EMAS 2014 REDOVISNING
MILJÖPOLICY Vi på GöteborgsOperan drivs av lust och delaktighet, är engagerade, professionella och nyskapande. Vi strävar efter hållbarhet ur socialt och ekologiskt perspektiv, och har arbetssätt där alla resurser används klokt och ansvarsfullt. Som samhällsaktör med kreativitet, modernt synsätt, nyfikenhet och öppenhet strävar vi att varsamt röra oss genom tillvaron. Vi är med och skapar ett samhälle där mångfald och ansvarstagande utveckling leder till ett gott liv nu och för kommande generationer. GöteborgsOperan är en miljöcertifierad verksamhet vilket innebär att vi uppfyller gällande miljölagstiftning, våra uppdragsgivares förväntningar och arbetar systematiskt och strategiskt med hållbarhetsfrågor. Varje dag. Ronnie Hallgren, vd
Innehåll Miljöpolicy 2 Om miljöredovisningen 2 Framsteg och utmaningar 4 Miljöprogrammet 2014 2016 med uppföljning 2014 och delmål 2015 8 Miljöorganisation 9 Miljöledningssystemet och revisioner 10 Miljölagstiftning och andra krav Bilaga Kärnindikatorer enligt EMAS III
2/10 Om miljöredovisningen Miljöredovisningen för 2014 utformad enligt kraven i EMAS förordningen, EU:s frivilliga miljöledningsoch miljörevisionsordning. Tillsammans med våra kärnindikatorer i bilagan har redovisningen granskats och godkänts av ackrediterad miljökontrollant nummer 1002, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Emas redovisningen innehåller fördjupad information om GöteborgsOperans miljöarbete, miljöorganisation, ledningssystemet och uppföljningen av miljömål för verksamhetsåret 2014 inom miijöprogrammet för 2014 2016, med delmål för 2015. En sammanställning av kärnindikatorer för verksamheten under 2014 finns i bilagan. Information om verksamheten generellt, dess omfattning, besökssiffror, information om tillgänglighetsoch jämställdhetsarbete under året 2014 hittas i GöteborgsOperans separata årsredovisning, i förvaltningsberättelsen. Framsteg och utmaningar GöteborgsOperan har sedan 2001 arbetat strategiskt med hållbarhetsfrågor. Som kulturinstitution har vi en viktig samhällsroll att spela och många utmaningar att möta: som inköpare av varor och tjänster, en stor arbetsplats, en mötesplats för allmänheten och även som en internationell kulturaktör. Hos oss börjar oftast förändringarna som initiativ och idéer hos operahusets medarbetare. Det är medarbetarnas engagemang och kunskaper som är nyckeln som får även bredare genomslag då vi alla kan inspirera varandra. På det sättet kan bikuporna finnas på operahusets tak och den färdigslungade honungen säljas i OperaShopen. Skörden under hösten 2014 såldes slut på bara en timme. Tack vare miljöombudens engagemang kunde GöteborgsOperan ha invigning av Göteborgs första Framtidsveckan på lilla scenen och vår foajé omvandlades till en mötesplats för lokala kämpar för biologisk mångfald. Då hade vi möjlighet att lyfta de positiva exemplen och öka medvetenheten om att det går att ställa om, förbättra och utveckla det lokala samhället. Våra medarbetare agerade som ambassadörer för hållbar utveckling, och visade med sin handlingskraft också glädjen i förändringsarbetet. Tillsammans letar vi ständigt efter nya områden där miljöarbetet kan bli bättre och tack vare årliga effektiviseringar minskar vårt totala energibehov stadigt varje år. Nu har vi lyckas ta ännu ett steg framåt solceller på taket. Nästan 700 m 2 av GöteborgsOperans tak, motsvarande nästan tre tennisplaner, är nu täckt med solceller. De kommer att alstra 107 000 kw per år ungefär lika mycket som fem villors energiförbrukning under samma tid. Det glädjer oss att kunna köra elfordon på egenproducerad solel, även under de mest gråa dagarna. Operahuset har både el och fjärrvärme märkt Bra Miljöval och fjärrkyla med älven som källa. Våra nya hissar drar endast en tredjedel av energin jämfört med de gamla, delvis för att de också alstrar energi när de åker neråt. Vi byter systematiskt till alltmer energisnål teknik, inte minst på belysningssidan. Våra scener kräver mycket ljus och vi använder mer och mer LED teknik i scenproduktioner. Energibesparande åtgärderna leder till att vi kan ha intensivare aktivitet i huset utan att samtidigt öka den totala energiförbrukningen. Det som drar mest energi i den stora byggnaden är ventilationssystemet, där aggregat flyttar stora luftmassor. Detta syns mest då vi har mycket aktivitet i huset, som till exempel under 2014 i och med musikalen Kristina från Duvemåla, som ledde till ökad förbrukning av elektricitet.
