Viktigt godstransportstråk. Viktig länk för långväga transporter mellan norra och södra Sverige

4. Förutsättningar 4.1. Befintlig vägs funktion och standard Idag går E14/E45 genom Brunflo tätort och fyller många viktiga funktioner för personbilstrafik och tung trafik, på nationell, regional och lokal nivå: Nationell stamväg Del av TEN-T och ett internationellt stråk Primär väg för farligt gods Prioriterad väg för kollektivtrafik Viktigt godstransportstråk. Viktig länk för långväga transporter mellan norra och södra Sverige Regional funktion Funktionellt gränsöverskridande transportstråk som främjar utvecklingen i Mittnorden Mittstråket, E14 går från Sundsvall Östersund Trondheim Viktig funktion för arbetspendling Viktig funktion för turism Lokal funktion mellan och inom Brunflo och närliggande samhällen. Längs den nuvarande sträckningen av E14/E45 genom Brunflo finns det gång- och cykelväg på delar av sträckningen. E14/E45s vägbredd varierar mellan 9-10 meter längs sträckan. Befintlig hastighetsbegränsning varierar mellan 40 och 80 km/tim. Det finns en trafikkontrollplats med våg längs befintlig E14/E45 på vägens östra sida norr om passagen av själva samhället. Inom utredningsområdet finns flera mindre statliga vägar med vägnummer 726, 730, 739, 740 och 568 se bild 8. Det finns också flera enskilda vägar som ligger öster om Brunflo centrum. Vägarna inom Brunflo centrum är mestadels kommunala vägar. Vägbredden på de statliga vägarna inom utredningsområdet för väg 726, väg 730, väg 739, väg 568 och väg 740 varierar mellan 3,5 meter och 6,5 meter. Hastigheten på vägarna varierar mellan 40 och 70 km/tim och det saknas gång- och cykelväg på alla dessa vägar. Det finns en gångbana längs väg 739 från korsningen med E14/E45 fram till Kastalskolan, se bild 10. 4.2. Trafik och användargrupper 24

E14/E45 går genom Brunflo centrum och är hårt trafikerad. Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) genom Brunflo uppgick 2014 som mest till 10 790 fordon per dygn varav 10 % var tung trafik. De kommunala vägarna har inte redovisad statistik i nationell vägdatabas (NVDB) varför endast de statliga vägarna redovisas nedan. De statliga vägar som ligger inom utredningsområdet utöver E14/E45 är väg 568, 726, 730, 739, 740. ÅDT för respektive väg redovisas i tabell 1, se även bild 8. Väg 605 ligger inte inom utredningsområdet men har stor betydelse för denna vägplan, vägen har en ÅDT på 3 000 fordon. Tabell 1 nedan visar även prognos år 2050 för nollalternativet det vill säga om ingen ombyggnad av E14/E45 sker. Tabell 1 Årsdygnsmedeltrafik uppmätt och uppräknad, mätår och prognosår för nollalternativet. Sträcka Fordon/dygn (mätår) Varav tung trafik (mätår) Prognos för nollalternativ Fordon/dygn år 2050 (varav tung trafik) E14/E45 10 790 (2014) 1 120 (2014) 13 020 (1 351) Väg 568 330 (2007) 25 (2007) 410 (30) Väg 726 490 (2004) 20 (2004) 620 (27) Väg 730 290 (2008) 10 (2008) 360 (12) Väg 739 400 (2008) 40 (2008) 490 (48) Väg 740 340 (2007) 15 (2007) 410 (20) 25

Bild 8 Årsmedeldygnstrafik per mätår för dagens situation 4.2.1. Kollektivtrafik Det går i dagsläget flertalet busslinjer mellan Östersund och Brunflo. Utöver busstrafiken går även en regionaltåg mellan Sundsvall-Brunflo-Storlien. Som ett led i att främja kollektivtrafikresandet finns det parkeringsplatser med motorvärmare för kollektivtrafikspendlare. En nybyggd pendelparkering finns i anslutning till järnvägsstationen. 26

4.2.2. Trafiksäkerhet E14 mellan Pilgrimstad Brunflo - Optand pekas ut som en sträcka med höga trafikflöden, många anslutningar och korsningar, tätortsmiljö och dålig geometrisk standard. Trafiksäkerheten längs befintlig E14/E45 är låg då det är hög trafikbelastning samt att det saknas en sammanhängande gång-och cykelväg. Vägen håller god plan- och profilstandard förutom på ett fåtal ställen där det är något sämre standard. Vid passager och övergångsställen finns det enklare trafiksäkerhetshöjande anordningar såsom mittrefug och/eller skyltning. Det finns en planskild korsning för de oskyddade trafikanterna i anslutning till Brunflo centrum. Det finns ett flertal platser där de oskyddade trafikanterna kan vilja korsa vägen där det inte finns några trafiksäkerhetshöjande anordningar. Siktlängden är överlag god på de delar av sträckan där vägen är rak och har stora radier. Dock finns det några vägsträckor med flera korta radier som påverkar siktlängden negativt. På den aktuella sträckan av E14/E45 finns det vänstersvängskörfält vid de större väganslutningarna. Dessa gör att upphinnandeolyckor reduceras i antal då fordon inte blir stillastående på E14/E45 för att invänta en möjlighet att svänga av vägen. Det finns däremot flertalet fastighetsanslutningar längs med E14/E45 genom Brunflo som saknar trafiksäkerhetshöjande åtgärder. 4.2.2.1. Olyckor Enligt Trafikverkets olycksdatabas STRADA har det inträffat 66 olyckor med personskador mellan åren 2005-2014 på E14/E45 genom Brunflo. Två av dessa har varit dödsolyckor och 11 olyckor har klassats med skadegraden allvarliga eller måttliga olyckor. Resterande 53 olyckor är klassade som lindriga olyckor, se tabell 2. 27

Tabell 2 Antal olyckor med olyckstyp och svårighetsgrad på E14/E45 åren 2005-2014. Siffrorna inom parentes visar antalet (Dödsolyckor, Allvarliga olyckor, Måttliga olyckor, Lindriga olyckor) Olyckstyp Antal Olyckor Fördelning (D, A, M, L) Avsväng 8 (-, -, -, 8) Backning/vändning/u-sväng) 3 (-, -, 1, 2) Cykel/moped (motorfordon) 1 (-, -, -, 1) Fotgängare (motorfordon) 2 (-, -, -, 2) Fotgängare/Cykel/Moped 3 (-, -, 3, -) Korsande (motorfordon) 9 (-, -, 1, 8) Möte (motorfordon) 3 (-, -, -, 3) Singel (motorfordon) 23 (2, -, 3, 18) Upphinnande (motorfordon) 9 (-, -, 2, 7) Vilt 3 (-, -, -, 3) Traktor/snöskoter/terränghjuling 1 (-, -, -, 1) Övrigt 1 (-, -, 1, -) Totalt 66 (2, 0, 11, 53) Åren 2005-2014 har följande olyckor inträffat i utredningsområdet utöver de olyckor som skett på E14 och E45: Väg 568 två lindriga olyckor Väg 726 - en lindrig olycka Väg 730 - en lindrig olycka Väg 739 - två måttliga olyckor och fyra lindriga Väg 740 - två måttliga olyckor och en lindrig. Spridningen av olyckorna framgår av bild 9. 28

