Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt Torsten Eriksson
Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Koldioxid Ammoniak Ammoniak
Mjölkurea markör för kons proteinförsörjning Räcker proteinet till för kon? Hur mycket kväve förloras med urinen (och bildar ammoniak i gödselhanteringen)?
Det är egentligen blodets ureahalt som är intressant, men det är enklare att mäta i mjölken Ureacirkulationen via blod och saliv är idisslarnas sätt att på kortare sikt utjämna ojämn proteintillgång
Urean bildas av våmammoniak och aminogrupper som blir över när aminosyror används som energikälla (Lapierre m. fl., 2005)* *Anim. Sci. 80:11-22
Fylls urea kontinuerligt på i mjölken?
Nej, se kon som en tvättsvamp - ureakoncentrationen jämnas ut i kroppen
Foder Blodurea Mjölkurea Våm-NH3 0 2 6 10 14 18 Tid på dygnet Ureahalten i mjölken följer halten i blodet med viss eftersläpning (Gustafsson & Palmqvist, 1993)* Urea kan röra sig åt båda hållen om koncentrationen sjunker i blodet rör sig urea från mjölken (Spek m. fl., 2012)** *JDS 76:475-484 **JDS 95:6536 6541
Mjölkureahalten är ofta starkt korrelerad med foderstatens råproteinhalt och PBV Variationen kring sambandet kan ändå vara relativt stor
Urea, mm 10 8 6 4 Variation som inte förklaras av foderstatens råproteinhalt 2 0 Samband mellan foderstatens råproteinhalt och mjölkens ureahalt. Medelvärden för försöksbehandlingar. Efter Nousiainen m. fl. (2004). JDS 87:386 398
Bidrar varierande mineralinnehåll till varierande mjölkureahalt? Effekt av grovfodertyp observerad för mjölkureahalten trots lika råproteinhalt, högre mjölkureakoncentration med majsensilage än med rajgräsensilage (De Campeneere m. fl., 2006)* Antogs bero på högre halt av K i rajgräsensilage Större urinvolym Snabbare clearance (försvinnande) av urea från blodet *Livest Sci. 103:30-39
Bidrar mineralinnehållet till varierande mjölkureahalt? Ökad NaCl-giva sänkte mjölkureakoncentrationen (Spek m. fl., 2012)* K-halten i foderstaten varierar i regel mycket mer än Na-halten, eventuell K-effekt borde då ha större betydelse Av 13 600 svenska vallanalyser fanns 95% av resultaten i intervallet 12-32 g K/kg ts, övriga 5 % fanns utanför intervallet** * JDS 95:6536 6541 ** VÄXA, 2013
Kalium-/ureaförsöket vid SLU* Mäta effekter på: Mjölkureahalt Vattenintag och urinmängd Våmammoniak Ureautsöndring i urinen *Eriksson & Rustas, 2014. JDS 97:4471 4484
Kalium-/ureaförsöket vid SLU Försöksupplägg: 3 x 3 romersk kvadrat (korna byter behandling med varandra i 14-dagarsperioder) Sex kor, 86 laktationsdagar vid start Samma foderstat, extra KHCO 3 på toppen för att ge dubbelt respektive tredubbelt K-intag (konsumerad mängd 240, 483 och 686 g/d) Mjölkurea vid ordinarie maskinmjölkning och vid stripmjölkningar Kl. 6-24, kolorimetrisk analys
40% vallensilage, 60% kraftfoder Individuell fodernivå, behölls genom försöket Grundfoderstaten förstärkt med urea till 165 g RP/kg ts för att likna ett normalt vallensilage, försöksensilaget hade mycket låg RP-halt KHCO 3 blandades in i ensilaget 05:30 07:00 08:30 10:00 11:30 13:00 14:30 16:00 17:30 Kraftfoder Urea Ensilage KHCO 3 Kraftfoder Kraftfoder Urea Ensilage KHCO 3 Kraftfoder
Resultat
mm urea Mjölkureahalten sjönk linjärt (P = 0.001) med ökat K-intag 5 4 3 2 1 0 0 200 400 600 800 K-intag, g/d
mm urea Samma respons som i försök med Na av Spek m. fl. (2012) om man tar hänsyn till olika molvikt för Na och K 5 4 3 Detta försök Spek m. fl. (2012) 2 1 0 0 10 20 30 mol (Na + K)/d
Mjölkurea, mm Tydlig dygnsvariation i mjökureahalt med ett spann på 1,2 1,4 mm mellan max och min för de olika K-nivåerna 5 4 3 MU Låg K MU Medel K MU Hög K 2 1 0 00:00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 Utfodring
