Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen 1
Från mål- och resultatstyrning med stor frihetsgrad till ökad tydlighet och mer kontroll Individuella utvecklingsplaner (2005) Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (2007) Mål och nationella prov för åk 3 (2008) Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen (2008) Skolinspektionen (2008) På gång nya kursplaner och ny betygsskala (2011) 2
Samma kunskapsuppdrag Diagnosmaterial Mål i kpl och lpl Mål åk 3 Betyg / skriftlig bedömning Kunskapsuppdraget Nationella prov 3 Kursplaner 2011 Betygsskala m.m. IU Skriftliga omdömenp
Skolan och kunskapssynen 2000-talet 1842 Fakta Färdighet Lpo, Lpf-94 Förståelse Förtrogenhet F... F Förhållningssätt Förmågor Fantasi F.. F.. F.. F.. Industrisamhälle Informationssamhälle Kompetenssamhälle 4
Varför IUP 2005? Tidig och tydlig kommunikation Tydligare koppling till nationella mål Tillsammans följa utvecklingen Systematisera och förstärka informationen Framåtsyftande 5
Svaga punkter i IUP-arbetet ( 2006) Ledarskapet på skol- och klassrumsnivå Bristande samordning av kollektiva processer och rutiner kring uppföljning, utvärdering och kommunikation med föräldrar Svårigheter att organisera informationsflödet på skolan (den röda tråden) Avsaknad av en gemensam språk- och begreppsapparat kring måltolkning, bedömningsunderlag, kravnivåer etc. Svag systematik i dialogen med elever och föräldrar 6
IUP 2008 Informationen ska grunda sig på utvärdering Omdömen om kunskapsutvecklingen i varje ämne Omdömen i övrigt rektor beslutar Eventuella överenskommelser ska ingå Rektor beslutar om utformningen Informationen får även ges vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal Förbud mot betygsliknande borttaget 7
IUP med skriftliga omdömen Detta är nytt! - skriftliga omdömen i varje ämne (kursplanerelaterade) - om rektorn så beslutar ges omdömen i övrigt (läroplansrelaterade) - omdömenas utformning beslutas av rektorn - överenskommelser ska dokumenteras - förbudet mot information som har karaktären av betyg borttaget 8
Utvecklingssamtal - förordningstext (1) Grf 7 kap. 2 Utvecklingssamtal Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas. Informationen vid utvecklingssamtalet ska grunda sig på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. 9
Utvecklingssamtal förordningstext (2) Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan 1. ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, och 2. sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. 10
Utvecklingssamtal förordningstext (3) Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. 11
Utvecklingssamtal - förordningstext (4) Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Sådan skriftlig information om elevens skolgång som avses i andra och tredje stycket får ges även vid andra tillfällen än vid ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal ska i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1. Förordning (2008:525). 12
Varför ändras kraven? Ökad tydlighet Fokus på kunskapsutveckling Tidigare upptäckt av stödbehov 13
14 IUP i utbildningssystemet
Lokal pedagogisk planering Mål att sträva mot vilka har läraren valt ut? Vilka kunskaper fakta, begrepp o.s.v ska läras Vilka färdigheter och förmågor ska tränas och utvecklas Hur ska detta bedömas? Hur involveras/informeras eleverna? Val av stoff och arbetssätt Undervisning uppföljning dokumentation Formulering av det skriftliga omdömet och sedan sammantaget den individuella utvecklingsplanen 15
16 Umeå ex. på pedagogisk planering
Skriftliga omdömen Summativt Tydlig information om elevens kunskaper Formativt Stimulera fortsatt lärande och utveckling Informationen Tydlig signal om eleven riskerar att inte nå mål att uppnå Inga känsliga uppgifter som kan tänkas omfattas av sekretess 17
Omdömen och betyg Betyg nationellt utformade och standardiserade. Gemensamma kriterier. Jämförbara Avser hela kursplanen Omdömen lokalt utformade. Ej standardiserade. Ej jämförbara. Avser del av kursplanen 18
Forskning om formativ bedömning Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning. Black, Wiliam 98 Många studier visar att förbättrad formativ bedömning gör att hela elevgruppen presterar bättre men också att de så kallade svagpresterande förbättrar sig mest Gapet mellan de bästa och sämsta minskar Black, Wiliam 98 19
Återkoppling - respons Eleven måste få veta hur han/hon ligger till Eleven måste kunna jämföra sin egen kvalitativa nivå med den önskade Eleven måste få hjälp att utveckla en repertoar för hur han/hon ska minska avståndet mellan befintlig och önskad nivå Kunskap och bedömning 20 www.skolutveckling.se
Vad kännetecknar god formativ bedömning? All respons till varje elev skall vara inriktad på kvaliteterna i hans/hennes arbete, med råd om vad han/hon kan göra för att förbättra arbetet. Jämförelser med andra elever skall undvikas. För att formativ bedömning skall bli produktiv måste elever tränas i självbedömning, så att de kan förstå de viktigaste syftena med sin inlärning och därigenom begripa vad de behöver uppnå. (Sadlers tre perspektiv) Varje undervisningstillfälle skall konstrueras så att det ger eleverna möjligheter att uttrycka sin förståelse, då detta kommer att starta den samverkan där formativ bedömning understödjer inlärning. 21