3/10 GöteborgsOperananvänderlivscykelperspektivet iproduktionerdärtillvaratagande,återanvändning ochåtervinningärnyckeln.viharökatvårtbidrag tilldencirkulärasamhällsekonomingenomutökad materialåtervinningavavfallsåattdetidagutgör hela61procent.dettainkluderardenbiologiska fraktionensomgårtillbiogasproduktion. Utsorteringenavbioavfalletpåbörjadesunder hösten2013,men2014harvaritdetförstahela åretdåviharbidragittillproduktionenavett förnybartfordonsbränslesomviocksåsjälva användervidtransporter. Vikanskeärettovanligtoperahusmedbåde EMASregistreringochISO14001 certifiering, samtsvanenmärktrestaurang,mensystematiskt arbetssättochtredjepartsgranskninghjälpeross atttydligtsevadvikanförbättraochutveckla. Mångaavåtgärderna,inteminstinom energiområdetochresurshushållningenledertill långsiktigtgodekonomiförverksamheten. Förvårpublikmärkskanskevårtengagemangi miljöfrågormestirestaurangendärmanmedgott samvetekannjutaavgodochekologiskthållbar matochdryck.under2014lyckadesviöka andelenekologiskalivsmedelibudgetenmedtio procentenheter,tilltotalt44procent.men miljöarbetetsomriktarsigmotpubliksträckersig längreäntillvalavlivsmedel digitaliseringav exempelvisbiljettförsäljningenminskarpublikens onödigaresorochtidsanpassningav föreställningarnaökarmöjlighetenattkunnavälja kollektivafärdmedeltillochfrånvåraevenemang. Viharpåvårhemsidalyftframdessamöjligheter ochärocksågladaattdetfinnsgottom hållplatserochlånecykelsystemalldelesi närhetenavoperahuset.vijobbarständigtmed attminskamiljöpåverkanfråntrycksaker,minska mängdernaochanpassatillutvecklingenoch besökarnasbehov.vianvänderossavettlokalt Svanenmärkttryckeriochvåratrycksaker,bland annatgeneralprogrammet,ärmiljömärkta. Idagfinnsmångaavvårautmaningarinom upphandlingochuppföljninginomde kompliceradeinternationellaleverantörskedjorna. Vivillfortsättautvecklavåraochleverantörernas kunskaper,medvetenhetochengagemang. GöteborgsOperanbehöverställabraoch relevantakravsomledertillpositivutvecklingoch transparenta,konstruktivadialogermed professionella,utvecklingsinriktadeleverantörer ochentreprenörervianlitarochupphandlar. Publikensresortillochfrånvåraföreställningar ochevenemangärenviktigtutmaningsomvi arbetarmed.viförsökerhittabrasättatt stimuleraenmerhållbarkonsumtionavvåra tjänster. Äveninomtjänsteresor,transporter,energioch kretsloppsanpassningbehövervipågöteborgs Operansamverkamedsamhälletsolikaaktörer förattnålängreiomställningentillettfossil oberoendesamhälle.detärsvårtattnålångtsom enisoleradverksamhet. Mycketlängrekanvinåtillsammans!
