Hur mår du student? Undersökning om den psykosociala studiemiljön vid Stockholms universitet utifrån ett likabehandlingsperspektiv Rapport 2006 Stockholms universitet Studentbyrån Dnr 40-0789-05
Förord Stockholms universitet har cirka 37 000 studenter och 6 000 anställda lärare, forskare och administratörer. Det är en mycket stor arbetsplats. För universitetet är det angeläget att förebygga varje form av diskriminering, trakasserier och ojämlik behandling som grundas i kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Jämställdhet och jämlikhet är centrala värden som skall genomsyra alla formella och informella kontakter som äger rum människor emellan vid universitetet i undervisning, forskning, arbetsgrupper och kommittéer. Universitetet har en mångfaldsplan som gäller de anställda vid universitetet och en likabehandlingsplan som avser de studerandes förhållanden. Se www.su.se/utbildning/jamlikhet Enligt planen för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet genomfördes vårterminen 2005 en undersökning av studenternas psykosociala miljö med hjälp av en nätbaserad enkät. Undersökningen genomfördes och analyserades vid Studentbyrån av Moa Almgren, Karin Jansson och Sara Pettigrew. Studien tillåter inte en generalisering av resultaten till alla studenter vid universitetet. Den ska läsas så att den ger god inblick i hur det kan vara för studenter som upplevt sig utsatta för trakasserier och ojämlik behandling. På så sätt kommer resultaten från undersökningen att ligga till grund för universitetets fortsatta arbete med likabehandlingsfrågor. Stockholm den 17 februari Charles Westin Ordförande i jämlikhetsgruppen
Inledning Denna undersökning har genomförts för att få en bild av förekomsten av trakasserier vid Stockholms universitet. För att säkerställa studenternas anonymitet har vi valt att inte samla in material om vissa bakgrundsfaktorer såsom ålder, antal studiepoäng med mera. Studenterna är inte heller jämnt fördelade över fakulteterna. Detta, liksom det mycket begränsade antalet respondenter, innebär att undersökningsmaterialet inte lämpar sig för att dra statistiskt säkerställda slutsatser. Resultaten ger dock en inblick i de problem som studenterna upplever vid universitetet och kan därför med fördel användas som utgångspunkt i det förebyggande arbetet mot trakasserier och annan form av diskriminering. Som grund för undersökningen ligger studenternas egna upplevelser av olika situationer. Vi har inte gjort någon bedömning av beskrivna händelser utan studenterna har själva fått avgöra i vilken mån de har utsatts för trakasserier. Resultaten i undersökningen har bearbetats av Sara Pettigrew som också har deltagit i arbetet med att sammanställa resultaten i den här rapporten, tillsammans med Karin Jansson. Moa Almgren har lett arbetet med undersökningen och rapporten, samt utformat de uppföljande åtgärderna. Sammanfattning Av de 369 studenter som besvarat enkäten har drygt hälften upplevt sig utsatta för händelser som kan definieras som trakasserier. Ett femtiotal av dessa har själva definierat händelserna som trakasserier. Den diskrimineringsgrund som påtalas mest frekvent är kön och de flesta som upplevt trakasserier på grund av kön är kvinnor. Sju personer har påtalat trakasserier som har samband med sexuell läggning. Sex av dessa är kvinnor och de har även uppgett att de upplevt sig utsatta på grund av sin könstillhörighet. Resultaten indikerar en dubbel utsatthet för homo- och bisexuella kvinnor. Denna tendens återfinns även i resultaten från andra undersökningar. De studenter som upplevt sig utsatta för trakasserier anger i de flesta fall att det är andra studenter som utsatt dem för den kränkande behandlingen. Det finns dock variationer inom respektive diskrimineringsgrund. Studenterna har även upplevt sig utsatta för trakasserier av lärare och handledare. De flesta upplever sig utsatta på raster, men trakasserier har också upplevts vid föreläsningar och seminarier. Ungefär en femtedel av de studenter som upplevt sig utsatta för trakasserier påtalade detta för någon. Många av dem som valde att inte anmäla ansåg att trakasserierna inte var så allvarliga medan andra lyfte fram faktorer som att man ville undvika konfrontation, att man tyckte att det var pinsamt samt att man inte visste vart man skulle vända sig. Om undersökningen I oktober 2004 skapades en arbetsgrupp vid Studentbyrån bestående av Moa Almgren, jämlikhetssamordnare, Seija Hiltunen, samordnare för studenter med funktionshinder, Bengt Pernholm, dyslexipedagog, Christian Edling och Kjell Johansson, båda vid Handikappservice, Nichlas Malmdahl, studievägledare och samordnare för breddad rekrytering, Birgit Marklund Beijer, biträdande chef för Studentbyrån, samt tre studentrepresentanter. Studentrepresentanterna valde att avbryta samarbetet strax för publiceringen av enkäten. Jämlikhetsgruppen vid Stockholms universitet har varit rådgivande under arbetets gång.
