Entreprenadbestämmelserna ABT 06 jämförda med NLM 10 vid industriella anläggningsleveranser Företag som normalt brukar använda sig av leveransbestämmelserna NLM 10 och andra liknande bestämmelser som är avsedda för industriella leveranser får ibland krav på sig från beställaren att ABT 06 - eller någon gång AB 04 - ska gälla för affären. Det inträffar särskilt ofta när beställaren är en kommun eller när beställaren av annan anledning ofta upphandlar byggnadsentreprenader. I denna promemoria kommenteras några viktiga punkter där ABT 06 avviker från de industriella leveransbestämmelserna NLM 10 och där dessa avvikelser medför ökat ansvar för leverantören eller på annat sätt är betungande eller överraskande för denne. Kommentarerna är i viss utsträckning relevanta även för AB 04. Det gäller dock inte undantagslöst eftersom ABT 06 och AB 04 på åtskilliga punkter skiljer sig från varandra. På vissa punkter görs också jämförelser med ABA 99, som är ett kontraktspaket utgivet av Teknikföretagen för större eller mer komplicerade industriella anläggningsleveranser. AB 04 och ABT 06 AB 04 är villkor avsedda för byggnads- anläggnings- och installationsentreprenader där entreprenörens åtagande är att utföra entreprenaden i enlighet med ritningar och beskrivningar som beställaren - ofta genom en särskilt anlitad konsult - tillhandahåller. Eftersom beställaren utför projekteringen har entreprenören i princip inte något ansvar för entreprenadens funktion utan hans ansvar begränsar sig till att fackmässigt utföra de föreskrivna arbetena. ABT 06 har samma tillämpningsområde som AB 04 med den skillnaden att villkoren förutsätter att det är entreprenören som ombesörjer projekteringen utifrån en av beställaren tillhandahållen rambeskrivning vilken anger bestämda funktionskrav. I enlighet härmed får entreprenören också ansvaret för att de av beställaren angivna funktionskraven innehålls. I båda bestämmelserna anges att de är tillämpliga vid anläggningsentreprenader. Det kan ge intryck av att de är lämpliga för leveranser av industriella anläggningar av den typ som ofta levereras med tillämpning av NLM 10 eller ABA 99. Här handlar det dock om skilda anläggningsbegrepp. I ABT 06 och AB 04 avses härmed i första hand broar, järnvägar, flygplatser etc., däremot inte anläggningar som producerar nyttigheter såsom varor, kraft och värme. De skilda tillämpningsområdena för entreprenadbestämmelserna, jämfört med bestämmelser för industriella leveranser, medför att avtalsregleringarna avviker från varandra i stor utsträckning. Det uppkommer därför automatiskt problem - i första hand för leverantören/entreprenören - om en byggnadsentreprenadbestämmelse blir styrande för en industriell leverans. Ibland har dock leverantören inget val. Om det alls ska bli någon affär är han tvungen att godta de bestämmelser som beställaren åberopar. Ofta går det dock att förhandla om enskilda punkter i bestämmelserna. Denna promemoria är avsedd som ett hjälpmedel i sådana situationer. 1(6)
ABT 06 Entreprenör Leverantör Det objekt som omfattas av parternas avtal benämns i ABT 06 och AB 04 entreprenaden. Den som ska utföra arbetet kallas följaktligen entreprenören. Motsvarande begrepp i NLM 10 och ABA 99 är anläggningen och leverantören. Båda dessa begreppspar förekommer därför i kommentarerna nedan. Den köpande parten kallas i samtliga villkor beställaren. Där inte annat framgår avser hänvisningarna till kapitel och paragrafer i ABT 06. Kapitel 1 OMFATTNING 1:1 Kontraktsarbetena och kontraktshandlingarna Entreprenören har ett ansvar för att objektet kan användas för det syfte som beställaren redovisat för honom. Finns det specifika krav i kontraktet gäller dock dessa i första hand. Det är därför viktigt, särskilt när det gäller entreprenadens centrala funktioner, att dessa anges på ett sätt så att det objektivt kan konstateras om entreprenaden är avtalsenlig. 