4/10 Utfall 2014 för miljömålsprogrammet 2014 2016 Resultat från första året med miljöprogrammet som sträcker sig till och med 2016 redovisas nedan. Generellt kan man konstatera att arbetet har varit framgångsrikt och flera miljömål som GöteborgsOperan trodde vara för djärva och mycket svåra att uppnå i tid, visade sig bli uppnådda och i vissa fall överträffade redan under första året. Många utmaningar kvarstår för att hinna med omvärldens utveckling och kunna möta intressenternas alla förväntningar. Delmål för 2015 presenteras per målområde, den sista raden i matriserna. I matrisen nedan visar färgindikation i tredje kolumnen trenden för respektive delmål: Grön innebär god framgång inom målområdet. Det detaljerade miljömålet för 2014 är uppfyllt inom angiven tid. Gul indikation innebär att fler insatser behövs inom målområdet för att uppnå önskvärd miljöprestanda. Röd indikation innebär att trenden pekar åt ett motsatt håll jämfört med den övergripande målsättningen. TRANSPORTER Övergripande mål: Minska klimatpåverkan från transporterna År 2016 drivs tjänstefordon (personbilar) med förnybara bränslen År 2016 är klimatpåverkande utsläpp från person- och godstransporter max 2011 års nivå Delmål 2014 Utfall 2014 Kommentar Minska förbrukning av fossila bränslen för vägtransporter och tjänsteresor inom verksamheten jämfört med 2013. Antal körda mil med tjänstebilar (pers bil reg) totalt och per Antal flygmil i tjänsten totalt och per bensin: 1799,9 liter diesel 13918,8 liter fordonsgas: 2189 kg grön el: 1373 kwh tot: 4104,8 mil 7,24 mil/ tot: 129 800,9 mil 229,1 mil/ Bensin: minskad användning med 39,6 % jmf 2013 (2982 liter) Diesel: användning ökat med 14% jmf 2013 (11951 liter). Förbrukningen av bränslen omfattar förutom tunga transporter även uppskattade mängder från användningen av privata bilar som körts i tjänsten. Tjänsteresor med GOs tjänstebilar minskat kraftigt. Privata bilar i tjänsten har under 2014 används mer i tjänsten än 2013. 2014: 2222 mil, 3,92 mil/ 2013: 1804 mil, 3,29 mil/ Användningen av de förnybara bränslen har ökat jmf 2013. Fordonsgas(50 % fossil/50% biogas): Ökning med 547,4 kg (33%) jmf 2013 (2052 Nm3 motsvarande 1641,6 kg). En lätt lastbil och en personbil (bi duel). El: Ökning med 675 kwh (nästan 97%) jmf 2013 (tot 698 kwh). Bra Miljöval el (förnybar), samt från oktober 2014 egenproducerad sol el. Fortsatt stadig minskning jmf 2013: 4669 mil, 8,52 mil/ Tidigare info för 2013 var en felberäkning (tot 6450 mil och 11,77 mil/åa) på grund av bilar som inte var registrerade som personbilar utan lätta lastbilar var medräknade av misstag. Tjänsteresor (mil) med flyg har ökat jämfört med 2013: 87 652 mil, 160 mil/ Beräkningen kommer från leverantör av resetjänster. Extraordinärt år för Danskompaniet som fick turnera extra mycket under 2014.
5/10 TRANSPORTER Delmål 2014 forts. Sammanställd klimatpåverkan från transporter och tjänsteresor Utreda möjligheter för (intern) klimatkompensation för flygresor i tjänsten och turnéverksamheten Planera för en helt fossiloberoende turné med transporter och resor inom Sverige Utfall 2014 tot: 155,12 ton väg: 42,78 ton flyg: 108,8 ton Klimatkompensation kommer att införas via VästraGötalandsregionen se kommentar Kommentar Den totala mängden klimatpåverkande utsläpp har minskat något, tot 2013: 157,19 ton CO2 eq väg 2013: 48,85 ton (2014 år minskning) flyg 2013: 108,34 ton (2014 år ökning) Under den interna utredningen av möjligheter att samverka med andra organisationer kring klimatkompensation har Västra Götalandsregionens miljöavdelning (dåvarande miljösekretariatet) meddelat om att förslaget till regiongemensamt klimatkompensationssystem har tagits fram på uppdraget av miljönämnden