Workshop: nyanlända och kollektivtrafik

Workshop: nyanlända och kollektivtrafik Sveriges Kommuner och Landsting 19 september 2016 Dagen inleddes med ett välkomnande och en presentation av SKL. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Länsstyrelserna presenterade sedan sina verksamheter och de utmaningar som finns kring dagens ämne. Workshopens deltagare var indelade i fem grupper med fem till sju medlemmar i varje grupp. Matthias Samuelsson från Gullers Grupp presenterade dagens upplägg och spelregler. Workshopen berörde två huvudfrågor: Hur komma till rätta med brist eller avsaknad på tillräcklig kollektivtrafik till och från anläggningsboende eller motsvarande Hur kunna erbjuda kollektivtrafikbiljetter för asylsökande och nyanlända FÖRSTA PASSET: SITUATION OCH BEHOV Gruppmedlemmarna fick först beskriva situationen och behovet utifrån deras professionella perspektiv. Efter egen reflektion och vittnesmål i respektive grupper presenterades det man diskuterat i helgrupp. Gruppen fick också skriva ned sina tankar. Grupp 4

Muntlig presentation Situation: Gruppen lyfte problem med biljetter så som de regler som styr biljettförsäljning, problem med finansiering och möjligheter till betalning. Andra problem som gruppen påpekade var avsaknad av kollektivtrafik, att det är svårt att etablera långsiktig trafik, problem i befintlig kollektivtrafik och bristfällig information om boendeetableringar. Behov: Det krävs långsiktig planering. Olika samhällsaktörer behöver samarbeta. Det behövs också information på rätt språk. Gruppen lyfte även att det inte bara ska se till kostnader utan också se kommande satsningar som investering. Om grupparbetet: En gruppmedlem sa vi har ju olika förutsättningar. Vi såg väl samma bild men har olika erfarenheter utav hur stora frågorna är. Samma situation fast på olika sätt. Grupp 3 Muntlig presentation Situation: Gruppen tog upp problem med otillgänglig kollektivtrafik, att det är dyrt att resa och att felaktigt använda färdbevis skapar negativa kulturer på fordon. Behov: Gratis resande behövs. Information: Hur ska nyttjande av kollektivtrafik gå till? Om grupparbetet: Gruppen sa sig ha olika perspektiv. Förutsättningarna var snarlika men perspektiven var olika.

Grupp 5 Muntlig presentation Situation: Gruppen tog upp problem så som att det är svårt att planera trafiken då kartan ändras, att det är dolt för kommunerna vart man bor någonstans, att biljettkostnaderna ofta är 100% av dagsinkomsten och busschaufförer får ta diskussioner. Behov: Gruppen menade att det behövs tydliga riktlinjer. Vad gäller i olika boenden? Politiskt är det viktigt att om man säger att flyktingar är en prio-målgrupp då måste man som politiker stå upp för det och kommunicera ut det. Behov av tydliga riktlinjer och det måste kommuniceras ut varför. Om grupparbetet: gruppmedlemmarna hade liknande syn på situation och behov. En medlem sa att det var kul med positiva bilder och erfarenheter i gruppen.

Grupp 1 Muntlig presentation Situation: Gruppen kände igen mycket av det som redan sagts. Det finns problem med att kollektivtrafiken är obefintlig på vissa ställen. Asylsökande saknar nätverk vilket gör det svårt för dem. Brister i samverkansform mellan aktörer som kan samverka. Gruppen påpekade att situationen är ansträngd hos förare vilket skapar en ansträngd arbetsmiljö för förare och andra. Brister på information när det gäller kollektivtrafik och brister på tekniska lösningar. Behov: Gruppen menade att aktörer ska utöka samverkan och utbytet av goda exempel från erfarenheter. Det behövs informationsinsatser på olika kulturer och språk. Enhetliga lösningar på biljetter. Det finns behov för förändring i kommande trafikprogram.