1:3 Motstridiga uppgifter Vid motstridighet mellan funktionskrav i förfrågningsunderlag och teknisk lösning i anbudshandling har funktionskravet företräde trots att anbudshandlingen annars har högre prioritet. Entreprenören bör således, om han är osäker på om hans föreslagna tekniska lösning motsvarar funktionskravet, uttryckligen reservera sig häremot. 1:6 Ansvar för uppgifter En part som tillhandahållit uppgifter, undersökningsmaterial eller tekniska lösningar ansvarar för desamma. Godkännande av den andra parten påverkar inte detta ansvar. 1:7 Förutsättningar Observera att entreprenören enligt denna bestämmelse förutsätts att genom besök skaffa sig kännedom om förhållandena på arbetsplatsen samt även om andra förhållanden som är av betydelse för hans anbud. Någon direkt skyldighet för entreprenören att inställa sig på arbetsplatsen finns dock inte, men han kan således inte för att undkomma ansvar för entreprenadens avtalsenlighet skylla på omständigheter som han skulle ha upptäckt vid sådant besök eller annars borde ha känt till. Beställarens ansvar för uppgifter han lämnat (1:6 ovan) inskränks dock inte härigenom. 1:8 Beställarens tekniska lösning En viss av beställaren föreskriven teknisk lösning ska i den delen anses motsvara kontraktsenliga fordringar. Entreprenörens funktionsansvar för anläggningen i övrigt bortfaller dock inte. Han måste därför på eget ansvar undersöka vilka följdeffekter den av beställaren föreslagna tekniska lösningen får. Kapitel 2 UTFÖRANDE 2:2 Kvalitets- och miljöarbete Entreprenören är skyldig att upprätta en kvalitets- och miljöplan för entreprenaden. Någon sådan skyldighet finns inte enligt NLM 10. 2(6)
2:3 ÄTA-arbete Entreprenören är skyldig att under entreprenadtiden utföra sådana ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA-arbete) som föreskrivs av beställaren. Arbetena ersätts i princip enligt de normer som gäller för övriga avtalade arbeten. Entreprenören måste också acceptera att beställaren inskränker arbetenas omfattning, s.k. avgående arbeten. Om vid en nettobedömning de avgående arbetena överstiger tilläggsarbetena har entreprenören rätt till viss ersättning för sin förlust, 6:11. Enligt NLM 10 däremot kan beställaren inte ensidigt beordra ändringar. Leverantören är endast skyldig att utföra sådana ändringar som parterna kommit överens om och sådana ändringar som blir nödvändiga på grund av ändrad lagstiftning eller praxis. Här kan även noteras att ABA 99 ger leverantören en mer omfattande skyldighet att utföra ändringar, men inte så omfattande som enligt ABT 06 och AB 04. 2:6, 2:7 och 2:8 Underrättelse om ÄTA-arbete Anser entreprenören att en instruktion från beställaren innebär en ändring eller om förhållandena nödvändiggör en ändring måste han omgående skriftligen underrätta beställaren om detta. Underlåter han det har han enligt 2.8 inte rätt till betalning för ändringen, såvida inte detta skulle vara oskäligt. Även vid leveranser som utförs enligt NLM 10 är det naturligtvis viktigt för leverantören att snarast möjligt underrätta beställaren om att leverantören anser sig ha rätt till tilläggsersättning t.ex. på grund av att beställaren enligt leverantörens mening framställt krav på tilläggs- eller ändringsarbeten. Även om det där saknas uttryckliga preskriptionsregler kan leverantören få svårt att hävda sin rätt till ersättning. Kapitel 3 ORGANISATION 3:1 Ombud Det ombud som vardera parten ska utse har behörighet att företräda sin huvudman i alla frågor som rör entreprenaden, t.ex. att ingå bindande avtal om ändrings- och tilläggsarbeten, att träffa ekonomiska uppgörelser etc. Behörigheten är således betydligt mer vidsträckt än behörigheten hos den representant som vardera parten ska utse enligt NLM 10 punkt 29. Dessa representanter har endast behörighet att fatta beslut om montagearbetet på anläggningsplatsen samt att motta meddelanden från den andra parten med verkan att meddelandet ska anses ha kommit den mottagande parten tillhanda. Kapitel 4 TIDER 4:7 Ansvarstid och garantitid + 5:5, 5:6 Skillnaderna i entreprenörens/leverantörens ansvarstid mellan å ena sidan ABT 06 och AB 04 och å andra sidan NLM 10 är bland de viktigaste att beakta. Enligt ABT 06 är ansvarstiden tio år från entreprenadens godkännande. Ansvarstiden inleds med en garantitid om fem år för såväl arbete som material. 3(6)
