Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Relevanta dokument
Forest regeneration in Sweden

Produktionshöjande åtgärder

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Kvalitet från planta till planka

Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra

Future Forests: Forskning, Fakta, Fantasi

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

I denna folder presenteras kortfattat projektets

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

Investeringskalkyler, föryngring

Skog & vilt i balans. Christer Kalén

Sammanställning över fastigheten

Tänk vilt när du sköter skog!

Effektiv skogsskötsel projektgruppen

Stockholm

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Skötselmetoder för intensivodling av skog

Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

Skogsstyrelsens författningssamling

Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige

SCA Skog. Contortatall Umeå

Framtidens skogsskötsel i södra Sverige (FRAS) Johan Sonesson Emma Holmström, SLU Erika Olofsson, Lnu Karin Hjelm, Skogforsk

Åtgärder för att minska skador på skog. Arbetsgruppens förslag

Kunskapsplattform för skogsproduktion

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Förslag/uppslag till examensarbeten

SKOGSMÄSTARSKOLAN **********************************************************

Älgbetesinventering och foderprognos 2017

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Prislista Södras Nycklar

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Contortan i SCAs skogsbruk

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg

Mera tall i praktiken

Skogsbruk och viltbruk

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015

Projektledare: Clas Fries, Skogsstyrelsen. Skogsskötselserien Skogsträdsförädling 2010

Skogsstyrelsens återväxtuppföljning Resultat från

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen UMEÅ Töre Sbs

ÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Storskogsbrukets sektorsansvar

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Sammanställning över fastigheten

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till reviderad viltskadepolicy

I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:

Sammanställning över fastigheten

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Älgbetesinventering 2019

Infoträff i Älghult Här ska tallen frodas

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Älgbetesinventering och foderprognos 2015/2016

Älgbetesinventering 2019

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur

Älgbetesinventering 2019

ÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen

Körsbärsplommon. Med reservation för feltryckningar och eventuella sortimentsändringar.

Älgbetesinventering 2019

Kvalitet från planta till planka

Älgbetesinventering 2018

Transkript:

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort

Plantering av tall i södra Sverige

Naturlig föryngring av tall i södra Sverige (Götaland) Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering

Gudrun 2005

Återplantering med statligt stöd efter stormen Gudrun (Januaristormen 2005) T.o.m. september 2010 ca 93 000 ha barrskog Gran 90,8 % Hybridlärk 4,4 % Tall 3,7 % Sitka 1,0 % Douglas 0,1 %

Andel tallplantor (%) i föryngringar i norra Sverige Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering

SKA-VB 08 Referens Andel tall 1955 2010 2060 2110

Tall i norr och gran i söder, är det bra? Virkesproduktionen för tall är klart överlägsen granen i norr på de flesta marker. I söder är det tvärtom, där är nästan alltid granen överlägsen tallen. Hur ser det ut om vi även studerar skador och tar hänsyn till klimatförändringarna?

Gran på tallmark i söder

Gran på tallmark i söder, vad händer? Plantetablering går nästan alltid bra Ungskogarna växer oftast bra Medelålders skog får ökande problem med rotröta, insektsskador, stormskador och sjunkande tillväxt Dessa problem större i öst än i väst Klimatförändringarna kommer att öka problemen för granen

Omfattande tallplantering i norr, finns det några problem? Törskate Endocronartium pini Gremeniella Gremeniella abietina

Sådd av tall

Sådd, en nygammal metod för tallföryngring Figur S14. Skogsskötselserien nr 5, Sådd, Skogsstyrelsen, text: Urban Bergsten, Kenneth Sahlén 2008

Figur NF30. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, foto: Holmen Skog AB, 2009

Sådd av tall, resultat

Varför är sådd så framgångsrik? Fröet sätts i preparerad mark Humus och mineraljord blandat Små gropar Fröet är av god kvalitet Utvalt Vitaliserat Förädlat (ibland) Sådd görs ofta under skärm (fröträd) Mindre uppfrysning Lägre vegetationskonkurrens Naturlig föryngring Hjälpplantering fungerar bättre i sådder än i planteringar

Skogsskötselserien Sammanfattning av forskningsresultat och kunskap inom skogsskötsel. Nationellt projekt med Skogsstyrelsen, forskningen och skogsnäringen. Gemensamt kunskapsfundament för skogsskötsel. 18 delar klara: Skogsskötselns grunder; Produktion av frö och plantor; Plantering av barrträd; Naturlig föryngring av tall och gran; Sådd; Röjning; Gallring; Stamkvistning; Skötsel av björk, al och asp; Skötsel av ädellövskog; Blädningsbruk; Skador på skog; Skogsbruk- mark och vatten; Naturhänsyn; Produktionshöjande åtgärder; Skogsbränsle; Skogsskötselns ekonomi; Skogsträdsförädling. I produktion även: Skogsskötsel för människan i skogen; Slutavverkning. http://www.skogsstyrelsen.se/aga-och-bruka /Skogsbruk/Skogsskotselserien

Föryngring av tall i Skogsskötselserien

Föryngring av tall i Skogsskötselserien

Naturlig föryngring av tall Tillräckligt många fröträd per hektar Fröträd av god kvalitet Markbered innan fröfallet Sköt fröträden Friställ i sista gallring Gödsla?

Figur NF56. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

Figur NF13. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

Figur NF23. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009

Älg, rådjur och hjortar Svenska regeringens modell Älgförvaltningsområden, ca 50 000 ha Mål sätts nationellt (och regionalt?) för hur stora skador som kan anses tolerabla för Skogsbruket Den biologiska mångfalden Trafikolyckor Andra näringar

Älgförvaltningsområden Data samlas in som beslutsunderlag för lämplig avskjutning Demografi, population, reproduktion, ålder Skador Påverkan på biologisk mångfald Fodertillgång Trafikolyckor Andra hjortdjur Skogsbruket skall även vidta åtgärder för att Öka fodertillgången Förbättra föryngringen av viltskadekänsliga trädslag

Tall och förädling i Sverige Tillgång till förädlat tallfrö Underskott Överskott

Hur används överskottet av förädlat frö? Särplockning. Frö till plantproduktion används bara från de bästa klonerna i fröplantagerna Sådd. Resterande frö från särplockning. Förädlad frö blandas med beståndsfrö I söder används bara rent förädlat frö vid sådd

Kan svenskt förädlat frö användas i Norge? Sannolikt olämpligt?

Kunskap direkt, plantval

Kunskap direkt, plantval