Grupp 2 Muntlig presentation Situation: Gruppen lyfte dåliga planeringsförutsättningar, framförallt till anläggningsboenden. Kommunikation kanske finns men inte info om betalning. Brist på möjlighet att använda kreditkort etc. Hårt belastade linjer. Utbudet är många gånger inte anpassat. Långa resvägar. Komplex situation med olika trafikslag med olika regler. Behov: Gruppen menade att det behövs goda, bättre och rimliga planeringsförutsättningar. Det behövs även fungerande betallösningar. Olika grupper kanske har olika behov inom sig. Bosättning utifrån transportbehov eller förutsättningar för kollektivtrafik. Gruppen ställer frågan att om man har matchningar på arbetsplatsen, hur kopplar man då kollektivtrafiken till det? Ska boende planeras så man har tillgång till sin sektor? Efter första passet framhöll SKL att bilden de har till viss del stämmer överens med bilden grupperna uppgett. Frågan om olika sätt att betala på har dock inte uppkommit så mycket innan enligt SKL men att detta verkar vara ett viktigt problem. Ett gott exempel Deltagare från Tingsryd kommun berättade om arbetet i en utav deras orter. De har där haft mottagande väldigt länge, kanske 15-16 år, och de har byggt upp ett system som fungerar. De arbetar tillsammans med Migrationsverket i Alvesta och i hela Kronobergs län jobbar de olika instanserna väldigt nära. Ett exempel är att en informatör kommer till SFI-undervisningar och berättar om hur kollektivtrafiken fungerar. Deltagaren påpekar att det krävs att vi jobbar ihop, att det gäller att bygga på där det behövs och att alla

instanser måste vara väldigt tätt kopplade. Det finns många aspekter att ta in, så som kulturskillnader. Deltagaren tillade att det är en jätteutmaning, men en rolig utmaning där det krävs att vi tänker tillsammans. Det är roligt att utmana sådant som inte går för det går! ANDRA PASSET: DET ÖNSKADE LÄGET/VISIONEN Grupperna utgick här från deras gemensamma bild av situation och behov. Utifrån dem fick de resonera kring relevanta strävansmål. Medlemmarna fick ange mål på kort sikt (inom 12 månader) och lång sikt (mer än 12 månader). Efter diskussion i grupp redovisades målen i helgrupp. Även här skrevs tankar ned. Angående grupparbetets tåg så påpekade en deltagare att de här var tvungna att vara mer överens. En insikt lyftes var att de kanske är lite begränsade för att de vet hur verkligheten ser ut: Det begränsar oss att vi vet alla begränsningar. Grupp 5 Muntlig presentation Kort sikt: Gruppen anförde att det behövs någon form av samsyn i landet rörande biljetter och färdbevis för asylsökande. Nu är det splittrat runt om i landet. Det behövs någon form av nyetablering och möjlighet att planera. Gruppen lyfte också att upphandlingsregler måste ses över. Det borde också ges information om kollektivtrafik på SFI eller annat ställe där de ses. Bra att ge information i grupp. Lång sikt: Gruppen nämnde även här upphandlingsreglerna. De lyfte också att det borde kunna utredas om kollektivtrafik kan fungera som väg till integration.

Grupp 4 Muntlig presentation Kort sikt: Gruppen anförde att det finns behov av att etablera eller utveckla befintliga samverkansformer och behov av boende kopplat till kollektivtrafik och biljettlösningar. Vidare tar gruppen upp att det behövs informationsinsatser om hur kollektivtrafik fungerar. Gruppen lyfte infosverige-sidan och påpekade att det där borde finnas korrekt information om kollektivtrafik. Lång sikt: Gruppen menade att vi behöver gå från särlösningar till behovsstyrda lösningar. Aktörer kan lära från exempel så som insatser i Norrbotten som satsar väldigt mycket på migrationsflyktingar. Hur gick diskussionen i gruppen? En deltagare nämnde att mycket behöver förändras snabbt och att denna övning var svårare. Gruppen lyfte att detta är ett tillfälle att tänka framåt men att vi måste tänka på att nästa topp med flyktingtillströmming kommer att komma. Viktigt att ta på vara det vi lärt oss nu och att det görs något relativt snabbt så att vi är bredda nästa gång. Gruppen menade att vi måste göra detta tillsammans och ta till vara på vad vi lärt oss.

