Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft



Relevanta dokument
Projekt egenkontroll / recipientkontroll vattenkraft

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Perspektiv på nytta och möjligheter med insamlade data. Ragnar Lagergren, Vattenavdelningen

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU

Operativa övervakningsstationer vad skall vi rapportera till EU? Ragnar Lagergren

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Rimlighets- och expertedo mning av ekologisk status med sto d av hydromorfologi.

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

SRK vilken roll kan den få i vattenförvaltningen och vem har tolkningsföreträde vid utformningen?

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

PM angående Miljöpåverkan från vattenkraft i Galvån/Rösteån.

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Regeringsamplituden har ökat 1820-talet 1920-talet 2000-talet

Lilla Å (Mynningen-Musån)

Så skyddas Vramsån. Natura 2000-område Nationellt särskilt värdefullt fiskevatten WWF Miljömål Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Vattenreglering vad är det?

Samordnad Recipientkontroll vad gör Havs- och vattenmyndigheten?

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Undersökning av bottenfaunan i Björka älv vid Björkaholms kraftverk, Sunne kommun Värmlands län 2013

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Restaureringsåtgärder bra och dåliga exempel. Johan Kling Verksamhetsområdeschef, vattenresurs

Förstärkt arbete med vattenkraft och dammar. Anders Skarstedt

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Referensgruppsmöte JordSkog

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Restaurering av vattendrag

Bilaga 3 Bristanalys sjöar och vattendrag Översiktlig beskrivning av övervakning - behov och brister

Kommentarer kring revidering av kontrollprogram för Gullspångsälvens VVF

Vad påverkar god vattenstatus?

EKOLIV. Ekologiska och ekonomiska strategier för optimering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder

Enligt sändlista Handläggare

Internutbildning EG:s ramdirektiv för vatten. Välkomna!

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Natura 2000 och artskyddsfrågor

Miljökvalitetsnormer för vatten Weserdomens konsekvenser för hantering av vattenfrågor i planer och miljöskyddsärenden

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Dalälvens vattenkraftssystem

VÄLKOMNA! Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö. Referensgruppsmöte Ädelfors folkhögskola 16 september 2015

Återkopplingsmöte. efter Samråd Umeälven vid Blåviksjön. Foto: ChriStina Strömberg

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Vad finns att berätta om denna rapport?

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Samverkan och samråd

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?


Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

Grön infrastruktur i prövning och planering

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vad avgränsar ett vattendrag? Geomorfologiskt perspektiv. Ekologiskt perspektiv. Ramdirektivet Artikel 1 a:

Förvaltningsplan. Vattenmyndigheten Bottenhavet

Nya skärpta bestämmelser - för att leva upp till vattendirektivets krav - för att miljöanpassa vattenkraften. Lunchseminarium 28 september 2018

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Västlänken och Olskroken planskildhet

Vattenmyndigheterna Vattendirektivet och Miljöövervakning

Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet

Vattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015

Emån en långsiktigt hållbar resurs för samhälle och miljö

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Inledning och sammanfattning

Hur hanteras översvämningar i vattenmiljöarbetet? Johan Kling Planeringsavdelningen Vattenförvaltningsenheten

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Jordbruk och recipientkontroll ex Tommarpsån. Lars Collvin Malmö

Dalälvens vattenkraftssystem naturvärden och åtgärdspotentialer

BILAGA. till. kommissionens direktiv

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

- underlag till vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Upprätta övervakningsoch kontrollprogram för miljögifter

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Naturvårdsverkets författningssamling

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Bäveån - mynningen i havet till Nordmanneröd

Allt går med elektricitet!

Kunskapsunderlag för delområde

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

VATTENDRAGSRESTAURERING

Hur står det till med den nya vattenförvaltningen i Sverige? En OH-serie framtagen av Naturvårdsverket våren 2005

Tillsyn av vattenkraftens egenkontroll. Ett handläggarstöd

VATTENDRAGSRESTAURERING

Kunskapsunderlag för delområde

Ordlista 100-årsflöde: akvatisk antropogen avrinningsområde balanskraft bedömningsgrunder betydande påverkan biota biotopvård: efterfrågan:

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Kunskapsunderlag för delområde

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Åtgärdsområde 004 Västerån

Transkript:

Vattenkraftens påverkan på miljön och Miljöundersökningar för egenkontroll vattenkraft Foto: Medins biologi Ragnar Lagergren lst Västra Götaland Grete Algesten lst Värmland Jakob Bergengren lst Jönköping/HaV

CIS 2006, modifierad av Kling

Påverkan över tiden Naturlighet och opåverkade förhållanden är en definitionsfråga! Vad ska vi jämföra med när påverkan har pågått under lång tid?