och kommer att under 2015 lämnats för beslut till Regionfullmäktige. GöteborgOperan kan lämna remissvar under våren 2015 Frågan kommer att arbetas in i Skövdescenens systematiska miljöarbete med regionala turnéer i och med miljöcertifiering under 2015.Ingen separat plan har tagits fram under 2014 för fossiloberoende regionala turnéer Delmål 2015: Minska förbrukning av fossila bränslen för vägtransporter och tjänsteresor inom verksamheten jämfört med 2014. ENERGI Övergripande mål: Minska förbrukning av energi År 2016 är den totala energiförbrukningen max 180 kwh/m2 BTA År 2016 producerar GöteborgsOperan egen solel till elfordon för egna transporter Delmål 2014 Utfall 2014 Kommentar Minska den totala energiförbrukningen per ytenhet (kwh/m 2 BTA) jämfört med 2013 Användningen av el per ytenhet (kwh/m 2 BTA) ska minska jämfört men 2013 års nivå 177 kwh/m 2 Minskning med 3 kwh/m 2 jämfört med 2013: 180 kwh/m 2, samt under målvärdet för 2016. Minskningen beror dels på ett varmt år vilket minskade fjärrvärmebehovet och dels att normalårskorrigeringskoefficienten har justerats, baserat på 10 års period i allt varmare klimat i Sverige. Den totala energiförbrukningen omfattar summan av energi i form av el, fjärrkyla och fjärrvärme. 122,87 kwh/m 2 tot: 3 726 MWh Delmål 2015: Minska den totala energiförbrukningen per ytenhet (kwh/m 2 ) jmf 2014. Användningen av el per ytenhet (kwh/m 2 ) ska minska jmf 2014. Elförbrukningen har ökat med 5,38 kwh/m 2 jämfört med år 2013: 115,7 kwh/m 2, tot 3 509 MWh Vi köper endast el märkt Bra Miljöval och producerar egen sol el sedan oktober 2014.
6/10 Utfall 2014 för miljömålsprogrammet 2014 2016 fortsättning INKÖP LIVSMEDEL Övergripande mål: Bidra till hållbar utveckling genom inköp År 2016 utgör ekologiska livsmedel minst 40 % av den totala livsmedelsbudgeten Delmål 2014 Utfall 2014 Kommentar Andelen ekologiska livsmedel av den totala livsmedelsbudgeten ska öka jmf med 2013 Andel ekologiska livsmedel utgör 44 % Kraftig ökning jmf 34 % år 2013. Med ekologiska livsmedel menas här samma definition som vid årlig redovisning till Västra Götalandsregionen, dvs miljömärkta livsmedel och dryck, samt MSC märkta havsprodukter från hållbara bestånd medräknas. Ökningen under 2014 berör på användningen av MSC märkta fisk och skaldjur har ökat i verksamheten. Delmål 2015: Andelen ekologiska livsmedel (inkl MSC märkt) av den totala livsmedelsbudgeten ska öka jmf med 2014. KEMIKALIER Övergripande mål: Minska användningen av utfasningskemikalier År 2016 har mängden miljö- och hälsofarliga ämnen i kemiska produkter och inköpta varor minskat jämfört med år 2011 Delmål 2014 Utfall Kommentar Minska användning och fasa ut kemiska produkter som innehåller ämnen som omfattas av Kemikalieinspektio nens begränsningsdatabas och PRIO databasen Inventerad volym: 19,07 lit Årsförbrukning: 5,99 lit Inventerad volym är mindre jmf 2013, men årsförbrukningen något högre, ca 800 ml mer. 2013: inventerad 32,16 lit Årsf: 5,18 lit 2012: inventerad 26,8 lit Årsf: 5,66 lit 2011: inventerad 25,12 lit Årsf: 6,61 liter Arbetet enligt dessa listor påbörjades under 2014 och data hämtas ur Klara systemet för kemikalier. Kemikalieinspektionens båda databaser uppdateras löpande och produkter som omfattas kan skilja sig från år till år, beroende på ändringar i t.ex. regelverk/lagkrav. Listorna och produkternas ingående ämnen kommer att under 2015 att klassas om enligt CLP förordningens krav. Detta kommer att påverka uppföljningen. Plan finns att börja använda SIN listan som ytterligare riktlinje och prioritetsunderlag för utfasningsarbetet. Delmål 2015: Minska användningen och fasa ut kemiska produkter som innehåller ämnen som omfattas av SIN listan.