Grupp 3 Muntlig presentation Gruppen hade funderat över om det är andra ställen än i bussen där dessa lösningar finns. De uppmanade att ta sig utanför boxen. Vad är bäst, botar vi symptom istället för sjukdom?.gruppen menade att i situationen nu finns det myndigheter som på varsitt håll gör så gott man kan. Men vi behöver större samverkan med ett övergripande mål för detta. Om ingen känner att man äger problemet så blir det inga långsiktiga lösningar. Gruppen påpekade att vi är flera aktörer men att vi saknar någon som har ett mandat att agera vidare. Det är väldigt många informationsmöten men för att något ska hända behövs mandat. Det är så många chefer man träffar men för lite människor som gör något/som möts. Vidare menade gruppen att om vi tycker och tror att integration och bra hälsa är att sträva efter så borde vi se resan som ett nödvändigt redskap att ta oss dit. Har vi denna utgångspunkt borde det inte vara ett problem att uppfylla målet: Vi ser resan som medel för att nå mål.

Grupp 2 Muntlig presentation Kort sikt: Gruppen tog upp att det behövs fungerande betallösningar som ska fungera för boende och andra. Det behövs också fler trafikslag i samverkan och likaså de kommersiella aktörerna (tex SJ). Vidare menade gruppen att en utökad dialog behövs med information till både förare och de boende samt mer anpassad trafik. Beroende på var man bor och vilken sysselsättning man ska hamna i behöver man anpassa kollektivtrafiken därefter. Gruppen lyfte att aktörer kanske ser saker och ting ur olika perspektiv och att det är viktigt att ha en gemensam målbild både i kort- och långsiktigt arbete. För att komma dit måste vi ha en dialog. Det behövs på lokal, regional och nationell nivå.

Grupp 1 Muntlig presentation Gruppen påpekade att det på både kort och lång sikt behövs förbättrad samverkan och att forum för samverkan behövs skapas och etableras. Gruppen lyfte att aktörerna nu är ganska klara på vilka som behöver prata med varandra. Informationsinsatser är en snabb, enkel och billig åtgärd. Genom praktikanter m.m. kan vi sätta folk i arbete. Gruppen menade att man ska nyttja tekniska kanaler och inte underskatta tekniken. En bra idé kan vara att spela in en kort film på modersmålet så här gör man när man går på ett fordon etc. Lång sikt: Gruppen lyfte behovet av tekniska lösningar, att det behövs en nationell grupp som kan hantera frågan samt juridiskt utrymme för mer flexibla lösningar. Gruppen menade att det är tråkigt när juridiken sätter stopp: om någon som kan vill köra en minibuss till och från fotbollsmatcher så ska den kunna göra det. Gruppen påpekade att det är viktigt med längre perspektiv och att inte bara se de korta lösningarna. Tankar under passet En deltagare lyfte att samarbetsformen som styr arbetet med ensamkommande barn kanske kunde vara en bra modell att arbeta efter. Deltagaren berättade att arbetet präglats av samverkan med SKL i flera år och att det konceptet kunde vara användbart. Temat hade varit gemensamt ansvar och samarbetet resulterade i olika projekt tillsammans. En viktig aspekt av det lyckade arbetet har varit att det funnits en samsyn i många delar vilket har underlättat processen i landet.

En annan deltagare tog upp ett exempel av informationsinsatser och påpekade att man kan göra mycket med små medel. Genom att ha praktikanter som är ute och informerar hur det går till och hur man använder kollektivtrafiken så får man ut information samtidigt som många kan påbörja en väg in i arbetslivet. Detta är ett bra koncept att kopiera. Deltagaren berättade att genom att använda sig av praktikanter har de redan fått in fyra i arbetslivet och en till är på väg. Dock är det fortfarande många de inte når, men det är ett steg på vägen. Deltagaren nämnde också ett gott exempel som kallades Bussjouren. Representanter från SKL påpekade att detta är en svår materia eftersom alla vill skapa en nationell målbild men att den samtidigt inte får gå i strid med självstyre och andra regler att förhålla sig till. SKL tog också upp vikten av att ha en asylsökandes behov i fokus. Det finns olika instanser med information men som asylsökande måste jag ha info från alla dessa källor. Kanske måste vi sammankoppla all info från alla instanser till ett ställe? TREDJE PASSET: ÅTGÄRDER OCH INITIATIV Grupperna skapade projektkort med färdiga idéer och förslag till lösningar. Efter att varje grupp för sig skapat ett antal projektkort presenterades de snabbt på namnnivå innan alla deltagare fick läsa igenom varandras förslag. På projektkorten uppgavs projektnamn, kort beskrivning, fokusområde, tänkta effekter, bedömning av effekt/ arbetsinsats, och parter för att säkerställa. Grupp 1 - två förslag

