Nyttan med utvärdering Tema: Gemensam plattform kring välfärdsfrågor Den 7 december 2016 samlades ett 30 tal personer från olika organisationer i Kalmarsalen, Kalmar för att diskutera hur samverkan mellan olika aktörer kan bidra till att möta viktiga samhällsutmaningar. Konferensens ambition var att bygga en ny gemensam plattform för välfärdsfrågor. Under 2016 har ett flertal seminarier arrangerats på Linnéuniversitetet där temat Nyttan med utvärdering löpt som en röd tråd. Konferensen var en fortsättning på denna seminarieserie. Dagen inleddes av professor Verner Denvall och lektor Ann Sofie Bergman där utvärderingens sju nyttor och onyttor diskuterades. Inledningsvis konstaterades att samtiden är en tid när utvärdering fått ett stort fäste i alla möjliga former av verksamheter, inte minst inom välfärdsområdet. När allt utvärderas eller mäts och särskilt när nyttan inte är helt klargjord, så finns en risk för utvärderingströtthet. När utvärderingar görs på rätt sätt och i rätt tid kan de leda till stora samhällsförbättringar. Det är i detta spänningsfält konferensen tar sin början. Lektor Ann Sofie Bergman och professor Verner Denvall inleder konferensen med en presentation.
Den nya forskningspropositionen I den nya forskningspropositionen lyfts frågan om samverkan för kunskap fram mycket tydligt. Ordet samverkan nämns 207 gånger och en närhet mellan universitet och samhälle ses som en förutsättning för att hantera de samhällsutmaningar som Sverige och världen står inför. För att universitet och högskolor i ökad utsträckning ska kunna bidra till samhällets utveckling och näringslivets konkurrenskraft samt svara mot de samhällsutmaningar vi står inför, nationellt och globalt, behövs en helhetsyn på verksamheten. Regeringen vill därför framhålla vikten av sammanhållna kunskapsmiljöer där det, förutom tvärvetenskaplig forskning och tvärsektoriell samverkan, även finns ett nära samband mellan forskning och utbildning på olika nivåer. Regeringen vill också framhålla vikten av samverkan med näringsliv och det omgivande samhället. (Regeringens forskningsproposition 2016/17:50, s. 61 62) Länk: http://www.regeringen.se/4adad0/contentassets/72faaf7629a845af9b30fde1ef6b5067/kunskap isamverkan for samhallets utmaningar och starkt konkurrenskraft prop. 20161750.pdf Frågan blir vilken typ av nätverk eller plattform behövs i södra Småland som kan möta upp mot forskningspropositionens intentioner och lokalsamhällets behov? Förväntningarna inför dagen Deltagarna, som var från kommuner, landsting, universitet och privata aktörer, uttryckte att de med sitt deltagande önskade Ta del av befintlig/ny kunskap Lära av varandra Hitta en plattform för att skapa gemensamma metoder Skapa kontakter och få idéer, samt Stärka samverkan mellan forskning och praktik Vi får se vart det tar vägen menade flera. För att skapa en gemensam process byggde strukturen under dagen på ett koncept kallad open space. Inför open space Open space är en mötesform som bygger på tanken på kreativ gemensam problemlösning där alla bidrar till den gemensamma lösningen. Deltagarna får fullt ansvar för processen och innehållet. Det finns en tydlig struktur som man följer men flödet inom denna struktur är fritt. Det finns fyra grundprinciper där idén är att de personer som är närvarande är helt rätt personer för att lösa det aktuella problemet, det som händer är det som både kan och skall hända, när processen börjar så börjar den i rätt tid och när den slutar så är det också slut.
Inför open space nämndes några centrala begrepp som kunde fungera som underlag för dagens diskussioner. Utvärdering Uppföljning Forskning Nytta Användbarhet Frågor som kunde utgöra utgångspunkten för problemdiskussionen var Hur kan man skapa action? (Vägen från kunskap till användning) Hur kan en kommande plattform se ut? Hur skapar vi en (eller flera) stabila plattformar? Vilka steg behöver tas framöver? Open space diskussion Open space genomfördes i tre steg. Steg 1 innebar att de som satt vid samma bord fick konkretisera sina frågeställningar och skriva ner dem på stora papper. Steg 2 innebar att deltagarna, efter att de frågor som konkretiserats tidigare satts samman under i detta fall tre huvudkluster, fritt rörde sig mellan dessa och diskuterade dem, samt skrev ner det som sades. Steg 3 innebar en paneldiskussion där huvuddragen från diskussionen lyftes fram och en plan för vad som sker härefter togs fram. Steg 1 Tänk stort tänk brett Ett antal ämnesområden med konkretiserade frågor lyftes fram under steg 1. Frågorna handlade om olika aspekter av en tänkt gemensam plattform, vad den är och hur den skall användas. Några ämnesområden som lyftes fram av deltagarna.