7/10 Utfall 2014 för miljömålsprogrammet 2014 2016 fortsättning AVFALL Övergripande mål: Öka återanvändningen och återvinningen av material År 2016 ska mängden restavfall till förbränning inte överstiga 40 % av den totala mängden avfall År 2016 är mängden materialåtervunnet avfall utgöra minst 60% av den totala mängden avfall År 2016 har den totala mängden avfall minskat jämfört med år 2011 Delmål 2014 Utfall 2014 Kommentar Andel restavfall till förbränning ska minska jmf 2013 Andel materialåtervunnet avfall ska öka jmf 2013 Totala mängden avfall ska minska jmf 2013 37 % Andel och mängden avfall till förbränning (2014: 81 800 kg) har minskat jmf 2013: 51 % (99 440 kg) 61 % 2013: 47 % Andel materialåtervunnet avfall, inklusive biologisk fraktion, har ökat med 14 proc. Mängden avfall till materialåtervinning var 2014 nästan 17 ton mer jmf 2013. 2014: 91 148 kg 2013: 74 168 kg Det största bidraget är dock det utsorterade biologiska avfallet som under 2013 (19 318 kg) började sorteras ut bara under de sista par månaderna på året, medan siffran för 2014 (41 774kg) representerar alla tolv månaderna under året. Mätning av matsvinn och arbetet med den frågan pågår inom restaurangens hela verksamhetsområde. 217,9 ton Den totala mängden avfall har under 2014 ökat med 23,5 ton, jmf 2013: 194,4 ton. Ökningen beror troligtvis på mer aktivitet i huset under 2014, vilket bl.a. ökade användningen av livsmedel (både besökare och personal) vars förpackningar utgör en stor del av den totala volymen och vikten (bl.a. glasförpackningar). Även krossat porslin och glas som går till deponi har nästan fördubblats under 2014: 1300 kg jmf 2013: 744 kg. Delmål 2015: Minst 60 % av den totala mängden avfall 2015 går till materialåtervinning inkl. biologisk behandling. Mindre än 40 % av den totala mängden avfall 2015 går till förbränning. Minska totala ängden avfall jämfört 2011 (244,2 ton).
8/10 Miljöorganisation Miljöombuden är representanter för organisationens olika funktioner och är viktiga kommunikatörer inom organisationen. Flera av miljöombuden är ansvariga inköpare inom sina respektive verksamhetsdelar och har då även kemikalieansvar inom dessa inköpsområden. Under 2014 har miljögruppens sammansättning förändrats något, då några nya miljöombud har tillkommit och idag finns det 24 miljöombud på GöteborgsOperan. Miljögruppen har under 2014 haft regelbundna möten, ungefär var tredje vecka. Protokollen läggs ut på intranätet och fungerar som redovisande dokument i miljöledningssystemet. Möten handlar om uppföljning av åtgärder och olika förslag på förbättringar av GO:s miljöprestanda och kommunikation. Miljögruppen har under året arbetat fram fler än hundra förbättringsförslag och genomfört förbättringsåtgärder inom dessa områden. Dessa finns sammanställda i ett särskilt redovisande dokument som också delgavs ledningen vid ledningens genomgång under våren 2015. Miljösamordnaren har löpande ansvar för miljöledningssystemet, energianvändningen och avfallshanteringen, men också säkerhetsfrågor. Under några år (2012 2015) har miljösamordnaren också varit projektledare för solcellsinstallationen på operahusets tak. Miljösamordnaren är också den som samlar in och rapporterar miljödata till Västra Götalandsregionens miljösekretariat. Miljöchefen, som också är ledningens representant, sammankallar till miljögruppsmöten och leder miljöstrategin. Extern kompetens anlitas regelbundet, med miljöchefens godkännande, i form av konsult för administration av miljöledningssystemet, KLARA kemikaliedatabas, samt för intern miljöutredning och kommunikation.