Bild 9 Redovisning av olycksstatistik Väg 605 ligger inte inom utredningsområdet men har stor betydelse för denna vägplan varför olycksstatistik ändå redovisas för denna väg. Väg 605, från E14/E45 till Stuguvägen i Östersund 98 olyckor totalt, varav en dödsolycka, 3 allvarliga olyckor, 25 måttliga och 69 lindriga. Sträckan är 11,2 km. Detta anses som 29

uppseendeväckande många olyckor på denna korta sträcka, även om de flesta av olyckorna har klassats som lindriga. Inrapporterade viltolyckor som inte enbart lett till personskador redovisas under avsnitt 4.5.2. 4.2.3. Oskyddade trafikanter Enligt definitionen är oskyddade trafikanter gående, cyklande samt den som färdas på en moped eller på en motorcykel utan karosseri. Trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg inom Brunflo och möjligheten att gå eller cykla behöver förbättras. Trafikmiljöns utformning påverkar den oskyddade trafikantens upplevda och faktiska säkerhet och tillgänglighet. I dagsläget finns flera hinder för den oskyddade trafikanten som exempelvis höga trafikflöden, avsaknad av gång- och cykelvägar på flera ställen samt avsaknad av trygga passager. Behovet för de oskyddade trafikanterna, som cyklar eller går, att förflytta sig längs den aktuella delen av E14/E45 är stort eftersom det finns bostadsområden och målpunkter längs vägen och även på båda sidor om vägen. Gående och cyklister som ska röra sig längs med E14/E45 är hänvisade till vägrenen förutom på ett par platser där det finns gång- och cykelväg. Det finns även en smal gångbana på några platser längs vägen som kan användas av de som går. På stora delar av de andra statliga vägarna inom utredningsområdet (väg 726,730, 739 och 740) får de oskyddade trafikanterna dela yta med övriga trafikslag utan tydliga avgränsningar. Längs väg 730 finns det en gångbana fram till Kastalskolan. 4.2.4. Jämställdhet För att kvinnors respektive mäns transportbehov ska vara jämställda ska kvinnor och män ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Inom transportplaneringen behöver jämställdhetsaspekten vägas in för bland annat resmönster, resärenden, reslängd, val av färdmedel, värderingar och även den upplevda otryggheten i tid och rum. Det är stora skillnader i kvinnors och mäns beteende när det gäller antal resor, längd, tid för resor, val av färdmedel och syfte med resan. Kvinnor har ofta ett mer komplicerat resmönster än män med mer kedjeresande och fler målpunkter att koordinera. Kvinnor gör fler inköps och serviceresor än män, som istället gör fler och längre arbets- och tjänsteresor. Den upplevda otryggheten skiljer sig mellan könen. Fler kvinnor än män känner sig otrygga i det offentliga rummet och generellt skjutsar kvinnor sina barn till skola och fritidsaktiviteter i högre grad än män. Vägnätet i Brunflo utgör på flera platser en otrygg trafikmiljö med blandtrafik och korsningar med större vägar. Det kan leda till att föräldrar väljer att skjutsa sina barn mer, vilket i sin tur påverkar föräldrarnas, och då främst kvinnornas, handlingsutrymme. Kvinnor går och cyklar generellt mer än män och påverkas därför mer av att det saknas sammanhängande gång- och cykelvägar och säkra passager. I genomsnitt i riket gör män fler resor än kvinnor per dag och de reser dessutom längre sträckor samt använder mer tid för resor. I genomsnitt reser kvinnor 2,81 resor per dag och män 2,92 resor per dag. Kvinnor reser i genomsnitt 38 km med restiden 62 minuter medan män reser 53 km i 73 minuter. Kollektivtrafikutbudet i området är förhållandevis bra, här finns både buss- och tågtrafik. Ett gott kollektivtrafiksystem gynnar framförallt kvinnor då de generellt reser mer kollektivt än män. 30

4.3. Lokalsamhälle och regional utveckling 4.3.1. Bebyggelse och annan markanvändning Bebyggelsen i Brunflo är centrerad till Brunflo tätort. Öster om Brunflo tätort finns spridd bebyggelse av mer lantlig karaktär. Längs med E14/E45 är det främst fristående villor med inslag av flerbostadshus och olika verksamheter som affärer, matställen och bensinmack. På vissa ställen ligger bebyggelsen precis intill vägen och flera har direktutfart på vägen. Det finns bostadsbebyggelse på båda sidor av E14/E45 och järnvägen. Bostadsbebyggelsen minskar längre österut i utredningsområdet även om det finns ett sammanhängande bostadsområde längs med väg 740. De senaste åren har det tillkommit nybyggda villor intill skogskanten i öster. Markanvändningen inom utredningsområdet är i huvudsak jordbruksmark i dalen och skogsmark längst i öster. Det finns även ett par aktiva kalkbrott inom utredningsområdet. Jordbruket är dominerande inom utredningsområdet, och jordbruket bedrivs i form av mindre gårdar. Det finns också en stor del hästgårdar inom utredningsområdets centrala delar. Det finns flera vägsamfälligheter inom utredningsområdet vilka är Brunflo centrum-, Grytan- Håkansta-, Optand-Prästboden- och Lundgatans samfällighetsförening och Östersund Södergård ga:3. I de östra delarna av utredningsområdet finns skogsmark som sedan fortsätter i ett stort sammanhängande skogsområde utanför utredningsområdet. I skogsområdet öster om utredningsområdet finns ett stort område som har använts som ett militärt övningsområde, Grytans skjutfält. Sedan 2011 används inte området av Försvarsmakten men området kvarstår som ett riksintresse för totalförsvaret. Byggnaderna som tidigare användes av Försvarsmakten används delvis som flyktingförläggning. Försvarsmakten har lämnat tillbaka marken närmast Brunflo till markägarna men har kvar viss mark längre österut. Brunflo tätort är den näst största tätorten 2010 i Östersunds kommun med 3 900 invånare. Antal invånare har minskat sedan 1995 med cirka 400 personer (10 %). Folkmängden i Brunflo med glesbygd är ungefär 5 100 personer varav 23 % i åldern 0-19 år, 54 % i åldern 20-64 år och 23 % 65 år och äldre. 4.3.2. Pendlingsmönster och arbetsmarknad Europavägen genom Brunflo är en viktig transportled för Östersunds kommuns näringsliv och besöksnäring samt även för transporter med längre destinationer och turism. Östersunds lokala arbetsmarknadsområde omfattar grannkommunerna Ragunda, Bräcke, Krokom, Strömsund, Åre och Berg. 2014 var 51 623 personer sysselsatta inom arbetsmarknadsregionen. Under 2013 arbetspendlade 5 800 personer dagligen till och från Brunflo varav en större andel (76 %) pendlade ut. År 2013 arbetade 8 200 personer inom Brunflo församling, varav fördelningen 50,2 % män och 49,7 % kvinnor. De flesta arbetar inom vård och omsorg 25 %, 16 % inom handel och kommunikationer och 14 % inom utbildning. Det finns två aktiva kalkstensbrott (Grytan resp Södergård) inom utredningsområdet, och de finns i de nordöstra delarna av utredningsområdet. Den största täkten finns öster om Södergård, se bild 10. I Brunflo finns möjligheten att arbetspendla med buss eller tåg, det går bland annat en rälsbuss mellan Brunflo och Östersund tätorter för persontransporter. I Brunflo centrum finns en iordninggjord pendlarparkering med möjlighet till motorvärmare för busspendlare. Via järnvägen går också godstransporter. 31