Steg 2 En lag: Använd fötterna De tre klusterområdena berörde dels vilka behov som en plattform skall möta, dels organiseringen av en tvärvetenskaplig plattform och dels de aktiviteter som bör ingå och spridningen av kunskap inom ramen för ett sådant nätverk. Steg 2 gav utrymme för samtal i olika konstellationer. Behov och avgränsning Diskussionen berörde bland annat vad plattformens funktion bör vara och vilken värdegrund den bör bygga på. Att värdegrunden bör bygga på samförstånd kring jämlikhet mellan deltagande parter och demokrati när behov definieras lyftes fram som viktigt. En parts behov bör därför inte vara styrande utan plattformen bör vara till gagn för alla parter, om än på olika sätt. Syftet bör vara att dela kunskap och erfarenhet och den bör kombinera en vidare förståelse av nytta med lokal förankring och ansvar framhölls av någon. Förslagsvis skulle plattformen vara en plattform för att alstra användbar kunskap och för att sprida befintlig. Här nämns också vikten av att skapa ett gemensamt språk. Även vikten av att ta till vara nätverk som redan finns och att lära av andra lyftes fram. Om behoven bör definiera hur plattformen utformas eller om strukturer för plattformen först bör skapas och behoven sedan identifieras diskuterades. Någon såg direkt behov, som något som kan bidra till samverkan mellan landstingets hälso och sjukvård samt kommunernas sociala omsorg. Andra områden som nämndes var barn och integration. Andra igen såg behov av en bredare ingång där utvärdering och kvalitetsarbete generellt borde stå i fokus. Möjligheten att använda nätverket som en del av en evidensbasering av praktiken nämndes. Ett konkret förslag till avgränsning var att utgå från Kampradstiftelsens forskningsområden miljö, entreprenörskap och äldre. Palliativt centrum liksom nationellt centrum för anhöriga men även andra
nätverk och plattformar användes som exempel på hur andra nätverk avgränsat sitt fokusområde. Här nämndes också bland annat följande exempel som kan fungera som inspiration: RUC (regionalt utvecklingscentrum, pedagogik) Regionala utvecklingscentra (RUC) ingår i sin tur i nationella RUC-nätverket. Alla lärosäten med lärarutbildning har ett RUC. Integrationsnätverket https://lnu.se/mot linneuniversitetet/samarbeta med oss/projektoch natverk/samverkan integration/ Linnaeus Technical Centre (LTC) https://lnu.se/mot linneuniversitetet/samarbeta medoss/projekt och natverk/linnaeus technical centre/ IEC (IT) http://iec2020.se/ Centrum för ledarskap https://lnu.se/forskning/sok forskning/ledarskap i Smaland/ Linnaeus Innovation Design Lab https://lnu.se/mot linneuniversitetet/samarbeta medoss/projekt och natverk/lidlab/ FoU Hälso och sjukvård Ehälsoinstitutet https://lnu.se/forskning/sok forskning/ehalsoinstitutet/ Digital humanities Centrala begrepp: Demokrati och jämlikhet Använda goda exempel som förebilder Användbar kunskap Möta alla parters behov Avgränsat fokus Organisering En grundläggande fråga rörde huruvida plattformen bör vara en molnbaserad eller fysisk plattform. Olika synpunkter lades fram. Flera tyckte att det kan behöva bli en både molnbaserad och fysisk plattform. Universitetets roll diskuterades. Några lyfte fram att det inte får blir Universitetets plattform för samverkan med övriga samhället utan att det behöver vara allas gemensamma plattform. Hur det organisatoriskt skall gå till är svårare fråga. Vikten ligger dock på att ägandet av aktiviteterna behöver vara gemensamt. Att det finns en drivande instans bakom lyftes samtidigt fram som avgörande för huruvida en sådan plattform kan hållas levande. Det behöver helt enkelt finnas både händer och fötter som har i sitt uppdrag att driva verksamheten. Kanske en samordnare? Huruvida befintliga samverkansavtal kan utgöra grunden för detta samarbete togs också upp. Vikten av att det inte skall vara projektbaserat lyftes fram i och med att hållbarheten och långsiktigheten kan bli lidande när organisationsformen är projektbaserad. Centrala begrepp: Gemensamt ägande Molnbaserad och fysisk plattform Fötter och händer Samverkan baserat på befintliga samverkansavtal Hållbarhet och långsiktighet
