnaderna ska effektbelysas för att framhäva bebyggelsens form i landskapet och dess funktion som landmärke. 2.ÖVRIG BEBYGGELSE Byggnaderna ska ges en organisk böljande form. Taken ska vara vegetationsbeklädda. 3.DET GRÖNA TAKET Totalt ska det inom användningsgräns för bostäder finnas minst 9700 kvm planterbart bjälklag. Från denna yta får bostadshusens utbredning avräknas. Minst 5000 kvm av bjälklaget ska vara beträdbart och utformat för stadigvarande utevistelse. Från denna yta får håltagning i bjälklaget avräknas. Bjälklagets kant ska ha en böljande form. Det planterbara bjälklaget får överbygga del av lokal för centrumändamål. Minst 4 större håltagningar ska göras i bjälklagets yta för att ge plats för träd att växa upp genom bjälklaget och möjliggöra ljusinsläpp och skapa kontakt till parkering och entréer. Minst 4 träd ska planteras i marknivå för att kunna växa upp genom håltagningarna i bjälklaget. Under det gröna taket ska parkeringsytor utformas med god ljussättning samt med hög standard avseende trygghet och säkerhet. 4. UTFORMNING AV MARKEN Torgytan ska utformas och gestaltas så att torget uppfattas som en gemensam plats för hela området. Omgivande funktioner ska visuellt och rörelsemässigt knytas samman genom torgets utformning. Torget ska gestaltas och innehålla ytor och möblering för både avkoppling och aktivitet för såväl barn som vuxna. På torget ska det vara välförsett med sittmöjligheter nära entréer, längs rörelsestråken och i goda sollägen. Förgårdsmarken, dvs marken närmast bostadshusens entréer, ska vara planterad och ha en halvoffentlig karaktär samt vara försedd med sittmöjligheter. För att knyta an till platsens historia ska tegel användas som del av områdets markbeläggning och gestaltning. 5. TRAFIKMILJÖ För att skapa en trygg och säker trafikmiljö ska gator och gång/cykelvägar ha en rik detaljutformning, harmonisk skala, god ljussättning samt vara överblickbara. Möten mellan gång-cykelväg och bilgata ska utformas så att gång- och cykeltrafik prioriteras och kan ske på ett säkert sätt. 6.ENTRÉER Samtliga huvudentréer i området, både till bostäder, närservice och förskola, ska vända sig mot torget. Punkthusens huvudentréer ska placeras på markplan. Utgång till takterrass på planterbart bjälklag ska finnas från trappuppgång. Entrésituationen ska vara tydlig med en ljus, trygg känsla samt god ljussättning vid ankomst både till fots och cykel samt med bil. Det ska finnas ljusinsläpp i det planterbara bjälklaget i anslutning till punkthusens entréer och parkering. 7.PARKERING Utformning av cykelparkering samt antal platser inom området ska vara i överensstämmelse med Halmstad kommuns Teknik och Fritids riktlinjer. Markparkeringen till närservice och förskola ska ges ett grönt intryck med en hög andel vegetation. Under det planterbara bjälklaget ska boendeparkering placeras. 8.SKYLTNING Skyltning inom området ska ha en grafiskt sammanhållen gestaltningsidé. Placering av skyltar både på mark och på byggnader ska samordnas. 24
SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM
SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens
4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER
4. HANDEL HANDEL På östra delen av området föreslås en handelsplats med inriktning mot storskalighandel och livsmedel. I tre av kvarteren kommer bostäder kombineras med handel i bottenvåningarna. En unik
GESTALTNINGSPROGRAM. kvarteret Höken. kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 ANTAGANDEHANDLING. tillhörande detaljplan för
GESTALTNINGSPROGRAM kvarteret Höken tillhörande detaljplan för kvarteren Höken, Väduren, Näbben och fastigheten Mesen 13 Vårt diarienummer med närområde inom Kneippen i Norrköping den 22 maj 2012 reviderad
GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1
GESTALTNINGSPROGRAM ÄLTA 26:1 OCH DEL AV ÄLTA 10:1 DECEMBER 2011, JUSTERAD MAJ 2012 S J ÖGR E N A RKI TEKTER A B 1 SYFTE 3 NULÄGESBESKRIVNING 4 GESTALTNINGSIDÉ 5 ALLMÄN MARK 7 KVARTERSMARK Tillgänglighet
IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD
IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM FÖR HALMSTAD 9:173 SLOTTSMÖLLANS TEGELBRUK HALMSTAD MEDVERKANDE I GESTALTNINGSPROGRAMMET HALMSTADS KOMMUN Charlotte Örnbring, planarkitekt Sara Jakobsson, exploateringsingenjör
