rep001.dcx 2015-10-05 UPPDRAGSNUMMER 1311075000 ALINGSÅS KOMMUN SAMRÅD OM NYTT VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR VATTENTÄKTEN FÄRGENSJÖARNA Swec
rep001.dcx 2015-10-05 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Tidigt samråd med länsstyrelsen 1 3 Samråd med sakägare ch remissinstanser 1 3.1 Kungörelse ch inbjudan 1 3.2 Samrådsmöten 1 3.3 Inkmna synpunkter 1 3.4 Framförda synpunkter 3 3.4.1 Infrmatin m ärendet 3 3.4.2 Skyddsföreskrift m skgsbruk 3 3.4.3 Synpunkter på övriga skyddsföreskrifter 4 3.4.4 Tillståndsansökningar 7 3.4.5 Knsekvensutredning 8 3.4.6 Avgränsning av vattenskyddsmrådets skyddszner 8 Bilagr 1 Inkmna yttranden 2 Prtkll från samrådsmöte JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
-10-05 JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
-10-05 1 Inledning I denna redgörelse beskrivs de samrådsinsatser sm har genmförts före det att kmmunfullmäktige i Alingsås kmmun ska fatta beslut m nytt vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter för kmmunens huvudvattentäkt Färgensjöarna. 2 Tidigt samråd med länsstyrelsen Tidigt samråd med länsstyrelsen hölls våren 2015 ch yttrande på då gällande förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter erhölls 2015-08-25. Länsstyrelsen hade inga invändningar på vattenskyddsmrådets avgränsningar, men en del synpunkter på de föreslagna skyddsföreskrifterna. Skyddsföreskrifterna reviderades i detta skede till viss del efter länsstyrelsens synpunkter. 3 Samråd med sakägare ch remissinstanser 3.1 Kungörelse ch inbjudan Inbjuda till samråd har skett via kungörelse på kmmunens hemsida www.alingsas.se, 2015-10-06. Beslut m förlängd samrådstid kungjrdes 2015-11-25. Skriftligt Inbjudan m samråd sändes till SGU, Skgsstyrelsen, Trafikverket, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Naturvårdsverket, Kmmunstyrelsen Alingsås kmmun, Samhällsbyggnadsnämnden Alingsås kmmun, Miljöskyddsnämnden, Alingsås kmmun, Räddningstjänsten Alingsås ch Vårgårda, LRF, LRF Alingsås, Södra skgsägarna, HaV, Alingsås glfklubb, Bredviks häradsallmänning, Skanska Mark ch Explatering Bygg AB samt övriga berörda fastighetsägare inm det föreslagna vattenskyddsmrådet 3.2 Samrådsmöten Ett samrådsmöte hölls på tekniska kntret, Alingsås kmmun 2016-01-19 kl 17.00. Anteckningar från detta möte redvisas i bilaga 2. Vid detta möte bestämdes att en referensgrupp skulle tas fram för att för diskussin m skyddsföreskrifternas utfrmning. Ett inledande referensgruppsmöte hölls 2016-02-24. 3.3 Inkmna synpunkter Skriftliga synpunkter har inkmmit från följande remissinstanser, rganisatiner ch sakägare, se bilaga 1: Kmmunledningsgruppen ch kmmunstyrelsen, Alingsås kmmun Skgsstyrelsen Länsstyrelsen, Västra Götalands län Trafikverket 1(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
rep001.dcx 2015-10-05 Naturvårdsverket SGU Lantmäteriet LRF, Västra Götaland Alingsås LRF kmmungrupp Götebrgs Stad, Fastighetskntret Räddningstjänsten, Alingsås Vårgårda Anders Ohlsn, Ryd 1:10 ch 1:37 Ingvar Hlmström Jan Eliassn, Skämningared 5:8 ch 5:9 Ingegerd Lummi ch Armas Lummi, Maryd 2:23 Thmas Kärrman, Ryd 1:36 ch 1:31 Andrea Menne Ralf Larssn, Fjällåsen 1:2 Anders Dahlgren Anne-Marie Antnssn, Fjällåsen 1:1 Christer Erikssn ch Stefan Erikssn, Ryd 2:4 Ingbritt Bengtssn ch Lars Bengtssn, Hulskg 1:19 Lennart Samuelssn, Lygnö 1:8 ch 1:9 Marianne Samuelssn ch Sven Samuelssn, Maryd 2:12 Birgitta Larssn ch Lars Larssn, Lygnö lilla 2:5 Lars-Gunnar Petterssn, Ryd 2:18 Jakim Jhanssn, Lygnared 1:8 Dan Tll Gertler ch Ulrika Tll Anders Svenssn, Lida 1:2 ch 1:4 Birgitta Petterssn ch Peter Thrman, Ryd 2:3 Rland Hlmquist 2(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
