Nyföretagande inom den offentliga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Kreicbergs och Carl Oreland

www.svensktnarngslv.se storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00 Nyföretagande nom den offentlga sektorn ett lönelyft för de anställda Johan Krecbergs och Carl Oreland Maj 2009

Innehåll 1 Innehåll Sammanfattnng...................................................... 3 Högre lönenkomst efter övergång tll prvat drft...................................... 3 Starkare poston på arbetsmarknaden............................................. 3 1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng................................. 5 2. Konkurrensutsättnng ett nternatonellt perspektv............................. 7 3. Undersöknngens upplägg............................................. 8 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft.............................. 10 4.1. Deskrptv analys...................................................... 10 4.1.1. Könsspecfka effekter.................................................. 11 4.2. Effekter på jobbtrygghet.................................................. 12 4.2.1. Könsspecfka effekter...................................................................13 4.3. Regressonsanalys..................................................... 13 Appendx........................................................... 15 Källor.............................................................. 19

Sammanfattnng 3 Sammanfattnng Offentlg sektor är högsta grad en kvnnodomnerad sektor och har hstorskt sett vart svenska kvnnors främsta arbetsgvare. Detta har dels nneburt att den tradtonella kvnnlga arbetsmarknaden haft allt för få arbetsgvare vlket kraftgt begränsat kvnnors möjlgheter att göra karrär och utvecklas sn yrkesroll, dels begränsat svenska kvnnors löneutvecklng. I denna rapport undersöks lönenkomstutvecklngen bland anställda nom vård, omsorg och skola som är med om att verksamheten övergår från att drvas offentlg reg tll att drvas prvat reg ett nystartat företag. Detta är ett perspektvskfte från den vanlga lönsamhetsaspekten tll att stället utgå från personalens stuaton. Högre lönenkomst efter övergång tll prvat drft Det vsar sg att lönenkomstutvecklngen för arbetstagare som övergår från offentlg anställnng tll att arbeta prvat drven verksamhet verkar vara klart bättre än lönenkomstutvecklngen för dem som stannar offentlg verksamhet. Exempelvs hade en person som 2002 var med om en övergång tll prvat drft genomsntt en nkomstutvecklng mellan åren 2001 och 2006 som var runt fem procentenheter högre än en motsvarande offentlganställd som blvt kvar den offentlga sektorn. För en offentlgt anställd person med en årsnkomst på 200 000 kronor 2001 motsvarade detta alltså en nkomstöknng på nära 10 000 kronor 2006. Data tll undersöknngen är hämtad från SCB:s Företagens och Arbetsställenas Dynamk (FAD)- databas. Övergångar tll prvat drft under tre olka år undersöks: 1999, 2002 och 2005. Inkomstutvecklngen för de anställda från och med året före övergången tll och med 2006 beräknas och jämförs med nkomstutvecklngen för en kontrollgrupp som nte är med om en dylk övergång. Resultaten pekar alltså på att nkomstutvecklngen förbättras tll följd av en omläggnng från offentlg tll prvat reg. De största skllnaderna mellan övergångsgruppen och kontrollgruppen återfnns bland personal som stannat kvar hos samma arbetsgvare. Den personal som blev övertagen 2002 och stannade kvar hos samma arbetsgvare fram tll 2006 hade omkrng 10 procentenheter högre öknng av medelnkomsten än de som stannat kvar hos samma offentlga arbetsgvare under motsvarande år. Starkare poston på arbetsmarknaden Det vsar sg också att det var en högre andel övergångsgruppen än kontrollgruppen som arbetade 2006. Ett lknande mönster framträder för övergångarna 1999 och 2005. Resultaten tyder därför på att de som gått över tll en prvat arbetsgvare fått såväl starkare nkomstutvecklng som starkare poston på arbetsmarknaden. En orsak tll skllnaderna kan vara att värdet av personalens nsatser värderas tydlgare vnstdrvna verksamheter. Arbetsgvarna är beredda att betala mer för att behålla personal som är vktga för verksamheten, särsklt som kostnaden för att utblda nyanställda är hög. De offentlga arbetsplatserna är nte resultatstyrda på samma sätt och därmed blr det svårare för personalen att motvera löneöknngar. Slutsatsen är därför att en ökad konkurrensutsättnng av de offentlga verksamheterna nom vård, omsorg och skola va ett ökat nyföretagande kan skapa ett utrymme för löneöknngar nom dessa branscher. Mot bakgrund av att dessa branscher är kraftgt kvnnodomnerade nnebär detta att konkurrensutsättnng och fler aktörer leder tll utjämnade löneskllnader mellan kvnnor och män.