Aktiviteter och spridning Tanken borde vara, menar någon, att plattformen användas på ett sådant sätt att nya frågor och behov tas till vara. En fråga kanske ger den andra och bidrar till ringar på vattnet där nya frågeställningar och behov kommer fram efter hand. På så sätt kan nya behov uppstå och aktiviteterna anpassas efter behov. Om utgångspunkten är att plattformen inte bara skall generera studier utan också kan vara en plats där erfarenheter utbyts, där uppdrag fås och ges, där samstämmighet skapas och där utbildning ges utefter de behov som identifieras så kanske plattformen skall ses som ett institutionaliserat nätverk med ett dynamiskt innehåll, menar någon. Det faktiska innehållet kunde då bestå av kurser, utvärderingsstöd och kunskaps och erfarenhetsutbyte med andra i nätverket (t.ex. genom metoddiskussioner). Andra förslag var att plattformen kunde bidra till gemensamma standarder (samverkansgrupper) och därmed bidra till ökad kvalitet. Möjligen kunde gemensamma riktlinjer skapas inom ramen för en sådan plattform? Huruvida fokus bör ligga på spridning av utvärderingsresultat eller på metoder fanns det olika tankar om. Ett flöde som lades fram var att behov som identifieras på fältet eller inom akademin skickas till en HUB, där kompetens kring frågan identifieras och där sedan lämpliga aktivitet utefter behovet skapas. Då är det frågan som styr processen hellre än avgränsningar i vetenskaplig disciplin. Även här lyfts frågan om vikten av processledare (HUB ledare) fram som då blir kunskapsbärare av behov. I HUBen skulle möte mellan forskare och praktiker ske och metoder kunde spridas. Här kunde även samverkan kring SOL, HSL och LSS (Socialtjänstlagen, Hälso och sjukvårdslagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ske rent konkret och forskningsresultat kunde spridas. HUBen/plattformen skulle mot bakgrund av det nämnda fokusera på att utveckla en kollegial gemenskap som uppmuntrar reflektivt tänkande och praktik (critical friend). Stora utvärderingsprojekt skulle då sannolikt bli ett uppdrag för universitetet, medan uppföljning och stöd i att bygga den egna utvärderingskompetensen skulle fås genom plattformen. Centrala begrepp Dynamik och anpassningsbarhet Institutionaliserat nätverk Kurser och kunskapsstöd HUB/NAV Critical friend
Några av de synpunkter som lades fram under steg 2 Steg 3 Steget vidare För att sammanfatta idéer och tankar som väckts och för att ta diskussionen ett steg ytterligare framåt genomfördes en paneldiskussion med representanter från flera organisationer. Paneldiskussionen leddes av Evert Vedung. Här lyftes centrala aspekter av de diskussioner som deltagarna varit en del av under dagen. HUBen nämndes och goda exempel på fungerande nätverk, som integrationsnätverket, nämndes. Idén kring plattformen som en HUB med en HUB ledare som kan samordna kunskapsbehoven och arrangera formella och mer informella möten och bidra till spridning av kunskap och metoder även digitalt lyftes fram som en central tanke som kommit fram under open space. Här diskuteras också studenternas roll och hur viktig den är som kontakt mellan universitet och praktik och möjlighet att nyttja studenternas studentarbeten vid vissa mindre omfattande utvärderingar nämndes. Även rollerna diskuterades. Det finns önskemål om att Linnéuniversitetet involverar fältet i ett tidigt skede när idéer kring forskningsprojekt tas fram. Även motsvarande dialog när tankar om utbildningsbehov och kompetensförsörjning inom välfärdsområdet uppstår lyfts (som vid uppdragsutbildning). Tidig
dialog ses som en god möjlighet till fruktbart samarbete. I detta finns också balansen mellan universitet och praktik och de olika behoven inskrivet. HUBen bör vara allas gemensamma plattform. Panelen leddes av Evert Vedung Vikten av kollegialitet genomsyrade paneldiskussionen. Bland annat nämndes att funktionen kunde liknas vid ring en vän, där kunskap byts mellan parterna. Huruvida några avgränsade frågor bör vara inledningen till samarbetet diskuterades. Vikten av att definiera behoven lyftes också och det som behövs är ett sömlöst stöd som skall styras av de behov som finns och som identifieras av de deltagande parterna. Nätverket skall vara kollegialt och drivas på en gemensam frekvens. Det skall alltså finnas balans mellan den som tar emot och den som ger kunskap och alla skall vara mottagare och delgivare av kunskap, må så vara olika typer av kunskap. Möjligheten till tekniskt stöd i detta lyftes också (vilka tjänster skall vara nätbaserade?). När det kommer till hur dagen skall förvaltas framkom några konkreta förslag: Angående HUBen så bör representanter från olika verksamheter och som önskar ett dylikt samarbete utgöra en arbetsgrupp som arbetar vidare med frågan. En intressekonferens Välfärdens framtid i Linnéregionen kan arrangeras av arbetsgruppen för denna konferens. Följande steg skulle då vara att låta deltagarna formulera sin verksamhets behov och att ta med sig konkreta frågor man önskar feed back på. Sammanfattningsvis så kan konstateras att det finns ett behov av en plattform och att frågan bör drivas vidare. Konsensus uttrycktes kring vikten av kollegialitet och demokrati inom nätverket och tanken om en HUB eller ett nav/en nod vann mark. För att det skall fungera behövs händer och fötter, med andra ord någon som har ansvar för koordineringen av HUBen. Avgränsning kring vilka välfärdsfrågor som skall ligga i fokus är ännu öppen. Dokumentation: Mikael Skillmark och Emme Li Vingare, Linnéuniversitetet