-10-05 3.4 Framförda synpunkter Nedan redvisas de synpunkter sm har inkmmit i samrådet ch hur Alingsås kmmun har valt att bemöta dessa. Följande remissinstanser har svarat, men valt att inte yttra sig alternativt har inga synpunkter på föreslaget vattenskyddsmråde ch föreslagna skyddsföreskrifter; Lantmäteriet, Naturvårdsverket, Räddningstjänsten Alingsås Vårgårda, SGU ch Götebrgs Stad Fastighetskntret. Kmmunledningskntret, Alingsåskmmun har inga synpunkter på förslaget ch kmmunstyrelsen antar kmmunledningskntrets yttrande sm sitt eget. 3.4.1 Infrmatin m ärendet LRF ch flera sakägare framförde i samrådet att infrmatinen m det nya vattenskyddsmrådet har varit bristfällig ch att samrådstiden till en början var för krt. Med anledning av detta kallade Alingsås kmmun till ett samrådsmöte 2016-01-19 ch samrådstiden sm ursprungligen var fram till 2015-11-27 förlängdes till 2016-03-01. Efter samrådsmötet 2016-01-19 sattes en referensgrupp samman med representanter från skgsnäringen, skgsstyrelsen samt LRF ch ett inledande möte hölls 2016-02-24. Vid mötet diskuterades främst föreskrifter sm berör skgsbruket, men även synpunkter på övriga föreskrifter framfördes. I samrådet framfördes även synpunkter avseende dåligt kartmaterial ch att det var svårt att se hur enskilda fastigheter berördes av vattenskyddsmrådet. Detta löste kmmunen genm att fastighetsägare kunde vända sig till kmmunen för att få en utskriven detaljerad karta. 3.4.2 Skyddsföreskrift m skgsbruk Flertalet av de yttranden sm inkm i samrådet gällde de föreskrifter m skgsbruk sm fanns med i de föreslagna skyddsföreskrifterna (4 Skgsbruk). Samma föreskrifter är gällande inm Ömmerns vattenskyddsmråde. Enligt förslag till skyddsföreskrifter är avverkning mer än 0,49 ha eller skyddsdikning förbjuden utan föregående anmälan till den kmmunala nämnden för miljöfrågr i Alingsås kmmun. Enligt 14 skgvårdslagen ska avverkning mfattande minst 0,5 ha samt sådan dikning sm inte kräver tillstånd enligt 11 kap miljöbalken anmälas till Skgsstyrelsen senast sex veckr innan åtgärd påbörjas. Den allmänna åsikten bland skgsägare inm det föreslagna vattenskyddsmrådet var att det ska räcka att anmäla till Skgsstyrelsen. Flera sakägare var rliga att kmmunen skulle kmma att förbjuda framtida avverkningar ch att marken därmed skulle minska i värde. Kmmunens avsikt med föreskrifter avseende skgsbruk var att försäkra sig m att få vetskap m planerade avverkningar inm Färgensjöarna vattenskyddsmråde ch att därmed kunna ställa villkr på genmförandet av arbetet. Kmmunen kan hämta infrmatin m anmälda avverkningar hs Skgsstyrelsen, men det finns idag inget system sm per autmatik ger kmmunen infrmatin m planerade avverkningar inm ett vattenskyddsmråde. Avsikten med föreskriften var inte att förbjuda avverkningar. 3(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
rep001.dcx 2015-10-05 Kmmunens bemötande Kmmunen har inlett arbetet med att få till en gd kmmunikatin med Skgsstyrelsen så att infrmatin m anmälda avverkningar kan fås i gd tid. Kmmunen har därför beslutat att helt ta brt den föreskrift sm berör skgsbruk ( 4 Skgsbruk) med undantag för föreskrift m upplag av timmer ch dylikt sm flyttas till föreskriften m upplag. Detta medför att anmälan m avverkning mer än 0,5 ha bara behöver anmälas till Skgsstyrelsen. Den kmmunala nämnden för miljöfrågr i Alingsås kmmun kan dck även frtsättningsvis ställa krav ch villkr i samband med avverkning inm det föreslagna vattenskyddsmrådet. Med anledning av att kmmunen har beslutat att revidera skyddsföreskrifterna med avseende på skgsbruk kmmer inte de synpunkter sm berör detta att närmare bemötas i denna samrådsredgörelse. 