Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Ugglan 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN
Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering... 2 4. Förankring och medverkan... 3 5. Nulägesanalys... 3 6. Åtgärder... 4 7.Kompetensutveckling... 5 6. Uppföljning och utvärdering... 5 Definition av begrepp... 6 Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling... 7
1. Vision På vår förskola genomsyras verksamheten av att förskolan ser varje barns värde. Vi betraktar alla människor som lika värda och anser att alla har något att tillföra. 2. Vad säger lagen I Diskrimineringslagen (2008:567) finns förbud mot diskriminering och krav på att verksamheten ska upprätta en likabehandlingsplan, där det ska beskrivas hur man arbetar för att följa lagen. Skollagen (1985:1100) krav på att vår verksamhet ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. En plan ska varje år upprättas för att beskriva arbetet för att förhindra kränkande behandling. Vår Likabehandlingsplan inkluderar denna plan. 3. Rutiner för hur förskolan arbetar för att upptäcka, åtgärda och följa upp kränkningar och diskriminering Genom observationer och samtal följer pedagogerna kontinuerligt barnets utveckling och lärande och möter barnen där de är. Pedagogen deltar aktivt utifrån sin roll och observerar, bekräftar och anpassar situationen. I vår verksamhetsplanering planerar personalen arbetet med att förebygga kränkningar och diskriminering genom att ge barnen modeller och förebilder genom t ex sagor och sång. Vi tillämpar ett vägledande samspel. Vägledande samspel är en metod där pedagogerna medvetet arbetar med att bejaka barns känslor och upplevelser samt stödjer dem i deras utveckling. Om kränkning(ar) inträffar ser personalen över vilka förbättringar som kan göras för att undvika att det händer igen. Vuxen på förskolan som märker att en annan vuxen på förskolan kränker eller diskriminerar ett barn ingriper direkt. Förskolechef informeras alltid om det inträffade. Förskolechef informeras också vid misstanke om att personal kränker elev. Förskolechef inleder därefter en utredning kring händelsen. Om förälder upplever att personal kränker ett barn uppmanas föräldern att kontakta förskolechef. Förskolechef inleder då en utredning av det inträffade. Vi använder oss av enkäter till föräldrar och samtal/intervjuer med barn för att fånga upp signaler om klimatet på förskolan. Vi använder husmodellen för att analysera vår verksamhet. Där går vi igenom de olika rum och miljöer vi har och ser om vi kan finna problemområden som vi behöver åtgärda. Lagledaren ansvarar för att detta genomförs. Alla fall av trakasserier eller kränkande behandling dokumenteras på särskild blankett (bilaga). Vid behov skrivs åtgärdsprogram. 2
4. Förankring och medverkan Förankring Likabehandlingsplanen tas upp och diskuteras så här: Personalen går igenom och diskuterar innehållet. Detta inleds vid en arbetslagsträff i januari. Lagledaren ansvarar för det. Planen tas upp i Brukarrådet.Förskolechef är ansvarig. I förskolan tar personalen upp planens innehåll med barnen på ett sätt som lämpar sig för barnens ålder t ex vid samlingar och när något inträffat. På detta sätt får barnen dels kännedom om planen och dels en möjlighet att komma med synpunkter inför nästa års plan. Alla pedagoger har ansvar för att det genomförs. Medverkan Vi använder oss av synpunkter från utvecklingssamtalen när vi tar fram nästa års plan. Varje pedagog som har utvecklingssamtal ansvarar för att ta till vara synpunkter. Personalen för samtal med barnen för att få in deras synpunkter på vad som kan behöva förbättras i verksamheten. Brukarrådet får möjlighet att komma med synpunkter på planen 5. Nulägesanalys Många nya barn i barngruppen så nu tränar vi alla på att vänta på sin tur. Bland våra barn har en del en tendens att inte låta andra vara med i leken. Hallen Vi har tagit upp på våra utv. samtal samt inskolningssamtalen med de nya föräldrarna, vikten av att inte prata över barns huvud vid hämtning eller lämning. Detta är lätt hänt om man har viktig information som personalen vill delge förälder eller tvärtom. Föräldrar/barn ska få en lugn stund vi lämning och hämtning. Leken Barn kan känna sig orättvist behandlade vid pedagogisk reglering. Grupparbete Vissa barn tar längre tid på sig att prova nya saker. De är försiktiga och vill kolla in vad som händer, hur andra beter sig innan de ger sig in i något nytt. Samlingsrummet Risk att barn inte uppmärksammas vid samlingar. Toaletten Barn blir lätt störda. Förhållningssätt mellan pedagoger Olika åsikter och arbetssätt kan ibland orsaka irritation pedagoger emellan vilket tar mycket kraft och energi från verksamheten. 3
