5B Portföljteori och riskvärdering

Relevanta dokument
5B Portföljteori fortsättningskurs

Stokastiska processer med diskret tid

Farid Bonawiede 2 februari 2006

Stokastiska vektorer och multivariat normalfördelning

Lektionsanteckningar 11-12: Normalfördelningen

AID:... LÖSNINGSFÖRSLAG TENTA Aktiedelen, uppdaterad

Härledning av Black-Littermans formel mha allmänna linjära modellen

Homework Three. Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo. 28 november Time series analysis

Innehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Finansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant

LKT325/LMA521: Faktorförsök

Stokastiska Processer och ARIMA. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Analys av egen tidsserie

Finansmatematik II Kapitel 2 Stokastiska egenskaper hos aktiepriser

Föreläsning 4: Konfidensintervall (forts.)

STATISTISK ANALYS AV KOMPLEXA DATA

Finansmatematik II Kapitel 3 Risk och diversifiering

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Grundläggande matematisk statistik

P (t) = V 1 (t) V m (t) P (t + t) P (t) P (t) = v j (t)r j (t, t + t), v(t) Q t v(t),

Stokastiska processer med diskret tid

SF1911: Statistik för bioteknik

Stokastiska signaler. Mediesignaler

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH MER ON VÄNTEVÄRDE OCH VARIANS. KOVARIANS OCH KORRELATION. STORA TALENS LAG. STATISTIK.

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 24/2 kl16.00 i B497. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Enkel och multipel linjär regression

Stokastiska vektorer

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 14 18

SF1920/SF1921 Sannolikhetsteori och statistik 6,0 hp Föreläsning 6 Väntevärden Korrelation och kovarians Stora talens lag. Jörgen Säve-Söderbergh

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 22 augusti

2.1 Mikromodul: stokastiska processer

Kovarians och kriging

Föreläsning 6, FMSF45 Linjärkombinationer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Föreläsning 6, Matematisk statistik Π + E

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

TMS136. Föreläsning 10

Introduktion till statistik för statsvetare

Repetition och förberedelse. Sannolikhet och sta.s.k (1MS005)

Föreläsning 5, Matematisk statistik 7.5hp för E Linjärkombinationer

Matematisk statistik 9 hp Föreläsning 6: Linjärkombinationer

Kapitel 4 Sannolikhetsfördelningar Sid Föreläsningsunderlagen är baserade på underlag skrivna av Karl Wahlin

(A -A)(B -B) σ A σ B. på att tillgångarna ej uppvisar något samband i hur de varierar.

Matematisk statistik 9 hp, HT-16 Föreläsning 10: Punktskattningar

1. För tiden mellan två besök gäller. V(X i ) = 1 λ 2 = 25. X i Exp (λ) E(X i ) = 1 λ = 5s λ = 1 5

Finansiell statistik, vt-05. Kontinuerliga s.v. variabler. Kontinuerliga s.v. F7 Kontinuerliga variabler

SF1901: Medelfel, felfortplantning

Föreläsning 7: Stokastiska vektorer

F13 Regression och problemlösning

Grundläggande matematisk statistik

Föreläsning 8, Matematisk statistik 7.5 hp för E Punktskattningar

Tentamen L9MA30, LGMA30

Sannolikhet och statistik XI

4 Diskret stokastisk variabel

Föreläsning 3. Kapitel 4, sid Sannolikhetsfördelningar

Vi har en ursprungspopulation/-fördelning med medelvärde µ.

Rapportexempel, Datorer och datoranvändning

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Provmoment: Tentamen 6,5 hp Ladokkod: A144TG Tentamen ges för: TGMAI17h, Maskiningenjör - Produktutveckling. Tentamensdatum: 28 maj 2018 Tid: 9-13

Föreläsning 12: Linjär regression

9. Konfidensintervall vid normalfördelning

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

TMS136. Föreläsning 7

Grundläggande matematisk statistik

Laboration 2. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Föreläsning 8: Konfidensintervall

TAMS65 - Seminarium 4 Regressionsanalys

Kapitel 5 Multivariata sannolikhetsfördelningar

En generell prediktiv kodare utnyttjar signalens utseende N steg tillbaka i tiden för kodningen, dvs vi kodar efter den betingade fördelningen

SF1544 LABORATION 2 INTEGRATION, MONTE-CARLO OCH BLACK-SCHOLES EKVATION FÖR OPTIONER

Linjär prediktion. Prediktiv kodning. Linjär prediktion. Prediktiv kodare och avkodare

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

P =

LMA521: Statistisk kvalitetsstyrning

LMA522: Statistisk kvalitetsstyrning

Föreläsning 6: Hypotestester (forts.)