4.3.3. Viktiga målpunkter Viktiga målpunkter i anslutning till E14/E45 genom Brunflo är busshållplatser, Brunflo järnvägsstation, bostadsområden, arbetsplatser, idrottsplatser, handel och kommunal service såsom skolor, dagis, vårdcentral, se bild 10. Det finns affärer, caféer, restauranger och bensinmackar som ligger i nära anslutning till E14/E45 genom Brunflo. Nordost om Brunflo centrum finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, ishall, fotbollsplan och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. Det finns också ett område med elljusspår, skidspår och skidbacke väster om utredningsområdet. E14/E45 trafikeras också av genomfartstrafik med målpunkter utanför Brunflo. Östersunds tätort är en viktig målpunkt för arbetspendling antingen längs med väg 605/Opevägen och/eller E14/E45. I Östersund finns arbetsplatser, sjukhus och andra viktiga målpunkter och handelsområdet vid Lillänge beläget mellan Brunflo och Östersund. 32

Bild 10 Målpunkter i Brunflo 4.3.4. Transportinfrastruktur och resecentra Östersunds flygplats ligger 2,8 mil nordväst om Brunflo med både inrikes och utrikes destinationer. Centralstationen och busstation ligger i Östersund tätort. Det finns även järnvägsstation i centrala Brunflo och goda bussförbindelser mellan orterna. 33

I juni 2013 beslutade Östersunds kommun om att medfinansiera en förstudie om möjligheterna för en kombiterminal söder om Brunflo. Med kombiterminalen ska godstransporter kunna flyttas över från landsväg till järnväg och stärka näringslivet i regionen. 4.3.5. Kommunala och regionala planer 4.3.5.1. Kommunala planer Östersund kommuns översiktsplan, Östersund 2040, antogs 20:e mars 2014 och blickar cirka 30 år framåt i tiden mot år 2040. I denna tar kommunen ställning till att god infrastruktur är viktigt för att människor ska vilja bo och verka i kommunen. Kommunens storlek och geografiska läge är beroende av väl fungerande kommunikationer både med omvärlden och inom kommunen. I översiktsplanen tar kommunen ställning till trafikplaneringen och då gäller följande prioritering i nämnd ordning för framkomlighet: gång-, cykel- och kollektivtrafik, varutransporter och biltrafik. Kommunen pekar ut Brunflo som en tätort med särskilt goda förutsättningar för utbyggnad av bostäder med fina söderlägen med utsikt, och mycket god kollektivtrafik med buss och regionaltåg. Kommunen utrycker en positiv inställning till att förbifart Brunflo realiseras. Kommunen uttrycker vidare att det ska finnas en hög ambition när det gäller vägens utformning och placering i landskapet så vägens synlighet begränsas. Enligt översiktsplanen har den gamla trafikplaneringen skapat miljöer som idag upplevs som otrygga och oattraktiva, därför ska trafiksepareringen öppnas upp så att problemet kan reduceras. Kommunen tydliggör i översiktsplanen att landsbygden är en stor tillgång för kommuninvånarna och är en konkurrensfördel när kommunen ska attrahera nya invånare, företag och besökare. Områdena är viktiga att bevara så de förblir orörda och att den unika naturen och den värdefulla kulturmiljön inte går förlorade. Lokalisering för en framtida kombiterminal i södra Brunflo finns utpekat i översiktsplanen. Inom utredningsområdet finns cirka 20 stycken detaljplaner, och dessa finns i eller i anslutning till de centrala delarna av Brunflo. Det finns inga detaljplaner som berör området öster om Brunflo tätort. Kommunen äger delvis mark i Brunflo och i översiktsplanen föreslås att bygga ut de norra delarna av Brunflo/Grytan. Samarbete med andra kommuner är viktigt för att arbeta mot målsättningen att locka inflyttare till länet. Stråket Östersund-Krokom-Åre pekas ut i översiktsplanen som ett centrum för tillväxt. Med bättre kommunikationer ökar kvaliteten på arbetspendling och turistpendlingen. 4.3.5.2. Regionala planer Enligt den regionala utvecklingsstrategin för Jämtland/Härjedalen (2014-2030) ska Jämtlands län vara lättillgänglig med bra kommunikationer av alla slag som överbryggar de långa avstånden. År 2030 ska förbättrade kommunikationer överbrygga de långa avstånden. Vägarna i och till länet ska hålla hög standard vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. De nationella stamvägarna E14 och E45 ska förbättras så att de genomgående möjliggör korta restider med hög säkerhet. Regionalt trafikförsörjningsprogram 2016-2020 (Remissversion) var ute på remiss hösten 2015. I programmet finns tre mål att uppfylla som bidrar till en ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling. 34

Trafikutbudet erbjuder goda förbindelser inom och över länsgräns och för arbetspendling inom arbetsmarknadsregionerna. Resmöjligheter skapar valfrihet, är säkra, trygga och tillgängliga Trafiken ska ge en begränsad påverkan på miljön 4.4. Landskapet och staden 4.4.1. Karaktärsområden Brunflo ligger i ett starkt kulturpräglat landskap. Omgivningarna har ett stort kulturhistoriskt värde med många bevarade karaktärsdrag. Landskapet kan delas in i ett antal mindre karaktärsområden beroende på skiftande naturliga förutsättningar och olika mänsklig påverkan. Tre olika landskapstyper förekommer huvudsakligen i utredningsområdet: Dalen med öppet odlingslandskap. Skogslandskap med uppväxt sammanhållen skogsmark. Samhället med samlad bebyggelse. 4.4.1.1. Dalen Det småskaliga odlingslandskapet breder ut sig på naturligt formade terrasser som har varit bebodda och uppodlade sedan järnåldern. En bördig jordmån och berggrund av kalkskiffer och skiffer har gett goda förutsättningar för odling på den böljande högslätten som karaktäriserar Brunflos kulturlandskap, se bild 11. Det öppna odlingslandskapet med sin ålderdomliga prägel är än idag relativt fritt från modern påverkan. Ridåer av tall och lövskog i ägogränser bryter utblickarna och delar in det öppna odlingslandskapet i mindre rum. Bild 11 Det känsliga odlingslandskapet i dalen 35