Undersökningen genomfördes 10-29 april 2005. Enkäten gjordes tillgänglig via Mitt universitet, som tillhandahåller studentinformation, e-postkonton med mera och kräver inloggning med lösenord som endast studenter vid Stockholms universitet kan erhålla. Enkäten besvarades i ett webbaserat frågeformulär. En informationskampanj genomfördes samtidigt på universitetet med affischering, annonsering på universitetets hemsida med länk till enkäten, samt information på plasmaskärmarna i hus A och D i Södra huset. Affischer skickades också ut till alla institutioner och enheter vid universitetet och informatörer delade ut sammanlagt 2000 flyers med information om enkäten. Undersökningen inleddes med frågor om bakgrundsfaktorer såsom föräldrars utbildningsnivå, föräldraskap och frågor kring upplevelser av stress och konkurrens i studiemiljön. Därefter ombads studenterna att besvara frågor om stämning och jargong vid universitetet. Slutligen ställdes frågor om trakasserier och diskriminering med utgångspunkt i de diskrimineringsgrunder som anges i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Den psykosociala studiemiljön I enkäten har frågor ställts om föräldraskap i kombination med studier, om föräldrarnas utbildningsnivå samt upplevelser av stress och konkurrens i studiemiljön. Studenter med barn Undersökningen ger indikationer på att studenter med barn upplever svårigheter med att förena föräldraskap med studier. Studenter med barn under tolv år upplever i mindre utsträckning än andra att de kan påverka sin utbildning och i större utsträckning att de inte har någon att vända sig till om de upplever svårigheter i studierna. Konkurrens från andra studenter upplevs oftare som obehaglig hos denna grupp jämfört med genomsnittet. Den negativa jargong som dessa studenter upplever kommer i hög grad från andra studenter och många av dem som upplevt sig utsatta för trakasserier har uppgett att detta främst har varit ifrån kvinnor. Studenter med barn känner sig i större utsträckning utsatta i föreläsningssituationer, vid grupparbeten och på raster. Upplevelser av trakasserier medför också konsekvenser, exempelvis psykiska problem för en högre andel i denna grupp än för genomsnittet. Sammanfattningsvis tycks studenter med barn känna sig utsatta i något högre grad än genomsnittet. Studenternas kontaktnät Studenter vars föräldrar inte har högskoleutbildning tycks ha ett mindre kontaktnät än de vars föräldrar har högskoleutbildning. De som har ett mindre kontaktnät anser sig i mindre utsträckning kunna påverka sin utbildning än de som har ett större kontaktnät. Det finns indikationer på att de studenter som upplevt sig utsatta för trakasserier i den grupp som har litet eller inget nätverk har upplevt trakasserierna under en längre period än de med ett stort kontaktnät. Hälsokonsekvenserna vid upplevelser av trakasserier tycks också ha varit större för den förstnämnda gruppen. Studenter med icke-akademisk bakgrund bedöms vara en särskilt utsatt grupp med större behov av att få ta del av universitetets stödfunktioner såsom studievägledning, studentexpeditioner, studenthälsan med mera. I universitetets arbete med breddad rekrytering kan det vara relevant att vidare undersöka och förbättra situationen för denna grupp.