3.4.3 Synpunkter på övriga skyddsföreskrifter Nedan sammanställs ch redvisas de synpunkter sm har inkmmit ch sm berör övriga skyddsföreskrifter. 1 Hantering av petrleumprdukter ch övriga för grund- eller ytvatten skadliga ämnen sm impregneringsmedel, lösningsmedel mm Synpunkt: 1) Gränsen för anmälan/tillståndsplikt bör vara 450 l för att harmnisera med annan lagstiftning. 2) Hur drabbas man m man ttalt hanterar större mängder än 250 l? Bemötande: 1) Föreskriften harmniserar med Naturvårdsverkets föreskrifter m skydd mt mark- ch vattenförrening vid lagring av brandfarliga vätskr där det ställs ytterligare krav vid hantering av större mängd än 250 l inm vattenskyddsmråde. 2) För hantering av större mängder än 250 l krävs tillstånd i primär skyddszn ch anmälan i sekundär. Det innebär att man i tillståndsansökan redvisar hur den aktuella hanteringen sker, vilket kan medföra att tillsynsmyndigheten ställer villkr för att tillstånd ska erhållas. Synpunkt: 3) Var ska biltvätt ske frtsättningsvis? Får jag ersättning för att tvätta bilen på anläggning? Bemötande: 3) Det kmmer att vara förbjudet att tvätta bilen på ytr med direkt avrinning till ytvattenrecipient. I övrigt är det tillåtet. Synpunkt: 4) Föreskriften m förbud mt trafik med eller transprt av bensin- ch dieseldrivet frdn på sjö, även isbelagd är klar. Bemötande: 4) Föreskriften reglerar frdn, t.ex. bil, skter, traktr, mtrcykel, mped mm ch inte farkster sm t.ex. båtar. Mtrer på båtar regleras separat i föreskriften - Båtmtrer av tvåtaktstyp sm ej är försedda med direktinsprutning ska fasas ut ch är förbjudna att framföras fem år efter beslutsdatum. 4(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
-10-05 Synpunkt: 5) Bensindrivna båtmtrer bör förbjudas för att inte vattenkvaliteten ska påverkas. Eldrivna mtrer är tillräckligt. Bemötande: 5) Genm att fasa ut båtmtrer av tvåtaktstyp sm inte är försedda med direktinsprutning kmmer risken för vattenförrening med avseende på båtmtrer att minska avsevärt. 2 Bekämpningsmedel Synpunkt: Föreskriften m förbud av kemiska bekämpningsmedel i primär skyddszn är inte mtiverad ch bör istället ersättas med tillståndsplikt. Bemötande: Föreskriften ändras så att förbud endast gäller inm primär skyddszn A. Inm övriga delar av primär skyddszn, liksm i sekundär skyddszn, gäller tillståndsplikt för hantering av kemiska bekämpningsmedel. 3 Växtnäringsämnen Synpunkt: LRF anser att tillståndsplikt för hantering av stallgödsel ch urin inte är mtiverat i en ytvattentäkt sm till str del ligger inm nitratkänsligt mråde ch där det redan finns långtgående krav för hantering av växtnäringsämnen. Bemötande: Föreskriften m växtnäringsämnen gäller bara naturgödsel, urin samt slam från reningsverk. Föreskriften baseras främst på risken av spridning av baketerilla förreningar ch mikrrganismer ch inte på risker med ökade nitrathalter. 4 Skgsbruk (ej avverkning eller markberedning) Synpunkt: 1) Föreskriften m lagring av timmer mm kan utgå med hänvisning till Havsch vattenmyndighetens rapprt Bättre rådlös än rådvill. Bemötande: 1) Barken hs gran ch tall innehåller fenler sm kan laka ut från upplag av timmer ch påverka vattenkvalitén. Timmerupplag kan även medföra tillsktt av fsfr ch rganisk substans till en närbelägen sjö. Alingsås kmmun anser att det är mtiverat att förbjuda permanenta upplag (lagringstid över ett år) utan täckning inm 100 m från sjöar ch vattendrag. Synpunkt: 2) Vattenslagning av bekämpningsmedelshanterade plantr bör vara tillåtet 50 m från vattendrag. Bemötande: 2) Plantr sm sätts i vattensamlingar i väntan på plantering utgör en risk för vattentäkten även inm sekundär skyddszn. I samband med str nederbörd sker en snabb ytavrinning ch det bidas många små vattendrag med snabb transprt till större vattendrag. Att förbjuda vattenslagning inm 100 m från sjöar ch vattendrag är därför högst relevant. 5(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