Grupp 2 - två förslag

Grupp 3 - två förslag

Grupp 4 - tre förslag

Grupp 5 - tre förslag

Reflektioner och frågor kring förslagen En reflektion var att många av förslagen bestod av projekt som redan var beprövade, och dessutom utav många diamanter liten kostnad men stor effekt. En deltagare uttryckte en oro över finansiering. Deltagaren lyfte att verkligheten ofta ser ut så att de har olika förutsättningar för att lösa problemen beroende utifrån vart man befinner sig geografiskt. Det ska inte vara region eller län som skapar begränsningarna. Oberoende hur stort mottagandet är så borde vi alla hjälpa varandra menar deltagaren. Det borde vara möjligt att ta ett nationellt ansvar och det måste finnas nationella lösningar. Hur ska vi kunna hjälpa varandra nationellt? Vi måste tänka alla tillsammans och inte bara lokalt. SKL tillade att det finns skattefinansiella lösningar och att de ska titta vidare på det. En insikt är att det har gjorts investeringar i anslutning till boenden som sen inte finns kvar längre hur gör man med det? Migrationsverket påpekade att det kommer ta ganska lång tid att få ihop alla instanser i arbetet kring frågan och att man kanske får satsa på en lösning runt år 2019. Verket lovade att återkoppla om utredningen kring Kalmarmodellen och hur utfallet har sett ut. Länsstyrelsen lyfte att de har ganska många regionala samverkansformer men att de efter denna dagen ser möjlighet till att bjuda in fler i forumen. De ska ta med sig att de finns många aktörer i frågan och att de ska bjuda in fler.

Arbetsförmedlingen menade att idén med att anställa praktikanter som informatörer är ett bra initiativ. Vidare lyfte myndigheten att dagen hade gett ett nytt fokus och att det kring en arbetssituation är viktigt att tänka på alla aspekter, så som transport. Att kunna ta sig till viktiga platser och tillfällen är en del av egenmakten. Man måste kunna påverka sin egen process: om man inte kan ta sig från sitt boende är det ju svårt att komma in i samhället. Vi har inte flera år på oss att fundera hur vi ska göra med bussarna. Det måste ändras snabbt. En deltagare ansåg att de enklare idéerna skulle kunna lösas ganska snabbt. Informationsfrågan till exempel, att information ska finnas tillgänglig på möten som Migrationsverket anordnar borde kunna ske snabbt. Att Länsstyrelsens har ett samordningsuppdrag är en annan punkt som kan utvecklas menade deltagaren. Deltagare från mottagarutredningen berättade att de under dagen främst har lyssnat och tagit till sig vad som sagts. De påpekar att de under våren märkt att frågan om kollektivtrafik och nyanlända uppkommit återkommande. Nu har de en större bild av vad det handlar om i praktiken och de har fått med sig mycket. Deltagare från Trafikverket menade att en del av de lösningar som uppkommit under dagen borde prövas omgående. De menar att det skulle vara intressant att initiera vissa idéer i de processer som finns nu och ställer frågan om det är en bra idé att testa utan att vi vet utfall. SKL SUMMERAR DAGEN SKL uppmuntrade deltagarna att ta vara på de kontakter de knutit under dagen och att fortsätta diskutera frågan. De påpekade också att vissa lösningar är mindre men att vissa kräver policy- och lagändring, och att vi ska jobba med alla frågor. SKL ville att deltagarna skulle ta med sig insikten att dessa resor är ett steg på vägen till ökad integration.