9/10 Miljöledningssystemet och revisioner GöteborgsOperan har sedan 2001 aktivt arbetat med miljöfrågor och har sedan 2004 ett fullt infört miljöledningssystem baserat på ISO 14001 standarden. År 2012 blev huvudsakliga delen av verksamheten, det vill säga det stora operahuset på Christina Nilssons gata i Göteborg, samt de funktioner som direkt styrs av verksamheten (turnéverksamhet, gästspel, externa koncerter med mera), certifierad enligt ISO 14001:2004 och registrerad enligt den frivilliga Europeiska EMAS förodningen för miljöledning och miljörevision. Under 2014 har även GöteborgsOperans verksamhet i Skandiahamnen, som är ett magasin och en verkstadslokal, blivit certifierade. Verkstadslokalen utnyttjas tillsammans med Folkteatern, som hyr in sig i dessa lokaler och också deltar vid miljörevisioner som berör den lokaliseringen. GöteborgsOperans Skövdeverksamhet har under 2014 börjat förberedas inför kommande ceritifiering och EMAS registrering under 2015. I samband med detta har Skövdescenens miljöutredning från 2005 uppdaterats och alla fakta och miljöaspekter aktualiserats. Eftersom både Magasinet och Skövdesceneni fortsättningen kommer att omfattas av EMAS krav, har kärnindikatorerna (se bilaga med samma namn) kompletterats med t.ex. dessa verksamheters energiförbrukningssiffror för deras respektive lokaler. Även vattenförbrukningen för Skövdescenen har inkluderats. Dock omfattar alla andra kärnindikatorer redan tidigare förbrukningstal för transporter och material för båda dessa delar av verksamheten och behöver därför inte redovisas separat. Detta gäller även alla styrande dokument som miljöpolicyn, resepolicyn och egenkontrollen med avseende på miljölagstiftningen. Skillnaderna består i detaljerade rutiner för säkerhet och hantering av kemikalier och avfall. Internrevisionen genomfördes under oktober 2014 där huvudsakligt fokus låg på Skövdescenen. Syftet var att kontrollera verksamhetens platsspecifika rutiner och miljöledningssystemets lämplighet inför den kommande certifieringsrevisionen under 2015. Resultatet från internrevisionen ledde till förbättringsåtgärder inom förebyggande av avvikelser, förtydligande av rutiner och uppdatering av flera centrala dokument. Den externa revisionen med syfte att kontrollera GöteborgsOperans miljöarbete och miljöcertifiera vår verksamhet i Skandiahamnen genomfördes under juni 2014 av SP. Inga större avvikelser hittades. Åtta mindre avvikelser och fem förbättringsförslag från den externa revisionen har lett till åtgärder inom följande områden: * Miljöaspektsbedömningen uppdaterad och kompleterad * Märkning av återsamlingsplats och avfallsstation i Skandiahamnen korrigerad * Miljöombudens rapportering av handlingsplaner dokumenteras av miljögruppen och sammanställs tydligare för ledningens genomgång * Organisationsschemat hålls uppdaterat * Dokumentation av lagefterlevnaden förtydligad * Dokumentstyrning av vissa dokument säkerställd * Kommunikation på avdelningsnivå förbättrad * Tydligare protokoll från bl.a. Ledningens genomgång Årlig uppföljning och miljöredovisning till VGR Miljösekretariat genomfördes januari 2015.
10/10 Miljölagstiftning och andra krav Miljöbalken och flera europeiska förordningar och direktiv styr GöteborgsOperans verksamhet inom miljöområdet. Förutom de grundläggande kraven finns också myndigheternas föreskrifter inom områden som till exempel reglerar avfallshantering, kemikaliehantering, livsmedel, kosmetika och förebyggande av olyckor som också berör GöteborgsOperan. Varje år genomförs en intern kontroll av efterlevnaden av relevanta miljö och säkerhetslagkrav omfattande hela GöteborgsOperans verksamhet. Under 2014 har egenkontrollen genomförts löpande under året, miljölagefterlevnaden har kontrollerats särskilt vid internrevisionen och slutligt även dokumenterats i en checklista, daterad december 2014. Checklistan har kontrollerats två gånger under 2014 mot en aktuell lagförteckning och checkpunkterna har uppdaterats där det var relevant. Resultatet visade att GöteborgsOperan efterlever befintlig miljölagstiftning. Det är också mycket viktigt för GöteborgsOperans verksamhet att våra leverantörer bidrar med sina kunskaper och håller sin kompetens högaktuell. Detaljerad information om vilka lagar och andra krav som berör verksamheten och hur dessa efterlevs finns i GöteborgsOperans miljöledningssystem.