Påverkan och konsekvenserna av ett kraftverk varierar De slutgiltiga effekterna på ekosystemet varierar stort mellan olika anläggningar Skillnader i teknisk utformning, geologiska och hydrologiska förutsättningar i avrinningsområdet, klimat, regleringspåverkan uppströms och nedströms avgör Bortsett från grundläggande principiella förändringar, kan det vara svårt att generalisera när det gäller påverkan Det medför i sin tur att det, för att beskriva miljökonse-kvenserna i anslutning till specifika anläggningar, krävs särskilda undersökningar/analyser i varje enskilt fall

Vilka undersökningar bör ingå i ett kontrollprogram som kan visa på vattenkraftens miljöpåverkan? och för att visa på förbättringar vid genomförda åtgärder? Hur kan vi få in vattenkraftens egenkontroll i andra kontrollprogram, tex SRK (samordnad recipientkontroll)?

Frågor att utgå från Påverkar anläggningarna kontinuitet? I vilken grad påverkas de naturliga vattenföringsfluktuationerna i vattendraget? I vilken grad påverkas de naturliga vattenståndsfluktuationerna i sjöar/regleringsmagasin? Vilka speciella värden finns i vattnen med avseende på naturligt förekommande arter och miljöer? Har det tidigare utförts biologiska undersökningar med lämpliga metoder? Finns det flera anläggningar/verksamhetsutövare inom avrinningsområdet som tillsammans har en påverkan? Finns det ett fungerande SRK (Samordnad recipientkontroll) - program inom avrinningsområdet?

Huvudtyper av sätt att utforma miljöövervakning Screening större engångsinsats för att skapa sig en bild av hur det ser ut och för att erhålla vägledning för programutformning Löpande undersökningar Fasta stationer med angiven provtagningsfrekvens för respektive parameter Omdrev Löpande undersökningar med många stationer men låg frekvens, där några stationer provtas varje säsong

Undersökningar som har relevans för vattenkraftspåverkan Fys-kem Hydrologi och morfologi Fisk Bottenfauna Musslor Vattenväxter

För varje undersökningstyp tas följande upp i rapporten Artgruppens relevans för övervakning av kraftverkspåverkan I vilka kategorier av kraftverk är metoden lämplig? Vilken provtagningsmetod och frekvens skall användas? Hur väljer man representativa lokaler? Hur skall resultaten utvärderas? Vad kostar det?

Översikt över vilka undersökningar är lämpliga vid olika typer av vattenkraftanläggningar. Anläggningstyp/Övervakningstyp Hydrologi Morfologi Fys- Kem Biologi Strömkraftverk x x Små reglerkraftverk (<10 MW) x x x Stora reglerkraftverk (>10 MW) x x x x Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar x x x

Prioritering av de biologiska undersökningarna beroende på typ av vattenkraftanläggning. En etta anger hög prioritet medan tre har lägst prioritet. Vattenkrafttyp/ Biologisk undersökningstyp Bottenfauna i vattendrag Bottenfauna i sjöar Fisk i sjöar Makrofyter Strömkraftverk 3 2* 3 Små reglerkraftverk (<10 MW) Stora reglerkraftverk (>10 MW) Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar <5 m amplitud Sjöar/Reglermagasin inkl. överledningsdammar >5 m amplitud Fisk i vattendrag Stormusslor 2 2 2 1 1 1 2 2 1 3 1 3 *Elfiskestationer bör läggas uppströms kraftverket

Hydrologiska förhållanden - Kontroll av givna villkor i tillstånd - Koppla samman biologiska undersökningar med hydrologisk regim - Info samlas hos datavärd höjer samhällets beredskap för extrema flöden - Prioritering 1, 3, 2, omfattning beroende på kraftverkets utformning och villkor Tub 1 2 3

Morfologiska förhållanden - Parametern viktig för att kontrollera hur olika habitat i vattendragen påverkas och omstruktureras av verksamheten. - Engångsinsats: biotopkartering (beskriva och kvantifiera biotoper, fysisk påverkan och förbättringsåtgärder)

Fysikalisk-kemiska förhållanden - Vattenkvalitet (näringsämnen, ph, suspenderade ämnen, syrgas), temperatur- och ljusförhållanden - Utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, påverkar produktionen i magasinet och vattendrag nedströms - Andel grundvatten ökar utjämnad temperatur - Tappningsstrategi (yt- el bottenvatten, reducerad vattenföring i huvudfåra mm) påverkar temperatur och sedimentationsförhållanden