TAMS65 - Föreläsning 1 Introduktion till Statistisk Teori och Repetition av Sannolikhetslära

Portföljsammanställning för Landstinget Västerbotten. avseende perioden

Föreläsningsanteckningar till kapitel 8, del 2

Tentamen i matematisk statistik (9MA241/9MA341, STN2) kl 08-12

Inledning till statistikteorin. Skattningar och konfidensintervall för μ och σ

LÖSNINGAR TILL. Matematisk statistik, Tentamen: kl FMS 086, Matematisk statistik för K och B, 7.5 hp

Lösningar till tentamensskrivning för kursen Linjära statistiska modeller. 14 januari

MVE051/MSG Föreläsning 7

STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISKA INSTITUTIONEN Avd. för Matematisk statistik Thomas Höglund FINANSMATEMATIK I. ÖVNINGAR TILL DAG 3.

Övning 1 Sannolikhetsteorins grunder

Laboration 3: Stora talens lag, centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

b) Beräkna sannolikheten för att en person med språkcentrum i vänster hjärnhalva är vänsterhänt. (5 p)

Multipel linjär regression

FÖRELÄSNING 8:

SF1901 Sannolikhetsteori och statistik I

Finansmatematik II Kapitel 5 Samvariation med marknaden

FORMELSAMLING MATEMATISK STATISTIK FÖR W; FMSF75 UPPDATERAD Sannolikhetsteori. Beskrivning av data. Läges-, spridnings- och beroendemått

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

TMS136. Föreläsning 4

Transkript:

B7 - Portföljteori och riskvärdering Laboration Farid Bonawiede - 89-09 Alexandre Messo - 89-77 - Beräkning av den effektiva fronten för en portfölj Uppgiften går ut på att beräkna de portföljer som ger den så kallade minvarianskurvan. Portföljen ska inledningsvis endast bestå av aktier, men vi ska även ta fram den effektiva fronten då vi inkluderar en riskfri tillgång i form av en statsskuldsväxel. Vi har i uppgiften möjlighet att välja ifrån 0 olika aktier. Datan för dessa aktier är given i form av slutkursen vid varje dag under drygt fem år tillbaka. Se figur för ett exempel på hur datan såg ut. 0 00 0 Kurs 00 0 00 0 0 00 000 00 Dagar räknat ifrån startdagen Figur : Kursutvecklingen för Cesar Enterprises AB Vi börjar med att räkna fram den skattade förväntade dagsavkastningen på följande vis. Vi skapar en matris där varje kolonn representerar en aktie och raderna är denna akties dagsavkastning vid alla dagsslut. Detta blir en

n k matris, där n är antalet dagar () och k är antalet aktier (0). Medelvärdet av varje kolonn är den förväntade avkastningen r k för varje aktie. Se formeln nedan, r k = n n ri k, k =,..., 0 i= Genom att använda Matlabs inbyggda funktion cov så skapade vi en kovariansmatris. Diagonalelementen är varje akties skattade varians och de övriga matriselementen representerar kovariansen mellan aktie k och l. Dessa värden fås av följande formel σ kl = n n (ri k r k )(ri l r l ), k, l =,..., 0 i= Vi har nu tillräckligt med information för att kunna beräkna den effektiva fronten. Vi börjar med fallet då vi tillåter kortning. Med andra ord tillåter vi negativa vikter i portföljen. Följande minimeringsproblem skall då lösas, där ˆr är vår portföljs förväntade avkastning, minimera då 0 k,l= 0 k= 0 w k w l σ kl w k r k = ˆr w k = Detta minimeringsproblem löses lämpligen med Lagranges ekvationer, vilket ger oss i= l= σ kl w l λr k µ = 0 k =,..., 0 då k= w k r k = ˆr k= w k =

Dessa ekvationer löser vi för olika avkastningar och genererar således den sökta minvarianskurvan. Om vi istället inte tillåter kortning, får vi kravet att vikterna inte får vara negativa. Vi kan nu inte lösa problemet med vanlig ekvationslösning utan använder istället Matlabfunktionen quadprog. Vi ger helt enkelt vårt minimeringproblem som argument till funktionen med kravet att vikterna ska vara positiva. Vi löser även detta problem för olika avkastningar och genererar således den sökta minvarianskurvan. I figur ser man de två minvarianskurvorna som vi fått fram. Med kortning finns det alltid en portfölj som ger lägre standardavvikelse än utan kortning. Detta beror på att då vi tillåter kortning så är bivillkoren på portföljen inte lika strikta. Förväantade avkastningen µ 8 x 0 7 6 Med korta aktier Utan korta aktier 0 0 6 x 0 Figur : Min-varians kurvan med och utan kortning Vi lägger till vår riskfria tillgång och gör en skattning av dess ränta som medeländringen av varje dagsändring. Vi får att vår statsskuldsväxel har en dagsränta på r f =.00 0 %. Vi söker nu en linjärkombination mellan denna ränta och en portfölj ifrån den effektiva fronten av aktieportföljer. Denna linjärkombination kommer att representera den nya effektiva fronten. Vi hittar denna portfölj genom att lösa följande ekvationer 0 l= σ kl λw l = r k r f, k =,..., 0