GESTALTNINGSPROGRAM GRANSKNINGSHANDLING. tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen. med närområde inom Kneippen i Norrköping
GESTALTNINGSPROGRAM tillhörande detaljplan för del av kvarteret Mesen med närområde inom Kneippen i Norrköping Vårt diarienummer den 27 augusti 2015 GRANSKNINGSHANDLING 2(8) Innehållsförteckning Syfte
Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123
2011-01-10 Sid 1 (9) Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123 Gestaltningsprogram INLEDNING... 2 FÖRUTSÄTTNINGAR... 2 BEBYGGELSE
Gestaltningsprogram. Bilaga till planbeskrivningen. Utställningshandling 1(6) SPN-00/0000
Gestaltningsprogram Bilaga till planbeskrivningen SPN-00/0000 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Ljura 1:2, med närområde (bostäder vid Albrektsvägen) inom Ljura i Norrköping den 6 februari
1 Befintliga förhållanden
Norsborgsdepån Gestaltningsprogram byggnader och yttre miljö Innehållsförteckning 1. Befintliga förhållanden 1.1 Byggnader och nuvarande användning 1.2 Landskap 1.3 Vägar 2 Förändringar 2.1 Markingrepp
LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08
LÄRKETORPET GESTALTNINGSPROGRAM BILAGA TILL DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER I LÄRKETORPET ETAPP 1 2011-12-08 ILLUSTRATIONSPLAN skala 1:2000/A3 ÖVERBYVÄGEN BOSTÄDER & VERKSAMHETER 3-5 VÅN återvinningsstation A
FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten
STADSBYGGNADSKONTORET STADSBYGGNADSPRINCIPER, ETAPP 4 PLANAVDELNINGEN SID 1 (9) 2016-05-23 FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER UNDERLAG ETAPP 4 Årstafältet - en plats för möten Illustration Archi5 Box 8314,
Gestaltningsprogram. Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1
Gestaltningsprogram Detaljplan för del av fastigheten Magnarp 64:1 SYFTE Syftet med ett gestaltningsprogram är att underlätta samarbetet mellan fastighetsägare och kommun genom att illustrera och tydliggöra
KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20
V KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN 2014-05-20 Flygfoto över Huddinge, planområdet markerat med rött Kvalitetsprogram Dp Brandstegen Detta program har tagits fram av representanter för miljö-
GESTALTNINGSPRINCIPER
BILAGA PLANBESKRIVNING GESTALTNINGSPRINCIPER Volym och skala Kvarteret mellan Norra Promenaden och Slottsgatan tredelas av gatorna i två husgrupper med bostadsbebyggelse och en med hotellverksamhet/kontor.
Gestaltningsprogram Norrsätra verksamhetsområde, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07
, Väsjön, Edsberg Laga kraft 2014-03-07 Dnr 2008/721 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och mål 3 Bakgrund 3 Planområdets läge samt syfte 3 Beskrivning av området 3 Överordnad struktur- och gestaltningsidé
Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande
PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som
Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)
Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan
FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE
FRAMTIDENS SELMA Det goda vardagslivet En gåvänlig stadsdel. En mötesplats för alla åldrar. Allt du behöver i vardagen. Goda förbindelser och gröna områden. Vi talar om det nya Selma Lagerlöfs Torg. Tillsammans
PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen
Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Livsmedelsbutik i Lindalen Kumla 33:2 samt del av Kumla 3:1264 och Snickaren 1. Inom
Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde
1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning 3 Övergripande gatustruktur...4 Allmänna mål för den offentlig miljö. 6 Tillgänglighet och trygghet.. 6 Ljussättning..6 Ljussättningen av Hyllie
Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen)
KS06.233 Detaljplan för bostäder på Skiffervägen Hunstugan 1:129 m fl, Lerums kommun Gestaltningsprogram - Utställningshandling (samma som samrådshandlingen) SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Planenheten 2010-08-17
Drottningtorget - Framtidens torg. Trollhättan
Drottningtorget - Framtidens torg Trollhättan »» Drottningtorget - Ett torg för Trollhättans invånare, ett torg för framtiden. En flexibel aktivitetsyta för bl a fotboll, basket, handboll och volleyboll.
