År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Namn på rektor/förskolechef: Carina Holmkvist Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 1
Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad? Nej Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår 2012 2013 Svarsfrekvens föräldrar förskola 75.0% Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2012 Barn per årsarbetare den 15 oktober 5.0 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 6.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 3.0% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 1.0% Kommentar Lasse-Maja förskola är belägen mitt i Barkarby Centrum. Närheten till naturen och skogen, som ligger alldeles bakom knutarna, inbjuder till äventyr och upplevelser under årets alla dagar. Vi är ute och leker varje dag på gården och vissa dagar i veckan går vi till skogen och lekparker. Vi hämtar inspiration från Reggio Emilia filosofin. Det är inte en pedagogik utan ett förhållningssätt. Det är ett sätt att förhålla sig till kunskap, lärande, inställning till livet, i mötet med andra; en filosofi med humanistisk grund. Förskolan har ingen egen kö utan blir tilldelade barn från Järfälla kommuns kö. Lasse-Maja förskolas verksamhet styrs av följande dokument:? FN:s barnkonvention? Läroplanen för förskolan, Lpfö 98? Järfälla Kommuns inriktningsmål? Lasse-Maja Förskolas Verksamhetsplan För närvarande är öppettiderna på förskolan 06.30-17.30 User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 2
GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Nej Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Förskolechef och fast anställda pedagoger Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Till assistent och vikarie vid möten med t.ex. socialen User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 3
Elevsäkerhet Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har registerutdrag begärts in från samtliga i personalen? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: 2013.04.19 Närvarande: Carina Holmkvist (förskolechef) Elfa Edvaldsdottir (Lärarförbundet) Eva Qwarfordt- Olsson (Kommunal) User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 4
Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 5
Utveckling och Lärande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 95.3% 82.6% Analys av måluppfyllelse Vi har under det här läsåret delat in avdelningarna i två 1-3 års grupper. På dessa avdelningar finns tre små åldersgrupper som har varsin pedagog knuten till sig. De yngre barnen lär sig av de äldre och de äldre lär sig att ta hänsyn till de yngre. Vi arbetar även i tvärgrupper mellan avdelningarna så att varje åldersgrupp utmanas och utvecklas tillsammans varje vecka hela läsåret.fyraårs- och femårs-avdelningen har under läsåret samarbetat på olika sätt. Dessa två grupper har större inflytande och valmöjligheter och har ställts inför nya utmaningar/klurigheter som stimulerar lusten att lära och har gett barnen kunskaper.vi har under läsåret arbetat med språklig medvetenhet på alla avdelningar. Pedagogerna stimulerar och inspirerar barnen att läsa och skriva i lek och skapande arbeten. Miljön arrangeras för möten bygghörnor, läshörnor, rithörnor där barnen leker och arbetar i mindre grupper och kommunikationen främjas.pedagogerna talar i hela meningar och ställer följdfrågor som främjar ett utforskande förhållningssätt där kommunikation, reflektion och förståelse får utrymme. Man arbetar för att i alla situationer använda språket som ett verktyg. Man använder teckenspråk och gör munmotoriska övningar. Rim, ramsor, sagoläsning, språkpåsar och sånger används dagligen och konkreta material att samtala kring för att förstärka det talade språket. På en del avdelningar arbetar man med det skrivna ordet så att barnen får en förståelse för att tal går att göra till skriftspråk och tvärtom. Denna insikt nås också när personal dokumenterar barns ord och tankar och reflekterar kring dessa.resursteamets språkpedagoger anlitas vid behov. Pedagogerna på förskolorna arbetar medvetet med barnens