Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

Relevanta dokument
Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildning & rekrytering inom BFM

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Klinisk fysiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och Funktionsmedicin

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Bild- och Funktionsmedicin

Neuroradiologi 1

Neuroradiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

UTREDNING OM SAMORDNING AV UTBILDNINGAR INFÖR

BFM summariska anteckningar från internat

UTBILDNINGSPLAN ST-LÄKARUTBILDNING I BILD- OCH FUNKTIONSMEDICIN

ANGÅENDE SPECIALITETEN KLINISK FYSIOLOGI I EN

Översyn av specialitetsindelningen. Frida Nobel Thomas Wiberg

Angående specialitetsindelning för neuroradiologi

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av

Kompetensbeskrivning

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

BFM summariska anteckningar från

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

DANSK SELSKAB FOR KLINISK FYSIOLOGI OG NUKLEARMEDICIN

Socialstyrelsens revidering av ST-föreskrifter - Hematologi. - synpunkter från Svensk Förening för Hematologi, SFH.

ST-utbildning i nuklearmedicin för läkare

Klinisk fysiologi. Longitudinella jämförelser verksamhetsåren Nationell sammanställning

Översyn av läkarnas specialitetsindelning

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Utbildnings- och tjänstgöringsplan för erhållandet av specialistkompetens i Bild- och funktionsmedicin /Radiologi

Klinisk fysiologi. Longitudinella jämförelser verksamhetsåren Nationell sammanställning

Kompetensbeskrivning

Klinisk fysiologi. Longitudinella jämförelser verksamhetsåren Nationell sammanställning

Översyn av läkarnas specialitetsindelning

Bilaga 5 förteckning över ramavtalsområden

Målbeskrivningsarbetet. Gemensam kunskapsbas. Rubrik Förnamn Efternamn 11/18/13

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Kirurgiska specialiteter

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Barn- och ungdomskirurgi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Klinisk Fysiologi

Svensk Förening för Klinisk Fysiologi

Barn- och ungdomskirurgi

Enkäter om Kompetens och utbildning

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Psykiatriska specialiteter

Invärtesmedicinska specialiteter

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Hjärtischemi och vänsterkammarfunktion detektion och gradering

Strålningsfysik, teknik och strålskydd i radiologi

Institutionen för hälsovetenskaper

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Individuell planering av tjänstgöring

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö oktober 2006

Kompetensbeskrivning. Specialiteten kirurgi karaktäriseras av

Utbildningsplan och Utbildningsbok för Nuklearmedicin

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EKG- OCH SPIROMETRITOLKNING SAMT ÖVERSIKT AV ÖVRIGA UNDERSÖKNINGSMETODER INOM KLINISK FYSIOLOGI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

RMPG Medicinsk diagnostik inom den sydöstra sjukvårdsregionen Ett övergripande råd för värdeskapande användning av medicinsk diagnostik.

Lungsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsbeskrivning

Hörsel- och balansrubbningar

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

Endokrinologi och diabetologi

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi

Åtagande bilddiagnostisk verksamhet

Till Socialstyrelsen 15 dec 2008

UTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits

UTBILDNING OCH REKRYTERING INOM BFM ENKÄT TILL FÖRETRÄDARE FÖR RADIOLOGI RESPEKTIVE KLINISK FYSIOLOGI

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Klinisk patologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Transkript:

Gemensam kunskapsbas för medicinsk radiologi och klinisk fysiologi - riktlinje och viljeyttring Mattias Bjarnegård

SOSFS 2008:17 BFM

SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011 - juni 2012

SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011 - juni 2012 Avsikten har varit att föreslå förändringar för specialiteter som fått funktionalitetsproblem på grund av deras placering i specialitetsstrukturen. Syftet har också varit att föreslå en ny modell av gemensam kunskapsbas som bättre tillvaratar befolkningens och hälso- och sjukvårdens behov.

SOSFS 2008:17 BFM Översyn av läkarnas specialitetsindelning april 2011 - juni 2012 Avsikten har varit att föreslå förändringar för specialiteter som fått funktionalitetsproblem på grund av deras placering i specialitetsstrukturen. Syftet har också varit att föreslå en ny modell av gemensam kunskapsbas som bättre tillvaratar befolkningens och hälso- och sjukvårdens behov. Utredningen föreslår att: specialiteten bild- och funktionsmedicin blir åter basspecialiteterna medicinsk radiologi och klinisk fysiologi och ges en tydligare gemensam kunskapsbas

Vill vi? Vad vill vi? Hearing 22:e oktober 2012 Peter Leander - Bild och funktionsmedicin Marcus Carlsson - Klinisk fysiologi Elna-Marie Larsson - Neuroradiologi Peter Gjertsson - Nuklearmedicin

Vill vi? Vad vill vi? Hearing 22:e oktober 2012 Peter Leander - Bild och funktionsmedicin Marcus Carlsson - Klinisk fysiologi Elna-Marie Larsson - Neuroradiologi Peter Gjertsson - Nuklearmedicin Viljeyttring: Basspecialiteterna är i huvudsak diagnostiska med överlappande och/eller kompletterande kompetens inom vissa sjukdomsområden, och att den gemensamma kunskapsbasen därför kan vara av värde för remittent och patient vid val av diagnostisk metod.