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande
Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29
Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen
FÄRJESTADENS HANDELSOMRÅDE GESTALTNINGSPROGRAM Bilaga till detaljplan för del av Algutsrum 20:10 Brofästet, östra delen. Dnr 06/67, 2009-05-08 Mörbylånga kommun Miljö- och byggnadsförvaltningen INNEHÅLL
STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) PLANBESKRIVNING PLANHANDLINGAR
Detaljplan för bostadshus inom del av STENUNG 1:107 m fl. (Janssons väg) Stenungsund, Stenungsunds kommun Dnr 0194/06-214 Tillhör Kommunstyrelsen i Stenungsund beslut 2009-05-18 108 Agneta Dejenfelt Sekreterare
Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.
2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga
INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2. 3. FÖRENLIGT MED 3 OCH 4 kap. MB... 3 4. PLANDATA... 3
Detaljplan för SMEDEN 13 Falköpings tätort (SAMRÅDSHANDLING) Riktlinjer för hägnad - Plank, mur, staket, spaljé & pergola 0 INNEHÅLL 1. HANDLINGAR... 2 2. PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND... 2 3. FÖRENLIGT MED
KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04
KALKBROTTET NV - VÄSTRA PARKEN GESTALTNINGSPROGRAM FÖR YTTRE MILJÖ 2010-10-04 Vision och målsättning Innehållsförteckning ANNETORPS GÅRD Förutsättningar/allmänt 2 Höjdutredning 3 Analyser 5 Funktioner
På våran gård En pusselbit med egen identitet
På våran gård Nöjda hyresgäster hållbart byggande. Ålidhem har som område genomgått en klassresa från i det närmaste ett miljonprojekt där produktion och kranspår styrde utformning till ett bevarandevärt
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214
GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN.2010.10.214 Februari 2015 Gestaltningsprogrammets status Gestaltningsprogrammet är ett
7:9. Rydebäck, Ärendet. att tillämpa samt. bety- 26 augusti 2014. Bengt Larsen Ordförande. Bilagor Begäran om. planändring.
HELSINGBORGS STAD Stadsbyggnadsnämnden 26 augusti 2014 Ärende nr 7:9 Handläggare: Nina Begovic, 042-100 52 94 Stadsbyggnadsnämnden Planuppdrag för del av fastigheten Rya R 1:30, Helsingborgs stad,, Dnr
Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 ANTAGANDEHANDLING. Gredelbyvägen
Handläggare Datum Diarienummer Menna Hagstroem 2011-11-22 PLA 2011/20005-1 telefon 018-34 70 98 Ändring genom tillägg till detaljplan för Gredelby 7:75, Knivsta kommun Enkelt planförfarande ANTAGANDEHANDLING
GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling
GESTALTNINGSPROGRAM Samrådshandling 2013-08-29 Detaljplan för ERIKSBERGS VERKSAMHETSOMRÅDE Del av Marstrand 6:7 m.fl. Kungälvs kommun, Västra Götalands län 1 INNEHÅLL DETALJPLANEN 3 Inledning 3 Detaljplanens
Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun
2014-07-18 SBN 2014-08-26 10-38x Utställningshandling Detaljplan för Del av kv. Yrkesskolan Tumba, Botkyrka kommun Gestaltningsprogram Referens Raad Al Khafagy SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Stadsbyggnadsenheten
Planbeskrivning. Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE GRANSKNINGSHANDLING 2016-04-26 HANDLÄGGARE: JOHANNA SUNDQVIST Planbeskrivning Andersberg 32:1, Månskensgatan Detaljplan för bostäder med utökad byggrätt Gävle kommun, Gävleborgs län
Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG Partille kommun, Västra Götalands län
2008-03-03 Handläggare Karin Telldén Tel: 031-792 12 02 ANTAGANDEHANDLING Diarienummer KS 2007:80 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-28 Laga kraft 2009-06-25 Detaljplan för bostäder vid MÅNS OLAS VÄG
10 Gaturummets innehåll
10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,
hvit f e ld t sg ata n 7 & 9
hvit f e ld t sg ata n 7 & 9 N-table N-table är ett bord för både inom- och utomhusbruk. Underrede av galvaniserat stål och längd bordsskiva av grå betong. Utmärkt som t ex cafébord i offentlig miljö.