språkutveckling. Det finns en medvetenhet om hur språk och identitet hänger ihop. Man använder bl. a konkret material.vi har med hjälp av personalens språkkunskaper utövat hemspråk, men i arbetet med barnens språkutveckling finns svårigheter när det gäller att tillgodose att barn med ett annat modersmål utvecklar även detta.vi har haft matematik- och teknikprojekt under läsåret som vi har gjort pedagogisk dokumentation omkring.matematiken finns i barnens vardag. Man använder och utforskar matematiska begrepp genom att t ex. laborera med tungt och lätt, att klassificera, sortera, arbeta med rumsuppfattning, former och mönster.ute finns mått, flaskor, mjölkkartonger och burkar där barnen tillsammans med pedagogerna leker matematik på ett lustfyllt sätt.arbete med projekt, projekterande arbetssätt och teman som spänner över en längre tidsperiod och bygger på barns intresse och nyfikenhet ger en känsla av sammanhang. Arbetssättet ger ett helhetsperspektiv för barnen i sitt lärande och det skapas möjligheter för pedagogerna att lyfta in läroplansmålen. Arbetet följs upp i pedagogisk dokumentation så att barnens läroprocesser synliggörs, allt i syfte att utveckla förskolans arbetssätt och verksamhet. Allt i förskolan, hur och vad vi gör dagligen, har betydelse ur perspektivet barns lärande. Även i omsorgssituationer finns lärandet.diskussioner förs på avdelningarna men även i tvärgrupper om hur man ser på barns läroprocesser. Barnen ges utmaningar, de får prova nya saker och kan se och diskutera sitt eget lärande.alla pedagoger arbetar aktivt med pedagogisk dokumentation. Kunnandet är spritt, olika pedagoger har kommit olika långt när det gäller att använda pedagogisk dokumentation, men utveckling genom fortbildning och diskussion/reflektion sker. Metodiken för pedagogisk dokumentation fortsätter att utvecklas. Vi håller på att utarbetat nya mallar och IT hjälpmedel samt stärkt handledningen kring den pedagogiska dokumentationen vid reflektionsforum.pedagoger i tvärgrupper samt barn och pedagoger reflekterar tillsammans över de observationer som pedagogerna dokumenterat.alla avdelningar har haft en skogsdag i veckan där de har arbetat med olika naturvetenskapliga projekt.barnen får på ett naturligt sätt stimulera sin motorik, kroppsuppfattning och koordination, både genom utelek på gården/skogen och inomhus. Vi sjunger/spelar spontant varje dag. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 6
Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 88.4% 76.1% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 90.7% 80.4% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 95.3% 91.3% Analys av måluppfyllelse Vi måste synliggöra mera för föräldrar hur vi arbetar med barnen, t.ex. genom att göra pedagogisk dokumentation mer tillgänglig för föräldrar. Flickor och pojkar har samma förutsättningar och har tillgång till samma material som bl.a. utklädningskläder. Medvetenhet om hur vi samtalar med barnen har ökat genom att vi diskuterar vårt förhållningssätt till pojkar respektive flickor. Vid behov måste vi arbeta med att öka vår kunskap och vårt bemötande av barn med funktionsnedsättningar (synliga/osynliga) eller psykosociala behov. Vi upplever att de psykosociala behoven har ökat. Vi kommunicerar med varandra och/eller föräldrar vid behov och för anteckningar. I vissa tillfällen kommunicerar hela personalgruppen på förskolan för att samla in fakta och informera om barnet. Vid behov kontaktar vi specialpedagog eller förskolepsykolog. Vi har varje termin en eller vid behov flera barnkonferenser. Vi kommer under 2014 påbörja diskussioner i personalgruppen rörande regnbågsfamiljer. Vi har föräldraaktiv inskolning (tre-dagars-inskolning). Detta innebär att föräldern är med i alla aktiviteter och rutiner under tre dagar. Med denna metod får de en bra inblick i vår verksamhet och en grund för vidare trygghet. Bemötande och rutiner är viktigt för barnets trygghet. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 7