Vad kännetecknar god formativ bedömning? Dialogen mellan elever och lärare skall vara eftertänksam, reflekterande, fokuserad på att frammana och utforska förståelse, och genomförd så att alla elever har möjlighet att begrunda och uttrycka sina uppfattningar. Prov och hemuppgifter kan vara ovärderliga vägvisare till inlärning om de är klart och relevant utformade i förhållande till inlärningsmålen. Responsen på proven och uppgifterna måste ge varje elev vägledning om hur han/hon kan förbättra sina prestationer och varje elev måste ges möjlighet och hjälp med att arbeta med sin förbättring. Black, Wiliam 98 22
Kompetensutveckling kring bedömning? Bedömning (för lärande): Att se det som ska ses Att kunna kommunicera vad man ser Att finna bra sätt att gå vidare på basis av vad man ser (Gudrun Erickson, Göteborgs Universitet) 23
Bedömarkompetens God personkännedom Veta hur lärande går till Förstå samband undervisning bedömning Kommunicera med elever/föräldrar Träna jämföra 24
Bedömarkompetens Medvetenhet om skolans uppdrag Goda ämneskunskaper Samverkan, medbedömare Kommunikationsförmåga Verktyg 25
Exempel Olivia uttrycker sig med lätthet både muntligt och skriftligt när det gäller sådant hon är intresserad av men kan ha svårt att engagera sig när hon tycker det är ointressant. Hon är duktig på att läsa mellan raderna vilket märks när hon ska tolka och berätta om olika böckers budskap. Hon är duktig på att ge respons på kamraters texter men är inte lika intresserad när hon själv får respons, vilket gör att hon inte alla gånger tar möjligheten att förbättra sina texter. Olivia tycker om och kan på ett tydligt sätt argumentera för sina tankar och underbygga sina åsikter men skulle behöva lyssna mer på hur andra tänker och tycker. Har inga problem när det gäller vare sig stavning eller grammatik. 26
Apropå metoder och modeller Det handlar om att utveckla ett tänk, inte att ta över en modell eller en metod. 27
Sök och lärprocessen Ett bättre tänk utvecklas i en gemensam sök- och lärprocess. Ett förändrat tankemönster påverkar hela den pedagogiska praktiken, inte enbart IUP:n 28
Några erfarenheter av elevplaner i Danmark Vi får veta att vi har en lugn flicka, men sällan hur skolan kan hjälpa henne i lärandet Elevplanerna handlar oftast om vad elev och föräldrar kan göra mer sällan om hur skolan kan förändra sitt sätt att arbeta och undervisa Många lärare använder standarformuleringar i sin utvärdering av eleverna vilket blir närmast ointressant 29
Vad kan ni göra? Välj ett bra kunskapsområde och gör en gemensam planering. Prova ut hur ni kan tydliggöra den för eleverna. Genomför goda undervisningsideer glöm inte att kolla vad eleverna redan kan. Testa några olika sätt att bedöma eleverna dra slutsatser. Träna på er förmåga till formativ bedömning Hitta och prova ut bra dokumenteringsformer Skriv omdömen och opponera på varandras. Ge eleverna en chans att ha synpunkter. Finslipa och gör klart. 30
Vad utvecklar professionen? Styrdokument Kommentarer Nationella prov Allmänna råd Diagnosmaterial Professionen Guider Kompetensutveckling Kollektiva processer Etc 31 Metoder, traditioner läromedel, blanketter
Vad måste rektor kunna och våga göra Att skapa överblick och sammanhang Att förstå vad lärare måste förstå Att utmana invanda tankegångar Att skapa gemensamhets- och samarbetskultur Att strukturera lärares tid Att hålla i och följa upp Att ställa krav 32
Vad kan huvudmannanivån göra? System för att föra ut kunskap till rektorer/lärare Implementeringsorganisation Anordna erfarenhetsutbyten och diskussionsforum Tillgodose behov av kompetensutveckling 33
Vad gör Skolverket? Information på webb Allmänna råd Konferenser Information till vårdnadshavare Föreläsningar för huvudmän Stödmaterial för skolledare och lärare Seminarier för rektorer Exempel 34
IUP med skriftliga omdömen www.skolverket.se/iup 35
EU:s åtta nyckelkompetenser Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer 36
Kursplanerevideringen En läroplan per skolform Innehåll: Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen Kursplaner 37
Kursplanerevideringen Kursplanernas innehåll: ämnets syfte och mål centralt innehåll till slutet av årskurs 3, 6 och 9 Nationella kunskapskrav i slutet av årskurs 3, 6 och 9 38
Kursplanerevideringen Nationella ämnesprov i årskurs 3, 6 och 9 Ej blockbetyg Införande successivt fr.o.m. läsåret 2011/12 39
Regeringsuppdraget Nya kursplaner för samtliga skolformer Ny betygskala Samlad läroplan för varje skolform Genomförande- och fortbildningsinsatser 40
Kursplanerevideringen - Arbetsprocessen Ämnesforum Samråd Samråd Samråd Samråd Samordnings grupp Ämnesarbets grupper Referensgrupper Kursplan Kursplan utkast Referensgrupper Remiss W E B B 41 Kursplane -förslag Kursplane -förslag Kursplane -förslag Kursplan Tidsaxel
Kursplanerevideringen - Arbetsprocessen www.skolverket.se/skola2011 42