Uppfattning om den allmänna stämningen I enkäten ställdes frågor rörande stämningen på Stockholms universitet; både den som råder mellan studenter och den mellan lärare och studenter. Frågorna gällde händelser i studenternas omgivning på universitetet, alltså inte bara situationer då studenterna blivit utsatta personligen. På frågan om studenterna känner sig fria att uttrycka sina tankar och känslor svarade cirka fyra av fem att de var fria eller ibland fria att göra det under lektionstid och i kontakten med institutionspersonal. Endast en dryg femtedel kände att de sällan var fria att uttrycka sina känslor och tankar under lektionstid och i kontakten med institutionspersonal. Närmare tre fjärdedelar av studenterna upplevde inte någon negativ jargong vid Stockholms universitet. De studenter som påtalade en negativ jargong eller stämning med nedsättande omdömen om studenters kön, etnicitet, sexuella läggning eller funktionshinder, hade upplevt eller bevittnat detta i form av negativa kommentarer och kränkande skämt. De som ansåg att kränkande omdömen förekom angav i de flesta fall att kommentarerna kom från studenter från den egna institutionen. Studenterna upplevde även att kränkande kommentarer kom från lärare och handledare. De situationer där kränkande omdömen främst ansågs förekomma var under raster och fikapauser samt vid föreläsningar och lektioner. Kränkningar upplevdes också förekomma vid grupparbeten och seminarier. Flera studenter gav exempel på vad de tror möjliggör förekomsten av denna typ av nedsättande attityder, några av dem följer nedan: Institutionsledningen tar inte itu med påtalanden om kränkningar, antingen rinner det ut i sanden eller så bagatelliserar man dessa. Det finns EN kvinnlig professor på institutionen den mansdominerade världen gör att attityden blir fientlig mot kvinnor. Seminarieledares brist på att sätta gränser när studenter säger nedlåtande saker om homos/kvinnor/icke-etniskt svenska etc. Att man är i en miljö där normen är vita, heterosexuella män. Trakasserier Enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan är trakasserier ett uppträdande som kränker en students eller en sökandes värdighet i högskolestudierna. Den kränkande behandlingen ska också ha samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könstillhörighet eller vara av sexuell natur. Studenter som upplevt händelser som kan definieras som trakasserier En stor grupp studenter, strax över hälften av de svarande i undersökningen, har svarat att de någon gång upplevt händelser som kan definieras som trakasserier. Frågorna har bland annat rört upplevelser av förlöjliganden, ifrågasättande av personens kompetens, mindre hjälp och stöd i studierna, muntliga stötande skämt, kränkande bilder och sexuella trakasserier i varierande grad. Nedan i diagram 1 redovisas svaren om upplevda händelser som kan definieras som trakasserier. I diagrammet redovisas både studenter som inte definierat sig
själva som utsatta för trakasserier och studenter som har definierat sig själva som utsatta för trakasserier. Studenterna har upplevt: A C E G I K M Diagram 1. Antal studenter som upplevt sig utsatta för händelser som kan definieras som trakasserier 15 9 20 39 38 61 59 56 76 92 98 106 121 0 50 100 150 A. att deras yttranden har förlöjligats B. att deras kompetens har ifrågasatts C. att de fått mindre hjälp och stöd med studierna D. att de bemötts annorlunda av lärare och handledare E. att någon förlöjligat dem som person F. ovälkomna kommentarer gällande deras kropp, klädsel, utseende eller privatliv G. att de har bemötts på ett sätt som gjort att de känt sig utanför gemenskapen på institutionen H. bilder, t.ex. almanackor eller anslag, som de upplevt obehag inför eller som varit kränkande I. muntligt stötande och kränkande skämt J. stötande och kränkande skämt via dator K. att någon utsatt dem för förtal eller elak ryktesspridning i samband med trakasserier eller diskriminering L. att någon aktivt motarbetat dem i deras studiearbete i samband med trakasserier eller diskriminering M. att de kränkts på annat sätt Majoriteten av de studenter som upplevt händelser som kan definieras som trakasserier har valt att inte själva beskriva sig som utsatta för trakasserier. Det kan finnas flera förklaringar till detta, till exempel att man inte upplevde den kränkande behandlingen som så allvarlig. Forskning på området visar att personer som utsätts för trakasserier ofta förminskar sin egen upplevelse av det inträffade, bland annat för att man inte vill se sig själv som offer. Det kan också vara en orsak till att majoriteten av dem som upplevde sig utsatta för trakasserier valde att inte påtala händelserna. Eva Mark, projektledare för Jämställdhet vid Göteborgs universitet, diskuterar detta fenomen med avseende på sexuella trakasserier: Den som är utsatt tappar ofta fotfästet och känner sig förvirrad. Han eller hon tar på sig skulden, upplever skam, är rädd för repressalier, tror inte på sina egna upplevelser och skyddar förövaren. Det kan också finnas ett motstånd mot att erkänna sig själv som offer för orättvisor. Det är en både arbetsam och smärtsam insikt att i sig själv erfara att man är orättvist behandlad 1. Studenter som själva har definierat sig som utsatta för trakasserier Av samtliga studenter i ovanstående diagram har 54 studenter själva definierat sig som utsatta för trakasserier. Deras svar redovisas nedan i kategorier beroende på vilken 1 Jämställdhetskommitténs skriftserie 1, Jämställdhetsarbete, Teorier och praktiker av Eva Mark (2000), Göteborgs universitet.