rep001.dcx 2015-10-05 5 Avlppsanläggningar Synpunkt: 1) Det är en hård reglering att ha ttalförbud mt nyetablering av enskilda avlpp i primär skyddszn. När det gäller sekundär skyddszn finns ju redan lagstiftning m att etablering är tillståndspliktig ch föreskriften kan därför utgå. 2) Innebär förbud i primär skyddszn att det inte kmmer att tillåtas någn nybyggnatin i mrådet? Bemötande: 1) Föreskriften följer Naturvårdsverkets allmänna råd ch kmmunen anser att det är relevant att ha förbud mt nya avlppsanläggningar inm en strandzn på 50 m kring Färgensjöarna ch tillrinnande vattendrag. Om det inte är möjligt att anlägga avlppsanläggningen utanför primär skyddszn finns möjlighet att ansöka m dispens för enskilda anläggningar. 2) Byggnatin kmmer inte att förbjudas inm primär skyddszn (inm 50 m från sjöar ch vattendrag), däremt kmmer inte avlppsanläggningar att tillåtas inm primär skyddszn. 6 Upplag ch hantering av massr Synpunkt: 1) Det är rimligt att all hantering av schaktmassr ch bygg- ch rivningsavfall kräver tillstånd. Det kmmer att innebära mfattande administratin ch kmmunen har strt ansvar att reda ut knsekvenserna av detta. 2) Föreskriften medför att man inte kan genmföra de schaktnings- ch mbyggnadsarbeten sm nrmalt förekmmer i en jrdbruksfastighet. Svårt att förstå hur vattnet ska påverkas negativt av detta. Bemötande: Föreskriften ändras. Den nya lydelsen inm primär skyddszn A samt primär skyddszn är: Upplag av eller återfyllnad med avfall, massr med känt förreningsinnehåll eller massr sm är förrenade är förbjudet. I sekundär skyddszn gäller tillståndsplikt. 7 Väghållning Synpunkt: 1) Finns restriktiner mt vägsalt i säckar? Bemötande: 1) Vägsalt sm förvaras i säckar räknas sm förvaring med tät täckning. Synpunkt: 2) Gäller tillståndsprövning för tankbeläggning även fläckvis HP-försegling eller enbart större beläggningsåtgärder. Bemötande: 2) Tillståndsprövning gäller alla beläggningsåtgärder med tankbeläggning inm primär ch sekundär skyddszn. 6(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
-10-05 8 Schaktningsarbeten ch muddring Synpunkt: 1) 200 m 3 är en mycket liten vlym schaktningsmassr ch det är svårt att förstå vad kmmunen menar även m det finns en förtydligande längre bak i skyddsföreskrifterna. 2) Låter sm det är förbjudet att rensa diken ch bäckfårr. Bemötande: 1) Den angivna vlymen är en vanlig vlymsgräns i skyddsföreskrifter för vattenskyddsmråden. Kmmunen anser att det tydligt framgår vad vilken typ av schaktningsarbeten sm mfattas i föreskriften ch i definitinen av schaktningsarbeten. 2) Muddring innebär schaktning under vatten i sjö, vattendrag eller i havet ch det mfattar inte dikesrensning ned till den gamla dikesbtten. Detta har förtydligats under definitiner. 9 Energianläggningar Synpunkt: Föreskriften m förbud mt etablering av anläggning för lagring ch/eller utvinning av värmeenergi från ytvatten kan utgå eftersm mrådet runt Färgen är glest beflkat ch risken är försumbar. Bemötande: Det är bara inm primär skyddszn A sm nyetablering av sådana anläggningar kmmer att vara förbjudet. Inm primär skyddszn i övrigt kmmer dessa att vara tillståndspliktiga. Kmmunen anser att det är relevant med förbud i Lilla Färgen där råvattenintaget ligger. 