4.4.1.2. Skogslandskap I den östra delen av utredningsområdet tar skogsmarker vid, se bild 12. De domineras i huvudsak av granskog. Terrängen är högre och där öppningar i vegetationen uppstår får man fina utblickar ner över samhället och Storsjön med Brunfloviken. Bild 12 Skogsmarker i östra delen av utredningsområdet. 4.4.1.3. Samhället Befintlig väg E14/E45 löper i huvudsak parallellt med järnvägen genom Brunflo. Vägen har en karaktär av en landsbygdsväg även där den passerar genom samhället. Ett brett och diffust vägrum med till exempel öppna diken gör att vägen inte ger ett intryck av en stadsgata. Bebyggelsen utmed vägen är relativt gles och vägrummet upplevs som extra brett på grund av de många stora asfalterade ytorna i anslutning till vägen. De fungerar som parkeringar och uppställningsplatser till handel och verksamheter. Verksamheterna bidrar också till att det finns ett stort antal utfarter mot genomfartsvägen. Det finns ingen tydlig början och slut på samhället utan karaktären kring vägrummet övergår från natur till samhälle på ett otydligt sätt. Vägsträckan genom orten saknar en genomgående och medveten gestaltning. I södra delen av orten finns en planterad enkelsidig allé av björkar på västra sidan av vägen fram till stationen, se bild 13. Den skyddas av generellt biotopskydd men den upplevs som otydlig då den inte är sammanhängande och genomgående på hela sträckan. Enstaka stora vackra solitära tallar återfinns här och var utmed E14/E45. På övriga partier i centrum avgränsas vägrummet av vildväxande vegetation, häckar och staket. Där E14/E45 passerar centrum bjuds trafikanten på fina utblickar ut över Brunfloviken som är en del av Storsjön. 36

Bild 13 Björkallé längs med E14/E45 i Brunflo 4.4.2. Framträdande landskapselement Brunflo kyrka och den medeltida kastalen är unika landmärken i landskapet. Andra tydliga landmärken i det öppna landskapet är gårdsbebyggelsen med de röda ekonomibyggnaderna. Även det stora kalkstensbrottet; Södergård, som ligger i nordöstra delen av utredningsområdet är ett framträdande element. I centrala Brunflo finns en vacker stenmur, av röd kalksten från orten, som löper utmed vägens östra sida vid stationsområdet, se bild 14. Gustabäcken korsar E14/E45 under en stenbro i den centrala delen av samhället. Bild 14 Stenmur av utmed vägen vid stationsområdet i Brunflo 37

4.4.3. Kvalitéer och värden De landskapliga värden, visuellt samt natur- och kulturvärden som finns i området är väl värda att bevara. Det historiska och geografiska sambandet kan till stor del ännu avläsas i odlingslandskapet öster om Brunflo. Det visuella intrycket av ett historiskt levande landskap med karaktäristiska landskapselement och strukturer har bevarats fram till idag. Det historiska landskapets struktur och samband med ängsmarker i botten av dalgången, sedan åkermark, bebyggelse och utmarker är fortfarande bevarat. Området har kontinuerligt brukats sedan järnåldern. På flera platser i utredningsområdet finns vackra ängs- och hagmarker som hyser stora naturmiljövärden. Utblickarna är särskilt värdefulla i landskapet och viktiga att behålla. Utan dem skulle det över huvud taget inte vara möjligt att uppleva det omkringliggande landskapet. För trafikanternas orienterbarhet är landmärken som kyrkan och kastalen betydelsefulla, se bild 15. De är viktiga för igenkänning och bedömning av avstånd i landskapet. Bild 15 Utblick över dalen med kastalen som ett väl synligt landmärke. 4.5. Miljö och hälsa 4.5.1. Riksintressen och områdesskydd Inom utredningsområdet finns flera riksintressen enligt miljöbalken och dessa redovisas på bild 16. Riksintressen är områden som har betydelse för hela landet, och dessa områden ska skyddas mot åtgärder som kan skada det utpekade värdet. För samtliga riksintresseområden gäller att stor hänsyn ska tas till områdets värden vid förändringar i och i anslutning till dem. I miljöbalkens 3 kap 10 står följande som ska beaktas vid intrång: om ett område enligt MB 5-8 är av riksintresse för flera oförenliga ändamål, skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Natura 2000 är det enda riksintresse som berörs av tillstånd enligt miljöbalken för åtgärder i eller i anslutning till det utpekade området. 38

Bild 16 Redovisning av riksintressen i utredningsområdet 39

Natura 2000-område enligt Art- och Habitat-direktivet: Södergård, de naturtyper som är utpekade är kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler) och höglänta slåtterängar. Alla Natura 2000-områden som finns i Sverige skyddas genom kapitel 7 i miljöbalken. I de utpekade områdena ska en gynnsam bevarandestatus upprätthållas för de aktuella naturtyperna och arterna som redogörs i varje områdes bevarandeplan. Åtgärder inom eller i anslutning till ett Natura 2000- område som på ett betydande sätt kan skada naturmiljön i det utpekade området kräver tillstånd enligt länsstyrelsen. Tillstånd får bara beviljas för åtgärder som varken skadar de skyddade naturtyperna eller försvårar bevarandet av de skyddade arterna. Riksintresse för naturvården (MB 3kap, 6): Södergård och Gusta är två områden som är utpekade för sina geologiska kvaliteter. Södergård är en öppen och välhävdad betesmark med en fin ängsflora, och hagen omges av åkermark och barrskog. Gusta utgör en bra illustration till de jordskorperörelser som har påverkat de nuvarande förekomsterna av berggrunden i området. Riksintresse för kulturmiljövård (MB 3 kap, 6): Storsjöbygden omfattar ett stort område (ca 1470 km2)med skiftande bebyggelse och landskapsförhållanden. Riksintresset pekar på en central, ålderdomlig jordbruksbygd med rötter i förhistorisk tid. Området visar ett kultursystem som är bevarandevärt även ur europeisk synpunkt. Det är ett öppet jordbrukslandskap med radbyar och äldre gårdar med 1800-talsgården som dominerande gårdstyp. I Brunflo märks kyrkomiljön med medeltida kastal och prästgård, gravfält och spridda gårdar samt välhållna gårdar i Vamsta. Kalkstensbrott, gravfält och odlingsröseområden finns i de centrala delarna av området, kring byarna Åkre-Gusta- Berge. Det pågår en översyn av riksintressena för kulturmiljövården av Länsstyrelsen i Jämtlands län. Storsjöbygden är ett av de områden som förslås prioriteras vid en översyn. Det är ett område som anses vara svårhanterbart av både de berörda kommunerna samt av länsstyrelsen bland annat på grund av dess storlek. Riksintresse för det rörliga friluftslivet (MB kap 3, 6): Storsjöbygden, riksintresset består av Storsjöbygden med en nära kontakt med kalfjäll och odlingsbygd. Friluftsliv som exempelvis fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är utpekade intresseaspekter. Det pågår ett arbete med att revidera riksintressebeskrivningen av Länsstyrelsen i Jämtlands län då den är i stort behov av uppdatering och fördjupning. Området bör inte minska i storlek, men det är enligt länsstyrelsen angeläget att djupare beskriva de olika värden för friluftslivet som finns inom området för att kunna göra nödvändiga avvägningar mellan olika intressen i samhällsplaneringen. Riksintresse för vattendrag (MB kap 4, 4): Ljungan/Gimån, vattenkraftverk samt vattenreglering för kraftändamål får inte utföras i Ljungan samt dess biflöde Gimån. Vattendragens avrinningsområde tangerar utredningsområdet på ett par platser. Riksintresse för kommunikationer (MB 3 kap, 8): Mittbanan, E14/E45 samt en korridor för nysträckning av E14/E45 enligt vägutredning från 2001. Dessa ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Riksintresse för värdefulla ämnen eller mineral (MB 3 kap, 7): Ett punktobjekt är markerat nordost om Brunflo samhälle gällande kalkstensförekomsten i området. Anmärkning: Riksintresset är inte avgränsat av SGU och utbredningen är okänd. En diskussion har förts med SGU inom detta uppdrag om behovet av att avgränsa riksintresset. SGU har gjort bedömningen att anläggandet av en väg kan skada riksintresset för värdefulla ämnen eller mineral men att det inte bedöms leda till en påtaglig skada och riksintresset behövs inte avgränsas inom ramen för detta projekt. 40

