Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort
Plantering av tall i södra Sverige
Naturlig föryngring av tall i södra Sverige (Götaland) Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering
Gudrun 2005
Återplantering med statligt stöd efter stormen Gudrun (Januaristormen 2005) T.o.m. september 2010 ca 93 000 ha barrskog Gran 90,8 % Hybridlärk 4,4 % Tall 3,7 % Sitka 1,0 % Douglas 0,1 %
Andel tallplantor (%) i föryngringar i norra Sverige Källa: Polytax 5/7 återväxttaxering
SKA-VB 08 Referens Andel tall 1955 2010 2060 2110
Tall i norr och gran i söder, är det bra? Virkesproduktionen för tall är klart överlägsen granen i norr på de flesta marker. I söder är det tvärtom, där är nästan alltid granen överlägsen tallen. Hur ser det ut om vi även studerar skador och tar hänsyn till klimatförändringarna?
Gran på tallmark i söder
Gran på tallmark i söder, vad händer? Plantetablering går nästan alltid bra Ungskogarna växer oftast bra Medelålders skog får ökande problem med rotröta, insektsskador, stormskador och sjunkande tillväxt Dessa problem större i öst än i väst Klimatförändringarna kommer att öka problemen för granen
Omfattande tallplantering i norr, finns det några problem? Törskate Endocronartium pini Gremeniella Gremeniella abietina
Sådd av tall
Sådd, en nygammal metod för tallföryngring Figur S14. Skogsskötselserien nr 5, Sådd, Skogsstyrelsen, text: Urban Bergsten, Kenneth Sahlén 2008
Figur NF30. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, foto: Holmen Skog AB, 2009
Sådd av tall, resultat
Varför är sådd så framgångsrik? Fröet sätts i preparerad mark Humus och mineraljord blandat Små gropar Fröet är av god kvalitet Utvalt Vitaliserat Förädlat (ibland) Sådd görs ofta under skärm (fröträd) Mindre uppfrysning Lägre vegetationskonkurrens Naturlig föryngring Hjälpplantering fungerar bättre i sådder än i planteringar
Skogsskötselserien Sammanfattning av forskningsresultat och kunskap inom skogsskötsel. Nationellt projekt med Skogsstyrelsen, forskningen och skogsnäringen. Gemensamt kunskapsfundament för skogsskötsel. 18 delar klara: Skogsskötselns grunder; Produktion av frö och plantor; Plantering av barrträd; Naturlig föryngring av tall och gran; Sådd; Röjning; Gallring; Stamkvistning; Skötsel av björk, al och asp; Skötsel av ädellövskog; Blädningsbruk; Skador på skog; Skogsbruk- mark och vatten; Naturhänsyn; Produktionshöjande åtgärder; Skogsbränsle; Skogsskötselns ekonomi; Skogsträdsförädling. I produktion även: Skogsskötsel för människan i skogen; Slutavverkning. http://www.skogsstyrelsen.se/aga-och-bruka /Skogsbruk/Skogsskotselserien
Föryngring av tall i Skogsskötselserien
Föryngring av tall i Skogsskötselserien
Naturlig föryngring av tall Tillräckligt många fröträd per hektar Fröträd av god kvalitet Markbered innan fröfallet Sköt fröträden Friställ i sista gallring Gödsla?
Figur NF56. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF13. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF23. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Figur NF12. Skogsskötselserien nr 4, titel, Skogsstyrelsen, text: Christer Karlsson, Ulf Sikström, Göran Örlander, Mats Hannerz, Björn Hånell, illustration: Bo Persson, 2009
Älg, rådjur och hjortar Svenska regeringens modell Älgförvaltningsområden, ca 50 000 ha Mål sätts nationellt (och regionalt?) för hur stora skador som kan anses tolerabla för Skogsbruket Den biologiska mångfalden Trafikolyckor Andra näringar
Älgförvaltningsområden Data samlas in som beslutsunderlag för lämplig avskjutning Demografi, population, reproduktion, ålder Skador Påverkan på biologisk mångfald Fodertillgång Trafikolyckor Andra hjortdjur Skogsbruket skall även vidta åtgärder för att Öka fodertillgången Förbättra föryngringen av viltskadekänsliga trädslag
Tall och förädling i Sverige Tillgång till förädlat tallfrö Underskott Överskott
Hur används överskottet av förädlat frö? Särplockning. Frö till plantproduktion används bara från de bästa klonerna i fröplantagerna Sådd. Resterande frö från särplockning. Förädlad frö blandas med beståndsfrö I söder används bara rent förädlat frö vid sådd
Kan svenskt förädlat frö användas i Norge? Sannolikt olämpligt?
Kunskap direkt, plantval
Kunskap direkt, plantval