Barns inflytande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 81.4% 71.7% Analys av måluppfyllelse Vi måste tydliggöra/synliggöra processen i hur vi tar till vara barns tankar, idéer och ger barnen stegrande ansvar. Detta gör vi genom veckobrev, pedagogiska dokumentationer, samtal och almanackan. Vi har genom egen undersökning upplevt att de flesta föräldrar är nöjda. Vi kommer att revidera underlaget för utvecklingssamtalen och vår egen enkät så att föräldrar känner igen frågeställningarna i Järfälla Kommuns enkät. Det finns en lyhördhet bland pedagogerna för barns många olika sätt att uttrycka sig på. De har regelbunden reflektion kring hur barnen kan ha inflytande. Barngrupperna observeras så att verksamheten kan planeras utifrån deras behov och intressen. Arbetet med indelning i smågrupper underlättar för barnens möjligheter att göra sina röster hörda och få sin vilja igenom. Den pedagogiska dokumentationen synliggör barnens intressen, behov, förmågor och lärandeprocesser och utgör ett tydligt underlag för planering av verksamheten. Alla arbetslag har inte kommit lika långt. Pedagogerna skapar en tydlig miljö med tillgängligt material. På en avdelning har man arbetar med stationer. Där har barnen möjlighet att varje dag välja aktivitet efter intresse. Teman och projekt ska från hösten 2013 bestäms utifrån barnens intressen. Projekterande arbetssätt med ett gemensamt projektområde innebär att barnen är delaktiga utifrån förmåga. De äldre barnen reflekterar tillsammans om verksamheten och har på så sätt inflytande kring planeringen. Barnen ställer fler frågor; - Kan vi vara inne och leka? Vilket visar att de förstått att de kan vara med och påverka sin vardag. De yngsta barnen bejakas. På våren intervjuas de större barnen. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 8
Förskola och Hem Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 90.7% 84.8% Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 93.0% 84.8% Analys av måluppfyllelse Vi har lägre resultat än förra året. Vår egen undersökning visar inte samma resultat. Föräldrarådet har inte samma utformning som tidigare, numera bjuds alla föräldrar in till mötena. Tidigare bestod det av en sluten grupp föräldrar. Inskolningsperioden ger möjlighet för föräldrar att tidigt få en inblick i förskolans arbete och organisation och en god kontakt mellan föräldrar och personal kan grundläggas. Veckobrev på papper, mail eller via vår APP kopplade till projektarbetet och läroplanen, föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd är olika sätt att mötas och skapa kunskap och förtroende. Den pedagogiska dokumentationen är ett tydligt underlag för att informera föräldrarna om barnets utveckling och lärande. Vid hämtning och lämning möts föräldrar och personal dagligen, och information utbyts genom dialog om barnet. Ett gemensamt material används vid utvecklingssamtal. Enkätundersökningens resultat har presenterats på föräldramöten, men svarsfrekvensen är för låg för att man ska kunna dra några generella slutsatser. Vi behöver använda fler kanaler för att sprida information om mötena och dess innehåll. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 9
Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till viss del Stämmer till viss del Analys av Kvalitetsindiktorer - Barnens lärandekapacitet Under 2013-2014 kommer vi att: Fortsätta utvecklingen av den pedagogiska dokumentationen. Fortsätta implementeringsarbetet av den reviderade läroplanen. Förbättra arbetssätt som låter barn utveckla sitt modersmål. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Med trådlösa nätverk har vi förändrat möjligheterna att använda datorer på ett mycket positivt sätt. Datortätheten är mycket stor. Exempelvis har alla pedagoger en egen bärbar dator och alla avdelningar har Ipad. Dessa modernt IT-stöd har vi i undervisningen med barnen men självklart i pedagogernas arbete t ex. pedagogiska dokumentationen Vi har kontinuerligt språkstimulerande samlingar för att öka barnens språkliga medvetenhet. Vi har även spontana/mindre samlingar. Vi använder oss av forskat material, som Bornholms-modellen där musik och rytmik ingår. Vi