6. Åtgärder Vi genomför dessa åtgärder: Hallen Vi delger information till föräldrar/personalen tillsammans med sitt barn, eller annars vänta tills barnet gått iväg för att leka, eller be om en minut ensam med personal/förälder. Vi ser alltid till att ingen lek eller några barn som redan kommit finns med i hallen. Vi vinkar alltid med de barn som vill vid fönstret så de ser att föräldern går, viktigt även om man gråter. Förklaringarna blir lättare för barnet att förstå när sedan personalen förklarar att mamma/pappa har åkt till jobbet eftersom barnet ser att mamma/pappa har gått iväg. Leken Det är viktigt att vi som personal alltid förklarar varför vi säger stopp till barnen om de gör något som är fel, t ex knuffas, tar leksaker från varandra etc. Barnen förstår om man har ögonkontakt med dem när man tillrättavisar, de får också säga förlåt och krama/klappa det barn som de ev har knuffat. Alltid viktigt att man pratar med barnet på deras nivå och på knähöjd så man har ögonkontakt med dem. De ser då i vår ansiktsmimik allvaret i situationen/händelsen. Tillrättavisningen får då en starkare mening och blir lättare att förstå för barnet när man har ögonkontakt, vilket vi menar beror på förståelsen. Vi har märkt att barnen har blivit mer empatiska vilket troligen beror på större förståelse. Vi påminner också varandra om det i arbetet. Vi försöker i möjligaste mån undvika det negativa ordet inte, utan t ex istället påtala hur man kan göra. Vi pedagoger finns nära till hands för att hjälpa barnen in i leken och på så vis förhindras ev. konflikter och missförstånd. Samlingsrummet På samlingarna ser vi till att alla barn fått synas på ett eller annat sätt. Man kanske får berätta något eller vara den som väljer eller bestämmer någonting specifikt, t ex en sång eller en ramsa. Vi sitter på olika figurer på golvet som barnen själva fått välja och därefter har vi skrivit deras namn också. Grupparbete Vi delar in barnen åldersvis för att de ska få chansen att utvecklas med barn som befinner sig i liknande utvecklingsstadier. Barnen kommer på så sätt bättre till sin rätt då de slipper stå tillbaka för de äldre/yngre barnen. Samtalen blir mer detaljerat och på samma utvecklingsnivå när de arbetar gruppvis. Vissa barn är osäkra på nya oprövade saker. De vill se hur allt går till och tar olika lång tid på sig för det. Vi pedagoger låter de ta den tid de behöver utan att för den skull ignorera barnet. De är ändå med på sitt sätt och vi pedagoger tilltalar dem lika mycket, trots passivitet och på så sätt får vi sakta med dem in i aktiviteten. Grupparbetet ska vara något roligt och inte kännas som en press för dem. 4
Toaletten Vi ser till att alla barn som går på toaletten/pottan själva får sitta i lugn och ro utan att andra barn rycker i dörren eller går in. De barn som vi byter blöja på får också en lugn stund utan att andra stör. Vi stänger alltid dörren vid byte för barnets integritets skull. De barn vi pedagoger känner oss säkra på vad gäller toalettbesök, respekterar vi om de säger nej när vi frågar. Förhållningssätt mellan pedagoger Vi pedagoger tar upp ev. meningsskiljaktigheter direkt när de uppstår. Vi pratar med varandra, inte om varandra, vi respekterar varandras olikheter och åsikter. Det gör att vi har ett positivt arbetsklimat i arbetslaget där vi känner oss trygga med varandra. Detta smittar av sig på vår barngrupp som också de blir harmoniska och glada. 6. Kompetensutveckling ICDP Vägledande samspel 7. Uppföljning och utvärdering I samband med arbetet med Kvalitetsredovisningen i slutet av vårterminen följs också denna plan upp och utvärderas. Föräldrarna får varje år en enkät där de bland annat tillfrågas om hur de upplever barnets trygghet på förskolan. Åtgärderna följs upp med barnintervjuer om hur barnen upplevt det. Vid arbetslagsträffar i maj och november följs åtgärderna upp. Säter Elisabeth Lilja Förskolechef 5
Definition av begrepp Kränkande behandling definieras i skollagen (14 kap. 3) som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). I Diskrimineringslagen (2008:567, 4) definieras vad som avses med diskriminering: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet, 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder, 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet, 5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. I Diskrimineringslagen (2008:567 5) definieras vad som avses med Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden 6
Förskola Ansvarig rektor Tfn e-post Barn/elev Personnummer Avd Sammanställning över genomförda kommunikationer och åtgärder i ärende gällande diskriminering/kränkande behandling De kommunikationer och åtgärder som kan hänföras till ärendet (t.ex. elevvårdskonferens eller övriga kontakter med berörda parter) anges nedan: Datum Kommunikation/åtgärd 7