Vad vill vi inte? Var fanns det problem tidigare? Vad behöver vara tydligt?

Vad vill vi inte? Var fanns det problem tidigare? Vad behöver vara tydligt? Ta bort jourkompetenskravet!

Vad vill vi inte? Var fanns det problem tidigare? Vad behöver vara tydligt? Ta bort jourkompetenskravet! Specificera inte vilken specialitet som är ansvarig för viss typ av kompetens/metod

Vad vill vi inte? Var fanns det problem tidigare? Vad behöver vara tydligt? Ta bort jourkompetenskravet! Specificera inte vilken specialitet som är ansvarig för viss typ av kompetens/metod Var tydlig med att specialiteterna kompletterar varandra

Kompetensområdet för den gemensamma kunskapsbasen är i första hand fokuserat på de frågeställningar där man kan använda sig av både medicinskt radiologiska och kliniskt fysiologiska metoder för att nå resultat.

Kompetensområdet för den gemensamma kunskapsbasen är i första hand fokuserat på de frågeställningar där man kan använda sig av både medicinskt radiologiska och kliniskt fysiologiska metoder för att nå resultat. Anatomi, fysiologi, patofysiologi och kännedom eller kunskap om hur de aktuella sjukdomarna handläggs inom respektive basspecialitet. Kunskap inom teknik, fysik och statistik som är relevanta för de båda basspecialiterna

Kompetensområdet för den gemensamma kunskapsbasen är i första hand fokuserat på de frågeställningar där man kan använda sig av både medicinskt radiologiska och kliniskt fysiologiska metoder för att nå resultat. Anatomi, fysiologi, patofysiologi och kännedom eller kunskap om hur de aktuella sjukdomarna handläggs inom respektive basspecialitet. Kunskap inom teknik, fysik och statistik som är relevanta för de båda basspecialiterna Man önskar ett integrativt synsätt där man lär sig den andra kompetensen utifrån sin egen specialitets frågeställningar och kunskapsområde, inte genom en gemensam grundutbildning.

För att delmålen på bästa sätt ska spegla respektive basspecialitets kompetensområden, och därmed stödja utveckling och i förlängningen leda till ökad patientnytta, föreslås att delmål 1-4 i respektive basspecialitets målbeskrivning vigs åt den gemensamma kunskapsbasen. De 8 återstående specifika delmålen, 5-12, möjliggör en kompetensområdesindelning som i mycket återspeglar den kliniska vardagen i respektive basspecialitet.

1 2 3 4 Delmål Delmål Att ha kännedom om undersökningsresultatens betydelse inom radiologi, kliniska fysiologi, nuklearmedicin och neuroradiologi (alternativt inom k unsk apsområdet) och påverkan på vidare handläggning samt undersökningsmetoders styrkor, svagheter och risker syftande att kunna interagera med remitterande läkare för att avgöra vilka metoder som är optimala för olika frågeställningar. 5 Barnradiologi KF Elektrofysiologi 6 Neuroradiologi KF Arbetsfysiologi och hemodynamik 7 Thoraxradiologi och hjärta KF Hjärtfunktion 8 Gastrointestinal radiologi KF Myokardperfusion 9 Uroradiologi KF Lungfunktion 10 Skelettradiologi KF Kärlfysiologi 11 Interventionell radiologi KF Njur och urinvägsfysiologi 12 Mammografi KF Gastrointestinal fysiologi 13 14 Anatomi, fysiologi och patofysiologi med relevans för Medicinsk Radiologi och Klinisk Fysiologi (tidigare delmål 5) Att ha kunskap om fysikaliska, tekniska, matematiska och statistiska principer samt bildbearbetning inom ultraljud, röntgenteknik (konventionell och datortomografi), magnetresonans, nuklearmedicin (alternativt inom k unsk apsområdet), samt deras styrkor och svagheter, samt att ha kunskap om strålningsfysik och strålskydd Orientering inom området Nuklearmedicin med relevans för specialister inom Medicinsk Radiologi och Klinisk Fysiologi Kommunikativ kompetens I Kommunikativ kompetens II Gemensam kunskapsbas för Medicinsk Radiologi och Klinisk Fysiologi Specifik t Medicinsk Radiologi resp Klinisk Fysiologi (KF)

Lärmetoder och kunskapsmassa som ingår i den gemensamma kunskapsbasen definieras av specialistföreningarna i kommande målbeskrivningar och utbildningsböcker.

Presenterat för Nationella rådet för specialiceringstjänstgöring (ST-rådet) 130220 Ingen negativ kritik kring hur medicinsk radiologi och klinisk fysiologi vill gå vidare utifrån utkastet till den gemensamma kunskapsbasen.

Presenterat för Nationella rådet för specialiceringstjänstgöring (ST-rådet) 130220 Ingen negativ kritik kring hur medicinsk radiologi och klinisk fysiologi vill gå vidare utifrån utkastet till den gemensamma kunskapsbasen. Kommentarer är ex v: Det centrala för diagnostiken är kunskap om frågeställningen. att det är en styrka att bygga förståelse mellan olika specialiteter och att detta kan ses som en stark varudeklaration för ST.

mattias.bjarnegard@vgregion.se