Gestaltningsprogram. Kavallerivägen/Rissneleden
Gestaltningsprogram Kavallerivägen/Rissneleden 2013 03 27 Inledning BAKGRUND Planering för sydvästra Rissne har pågått i flera år. Området är utpekat som ett förändringsområde i Fördjupad översiktplan
Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand
GESTALTNINGSPROGRAM Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand Översikt av planerad bebyggelse i Frösjöstrand. GESTALTNINGSPROGRAM Sid 1(5) Syfte Syftet med detaljplanen är att omvandla det befintliga
Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län
Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta
Myndigheter, organisationer, föreningar, kommunala nämnder med flera
2015-11-03 Dnr PLAN 2014.25 Detaljplan för del av Söderby 1:751 m.fl., Biltema Handen SAMRÅDSREDOGÖRELSE BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade 2014-05-26, 130 att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta
Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter
2012-01-25 Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter Är det dags för Hallmans monumentalbyggnad från 1905 eller inte? Carl-Henrik Barnekow Utredning för omvandling av busstorget Bilden på
Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun
Illustrationsplan, Brunnberg&Forshed arkitekter 061107. Kvalitetsprogram för Kv. Trädgårdsbruket, Kumla 3:1130 m fl. i Trollbäcken, Tyresö kommun I 2007-02-27 I KVALITETSPROGRAM sid 2/9 Innehåll Motiv
Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING. Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede
Samrådshandling Enkelt planförfarande 2014-12-01 PLANBESKRIVNING Förslag till detaljplan för fastigheten FISKETORP 1:28 Fisketorp Hede Munkedals kommun Västra Götalands län Infarten till Fisketorp med
Detaljplan för BERGHEM 16:2. Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län PLANBESKRIVNING. ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214
ANTAGANDEHANDLING Diarienummer PBN 2010/0291 214 Detaljplan för BERGHEM 16:2 Berghem, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättat 2010-11-01, reviderad 2011-04-04 Planarkitekt Åsa Svensson 1 (8) HANDLINGAR
PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden
2012-11-20 Dnr 2012/31-BN 213 Marie Ahnfors Tel 021-39 32 94 Byggnadsnämnden Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås PLANUPPDRAG Syfte Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att komplettera
Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
1(9) Stadsarkitektkontoret 2014-04-16 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2010.10.214 GESTALTNINGSPROGRAM
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje. Samhällsbyggnadskontoret. Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214
Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING Detaljplan för Urberget 2 och 19 inom Ronna i Södertälje Arkivnummer: 0181K-P1642A Dnr: 2010-01312-214 Upprättad 2013-05-15 Laga Kraft 2013-07-09 LAGA KRAFTHANDLING
HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012
- SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012 INNEHÅLL 1 NR I ORIENTERINGSPLAN INNEHÅLL sid 2 1 ÖVERSIKT 3 9 2 ILLUSTRERAD PLAN 4 3 4 3 HANINGE LIFE - DET CENTRALA TORGET 5-6 6 4 BUSSTERMINALEN 7 5 7 10 5 6 7 TORGSTRÅKET
Dnr 2014/0547-31. GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län
Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM Tillhörande bostadsområde Äppelbacken del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo kommun, Gävleborgs län Upprättad i mars 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets syfte och bakgrund
Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation, 11-05-19
Arlöv INDUSTRI- BYN INDUSTRI- BYN Identitet idag Önskad identitet Grönytor Aktiverade grönytor Vatten Större vägar Stadskärna Järnväg Kommunens grönstruktur 0 100 m 500 m 1000 m Föreslagen grönstruktur
Gestaltningsprogram Kamelian 2. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Gestaltningsprogram Kamelian 2 Samhällsbyggnadsförvaltningen Situationsplan 2 Gestaltningsprogram Kamelian 2 Vy från Nejlikan Bakgrund och syfte Gestaltningsprogrammet har till syfte att beskriva utformningen
LINGHEM - MANSTORP MANSTORPS ÄNGAR. Markanvisning Februari 2016. Manstorps ängar
MANSTORPS ÄNGAR Manstorps ängar 1 Markanvisning Februari 2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Förutsättningar i området i Linghem... 4 Kvaitéer och siktstråk... 5 Det offentliga och privata rummet... 5 Gårdsgatan,
