Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Lilla Vargen 2014 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering... 2 4. Förankring och medverkan... 2 5. Nulägesanalys... 3 6. Åtgärd... 4 7. Kompetensutveckling... 4 8. Uppföljning och utvärdering... 4 Definition av begrepp... 5 Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 6
1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (2010:800)innehåller krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser pedagogerna över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker barn. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. På våra utvecklingssamtal pratar vi om trivseln på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Vi har uppsikt över barnen både inne och ute. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Pedagogerna går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp i Brukarrådet. Förskolechefen är ansvarig. 2
I förskolan tar pedagogerna upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Pedagogerna för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Vi har bland annat använt oss av husmodellen för att kartlägga riskerna på förskolan. Även observationer och samtal med föräldrar och barn ligger till grund för de åtgärder vi genomför. Utvärdering av förra årets åtgärder Åtgärd: Vi fortsätter att tänka på hallsituationen, och att skapa lugn där. Vi har många barn i gruppen som blivit duktiga på att klä sig. Vi uppmuntrar de yngre barnen att ta efter dem. Vi hjälper till där det behövs. Försöker få barnen att klara så mycket som möjligt själva. Utvärdering: Det har fungerat bra att en ur personalen gått ut med de barn som är färdigklädda. De andra får då lugnare i hallen att klä på sig med hjälp av personalen som är kvar inne. Åtgärd: Stoppa springandet inne. Vi uppmuntrar och föreslår lugn lek. Vi har större barn som leker vildare lekar. Vi försöker då dela upp barnen och stänga dörren till lekhallen för att få igång leken därinne istället för att barnen springer emellan rummen. Utvärdering: Det har fungerat bra att dela gruppen och att få dem att leka i olika rum. Vi har uppmuntrat dem att gå inne. När de haft mycket spring i benen har vi försökt att erbjuda de barnen att gå ut. Ex. efter lunchvilan. Åtgärd: Stora madrassen på golvet: Där måste alltid en vuxen sitta när barnen är där. Barnen får hoppa och leka där, men under kontrollerade former. Vi begränsar antalet barn. 4 Utvärdering: Vi har möblerat om och flyttat madrassen till ett rum bredvid. Det är vårt lugn-och-rorum. Även hemvrån är flyttad. Leken har blivit mycket bättre. Barnen blir mindre störda av varandra när hemvrån har ett eget hörn. Konflikterna har minskat. Åtgärd: I vår koja i affären har det varit många konflikter på den senaste tiden. Det är litet och trångt och många vill vara där. Vi ser till att en vuxen är i rummet när barnen är där och leker. Beroende på lekens gång begränsar vi antalet barn som får vara där samtidigt. Utvärdering: I och med att barnen gärna leker och bäddar på madrassen i lugn-och-ro-rummet så är det inte längre så att många barn samtidigt vill vara i affären. Leken är mer utspridd och lugnare. Åtgärd: Vi har alla bord i samma rum när vi äter. Det gör att vi lättare kan hjälpa till vid varandras bord om någon behöver gå ifrån för att t ex lägga ett barn. 3
Utvärdering: Har fungerat mycket bra. Vi fortsätter så. Några barn har ibland sovit under lunchen, vilket gjort att det inte varit så många barn som äter samtidigt. En pedagog har kunnat sitta kvar vid bordet för att äta med de barnen när de vaknat. 6. Åtgärd Åtgärder 2014: Arbetslaget ansvarar tillsammans för att åtgärderna genomförs. Vi stämmer av vid arbetslagsträffar hur det fungerar. Vi frågar föräldrar och barn i samband med utvecklingssamtalen om de har synpunkter. A. Ett lugnt klimat inne. Vi använder oss av lärplattan med lugn musik för att skapa en lugn stämning vid måltiderna. Vi har även våra Krumelurer, små figurer som får stå på bordet vid lunchen när barnen klarar av att prata tyst. Krumelurerna är rädda för ljud, så börjar det låta illa så gömmer de sig! B. Ett bra mottagande på morgonen och lugn frukost. Vi har önskat att föräldrarna lämnar barnen som ska äta frukost här i god tid före frukosten för att kunna sätta oss i lugn och ro med de som ska äta. De barn som inte ska äta frukost kan vi ta emot på ett bra sätt efter att vi ätit klart. C. Att fortsätta vara där barnen är. Vi vuxna är med nära barnen, ibland i leken, ibland bredvid och observerar. Vi är uppmärksamma på när vi behöver vara med och hjälpa till vid konflikter och när vi kan hjälpa barnen att reda ut olika situationer. Genomtänkt möblering. Vi har under terminen gjort om i ett av rummen för att skapa lugn och ro. Vi har vila med barnen som sover inne där. Barnen får även leka därinne, men bara lugna lekar. Hemvrån är flyttad för att de barn som leker där inte ska störas av andra barn som går 7. Kompetensutveckling På varje avdelning finns nu en matte/språkansvarig. De ska träffas och utbyta idéer samt göra en plan på hur vi ska arbeta vidare med språk och matematik. Just nu läser personalen böcker om barn och matematik. 8. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det. Vi följer upp genom observationer av varandra under en vecka före och utvärdering under arbetslagsträff i maj och november. Säter Elisabeth Lilja Förskolechef 4
Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 5
Bilaga, Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 6