berikar barnens språk med TAKK modellen. I det språkliga arbetet med barnen använder vi oss av TRAS metoden som verktyg för att registrera språkutvecklingen. De barn som vi märker att har behov av mer stimulans fokuserar vi mera på. Vi har under hela läsåret haft ett sagotema där vi har delat in barnen efter deras språkutveckling. Där har vi även fått med matematiken. Vi arbetar med matematik i vardagliga situationer men under vårterminen har vi även haft ett matteprojekt och gjort en pedagogisk dokumentation utifrån projektet. Vi har medvetet arbetat med olika naturvetenskapliga projekt, bl.a. odlat, följt naturens växlingar och gjort olika experiment. Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Analys av Kvalitetsindiktorer - Särskilt stöd Varje avdelning har möjlighet att diskutera barngruppen en timme per vecka. Vi har även barnkonferens en gång per termin eller fler vid behov. Vid uppmärksammade problem diskuterar hela personalgruppen behovet och då delger vi varandra våra kunskaper och erfarenheter. Vid behov söker vi hjälp från Järfälla Resurscentrum. Under resans gång informerar och diskuterar vi med föräldrarna. Vid tillbud eller kränkande behandling används en blankett som lämnas till förskolechefen som sammanställs efter varje termin. Till hösten har vi tvärgrupper en timme per vecka där vi reflekterar över varandras dokumentationer. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 10
Kvalitetsindiktorer forts. Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Stämmer helt Stämmer helt Analys av Kvalitetsindiktorer - Fysiska lärandemiljön Vi har blivit bättre på att utnyttja lokalerna när vi har gjort mindre grupper. Då får vi möjlighet att se och lyssna på varje barn och utmana barnen i deras lärande. Då använder vi också vår utemiljö för att skapa mindre grupper (rum i rummet ute). Vi har två gårdar så barnen kan även delas i mindre grupper utomhus. Vi har olika pedagogiska stationer, t.ex. lekstuga, cykelbana, sandlåda, bollhörna. Vi använder även skogen/lekparker för att skapa ett till "rum". Barnen har möjlighet att följa årstidernas gång genom olika växter och träd. Vi planterar och följer växtprocessen. Vi går till "Lokalen" där barnen har möjlighet till fysiska aktiviteter på en större inomhusyta. Vi förändrar miljön utifrån barnens intressen, mognad och behov för att ge dem nya utmaningar. Efter renoveringen har lokalerna blivit mer estetiskt tilltalande och fräschare, vilket höjer livskvaliten både för barn och pedagoger. Vi använder våra lokaler på ett flexibelt sätt utifrån antal barn och åldrar. Likabehandling: Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd och förankrad hos personal, barn/elever och vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Stämmer till viss del Analys av Kvalitetsindiktorer - Analys Vi använder likabehandlingsplanen i det vardagliga arbetet. Den är tydlig och konkret att använda och revideras varje år. Vi har gjort en åtgärdstrappa för planerade åtgärder och tydlig koppling till händelsen. Vid mottagande på morgonen får varje barn positiv uppmärksamhet och vi hälsar barnet välkommet med namn. I arbetsplanen har vi dokumenterat hur vi uppmärksammar varje barn. Vi kommer att bli tydligare med det här. Vi har gjort kartläggningar som utgår från verksamhetens behov genom att bl.a. intervjua barn över 3 år om hur de upplever sin dag på förskolan ur trygghetssynpunkt, vår egen föräldraenkät och Järfälla Kommuns enkät. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 11
Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Nyckelpigan(1-3år)17st. Myran(1-3 år)17st. Blomman(4 år)18st. Humlan(5år)9st. Vi vill att vår verksamhet ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva, sina kamrater och sin omvärld. Då är det viktigt att alla målen bildar en helhet från omsorg till lärande. Det är självklart viktigt att vi erbjuder en öppen/innehållsrik miljö. Det lustfyllda lärandet sker även i tvärgrupper. Alla grupper utgår ifrån gruppdynamiken därav de varierande antal barn/grupp. User: ERLAR001, Printdate: 2013-10-21 16:59 12