Östersunds kommun redovisar i sin ÖP 2040 en egen avgränsning av riksintresset för värdefulla ämnen, och denna avgränsning redovisas i bild 17. Denna tolkning är inte avvägd utifrån andra intressen såsom kultur-, naturmiljö mm utan det får göras från fall till fall enligt kommunen. Kommunen avser enligt ÖP:n att tillgodose riksintresset genom hänsynstagande vid planläggning och lovprovning inom det tolkade området. SGU delar inte kommunens tolkning av området fullt ut. Bild 17 Kommunens tolkning av riksintresset för värdefulla ämnen eller mineral (Källa Östersunds ÖP) Riksintresse för totalförsvaret: Grytans skjutfält med omgivningar har varit ett militärt övningsfält. Sedan 2011 används inte området av Försvarsmakten men riksintresset kvarstår dock. Området återfinns utanför utredningsområdets nordöstra gräns, och redovisas inte på kartan med riksintressen. 4.5.2. Rekreation, friluftsliv och barriäreffekter Området kring Brunflo har goda förutsättningar för bland annat vandring, ridning, cykling, fritidsfiske, vintersport och naturupplevelser, och tillgängligheten till dessa platser bedöms vara goda. Det är många som rör sig i de vackra omgivningarna. De södra delarna av utredningsområdet ingår i riksintresset för det rörliga friluftslivet; Storsjöbygden. Riksintresset består av den natursköna och variationsrika Storsjöbygden med nära kontakt mellan kalfjäll och rik odlingsbygd, samt vida utblickar. Friluftsliv som till exempel fiske, båtsport, natur- och kulturstudier samt cykling är av intresse. Områdets värden kan reduceras av olämpligt utformad bebyggelse, olämpligt utformad skogsavverkning, skogsodling på eller igenväxning av odlingsmarkerna. Nordost om Brunflo centrum finns Åkreängs idrottsanläggning. Anläggningen innehåller bland annat simhall, ishall, fotbollsplaner och tennisplaner. I södra Brunflo finns ytterligare en idrottsanläggning med bland annat en fotbollsplan. I de centrala och östra delarna av utredningsområdet används området bland annat som närrekreationsområde för de boende i trakten. Höjdpartierna i öster erbjuder vackra utblickar över Brunflo och Storsjön med omnejd. 41

Inom utredningsområdet finns ett stort antal gårdar med hästar, och hästarna motioneras och tränas runt om i utredningsområdet på till exempel grusvägar. Det finns även ett par ridskolor inom utredningsområdet. Hästar är ett stort intresse i området och det finns även professionella hästtränare som bor och verkar här. Utöver den närrekreation som sker i området så passerar pilgrimsleden S:t Olofsleden genom utredningsområdet. Leden är 560 km lång och går mellan Selånger och Trondheim. Leden har restaurerats och vandringsresor anordnas längs hela eller delar av pilgrimsleden. Inom stora delar av utredningsområdet råder skoterförbud, vilket innebär att skotrar enbart får framföras på anvisade skoterleder. Det finns flera skoterleder inom utredningsområdet som korsar nuvarande E14/E45 på ett par platser inom utredningsområdet. Jakt bedrivs i området, även med löshund. Det finns mycket vilt i området och djuren söker sig ofta ner mot samhället. Längs nuvarande väg har det rapporterats in till Nationella Viltolycksrådet ca 45 viltolyckor de senaste 5 åren. I det övriga utredningsområdet har det förekommit ca 27 viltolyckor de senaste 5 åren. Det är mycket olyckor med rådjur inblandade men även älgolyckor förekommer frekvent. Viltolyckor är polisrapporterade där eftersöksjägare har varit på plats. Ovanstående statistik från viltolyckor skiljer sig från olycksstatistiken under avsnitt 4.2.2 som endast visar inrapporterade personskadeolyckor. Nuvarande E14/E45 tillsammans med järnvägen delar samhället i två delar. Det finns få passagemöjligheter för de oskyddade trafikanterna, de allra flesta av dessa är i plan med låg trafiksäkerhet. Det finns endast en planfri korsning för gående och cyklister under vägen på hela sträckan och den finns i anslutning till Brunflo centrum. Det finns trottoarer längs vägen på några delar men det finns inget sammanhängande stråk för gående och cyklister längs den nuvarande vägen. I det övriga utredningsområdet är trafikintensiteten lägre och de oskyddade trafikanterna kan där röra sig med den övriga trafiken på ett säkrare sätt. 4.5.3. Hushållning med mark- och vattenområden Inom utredningsområdet finns naturresurser såsom kalksten, jordbruksmark och skogsmark. Kalkstenen i området kring Brunflo bildades för 465 miljoner sedan och är den äldsta och hårdaste kalkstenen i Europa. Den är utpekat som riksintresse, se avsnitt 4.5.1. Den kalksten som finns i Brunflotrakten är unik i sitt slag då stenen finns i tre olika färger; grå, röd och svart färg. Brunflo kastal som finns bredvid Brunflo kyrka är byggd i denna kalksten, se avsnitt 4.5.4. Inom utredningsområdet finns för närvarande två aktiva täkter där kalksten bryts; Södergård och Grytan. Deras tillstånd för brytning löper fram till år 2028 respektive 2035. Täkten i Grytan har i februari 2016 fått tillstånd att utöka sin verksamhet i ett område längre österut än tidigare. Täkten i Södergård fick i sitt senaste tillståndsbeslut avslag på fortsatt brytning i den norra delen av täkten pga störningar vid närliggande fastigheter. Bolaget har istället planer på att starta blockstensbrytning i den delen av täkten och de avser att påbörja en samrådsprocess för att kunna söka tillstånd för det. Strax öster om utredningsområdet finns två andra aktiva täkter, och det finns även ett par intressenter för att etablera nya brytningar i och utanför utredningsområdet. Enligt Östersunds översiktsplan sker en årlig produktion av blocksten inom området av cirka 2 000 ton. En del av de nedlagda kalkstensbrotten har utvecklats till att bli viktiga platser för studier av den lokala geologin, se avsnitt 4.5.5. Kalkstensförekomsten sträcker sig vidare långt österut, se bild 18. 42