diskrimineringsgrund som angivits som orsak till den kränkande behandlingen. I enkäten kunde flera diskrimineringsgrunder anges varför vissa studenter redovisas i flera kategorier. Vi har låtit studenterna själva avgöra vilken diskrimineringsgrund de beskrivna händelserna ska hänföras till. De studenter som uppgett religion/trosuppfattning samt funktionshinder som grund för trakasserier har av hänsyn till anonymitet och integritet inte redovisats. 2 Två studenter ville inte uppge någon diskrimineringsgrund och ytterligare två hade kategoriserat politisk övertygelse som trosuppfattning. Inte heller dessa redovisas nedan. Några studenter ansåg inte att det fanns något samband mellan de upplevda trakasserierna och de fem diskrimineringsgrunderna som fanns i enkäten. Generellt kan vi se att de studenter som inte upplevt sig utsatta för trakasserier i samband med någon specifik diskrimineringsgrund har känt sig utsatta i färre situationer och i mindre grad. Ovälkommet uppträdande som har samband med kön Ungefär hälften av dem som ansett sig utsatta för trakasserier har upplevt att händelserna haft samband med deras könstillhörighet. Majoriteten är kvinnor (25 av 28). Studenterna i undersökningen uppgav att trakasserier i samband med könstillhörighet tog sig uttryck i: att deras kompetens ifrågasatts att deras yttranden förlöjligats att de bemötts annorlunda av sina lärare eller handledare att man bemötts på ett sätt som gjort att de har känt sig utanför gemenskapen på institutionen kränkningar i form av muntliga skämt att de förlöjligats som person att de fått mindre hjälp och stöd med studierna ovälkomna kommentarer kränkande bilder De flesta av dessa studenter uppgav att trakasserierna kom från andra studenter vid den egna institutionen. Studenterna uppgav också att trakasserierna kom från lärare och handledare. En stor majoritet uppgav att det var män som utsatte dem för trakasserier, medan en mindre grupp har uppgett att de utsatts av både män och kvinnor. Ingen har ansett sig utsatt av enbart kvinnor. Trakasserier som har samband med kön upplevdes oftast under raster, fikapauser och liknande, men studenterna har även upplevt sig utsatta i föreläsningssituationer och vid seminarier. För majoriteten av dem som upplevt sig utsatta för trakasserier på grund av kön hade den kränkande behandlingen skett vid ett eller ett par tillfällen. Drygt en tredjedel uppgav att trakasserierna fortfarande pågår. För en tredjedel har hälsan påverkats av trakasserierna, främst genom psykiska problem såsom depressioner och nedstämdhet. Även stressreaktioner och andra fysiska symptom förekommer. Ett fåtal av de studenter som upplevt sig utsatta för trakasserier på grund av kön har valt att påtala detta. De som har valt att påtala sina problem har gjort det främst till personal och ansvariga kopplade till institutionen. Några har påtalat trakasserierna till annan personal anställd vid universitetet. Anledningarna som anges till att man inte anmält är många, men det 2 Handikappservice genomförde ungefär samtidigt en studie om studenter med funktionshinder. Resultaten av undersökningen finna att läsa i rapporten Att studera med funktionshinder som kommer att läggas ut på nätet under 2006, se www.su.se/utbildning/jamlikhet.