Fisk i sjöar/magasin - Vattennivåförändringar medför utarmning av strandzon och urlakning av näringsämnen, vilket påverkar produktionen i sjön/magasinet - nivåsänkningar kan störa under lekperiod och medför störda lekbottnar - - provfisken kan utformas till att följa effekter av kompensationsutsättningar

Fisk i vattendrag - Påverkas dels av vandringshinder, dels av hydrologisk regim och habitatförändringar - Undersökningens utformning kopplas till hur kraftverket är utformat (tubade sträckor, torrlagda fåror,..) - I de fall det finns fiskväg i anslutning till anläggningen bör funktionen kontrolleras

Vattenväxter i sjöar/magasin - Forskning har visat att artsammansättning av vattenväxter förändras vid vattennivåsänkningar under vinter. - Ett finskt vattenregleringsindex kan användas för att utvärdera regleringens påverkan på vattenvegetation.

Bottenfauna i vattendrag * Väl dokumenterad forskning visar på påverkan arean av lämplig botten temperatureffekter drift artantal * Bedömningsgrunderna fungerar inte bra för fysisk påverkan Foto: Medins biologi Foto: Medins biologi

Test av Bottenfauna i relation till regleringspåverkan i vattendrag i Värmland och Örebro län Värmland 29 lokaler indelade i 3 olika regleringsgrader undersöktes Antal taxa och EPT-index lägre på stationer med hög regleringspåverkan Örebro Det gick inte att se något samband mellan påverkansbedömningen och graden av regleringspåverkan

Bottenfauna i sjöar/regleringsmagasin Bottenfaunan uppströms en damm påverkas genom att arter anpassade till strömmande förhållanden ersätts av arter mer anpassade till sjöliknande biotoper. Kraftig nedsänkning under vintern kan leda till minskad diversitet och artantal i litoralen jämfört med oreglerade sjöar. Kraftig reglering kan ge en litoral utarmad på vattenväxter och med grovt och enahanda substrat. Samma standardmetod som för rinnande vatten, fungerar Test i Värmland visar att artantal och EPT-index påverkas av regleringsgraden

Stormusslor Jakob Bergengren 13 mars 2012

Stövel-, paraply- & flaggskeppsarter Livskraftiga bestånd av stormusslor är ofta en indikator fungerande ekosystem! Illustration Martin Holmér

Bild från Wikipedia

Relativt lätta att undersöka Stationära (bra vid uppföljning) Relativt stora (lätta att finna) Skiftande arter indikerar olika förhållanden Levande små musslor (juveniler) indikerar goda akvatiska förhållanden!

Kostnadseffektiv egenkontroll Nationell standardiserad undersökningstyp Skiftande metoder för olika förhållanden Kompetensen finns bland konsulter Relativt låg kostnad för genomförande

Egenkontroll krav enligt miljöbalken att verksamhetsutövare ska påvisa vilken miljöpåverkan verksamheten har VU ska följa utvecklingen av hur verksamheten påverkar miljön VU ska veta vilken skyddshänsyn som måste tas hänsyn till i påverkade vatten (MKN, biotoper, arter) Underlag för att planera, utföra och utvärdera miljöskyddande åtgärder där sådana krävs

Samordnad Recipientkontroll Syfte samordning för att effektivisera arbetet och minimera kostnader överskådligare information om den geografiska variationen inom hela avrinningsområdet att tydligare koppla miljöstatus till miljöpåverkan då flera påverkanskällor samordnas. Stor nytta för både VU och tillsynsmyndigheter

Hur ser det ut idag? 18 län har svarat på frågor kring hur vattenkraften är representerad i SRK-förbund eller liknande I ca 60 % av SRK-förbunden är vattenkraften med (inte i Norrbotten, Västernorrland, Dalarna, stora delar av Gävleborg, Östergötland och Värmland) Känner till 9 förbund där vattenkraften bidrar ekonomiskt till kontrollprogrammen (utöver medlemsavgift) Inte i något fall har kontrollprogrammens utformning anpassats till vattenkraftens verksamhet

Hur ser kontrollprogrammen ut idag?

Hur skulle ett kontrollprogram kunna se ut anpassat för vattenkraftverksamhet?

Bedömningsgrunder för hydromorfologi enligt föreskrift HVMFS 2013:19