Skolan är en viktig symbol för
rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild
Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1
FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län Samrådshandling 2013-10-14 Stadsbyggnadsförvaltningen Dnr SBN 2012-126 Detaljplan för kv Trätälja 6 och 10 Planbeskrivning
Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31
Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning
Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo
2011-09-01 1 (7) Startpromemoria KFKS 2011/374-214 Kommunstyrelsen Startpromemoria för stadsbyggnadsprojekt Orminge 42:1 i Boo Sammanfattning Fastigheten Orminge 42:1 är centralt belägen i Orminge. Byggnaden
Sammanfattning av styrelsens yttrande
2014-08-20 1 (8) HSB BRF KALLKÄLLAN Medlem i HSB Stadsbyggnadskontoret Box 2554 403 17 Göteborg YTTRANDE ÖVER DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER VID MJÖLKTORGET Diarienummer: 0688/09 Styrelsen för HSB Brf Kallkällan
Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2015-04-23 1 (8) Christian Nützel planarkitekt Diarienummer 2012 KSM 0101 Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23
TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen
Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun
SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen
Kvalitetsprogram för Tyresö Centrum. februari 2008
februari 2008 P:\2146\2126174 Tyrö kvalitetsprogram\17 PRESENTATIONSMTRL\Kvalitetsprogram_080220 Dokumentinformation Beställare Tyresö Kommun Dokumentstatus februari 2008 Konsult SWECO VBB AB Box 340 44
Dnr BTN14/86. Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186. Stavsjö. Nyköpings kommun. Samrådshandling. Planbeskrivning. Upprättad 2015-03-03
Dnr BTN14/86 Detaljplan för Stavsjö 2:191, 2:187 samt del av 2:186 Stavsjö Nyköpings kommun Samrådshandling Planbeskrivning Upprättad 2015-03-03 Dnr BTN 14/86 2/11 Planhandlingar Detaljplanen består av
Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014
Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum
GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården
GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt
datum 2016-06-23 Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö
V 150818 datum 2016-06-23 diarienummer SBK-2015-827 ÄDp 5487 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för fastigheten BÖLJAN 5, Möllevången i Stadsområde Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS
H-E Åslin Arkitektkontor 2016-04-28
H-E Åslin Arkitektkontor 2016-04-28 Översiktsbild över området kring Vivsta skola Detaljplan för centrum och bostäder i område vid tidigare Vivsta Skola Vivsta 19:1 m.fl. fastigheter Timrå kommun i Västernorrlands
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö
SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun. Dnr. Plan.2012.2.
Dnr. Plan.2012.2 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Kvantumvallen, Del av fastigheten Vägskälet 17 m.fl. Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm
Kommentar: Fettavskiljare och andra krav som ställs på denna typ av byggnation kommer beaktas i bygglovsskedet.
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för Kv Trädgården i Piteå kommun, Norrbottens län A. Hur samrådet har bedrivits Samrådsredogörelsen är en sammanfattning av inkomna yttranden under samrådet. Förslaget har
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling 2011-05-05
E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Objektnummer 8448590 Titel: E4 Förbifart Stockholm, Arbetsplan Gestaltningsprogram
Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3
1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera
Markheden 4:61 mfl, Furugården
PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-09-10 Dnr: 10BMN242 Handläggare: Sari Svedjeholm Antagen av BMN: 2010-10-27 Laga kraft: 2010-11-25 Markheden 4:61 mfl, Furugården Detaljplan för vård och särskilt
träbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd
Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET. Rev. 2010-06-14
UPPRUSTNING AV ASKIMSBADET Rev. 2010-06-14 FÖRUTSÄTTNINGAR DÅ......OCH NU Svårt vägval P grusyta Trasigt staket Vid grinden Planer Lä/lek Otydlig gräns sand/gräs Stora öppna gräsytor Lä/lek P asfalt Otydlig
Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!
Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.