1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng 5 1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng De senaste decennerna har konkurrensutsättnng genom prvatserngar av verksamheter blvt ett allt vanlgare fenomen runtom världen. Det hela började Storbrtannen början av 1980-talet när behov av effektvare och mer kostnadsmedvetna verksamheter blev uppenbara. Sedan dess har prvatserngar blvt ett accepterat polcynstrument för att effektvsera verksamheter 1 och konkurrens ses allt mer som en förutsättnng för att utveckla olka typer av verksamheter. Genom att olka leverantörer erbjuder sna produkter och tjänster prövas olka metoder mot varandra och nya och effektvare sätt att sköta produktonen tvngas fram. Graden av konkurrensutsättnng varerar beroende på land och bransch. Fortfarande är exempelvs endast en lten del av verksamheten svenska kommuner och landstng konkurrensutsatt. En konkurrensutsättnng nnebär detta fall att verksamheten börjar drvas prvat reg, men fortsätter att fnanseras med offentlga medel. Det är alltså nte fråga om en ren prvatserng där även fnanserngen av verksamheten sker med prvata medel. Vssa kommuner och landstng har kommt längre än andra vad gäller konkurrensutsättnng. Under 2007 uppgck de prvata aktörernas andel av kommunernas verksamhet tll endast 11 procent, 2 men trenden är ändå att prvata företag blr allt vktgare som utförare av offentlgt fnanserade tjänster. Ett ofta neglgerat perspektv är vad konkurrensutsättnng och alternatva aktörer nnebär för de anställda. Studer på svenska data är också ovanlga. Denna rapport analyserar därför om nyföretagandet va prvata aktörer nom svensk offentlg sektor har påverkat de anställdas lönenkomstutvecklng. Den svenska offentlga sektorn är tradtonellt sett en kvnnodomnerad sektor och såväl löner som karrärmöjlgheter har starkt begränsats av det faktum att personal bara har haft en enda arbetsgvare att gå tll. I och med konkurrensutsättnng ges personalen helt nya möjlgheter. Erfarenhet vsar att när verksamheten exempelvs ett äldreboende tas över av ett prvat företag följer ofta perso nalen med. Bytet av arbetsgvare kan på skt nnebära stora förbättrngar karrärmöjlgheter och arbetsvllkor. En förbättrad löne- och nkomstutvecklng dessa yrken skulle med största sannolkhet utjämna löneskllnaderna mellan kvnnor och män En undersöknng av löneskllnaderna 2004 som genomfördes av SCB vsade att lönerna prvat sektor var 10 procent högre än offentlg sektor. 3 Detta kan bara tll vss del förklaras med att de mer välbetalda yrkena återfnns den prvata sektorn. Därutöver fnns skllnader även nom yrkesgrupper som återfnns båda sektorerna och dessutom är vssa yrken förhållandevs lågt betalda just för att de offentlga arbetsgvarna är helt domnerande. Vdare nnebär det så kallade generatonsskftet på arbetsmarknaden att offentlg sektor kan komma att lda brst på personal när den stora 40-talst generatonen går penson. Av samtlga anställda Sverge mellan 16 och 64 år är 20 procent 55 år eller äldre, men bland exempelvs specal utbldade sjuksköterskor är denna andel 27 procent. 4 För att kunna ersätta den personal som snart pensoneras är det vktgt att arbetsgvarna kan erbjuda attraktva arbetsvllkor. 1 Meggnson och Netter (2001). 2, specalbeställnng från SCB. 3 Ferdman och Nlsson. 4 SCB, yrkesregstret.

1. Kvnnors löner och konkurrensutsättnng 6 Det fnns flera skäl tll att löne- och nkomstutvecklngen skulle kunna bl bättre för personal som tagts över av prvata entreprenörer. En orsak är att personalen får flera arbetsgvare att välja bland. Om den anställde upplever att lönen är för låg kan han eller hon välja att söka nytt jobb hos sn förra offentlga arbetsgvare. Därmed medför konkurrensutsättnngen också att de olka arbetsgvarna tvngas förbättra vllkoren för personalen. En annan orsak kan vara att det är lättare för personalen att vsa sn ekonomska betydelse för verksamheten ett vnstdrvande företag. En tredje orsak skulle kunna vara att effektvserng av verksamheten leder tll bättre ekonom för verksamheten, vlket möjlggör ett större löneutrymme för de anställda. I denna rapport har v med hjälp av statstk från SCB analyserat hur lönenkomstutvecklngen vart för offentlganställd personal nom vård, omsorg och skola som övertagts av prvata arbetsgvare ett nystartat företag. Denna utvecklng har jämförts med en kontrollgrupp bestående av offentlganställda som nte gått över prvat verksamhet.