Bild 18 Utbredning av kalkstensförekomsten Öster om centrala Brunflo finns jordbruksmark som har ett stort värde som naturresurs. Jordbruket i Jämtland tillhör ett av världens nordligaste inlandsjordbruk. Den kalkrika berggrunden som finns inom utredningsområdet är en stor anledning till den bördiga jorden som finns kring Storsjön. Jordbruksmarken i utredningsområdet är uppdelad i många mindre långsmala skiften som ger landskapet en särskild prägel. I den östra utkanten av utredningsområdet finns skogsmark i form av 43

mestadels barrskog. Skogsmarken fortsätter sedan vidare österut i ett stort skogsområde. Även i den södra samt norra delen av utredningsområdet finns skogsmark. I miljöbalken kapitel 3, 4 gällande grundläggande bestämmelser för god hushållning med mark- och vattenområden finns bestämmelser om skydd av jordbruks- och skogsmark. Både jord- och skogsbruk anses vara av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får enligt miljöbalken endast tas i anspråk om ingen alternativ mark finns som kan tillgodose behovet. För skogsmarken står det att skogsmarken som har betydelse för skogsnäringen ska skyddas mot åtgärder som kan försvåra ett rationellt skogsbruk. Enligt miljöbalken är skyddet starkare för jordbruksmarken än för skogsmarken. I Jämtland finns inga stora arealer av jordbruksmark, ca 1 % av länets yta är jordbruksmark jämfört med 6,5 % i hela Sverige. Det finns flera områden i utredningsområdet som är utpekade i länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, se mer under avsnitt 4.5.5. I norr tangerar utredningsområdet det sekundära vattenskyddsområdet för Östersunds kommuns råvattentäkt (Minnesgärdet) som är belägen i Storsjön. Majoriteten av Östersunds kommun grundvattenförekomster bedöms vara av god kvalitet. En grundvattenförekomst som benämns Brunflo är belägen mellan Storsjön och Locknesjön, och delar av denna förekomst ryms i de södra delarna av utredningsområdet, se bild 5. Det är en sand- och grusförekomst med mycket goda uttagsmöjligheter. Brunflo har, enligt Vattenmyndigheten, en mycket stor potentiell föroreningsbelastning och har förhöjda kloridhalter på grund av betydande påverkan från vägsalt. Grundvattenförekomsten skyddas av miljökvalitetsnormer, se mer under avsnitt 2.6.2. Jovnevaerie och Jijnejevaerie samebyar har betesmarker inom utredningsområdet. 4.5.4. Kulturmiljö Brunflo är en bygd där det finns spår av en bofast befolkning från 400-talet. Namnet Brunflo betyder brunnen från myren och kommer från gården Brunflo som fanns vid S:t Olofskällan vid Lövberget. Enligt traditionen uppsöktes källan av kungen av Norge; Olof Haraldsson år 1030 samt även under medeltiden av pilgrimer på väg till Nidaros i Norge. En pilgrimsled passerar genom området, se mer under 4.5.2. Brunfloområdet är det område som vid sidan om Frösön har Jämtlands största mängd av fornlämningar från järnåldern, se bild 19. Utredningsområdet ligger till största delen inom Storsjöbygden som är av riksintresse för kulturmiljövården och har stora kulturhistoriska värden, se bild 16. Det finns inga formellt utpekade och avgränsade områden inom riksintresset som har ett högre kulturhistoriskt värde än andra, även om flera av de byar som ligger inom utredningsområdet omnämns i beskrivningen till riksintresset. Riksintresset Storsjöbygden kan därmed anses vara något otympligt i en planeringssituation. 44

Bild 19 Redovisning av kulturmiljöer i området 45

Området kring Brunflo har brukats i mer än 1500 år, och ett stort antal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar liksom strukturen i landskapet som helhet visar detta. Det finns gott om järnåldersgravar vid gårdarna i utredningsområdet och många av fornfynden vittnar om ett tidigt välstånd i bygden. Fornlämningar samt dess fornlämningsområde skyddas per automatik enligt kulturmiljölagen. Övriga kulturhistoriska lämningar har inte ett automatiskt skydd utan för dessa krävs ett samråd med länsstyrelsen vid en eventuell påverkan. 4.5.4.1. Kulturarvsanalys I samband med de tidigare utredningarna för vägprojektet utförde Jamtli år 1999 en kulturhistorisk utredning samt en landskapshistorisk analys inom utredningsområdet. Sommaren 2015 gjorde Jamtli en Kulturarvsanalys i utredningsområdet och hösten/vintern 2015 utfördes en arkeologisk utredning steg 1 i området (se avsnitt 4.5.4.4) av Jamtli. Utredningarna från Jamtli visar att det finns flera kulturvärden av olika slag inom utredningsområdet. Det rör sig om den riksintressanta kulturmiljön, lokala/regionala miljöer, kulturhistoriskt värdefulla byggnader, fornlämningar samt äldre vägdragningar som är av kulturhistoriskt intresse. Nedan listas de miljöer som enligt Jamtli anses ha ett särskilt högt kulturhistoriskt värde i ett lokalt/regionalt perspektiv. Miljöernas utbredning framgår av bild 20. 46