BILAGA BILAGA Kärnindikatorer enligt EMAS III Varje kärnindikator består av följande: Värde i kolumnen A - anger sammanlagd årlig tillförsel/påverkan inom det givna området. Värdet i kolumnen B - anger organisationens sammanlagda årliga produktion (antal produktioner) eller annan relevant enhet för kvantifiering av kärnindikatorn t.ex. ytenhet för energianvändning. För icke-produktionsinriktade delar av verksamheten (förvaltning) kan siffran ange organisationens storlek uttryckt i antalet anställda. GöteborgsOperan redovisar i sådant fall antalet. Kolumnen R - anger kvoten A/B för året 2014. Kolumnen 2013 - visar jämförelsetalet från föregående års miljöredovisning. Energieffektivitet A B R 2013 a. Total* direkt samt indirekt energianvändning inkl el i operahuset Göteborg (MWh) b. Total el-användning exkl fjärrkyla i operahuset Göteborg (MWh) c. Hyrda lokaler: Total direkt samt indirekt energianvändning inkl el Skövdescenen (MWh) d. Hyrda lokaler: Total direkt och indirekt energianvändning inkl el i Magasinet (MWh) 5367 BTA 30325 m 2 177,4 kwh/ m 2 5 452 MWh 180,0 kwh/m 2 BTA 30325 m 2 3672 BTA 30325 m 2 121,1 kwh/m 2 3 509 MWh 115,7 kwh/m 2 BTA 30325 m 2 444,7 BRA 1816 m 2 244,9 kwh/m 2 472,7 MWh 260,3 kwh/m 2 BRA 1816 m 2 494,1 BRA 5490 m 2 90 kwh/m 2 621,2 MWh 113 kwh/m 2 BRA 5490 m 2 sida 1 av 5
BILAGA Materialeffektivitet A B R 2013 a. Mängd PVC-plast (ton) b. Mängd kanalplast (ton) c. Mängd trävaror (limträ, plywood, masonit), exkl. möbler och rekvisita (ton) d. Mängd aluminium (ton) 2,2 12 pr [1] 0,18 ton/pr 2,2 ton 9 pr 0,24 ton/pr 2,0 12 pr [1] 0,17 ton/pr 2,0 ton 9 pr 0,22 ton/pr 3,0 12 pr [1] 0,25 ton/pr 3,0 ton 9,0 pr 0,33 ton/pr 1,0 12 pr [1] 0,08 ton/pr 1,0 ton 9 pr 0,11 ton/pr e. Mängd stål (ton) 8,0 12 pr [1] 0,67 ton/pr 8,0 ton 9 pr 0,89 ton/pr f. Mängd scentextil (ton) 2,0 12 pr [1] 0,17 ton/pr 2,0 ton 9 pr 0,22 ton/pr g. Mängd färg (ton) 1,2 12 pr [1] 0,10 ton/pr 1,0 ton 9 pr 0,11 ton/pr h. Mängd lim (ton) 0,15 12 pr [1] 0,013 ton/pr 0,5 ton 9 pr 0,056 ton/pr Vatten A B R 2013 a. Sammanlagd årlig vattenförbrukning i operahuset på Christina Nilssons gata i Göteborg (m 3 ) 11 556 581 2 231 lit/åa 12 466 m 3 2 120 lit/åa b. Årlig vattenförbrukning Erik Ugglas plats, Skövdescenen (m 3 ) 551 3 produktioner 18367 lit/pr 256 m 3 3 pr 8533 lit/pr sida 2 av 5
BILAGA Avfall A B R 2013 a. Sammanlagd årlig avfallsproduktion, exkl farligt avfall (ton) b. Sammanlagd årlig produktion av farligt avfall (kg) 215,722 581 2219 581 0,416 ton/åa 193,670 ton 0,329 ton/åa 3,82 kg/åa 769 kg 1,31 kg/åa c. Sammanlagd mängd avfall till materialåtervinning [2] (ton) 132,622 217,941 ton total mängd avfall 61 % andel materialåtervunnet avfall 93,439 ton 194,439 ton totalt 48 % andel källsorterat avfall Biologisk mångfald A B R 2013 a. Markanvändning i bebyggt område (m 2 ) b. Inköp av ekologiska livsmedel (kr) 8059 581 2 664 264 6 066 903 tot. livsmedelsbudget 15,56 m 2 /åa 8059 m 2 13,71 m 2 /åa 44 % 2201810 kr 6456166 kr tot 34 % Kemikalier A B R 2013 a. Mängd utfasningsämnen [5] använda inom verksamheten (liter) 5,99 6,61 liter (basår 2011) 0,906 5,18 liter 6,61 liter (basår2011) 0,781 Transporter A B R 2013 a. Totala utsläpp av CO 2 -e från transporterna (ton) 155,12 581 29 produktioner [3] 0,267 ton/åa 157,19 ton 0,267 ton/åa 5,35 ton/pr 31 pr 5,07 ton/pr sida 3 av 5