som framgår tydligast är att man inte bedömt händelsen som så allvarlig. Utöver det anger studenterna att man känt sig förlöjligad, att man inte visste vart man skulle vända sig, att man ville undvika konfrontation samt att man tyckte att det var pinsamt. Ovälkommet uppträdande av sexuell natur Ovälkommet uppträdande av sexuell karaktär är handlingar som kränker studentens integritet i studierna och därigenom skapar en fientlig, främmande eller förnedrande miljö. 29 studenter har uppgett att de vid ett eller flera tillfällen utsatts för ovälkomna kommentarer och sexuella anspelningar gällande kropp, klädsel, utseende eller privatliv. Detta är den vanligast förekommande formen av sexuella trakasserier. Även tillsynes oskyldig beröring som personen uppfattat som kränkande förekom liksom ovälkomna förslag på sexuellt umgänge. Ovälkommet uppträdande som har samband med etnisk tillhörighet Åtta personer eller ungefär en sjundedel av alla de som upplevt sig utsatta för trakasserier har angett att de upplevt sig trakasserade på grund av etnisk tillhörighet. Studenterna i undersökningen har uppgett att trakasserier i samband med etnisk tillhörighet tagit sig uttryck i: att de har bemötts annorlunda av sina lärare eller handledare muntliga stötande och kränkande skämt att de fått mindre hjälp och stöd med studierna att de har bemötts på ett sätt som gjort att de känt sig utanför gemenskapen på institutionen att deras yttranden förlöjligats att deras kompetens har ifrågasatts De flesta av dessa studenter uppgav att trakasserierna kom från andra studenter vid den egna institutionen. Några uppgav att trakasserierna kom från lärare och handledare vid den egna institutionen. De flesta angav att det var kvinnor som trakasserade dem. En mindre grupp upplevde sig utsatta av både kvinnor och män. Grupparbeten och övningar är den situation då flest har upplevt sig utsatta. Några har också upplevt problem i andra situationer såsom föreläsningar, seminarier, raster, samt i kontakt med institutionspersonal. Nästan alla upplevde att trakasserierna inträffade vid ett eller ett par tillfällen. En mycket liten andel uppgav att de pågick längre än en termin. För merparten av studenterna har trakasserierna upphört, men för ett fåtal fortsätter de, om än i minskad skala. Hälften av de svarande uppgav att de inte haft några hälsomässiga konsekvenser av sina upplevelser, medan en mindre grupp har upplevt psykiska problem. Några få har också upplevt stressreaktioner till följd av trakasserierna. En stor majoritet av denna grupp valde att inte påtala trakasserierna för någon. Detta berodde främst på att man inte vetat vart man skulle vända sig samt att man inte tyckte att händelsen var så allvarlig. Andra orsaker såsom rädsla påtalades också. Ovälkommet uppträdande som har samband med sexuell läggning Sju personer eller drygt en åttondel av dem som upplevt sig utsatta för trakasserier har upplevt att det haft samband med sexuell läggning, framförallt homo- eller bisexuell läggning. Studenterna upplevde att den kränkande behandlingen tog sig uttryck i:
att de bemötts på ett sätt som gjort att de känt sig utanför gemenskapen på institutionen att deras yttranden har förlöjligats att de förlöjligats som person muntliga kränkande skämt att deras kompetens ifrågasatts att de vid något tillfälle bemötts annorlunda av sina lärare eller handledare kränkande bilder De flesta av dessa studenter uppgav att trakasserierna kom från andra studenter vid den egna institutionen. Studenterna uppgav också att trakasserierna kom från lärare och handledare. En majoritet uppgav att det är män som trakasserat dem, och ett fåtal har upplevt sig utsatta av både män och kvinnor. Ingen har angett enbart kvinnor som ansvariga för trakasserierna. De studenter som upplevt sig utsatta för trakasserier på grund av sexuell läggning vid har varit mest utsatta på föreläsningar och vid seminarier. För majoriteten var trakasserierna något som inträffade vid något eller några tillfällen, men för en liten grupp har det pågått under en längre tid och för dessa pågår trakasserierna fortfarande. Den största delen av gruppen har uppgett att problemen inte haft några konsekvenser för deras hälsa. Nästan hälften av studenterna i denna grupp valde att påtala trakasserierna. De flesta vände sig till personal och överordnade på den aktuella institutionen samt till studentkåren. Den knappa majoritet som valde att inte berätta om trakasserierna uppgav många skäl till detta, bland annat att man kände sig förlöjligad och att man ville undvika konfrontation. En stor andel av studenterna i denna grupp satte även trakasserierna i samband med sin könstillhörighet alla dessa var kvinnor. Resultaten indikerar en dubbel utsatthet för homooch bisexuella kvinnor. Detta överensstämmer väl med resultaten från Folkhälsoinstitutets undersökning Homosexuellas, bisexuellas och transpersoners hälsosituation. 