Bild 20 Miljöer utpekade i kulturarvsanalysen 47

Brunflo stationssamhälle: Utan järnvägen skulle Brunflo inte vara vad det är idag. År 1879 invigdes sträckan Sundsvall - Östersund (Norrländska tvärbanan). Kring stationen började ett litet samhälle växa fram. Området invid stationen tog över alltmer av rollen som socknens centrum från kyrkan. I samband med byggandet av Inlandsbanan (1916-1918), uppfördes ett nytt stationshus och andra tillhörande byggnader i Brunflo. I ett område begränsat av Centrumvägen och Rosenlundsvägen återfinns, strax norr om stationsområdet, flera bostadsbyggnader som uppfördes under järnvägsepokens tidevarv. Dessa representerar den sena 1800-tals och tidiga 1900-talsarkitekturen. I och kring stationsområdet är ett stort antal kulturhistoriskt intressanta byggnader grupperade. Det viktiga med att bevara stationsområdet och den norr ut efter järnvägen liggande bebyggelsen ligger i det faktum att det så sent som på 1950-talet i princip inte var mer bebyggt än så i Brunflo tätort. Stationsområdet och bebyggelsen närmast järnvägen, tillsammans med Villavägen och stenindustrin utgjorde samhället Brunflo. Postvägen: År 1952 sammanfördes Brunflo, Lockne och Marieby kommuner till en kommun med huvudsäte Brunflo. Det kom att bli startskottet för den mest expansiva perioden i Brunflos historia. Ett stort antal bostäder uppfördes under perioden, tex Postvägen som präglas av 50-talets bostadsbyggande med flerbostadshus på båda sidor om vägen. Området har en naturlig avgränsning åt öster med Gränsgatan. I väster avslutas området av en större platsbildning och i förlängningen av Kyrkgatan. Genom tidstypisk och enhetlighet i fasadutformningen får områdets 50-60-tals karaktär ännu anses vara bevarad. Villavägen: Villavägen karaktäriseras av ett antal större villor från 1900-talets första decennier. Byggnaderna ligger som solitärer utan omgivande ekonomibyggnader och de vittnar om en tid då man började kunna försörja sig på andra sätt än via jordbruk. Gaturummet är slutet med hjälp av björkar och staket. Dessa bildar en gräns mellan den privata trädgården och den offentliga gatan. Villavägens bebyggelse har till vissa delar förändrats, men miljön ger fortfarande intrycket av egnahemsrörelsen i början på 1900-talet. Brunflo centralbygd: Denna miljö omfattar det öppna odlingslandskapet mellan Brunflo tätortsbebyggelse och de skogsmarker som tar vid inom byarna Berge, Gusta, Södergård, Vamsta och Åkre. Vägnätet inom området är ålderdomligt och välbevarat. Området kring Brunflo kyrka är bygdens urgamla centrum. Här finns kulturminnen från drygt tusen år inom ett och samma område. De äldsta spåren utgörs av gravhögar från järnåldern, vilka tillhör de gårdar som då fanns här. Kastalen från 1100-talet visar att området hade en extraordinär betydelse under tidig medeltid. Genom området passerade redan då den viktiga vägen från Storsjöbygden ned mot Medelpad. En pilgrimskälla norr om kyrkan anknyter till de pilgrimer som passerat. Kyrkan är i sin nuvarande utformning från 1775. Den kulturhistoriskt värdefulla miljön kring byarna Åkre och Gusta utgörs av en småskalig jordbruksbygd med inslag av fornlämningar, äldre odlingsspår och senare bergsbrytning. På sluttningen nedanför byarna och i angränsande skogsmark finns områden med odlingsrösen och fossila åkrar. Dessutom finns enstaka järnåldersgravar. Här finns rester av stenbrytning i Gusta. Mängden bevarade odlingsrösen i området är ovanligt stort, inte minst i byn Berge. Där finns Storflatåkern som är ett välbevarat röseområde som visar hur Storsjöbygdens rösebemängda odlingsmarker såg ut före 1800-talets jordbrukskampanjer. Gamla landsvägen: Centralt genom utredningsområdet löper den historiskt viktigaste vägen genom Jämtland (nuvarande väg 740 samt Karl Johans väg). Från Sundsvall till Östersund fortsätter vägen mot Åre och sen vidare in i Norge. Vägen är känd i åtskilliga källor och den återfinns på de tidigaste kartorna över Jämtland. Vägen har behållit sin ålderdomliga sträckning genom Brunflobygden. Den 48

sträcker sig från skogsområdet norr om samhället, genom odlingsmarken vid kyrkan och upp i backarna ovanför Åkre och Gusta för att sedan passera bl a Lunne och Hälle innan den går in i skogen igen. Vägen slingrar sig fortfarande genom området och byarna på samma sätt som den gjort i hundratals år. Detta är en av de mest välbevarade sträckorna från Selångersbygden till Storsjöbygden. Detta gör att vägen har ett stort kulturhistoriskt värde. Sjövägen/pionjärvägen/Rosenlundsvägen: Mellan 1950 och 1970 byggdes över 600 lägenheter i Brunflo, dels norr om genomfartsleden, men också på södra sidan ner mot sjön. I sluttningen ner mot Storsjön ligger ett större område som byggdes ut under 1960-talet. Miljön består av ett sammanhängande bostadsområde med likartad bebyggelse efter Sjövägen, Pionjärvägen och Rosenlundsvägen. Husen är i två eller tre våningar och byggda i suterräng och både flerfamiljshus och radhus förekommer. Tegel har använts som fasadmaterial med partier av stående träpanel i grönt och tegelrött vilket, tillsammans med de olika våningshöjderna, ger området viss variation. Husen har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär. Den enhetlighet i material och färgsättning som finns i idag är viktig för upplevelsen av miljön, enskilda detaljer bildar tillsammans en helhet. 4.5.4.2. Områden med betydande kulturhistoriska värden Enligt Kulturarvsanalysen finns det betydande kulturhistoriska värden finns i det agrara landskapet längs den gamla landsvägen, vid det medeltida sockencentrat samt i den äldsta delen av Brunflo tätort. Här finns det således stora risker att kulturhistoriska värden kommer att påverkas negativt av en vägdragning genom områdena. De tre områdena beskrivs mer här: Området kring Brunflo kyrka, Södergård-Prästbordet och Vamsta: Medeltida sockencentrum och kyrkoplats. Koncentrationen av bostället för lagmannen i landskapet och ärkebiskopens markinnehav ger platsen en särställning i landskapet som understryks av den för norra Sverige unika och välbevarade kastalen. Här finns även den största koncentrationen av gravhögar i Brunflobygden vilket kan tolkas som att platsen utgjort centrum i bygden redan under förhistorisk tid. Avser område Brunflo centralbygd i bild 20. Terrassbebyggelsen längs den gamla landsvägen: Förhistorisk terrassbebyggelse med kontinuitet in i dagens agrara bebyggelse. Vid sidan av gravhögar och fossil åkermark finns byggnader från 1700-1900 tal som tydligt visar på detta. Landskapet är fortsatt öppet och brukat med få förändringar i den ålderdomliga bebyggelsestrukturen. Avser område Brunflo centralbygd i bild 20. Brunflo tätort: Ett tydligt exempel på hur ett nytt centrum etableras strax innan sekelskiftet 1900 i och med järnvägens framdragning samt hur det förändras över tid. I bebyggelsen generellt och i enstaka byggnader avspeglas hur tätorten expanderade i och med stenindustrins utveckling och den medföljande bebyggelseexpansionen under 1950-talet och framåt. Avser områdena Brunflo stationssamhälle, Postvägen samt Villavägen i bild 20. 4.5.4.3. Kända och okända lämningar Kulturarvsanalysen visar att det är sannolikt att det finns okända fornlämningar som kan komma att påträffas i samband med en eventuell vägdragning genom delar av utredningsområdet. Kulturarvsanalysen anger att sannolikheten för att påträffa bebyggelselämningar från yngre järnålder är hög i utredningsområdet. Mängden gravhögar och deras lokalisering pekar på att det funnits gissningsvis 10-15 gårdsenheter under järnåldern i området. Ingen av dessa gårdar är i dagsläget 49