Mjölkurea, mm Toppar i våmammoniak direkt efter morgonutfodringen, toppar i mjölkurea ungefär 3 timmar senare. Små skillnader mellan kaliumnivåerna (P = 0.06) Våm-NH3-N, mg/dl 5 4 3 35 30 25 20 MU L MU M MU H 2 15 10 1 5 0 0 00:00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 NH3-N L NH3-N M NH3-N H
kg/d Inga sign. skillnader i avkastning. Urinmängden dubblades resp. tredubblades och dricksvattenintaget ökade med motsvarande mängd 40 35 30 25 20 15 Låg K Medel K Hög K 10 5 0 1 kg ts foder ECM Urin KHCO 3 -tillskott
Liten linjär minskning i urinurea-n, kvadratisk respons för totalt urin-n 140 120 100 80 60 Låg K Medel K Hög K 40 20 0 Urinurea-N, g/d Totalt urin-n, g/d
Urin-K, g/l K-halten i urinen planade ut vid 13 g/l i enlighet med Kume m. fl. (2008)* 14 12 10 8 6 4 2 0 0 100 200 300 Urin-K, g/d *Livest. Sci. 115:28 33
Urin-K, g/l K-halten i urinen planade ut vid 13 g/l i enlighet med Kume m. fl. (2008)* 14 12 10 8 6 4 2 0 0 100 200 300 Urin-K, g/d *Livest. Sci. 115:28 33
Vad innebär resultaten?
Ökat K-intag sänker mjölkureahalten i motsvarande grad som ökat Na-intag, i försöket med ca 0.7 mm Variationen inom dygn var dubbelt så stor, 1.2 1.4 mm med den foderstat och utfodringsrutin som tillämpades
Kan man anta att tillsatt kaliumbikarbonat fungerar som naturligt kaliuminnehåll i fodret? Blir effekten på mjölkureakoncentrationen densamma?
Kan man anta att tillsatt kaliumbikarbonat fungerar som naturligt kaliuminnehåll i fodret? Ja! Samma effekt på urinmängd i detta försök som i studier med naturligt kaliuminnehåll (Bannink m. fl., 1999*; Eriksson, 2011**) Samma effekt på Mg-absorption när naturligt kaliuminnehåll jämfördes med tillsatt kaliumbikarbonat (Schonewille m. fl., 1999***) *JDS 82:1008-1018 **Proc. 2nd Nordic Feed Sci. Conf.:15-19 ***JDS 82:1824-1830
Urin, kg/d Urinmängd mot K-intag i 8 tidigare SLU-försök med naturligt K-innehåll (Eriksson, 2011)* 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 K-intag, g/d
Urin, kg/d Det aktuella försöket passar in bland tidigare resultat 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0 100 200 300 400 500 600 700 K-intag, g/d
Andel av proverna Kalium i 6300 vallprover med mindre än 50% klöver från svenska mjölkproducenter 2013 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Kaliuminnehåll, g per kg TS
Är inomdygnsvariationen representativ för praktiska förhållanden? Ureatillskott i fodret och restriktiv utfodring i detta försök?
NH3-N, mg/dl NH 3 -N, mg/dl Är inomdygnsvariationen representativ för praktiska förhållanden? Våmammoniaktoppar i detta försök som i våra tidigare försök med ensilagefoderstater 35 30 25 20 15 10 5 0 00:00 04:48 09:36 14:24 19:12 00:00 Eriksson m. fl., 2012 (GFS 67:546 558 25 20 15 10 5 0 Hour 0 4 8 12 16 20 Eriksson, 2010 (Livest. Sci 131:39 44
Urea (mm) 9 Mjölkureahalter från andra försök med ad lib-utfodring. Pil = utfodringstillfälle 8 7 Rodriguez et al., 1997 6 5 4 Gustafsson & Palmquist, 1993 3 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 22:00
Urea (mm) 9 8 7 Jämförelse mjölkurea detta försök och andra försök. Pil = utfodringstillfälle Rodriguez et al., 1997 6 5 4 Gustafsson & Palmquist, 1993 Eriksson & Rustas, 2014 3 02:00 04:00 06:00 08:00 10:00 12:00 14:00 16:00 18:00 20:00 22:00
Varierande inomdygnsvariation i olika försök, större dataunderlag från olika utfodrings- och skötselsystem behövs
Ta-hembudskap Var medveten om att mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och av mjölkningstidpunkt i förhållande till foderkonsumtion: Ökat mineralinnehåll = lägre mjölkureahalt Mjölkning i anslutning till första ättillfälle = lägre mjölkureahalt