3 Flera studenter exemplifierade vad man trodde att trakasserierna beror på: Sexism och homofobi. Att jag bryter mot normer är provocerande för vissa. Homofob lärare. Hierarkisk studiemiljö 3 Enligt rapporten var ett bra allmänt hälsotillstånd lika vanligt bland homo- och bisexuella män som bland män i den övriga befolkningen. Bland kvinnorna hade däremot en betydligt lägre andel homo- och bisexuella kvinnor ett bra allmänt hälsotillstånd jämfört med kvinnor i den övriga befolkningen. Psykisk ohälsa var betydligt vanligare bland homo- och bisexuella personer än i övriga befolkningen, detta var särskilt tydligt för homo- och bisexuella kvinnor i åldrarna 16-29 år. Eftersom diskriminering är en bestämningsfaktor för hälsa är det sannolikt att diskriminering och annan form av utsatthet bidrar till psykisk ohälsa hos hbt-personer. Jfr FHI:s rapport nr A 2005:19 s. 5 f.
Fortsatt arbete med anledning av undersökningsresultaten Denna undersökning har gett en bild av 369 studenters situation vid Stockholms universitet. De flesta studenterna i undersökningen upplever universitetet som en positiv miljö där man är fri att uttrycka sig. I undersökningen lämnade många studenter förslag på vad de ansvariga vid universitetet kan göra för att förebygga trakasserier. Nedan följer några av dessa förslag. Studiematerialet behöver få sig en rejäl översyn, man kan variera de exempel man använder för att inte befästa könsstereotyper. Man bör utbilda och se till att alla universitetets anställda vid institutionerna blir medvetna om hur trakasserier och negativ särbehandling kan se ut. Prata klart och tydligt om det med studenterna vid ett OBLIGATORISKT seminarium. Balansera öppenheten vid seminarium, med en stark gränsdragning för inlägg i diskussioner som är direkta trakasserier. Antalet studenter som besvarat enkäten (369) har varit få i förhållande till de cirka 37 000 registrerade studenter vid Stockholms universitet, respondenterna är heller inte ett representativt underlag för att kunna dra några statistiska slutsatser utav. Inte desto mindre är det allvarligt varje gång en student påtalar upplevda trakasserier eller diskriminering. Enligt lagen om likabehandling av studenter i högskolan har universitetet ett ansvar att förebygga och förhindra att studenter eller sökande till universitetet utsätts för trakasserier. Universitetet ska också aktivt arbeta för att främja studenters lika rättigheter. Detta arbete beskrivs bland annat i Handlingsplan för likabehandling av studenter vid Stockholms universitet. På www.su.se/utbildning/jamlikhet hittar du den aktuella planen. Ett exempel från Handlingsplanen är den utbildningsserie för anställda vid de institutioner som påtalats i undersökningen som genomförs vid universitetet under 2006. I mån av plats kommer även övriga anställda vid universitetet att bjudas in till utbildningarna. Utbildningarna har utformats efter de diskrimineringsgrunder som påtalats i enkäten och kommer att behandla ämnen som sexuella trakasserier, könskränkningar, diskriminering av personer med utländsk bakgrund, diskriminering på grund av sexuell läggning samt pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder. Utbildningarna kommer att utvärderas. Undersökningen tyder på att det råder en osäkerhet om vad trakasserier är och många studenter väljer att inte påtala de upplevda händelserna. Eftersom trakasserier inte accepteras vid Stockholms universitet kommer också en informationskampanj att genomföras med affischer och information på webben. Kampanjen syftar till att informera om vad trakasserier är, att ge exempel på vad trakasserier i högskolan kan vara samt att informera om vem man kan vända sig till om man vill göra en anmälan. Kampanjen kommer att genomföras under 2006.