Om beställaren föreskrivit ett särskilt material eller en särskild vara - d.v.s. ett visst fabrikat - så är garantitiden endast två år för dessa. Om en längre garantitid för material eller vara gäller mellan material- /varuleverantören och entreprenören så gäller den automatiskt även i relationen mellan entreprenören och beställaren. Garantin innebär att det är entreprenören som har att bevisa att påtalade fel inte beror på honom. Det ytterligare ansvar som entreprenören har efter garantitidens utgång avser enligt 5:6 endast väsentliga fel vilka beror på entreprenörens vårdslöshet. Dessutom är det beställaren som måste styrka att felet beror på entreprenören, d.v.s. att felet är ursprungligt. Regleringen i AB 04 såvitt avser ansvaret för fel är densamma som i ABT 06 utom på en punkt. I AB 04 är garantitiden endast två år för material och varor. Men precis som enligt ABT 06 kan beställaren tillgodogöra sig eventuell längre gällande garantitid mellan material- /varuleverantören och entreprenören. Enligt NLM 10 punkterna 56 och 57 är garantitiden ett år med förlängd garantitid på utbytta eller reparerade delar. Förlängningstiden är ett år räknat från tidpunkten för avhjälpandet. Till följd av stupstocksregeln i punkt 66 har dock leverantören enligt NLM 10 inget ansvar för någon del i anläggningen längre än två år från övertagandet. Enligt ABA 99 är garantitiden två år från övertagandet och två år från garantiavhjälpande för utbytta eller reparerade delar. Stupstocksregeln skär där av ansvaret tre år efter övertagandet. Kapitel 5 ANSVAR 5:2 Ansvar under entreprenadtiden (Förtida ibruktagande) Beställaren har rätt att efter samråd med entreprenören ta entreprenaden i bruk innan den i sin helhet är avlämnad. (Observera att samtycke inte krävs.) Detta innebär typiskt sett en inte obetydlig risk för skador på entreprenaden, särskilt vid entreprenader som avser industriella anläggningar. I och för sig svarar beställaren för skada på entreprenaden till följd av brukandet, men diskussioner kan lätt uppkomma mellan parterna rörande skadornas orsak och värdering. Enligt NLM 02 (och ABA 99) leder ett förtida ibruktagande utan leverantörens skriftliga medgivande till att anläggningen omedelbart anses övertagen och att anläggningen därefter används på beställarens egen risk. 5:3 Vite vid försening Enligt denna bestämmelse ska entreprenören vid försening betala vite till beställaren för varje påbörjad vecka varmed entreprenören överskrider kontraktstiden. Emellertid anges inte veckovitets storlek. Inte heller anges det något maximum. Därför bör entreprenören se till att det i kontraktet bestäms ett vite som anges som en viss procent av kontraktssumman, t.ex. 1 %. Dessutom, och minst lika viktigt, bör ett tak anges, t.ex. 10 % av kontraktssumman. 5:5 och 5:6 Ansvar under respektive efter garantitid Se ovan under 4:7. 5:13 Tredje man Enligt denna bestämmelse är entreprenören ansvarig i förhållande till beställaren för skada som drabbar tredje man till följd av entreprenaden. Annorlunda uttryckt innebär detta att entreprenören i förhållande till beställaren bär produktansvaret 4(6)
för entreprenaden. Om en skadedrabbad tredjeman utkräver ersättning av beställaren för skada som entreprenaden orsakat honom kan således beställaren regressvis utkräva motsvarande ersättning av entreprenören. Entreprenören ansvarar dock inte om han kan bevisa att han inte rimligen kunnat förebygga eller begränsa skadan. Enligt NLM 10 punkt 68 har leverantören inget ansvar för skada på fast eller lös egendom som anläggningen vållar sedan den efter övertagandet är i beställarens besittning. Beställaren ska hålla leverantören skadeslös från anspråk från tredje man avseende sådan skada. Sammanfattningsvis har NLM 10 en omvänd reglering av produktansvaret jämförd med ABT 06. 