Gamla staden 7:1, Slottshöjden. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Gamla staden 7:1, Slottshöjden Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att möjliggöra bostäder och
utbyggnad av vårdcentral i Furulund,
PLANBESKRIVNING 2015-09-29 STANDARDFÖRFARANDE (SAMRÅDSHANDLING) KS/2015:103 Detaljplan för utbyggnad av vårdcentral i Furulund, Skulltorp 1:884, Partille kommun Planhandlingar Plankarta i skala 1:500 Illustrationskarta
PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Getabrohult 1:9 m fl GRÖNKULLEN Bollebygds Kommun, Västra Götalands län. Antagandehandling 2006-08-29
PLANBESKRIVNING Detaljplan för Getabrohult 1:9 m fl GRÖNKULLEN Bollebygds Kommun, Västra Götalands län Antagandehandling 2006-08-29 En planbeskrivning skall underlätta förståelsen för planförslagets
SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29
325 Tillägg till detaljplan för Frigga och Freja, Lidköpings kommun SAMHÄLLSBYGGNAD Plan-Bygg Antagen SBN 2012-01-31 8 Laga kraft 2012-03-29 Tillägg till detaljplan för kvarteren Frigga och Freja, Lidköpings
P LANBESKRIVNING. fastigheten Valsen 4 med närområde 1(11) Exempel på typförskola i Rambodal, GKAK arkitekter. tillhörande detaljplan för
1(11) P LANBESKRIVNING Exempel på typförskola i Rambodal, GKAK arkitekter. tillhörande detaljplan för fastigheten Valsen 4 med närområde inom Navestad i Norrköping, fysisk planering den 5 maj 2011 A N
Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås
Helena Hansson Tel 021-39 23 68 DP 1650 2008-04-15 Dnr 06:10227-BN 540 Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar
Analys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.
Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är
Uteserveringar i Borås Stad
Uteserveringar i Borås Stad Bild: Superstudio INLEDNING INLEDNING Våra gator, torg och parker är en tillgång för stadens alla invånare och besökare. En levande och attraktiv stadskärna kräver planering
SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430. inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni 2012
SOLNA STAD 1 (9) Stadsbyggnadsförvaltningen Caroline Novak 2013-03-06 SBN 2010:1430 Utställningshandling Planbeskrivning Spårområde vid kv Tegen inom stadsdelarna Skytteholm och Hagalund, upprättad i juni
RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER
1454 C RIKTLINJER OCH REKOMMENDATIONER för placering och utformning av bebyggelse i del av Överenhörna-Ekensberg 1:23 LUNDHAGEN P 03001, 2006-05-31 Syfte Denna handling utgör ett komplement till planbestämmelserna
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD
DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN Viktoria 22 M FL TÅGABORG HELSINGBORGS STAD Upprättad den 24-09-2013 NORMALT PLANFÖRFARANDE Antagen av kommunfullmäktige. Laga kraft.. Genomförandetid t o m Dnr 1404/2010 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING
1 (5) Detaljplan för fastigheterna Hartvigsgård 27 och 28 inom Backen i UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län HANDLINGAR Detaljplanen omfattar följande handlingar: Denna planbeskrivning Plankarta med bestämmelser
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015
Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen
PLANBESKRIVNING 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG
STADSARKITEKTKONTORET planavdelningen 1 (5) UTSTÄLLNINGSFÖRSLAG 2005 04 08 TILLHÖR REV. 2005 09 15 TILLHÖR REV. 2005 11 28 Detaljplan för fastigheten Pelikanen 8 i Norrtälje stad. Dnr 04-10234.214 PLANBESKRIVNING
P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping
1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,
Del av Västerås 4:86. Detaljplan för: Vallby, Västerås
DP 1781 Detaljplan för: Del av Västerås 4:86 Vallby, Västerås GRANSKNINGSTID: 3 oktober 25 oktober 2013 Granskningshandling, 2013-09-26, dnr: 2011/104-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN
Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län
Detaljplan för Gräsvallen 5 inom Gräsvallen 5, Karlstads kommun, Värmlands län Arkivnr. 1780K-36-P2014/20 Upprättad 2014-10-06 Antagen av SBN 2014-10-22, 12 Laga kraft 2014-11-19 Stadsbyggnadsförvaltningen
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN
PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...
Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun
Diarienummer 2005/20015-1 Detaljplan för Kåbo - Kungsgärdet Uppsala kommun ANTAGANDEHANDLING Handläggare: Per Jacobsson, planeringsarkitekt Tengbom Stockholm.. Tfn 08-412 53 45, e-post per.jacobsson@tengbom.se