10 Vattenbruk Synpunkt: Det krävs en förklaring till att vattenbruk är förbjudet. Bemötande: Förbudet för vattenbruk gäller enbart inm primär skyddszn A, d.v.s. i Lilla Färgen där kmmunen anser att detta är relevant. Inm övriga skyddszner finns inga restriktiner. Definitin av vattenbruk har lagts till i föreskrifterna. Risker förknippade med vattenbruk är bl.a. höga halter av näringsämnen. 3.4.4 Tillståndsansökningar Synpunkt: Tillståndsansökningar inm vattenskyddsmrådet ska vara kstnadsfria. Det är inte rimligt att kmmunen tar ut avgifter av dem sm råkar hamna inm vattenskyddsmrådet ch får ta ett extra strt samhällsansvar. Det finns kmmuner där plicy för tillståndsansökningar inm vattenskyddsmråden har upprättats, t.ex. Vara. Bemötande: Enligt 27 kap. 1 i miljöbalken får kmmunfullmäktige meddela föreskrifter m avgifter för prövning ch tillsyn inm bl.a. vattenskyddsmråden. För tillstånds- 7(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
rep001.dcx 2015-10-05 prövning inm Färgensjöarnas vattenskyddsmråde kmmer miljöskyddsnämnden att ta ut en avgift. Tillsynsavgiften grundas på självkstnadsprincipen ch timtaxan har beslutats av kmmunfullmäktige. Avsikten med tillståndsprövningen är inte att tillstånd ska behöva sökas vid t.ex. varje enskilt tillfälle för spridning av bekämpningsmedel eller växtnäringsämnen. Ett tillstånd kan sökas för en följd av år ch kan kmma att gälla till dess att verksamheten ändras. Miljönämnden tar ut tillsynsavgifter för verksamhetsutövare avsett m verksamheten ligger inm vattenskyddsmrådet eller inte. 3.4.5 Knsekvensutredning Synpunkt: LRF anser att en knsekvensutredning snarast ska verkställas innan ytterligare steg i prcessen enligt de krav sm redgörs i yttrandet. Bemötande: Det finns inget krav på knsekvensutredning för kmmuner eftersm kraven enbart gäller myndigheter under regeringen. Det föreslagna vattenskyddsmrådet är till sin utbredning samma mråde sm det befintliga vattenskyddsmrådet för Färgensjöarna ch redan idag gäller restriktiner enligt befintliga skyddsföreskrifter. Det nya förslaget kmmer att medföra ökade, men inte rimliga restriktiner med avseende på vissa verksamheter. När det gäller spridning av bekämpningsmedel är detta tillståndspliktigt, enligt NFS 2015:2, inm hela det befintliga vattenskyddsmrådet sm idag utgörs av en inre ch en yttre skyddszn. Inm det nya vattenskyddsmrådet för Färgensjöarna kmmer spridning av bekämpningsmedel inte att vara tillståndspliktigt inm tertiär skyddszn, vilket innebär lägre restriktinsnivå inm stra delar av vattenskyddsmrådet. 3.4.6 Avgränsning av vattenskyddsmrådets skyddszner Synpunkt: 1) Avgränsningen känns gdtycklig. Skyddszner slutar vid kmmungräns även där inflöden till kmmunen är betydliga. Bemötande: 1) Färgens vattenskyddsmråde har avgränsats utifrån beräknade rinntider i sjöar ch vattendrag, buffertzner samt utifrån en riskacceptans. Vid beräkning av strömningshastigheter i sjöar ch vattendrag har schablnhastigheter använts enligt Naturvårdsverkets handbk m vattenskyddsmråden, vilket beskrivs i det tekniska underlaget. I enlighet med Naturvårdsverkets rekmmendatiner baseras transprttiden i sjöar på antagande m snabb genmströmning, dvs. att endast en del av vattenmassan msätts. Utsträckningen av vattenskyddsmrådet uppströms i vattensystemet, ch således även rinntidsberäkningar i sjöar, bör enligt Naturvårdsverket dimensineras för ch återspegla en extrem högflödessituatin under värsta förhållanden. Beräkningen av hur långt upp i vattensystemet sm de lika skyddsznerna sträcker sig utgår från råvattenuttaget i Lilla Färgen. Vattendragen har klassats utifrån strlek ch lutning vid beräkning av strömningstider. Avgränsning av skyddszner är givetvis förknippad med en viss säkerhet eftersm det finns så många variabler vid beräkningarna. 8(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