där λ är en okänd konstant. Utför man substitutionen v l = λw l för alla l, erhålls följande l= σ kl v l = r k r f, k =,..., 0 Genom att lösa dessa linjära ekvationer för alla v l och sedan normalisera dessa så får vi ut våra sökta vikter. D.v.s, w l v l = 0 k= vk Med denna portfölj får vi en ny effektiv front, se figur. Förväantade avkastningen µ x 0 0.8 0.6 0. 0. Med korta aktier Utan korta aktier Med en riskfri tillgång 0 0 6 x 0 Figur : Min-varians kurvan med och utan kortning samt då vi har en riskfri tillgång - Faktormodell I det fall vi nu har gått igenom har vi kunnat konstruera en rätt bra modell över hur de tio aktierna korrelerar till varandra. Dock är det i verkligheten rätt tidskrävande att beräkna fram denna kovariansmatris. Istället kan man använda sig av en faktor och sedan studera hur alla aktier korrelerar till denna faktor. Givetvis antar vi här att korrelationen aktier emellan är noll. Vi använder oss av en single-factor modell enligt följande ekvationer

r k = a k + b k f + e k r k = a k + b k f (σ k ) = (b k ) σ f + σ e k där f är faktorn, f dess väntevärde, e k är felet i faktormodellen (E[e k e l ] = E[e k ] = E[(f f)e k ] = 0)). Vi antar alltså att felen är okorellerade sinsemellan och med faktorn. Vidare är a k och b k par av konstanter för varje aktie. Efter att vi skattat variansen för varje enskild aktie, beräknar vi kovariansen mellan aktierna och faktorn, cov(r k, f) = n n (ri k r k )(f i f), k =,..., 0 i= Sedan beräknas konstanterna genom ovanstående ekvationer. Vår nya minvarianskurva ser ut enligt figur. Förväantade avkastningen µ 8 x 0 7 6 Med korta aktier Utan korta aktier 0 x 0 Figur : Minvarianskurvan med och utan kortning för vår faktormodell Ur tabell ser vi att kovariansen mellan felen för aktierna är liten i förhållande till variansen på deras avkastningar. Den icke-systematiska risken är med andra ord liten. Därför drar vi slutsatsen att denna faktormodell är bra!

l = 6 7 8 9 0 k = 0.00 0.000-0.00 0.00 0.00 0.000 0.0006 0.000-0.0009 0.0006 0.000 0.09-0.0067-0.0-0.00-0.000-0.008-0.007-0.00-0.00-0.00-0.0067 0.000 0.08-0.0-0.00-0.007-0.006 0.00 0.007 0.00-0.0 0.08 0.08 0.000-0.007-0.0097-0.009 0.0080 0.0007 0.00-0.00-0.0 0.000 0. -0.000 0.009-0.0066 0.0096 0.006 6 0.000-0.000-0.00-0.007-0.000 0.000 0.000 0.00 0.000-0.0000 7 0.0006-0.008-0.007-0.0097 0.009 0.000 0. 0.00-0.0009 0.088 8 0.000-0.007-0.006-0.009-0.0066 0.00 0.00 0.00 0.00 0.00 9-0.0009-0.00 0.00 0.0080 0.0096 0.000-0.0009 0.00 0.00 0.000 0 0.0006-0.00 0.007 0.0007 0.006-0.0000 0.088 0.00 0.000 0.69 Tabell : Kovarianserna för felen cov(e k e l ) (0 ) - Egen tidsserie Vi ska i denna uppgift generera en egen tidsserie. Vi har valt att ersätta en av de tidsserier med en ny. Eftersom vi vill ha så nya värden som möjligt så väljer vi att slumpa vår nya tidsserie baserad på den aktie som har den högsta variansen. Jul & Naturkompaniet har högst varians och samtidigt det högsta väntevärdet. Vi slumpar ut urfall ur Jul & Naturkompaniets dagsavkastningar med lika sannolikhet för dagar. Vi gör detta ett flertal gånger och väljer ett fall då tidsserien är väldigt säregen. Om vi låter denna tidsserie ersätta Jul & Naturkompaniets tidsserie så får vi följande minvarians-kurva. 6

Förväantade avkastningen µ. x 0.... 0.6 0.8...6 x 0 Figur : Min-varians kurvan med kortning för våra aktier med två olika tidsserier som ersätter Jul & Naturkompaniets tidsserie 7