säkert lokaliserad utan ligger dold i odlingsmarken, alternativt på befintliga gårdslägen. För att bedöma var äldre gårdslägen kan finnas har ett område med 150 meters radie lagts runt kända gravhögar och spår efter borttagna gravar. Antagandet på 150 meter bygger på kända rumsliga samband mellan gård och gravfält där det upp till cirka 200 meters håll från en gård oftast finns ett tillhörande gravfält. Samtliga byar i undersökningsområdet har som minst medeltida belägg. Medeltida by- och gårdstomter kan liksom de förhistoriska gårdslägena ligga dolt i odlingsmark men lika gärna ligga på nuvarande gårdsplatser. Kartanalyser har visat på bebyggelse som i dag är försvunnen. Bebyggelsen ligger både på inägomarken men även längre upp i skogen. Här återfinns flera övergivna torp men även övergivna gårdslägen. I nu aktuellt utredningsområde innebär det att i skogsmarkens övre del kan påträffas lämningar efter skogsbruk, kalkframställning med mera. 4.5.4.4. Arkeologisk utredning steg 1 Hösten/vintern 2015-2016 gjorde Jamtli en arkeologisk utredning steg 1 i de tre aktuella korridorerna. Utredningen redovisar samtliga forn- och kulturlämningar i området och har utformats så att den kan fungera som underlag för den fortsatta vägplaneringsprocessen, men rapporten kan även utgöra underlag för länsstyrelsens kommande prövning enligt kulturmiljölagen. En beskrivning av markförhållanden och tillgänglighet inför kommande steg 2 utredningar har även gjorts för de områden som är aktuella för det. I de undersökta korridorerna registrerades 26 tidigare okända lämningar, 7 av dessa bedömdes vara fornlämningar och de andra 19 som övriga kulturhistoriska lämningar. Utredningen har kompletterat kulturarvsanalysen gällande möjliga förhistoriska bebyggelselägen med fler och även utökade områden. Utredningen har även kartlagt möjliga medeltida/nyare tids bebyggelselägen som redovisas i bild 21. Båda dessa områdestyper är möjliga för arkeologisk utredning steg 2. 50

Bild 21 Områden aktuella för arkeologisk steg 2 utredning 51

4.5.4.5. Övriga kulturmiljöer Brunflo kyrka är en stenkyrka som är byggd på 1700-talet. Tidigare fanns där en korskyrka från 1100- talet på samma plats, dopfunten från 1200-talet finns bevarad och återfinns i den nuvarande kyrkan. I anslutning till kyrkan finns Brunflo kastal som är ett torn som uppfördes på 1100-talet. Kastalen är en av Sveriges mäktigaste byggnader från medeltiden och är ett 30 meter högt torn som är murat i kalksten från bygden. Kastalen uppfördes som en förvaltningsbyggnad åt ärkebiskopen för hans tionde som var en kyrklig skatt. Sedan 1600-talet har kastalen istället fungerat som en klockstapel. Området kring kyrkan består av en kulturhistorisk intressant miljö med bland annat gravhögar, pilgrimskälla, prästgård, församlingshem, arrendatorbostäder och kyrkbacke. Vamsta by finns i anslutning till kyrkomiljön och där finns flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och mycket fornlämningar. Bild 22 Kyrkomiljön i Brunflo Gravplatsen Jungfrukullen, se bild 23, som är en gravplats med 5 olika gravar med ursprung från vikingatiden finns i detta område, öster om kyrkan. En av gravarna har grävts ut på 1920-talet då en smalspårig järnväg, Gustabanan, byggdes genom detta område. Jungfrukullen är en viktig fornlämning i Brunflobygden anser länsstyrelsen. 52

Bild 23 Jungfrukullen I utredningsområdet finns Gusta gamla stenbrott där en del av den kalksten brutits som utgjort råvaran för stenindustrin i Brunflo. Förutom stenbrottets industrihistoriska värde är området även av riksintresse för naturvården, se avsnitt 4.5.1. Vid Gusta finns ett mindre museum, Gusta stenmuseum, som bland annat visar en utställning om kalkstenens historia i Brunflobygden från slutet av 1800-talet fram till nu. I det gamla ställverket vid järnvägsstationen i Brunflo finns Jämtlands Järnvägsmuseum där äldre föremål från järnvägen kan ses. Det finns även ett Skolmuseum samt ett Lantbruksmuseum i utredningsområdet. Hembygdsföreningen i Brunflo har gjort i ordning en kulturstig inom delar av utredningsområdet där man till fots kan se och uppleva bygden. Längs kulturstigen finns flera skyltar som berättar om bygdens historia. 53

4.5.5. Naturmiljö och skyddade arter Naturen inom utredningsområdet är förhållandevis mångformig, vilket till viss del beror på topografin men framför allt på markanvändningen. Större delen av området utgörs av bebyggelse och jordbruksmark, medan ungefär en tredjedel utgörs av skogsmark. Mindre berg, fuktsvackor, små vattendrag och kärr bidrar till variationen i området. Utredningsområdet är en del av det jordbrukslandskap som kännetecknar Brunflobygden och hyser bitvis ett högt till högsta naturvärde som kan kopplas till traditionell hävd av äng- och betesmark samt till kalkrika förhållanden. 4.5.5.1. Naturvärdesinventering Våren och sommaren 2015 har en naturvärdesinventering utförts i utredningsområdet, se avsnitt 3.4. Under våren genomfördes en förstudie där området undersöktes med hjälp av kända naturvärden, ortofoton och andra källor. Utifrån det arbetet genomfördes sedan fältarbeten vid två tillfällen under sommaren (juni samt augusti). I inventeringen har naturvärdet har bedömts i tre naturvärdesklasser (1, 2 och 3) samt lågt naturvärde: Naturvärdesklass 1, högsta naturvärde: störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2, högt naturvärde: stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde: påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald Lågt naturvärde: ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald Inventeringsresultatet samt övriga kända naturvärden redovisas i bild 24. Stora delar av utredningsområdet används idag som jordbruksmark. Här finns många små områden som står under aktiv hävd eller som hävdats för inte allt för länge sen. I området kring Brunflo finns mycket ängs- och hagmarksmiljöer med en stor artrikedom av både flora och fauna. Delar av området består idag av äldre agrar bebyggelse med tillhörande ängs- och betesmarker varav en del fortfarande står under hävd och är mycket artrika. Flera lokaler ingår i den nationella bevarandeplanen för odlingslandskapet (s.k. NBO-objekt) och sköts genom miljöstödsavtal för aktiv hävd. Området sträcker sig även över sammanhängande skogsmarker. Eftersom berggrunden består av kalksten och jordarten är lerig morän är artrikedomen bitvis är hög och inom stora delar av utredningsområdet förekommer kalkgynnade arter. Den artsammansättning som idag finns på äng- och betesmarken är ett resultat av långvarig hävd och att marken inte gödslats. 54