-10-05 Till största delen ligger Färgensjöarnas avrinningsmråde inm Alingsås kmmun. De östligaste delarna ligger dck inm Vårgårda kmmun. Ca 11,6 km 2 av Lygnöåns avrinningsmråde ch ca 1,7 km 2 av Marydsåns delavrinningsmråde ligger i Vårgårda kmmun. Ttalt mtsvarar Vårgårda kmmuns andel ca 18 % av det ttala avrinningsmrådet. Risknivån i den del av avrinningsmrådet sm ligger inm Vårgårda kmmun bedöms vara låg ch mrådena ligger högst upp i avrinningsmrådet med relativt långa strömningstider till råvattenintaget. Den miljövinst sm det skulle innebära att mfatta delar av Vårgårda kmmun i vattenskyddsmrådet bedöms sm mycket liten. Detta är mtivet till att kmmunen valt att avgränsa vattenskyddsmrådet längs kmmungränsen. Detta följer även begränsningen av det befintliga vattenskyddsmrådet. Enligt länsstyrelsen är avgränsningen av vattenskyddsmrådet gjrd på ett sakkunnigt sätt ch i enighet med gällande riktlinjer från havs- ch vattenmyndigheten. Synpunkt: 2) Rinntider till vattenuttaget bör inte uppskattas enligt schablnmetder. Detta bör göras genm mdellering. Bemötande: 2) Oavsett vilken metdik sm används för att avgränsa ett vattenskyddsmråde innebär de lika metderna vissa säkerheter i skyddsznernas avgränsning. Det finns inget sm säger att en mdellering ger ett riktigare resultat. Den metdik sm används nyttjar schablnvärden för att genmföra beräkning av rinntider, men det är viktigt att pängtera att schablnvärdena har anpassats utifrån förhållandena på plats med avseende på vattendragens strlek ch lutning. Metdiken har prövats rättsligt för avgränsningen av Öresjö vattenskyddsmråde i Brås kmmun, mål 4325-11. 3.4.7 Tekniska underlag Synpunkt: Det tekniska underlaget är för magert i vissa avseenden, bl.a. när det gäller förväntad nederbördsmängd. Kmmer det att kmpletteras? Enligt tekniska underlaget verkar det sm att råvattnet nu är bättre än tidigare. Bemötande: Det tekniska underlaget kmmer inte att kmpletteras. Dess innehåll ch mfattning mtsvarar de krav sm finns i handbken m vattenskyddsmråden. Enligt kmmunens analyser av råvattenkvaliteten har färgtalet generellt ökat sedan 1998. De senaste mätningarna visar att antalet klifrma bakterier har ökat, vilket är rande. 3.4.8 Risker inm vattenskyddsmrådet Synpunkt: 1) E20 brde utgöra den största risken för Färgensjöarna. Det vatten sm kmmer från en damm vid E20 ch sm rinner till Bysjöbäcken ch vidare till Färgen är trligt grumligt, framförallt vid regnväder. Bemötande: 1) Vägar utgör en risk för vattentäkten främst genm lyckr med farligt gds ch förrenat dagvatten sm rinner till vattentäkten. Dessa risker har bedömts i riskanalysen där dagvatten från väg 180, sm ligger nära råvattenintaget, bedöms vara en av de största riskerna. Risker förknippade med vägdagvatten hanteras inte genm skyddsföreskrifter utan genm riktade åtgärder. Vid utbyggnaden av väg E20 mellan Ingared ch Alingsås vidtg Trafikverket åtgärder för att minska belastningen av 9(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc
rep001.dcx 2015-10-05 vägdagvatten, bl.a. genm dagvattendamm. Huruvida denna lösning fungerar eller inte kan inte redgöras för i detta sammanhang. Synpunkt: 2) Flyget är den största risken för vattentäkten. Stlager samlas i viken mellan Lilla ch Stra Färgen. Bemötande: 2) Flygtrafik går inte att reglera genm skyddsföreskrifter. St ch partiklar är restprdukter av bränsleförbränningen ch de är nästa helt eliminerade i mderna flygmtrer. Risken för att Färgensjöarna ska påverkas av flygtrafik bedöms sm mycket liten. Andra källr till st ch partiklar är dieseldrivna mtrer, vedeldning mm. 10(10) JS g:\nya tk\va-verket\7 vattenverk\vattenskyddsmråden\färgen\samråd\samrådsredgörelse_160513.dc