5:23 Försäkringar Entreprenören är skyldig att ha dels en allriskförsäkring för skador på entreprenaden, dels en ansvarsförsäkring för entreprenadverksamhet. Den förstnämnda ska gälla under entreprenadtiden och, i fråga om skador som entreprenören ansvarar för, i minst två år sedan entreprenaden godkändes. Beställare som också är byggherre ska vara medförsäkrad. Försäkringsbeloppet ska motsvara entreprenadens återanskaffningsvärde inklusive arbete. Ansvarsförsäkringen ska gälla under entreprenadtiden och under minst två år sedan entreprenaden godkändes. Försäkringsbeloppet får vara lägst 200 prisbasbelopp. För båda försäkringarna gäller att självrisken får vara högst tre prisbasbelopp. NLM 10 saknar regler om försäkringsplikt. Leverantören har dock i praktiken alltid en montageförsäkring och en ansvarsförsäkring. Kapitel 7 BESIKTNING Reglerna om hur entreprenaden respektive anläggningen avlämnas är i grunden olika i ABT 06 och NLM 10. Enligt ABT 06 (och AB 04) ska entreprenaden före avlämnandet genomgå en slutbesiktning för att avgöra om entreprenaden är avtalsenlig. Besiktningen utförs av en besiktningsman som beställaren utser. Enligt NLM 10 ska i stället leverantören i beställarens närvaro och med dennes medverkan genomföra ett övertagandeprov som visar om anläggningen uppfyller avtalade krav. Detsamma gäller i ABA 99 men där används termen provdrift för att beteckna den funktionsprovning som leder fram till övertagandet. I begreppet besiktning ligger att det ska ske en okulär kontroll av objektet. När entreprenaden avser en industriell anläggning kommer det dock att krävas någon form av funktionsprovning under drift av anläggningen. Parterna bör därför i kontraktet noggrant ange hur detta ska ske, under vilken tid och vad som ska uppnås för att entreprenaden ska bli godkänd med avseende på de avtalade funktionerna. I annat fall är det upp till besiktningsmannen att avgöra hur och i vilken omfattning entreprenaden ska undergå funktionsprovningar, vilket gör att 5(6)
entreprenören i hög grad blir beroende av den av beställaren utsedde besiktningsmannens objektivitet och kompetens. Kapitel 9 och 10 TVISTELÖSNING Enligt ABT 06 (och AB 04) ska tvister avgöras av allmän domstol såvida inte det omtvistade beloppet överstiger 150 prisbasbelopp, vilket 2010 motsvarar 6 360 000 kronor. Tvister om högre belopp ska avgöras genom skiljeförfarande. Dessutom erbjuder bestämmelserna i kapitel 10 en möjlighet till förenklad tvistelösning. Denna innebär att parterna gemensamt utser en skiljeperson som efter en begränsad prövning meddelar sitt beslut. Part som inte är nöjd med beslutet kan dock anmäla missnöje och låta tvisten slutligt avgöras enligt regeln i kapitel 9. Enligt NLM 10 ska tvister generellt avgöras genom skiljeförfarande. Enligt ABA 99 ska tvister avgöras genom skiljeförfarande enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Tvister avseende mindre än en miljon kronor ska därvid avgöras enligt institutets regler för förenklat skiljeförfarande. Det sistnämnda innebär att man endast har en skiljeman, att skriftväxlingen begränsas och att skiljedomen ska meddelas inom tre månader efter att skiljemannen utsågs. Till skillnad mot den förenklade tvistlösningen enligt ABT 06 rör det sig dock här om ett slutligt avgörande som inte kan överklagas. Vad som generellt är att föredra beror på flera faktorer, varför det inte är möjligt att generellt förorda en viss form av tvistlösning. Några av fördelarna med skiljeförfarande är att det är snabbare och ger möjlighet att utse skiljemän med erfarenhet av de frågor som tvisten avser samt att förfarandet omfattas av sekretess. En fördel med allmän domstol är å andra sidan att det är billigare att inleda tvisten, vilket kan göra förfarandet mer lämpat för mindre tvister och när beställaren innehåller slutlikviden, en tvistesituation som inte är alltför ovanlig. De regler som ABA 99 innehåller utgör en ganska vanlig kompromiss som på ett rimligt sätt balanserar kraven på snabbt och billigt avgörande med kraven på rättssäkerhet. Exempel på formuleringar av skiljeklausuler finns på www.chamber.se. 6(6)