BILAGA Transporter forts. A B R 2013 b. Utsläpp av CO 2 -e från godsoch person transporter inkl. turné (ton) c. Utsläpp av CO 2 -e från personresor med flyg (ton) 42,78 581 108,8 581 0,074 ton/åa 48,85 ton 0,083 ton/åa 0,210 ton/åa 108,34 ton 0,184 ton/åa Utsläpp A B R 2013 a. Sammanlagda (energi och transporter) utsläpp av växthusgaser i operahuset på Christina Nilssons gata i Göteborg (ton CO 2 -e) b. Sammanlagda utsläpp av växthusgaser från energianvändning i operahuset på Christina Nilssons gata i Göteborg (ton CO 2 -e) c. Hyrda lokaler: Sammanlagda utsläpp av växthusgaser från energianvändningen (el och värme) i Magasinet och verkstan i Skandiahamnen (ton CO 2 -e) 202,89 581 29 produktioner [3] 47,78 581 29 produktioner [3] 151,74 29 produktioner [3] 0,349 ton/åa 186,63 ton 0,317 ton/åa 6,99 ton/pr 31 pr 6,02 ton/pr 0,082 ton/åa 29,44 ton 0,050 ton/åa 1,65 ton/pr 31 prod. totalt 0,95 ton/pr 5,23 ton/pr 184,64 ton 31 pr 4,89 ton/pr sida 4 av 5
BILAGA Utsläpp forts. A B R 2013 d. Hyrda lokaler: Utsläpp av växthusgaser från energianvändningen (el och värme) Erik Ugglas plats, Skövdescenen (ton CO 2 -e) 68,73 3 produktioner 22,91 ton/pr 73,12 ton 3 pr 24,37 ton/pr e. Sammanlagda utsläpp av SO 2 (ton) [4] f. Sammanlagda utsläpp av NO x (ton) [4] g. Sammanlagda utsläpp av PM (ton) [4] 0,810 581 1,612 581 0,035 581 0,0014 ton/åa 0,792 ton 0,0013 ton/åa 0,0028 ton/åa 1,627 ton 588 årsarb 0,0028 ton/åa 0,00006 ton/åa 0,079 ton 588 årsarb 0,00013 ton/åa * Totala energiförbrukningen beräknas som summan av fjärrvärme, el och enligt praxis en tredjedel av energin till fjärrkylan. Andel förnybart el och fjärrkyla: 100 % Andel förnybart fjärrvärme: minst 90 %. [1] Antal produktioner år 2014 (12 st) där materialberäkningar är relevanta. [2] Återvinningsgraden visar på andel avfall som går till materialåtervinning, exklusive avfall till energiåtervinning via förbränning, det farliga avfallet och deponiavfallet (icke brännbart som porslinkross och isoleringsmaterial). I det materialåtervunna avfallsmängden räknas med den biologiska återvinningen av matavfallet, fettåtervinning från köket, samt fettavskiljning från kökets avlopp. Material som har återanvänts istället för att bli avfall är inte inkluderat i beräkningarna. [3] Total antal produktioner år 2014 (Årsredovisningen 2014). [4] Sammanlagda utsläpp av andra luftföroreningar än CO 2 -e (som svaveldioxid, kväveoxider och partiklar) består av utsläpp från både energianvändningen och transporter, men omfattar inte flygresor. Detta beror på att utsläppen inte kan beräknas utifrån antal resta flygmil. Detaljerad information om flygplansmodeller, antal start och landningar, flygbränsleförbrukning m.m. går inte att få tag på. Schablonvärden saknas. Detta gäller även 2013. [5] Enligt Kemikalieinspektionens Begränsningsdatabas och PRIO-databasen, utsökning via Klara kemikaliesystemet. sida 5 av 5