2. Konkurrensutsättnng ett nternatonellt perspektv 7 2. Konkurrensutsättnng ett nternatonellt perspektv Inom forsknngsltteraturen fnns det flera emprska studer av hur prvatserngar påverkar företag. I dessa studer undersöks rena prvatserngar, alltså nte övergång tll prvat drft med fortsatt offentlg fnanserng. Slutsatserna torde dock gå att generalsera tll dylka övergångar. De studer som gjorts, samt teoretsk forsknng, pekar på att prvatserngar sg bland annat leder tll förbättrad lönsamhet. 5 Det är dock relatvt få emprska studer som undersökt effekterna på exempelvs anställdas lönenkomster. Ett vanlgt argument mot prvatserng är att den ökade lönsamheten uppstår delvs på bekostnad av de anställdas lönenkomster, som sänks då företaget utnyttjar sn marknadsposton för att maxmera vnsten. Haskel och Szymansk (1993) fnner också vssa tecken på lägre lönenkomster efter prvatserngar Storbrtannen under 1970- och 1980-talet. De förklarar detta med att facket fått ett mndre överskott att förhandla om. Många studer uppvsar dock ett annat mönster. La Porta och López-de-Slanes (1999) vsar att en markant förbättrad lönsamhet samband med en prvatserng även åtföljs av kraftgt ökande reallönenkomster. Studen baseras på mexkanska prvatserngar under 1980- och början av 1990-talet. Författarna argumenterar att detta beror på en ökad arbetsproduktvtet och med att ett företag prvatseras. Vdare vsar Pendleton (1997) en överskt av forsknngsltteraturen att det fnns tecken på att tllväxten lönenkomsterna stger vd prvatserngar, delvs tll följd av ökad arbetsproduktvtet. Branerd (2002) undersöker det ryska massprvatserngsprogrammet under 90-talet och fnner att även detta fall ledde prvatserngar tll ökade lönenkomster under vssa år, tll följd av ökat löneutrymme. Sammantaget tyder alltså de nternatonella emprska studerna på att prvatserngar ofta leder tll ökade lönenkomster för de anställda. 5 För mer om detta exempelvs Meggnson, Nash och van Randerborgh (1994), Shlefer och Vshny (1994) samt Meggnson och Netter (2001).

3. Undersöknngens upplägg 8 3. Undersöknngens upplägg För att kunna studera hur nkomstutvecklngen 6 bland anställda nom vård, omsorg och skola påverkas av att arbetsplatsen övergår från offentlg tll prvat reg används, som uppgett tdgare SCB:s databas Företagens och Arbetsställenas Dynamk (FAD). Det är vktgt att notera att verksamheten även efter övergången fortsätter att fnanseras med offentlga medel. Databasen består av årsdata för samtlga sysselsatta ndvder samt de företag och arbetsplatser som dessa ndvder är kopplade tll. Analysen baseras på deskrptv statstk samt regressonsanalys. De övergångar tll prvat drft som studeras har ägt rum under tre olka år: 1999, 2002 samt 2005. Valet av dessa år är främst styrt av tllgången på data. Tll att börja med har, för respektve år, alla nyetablerade prvata företag nom branscherna vård, omsorg och skola med ett ursprung nom den offentlga sektorn sorterats ut. Dessa nya företag torde ha bldats antngen genom att anställda tagt över drften av verksamheten, så kallade avknoppnngar, eller genom att utomstående prvata aktörer tagt över drften. 7 Därefter har de ndvder som var sysselsatta dessa nyetablerade företag respektve år, och som dessutom var sysselsatta nom offentlg sektor och branscherna vård, omsorg och skola året nnan, valts ut. I analysen jämförs nkomstutvecklngen denna grupp med densamma en kontrollgrupp. Denna kontrollgrupp består av de ndvder som var sysselsatta nom offentlg sektor och de relevanta branscherna, både övergångsåret och året dessförnnan. Det som studeras är lönenkomsten på årsbass, alltså nte årslönen sg. Således påverkas denna data av om personen tll exempel är föräldraledg eller arbetar deltd. I den nledande deskrptva analysen beräknas nkomstutvecklngen såsom förändrngen av den genomsnttlga nkomsten bland ndvderna från och med året före övergången tll och med 2006. Detta beräknngssätt används för att undvka effekterna av att vssa ndvder haft en extrem nkomstutvecklng på grund av att de arbetat deltd eller vart föräldraledga något av åren. 8 Vdare görs den deskrptva delen även en jämförelse av nkomstutvecklngen bland de ndvder som fortfarande arbetar nom branscherna vård, omsorg och skola 2006, samt bland de ndvder som är sysselsatta nom samma företag 2006. I denna del av analysen undersöks även huruvda resultaten är könsspecfka. Slutlgen undersöks om rsken att bl av med jobbet är större efter en övergång tll prvat drft. För att få en bättre uppfattnng om sambandet mellan övergångar tll prvat drft och nkomstutvecklng måste hänsyn även tas tll andra faktorer som kan tänkas påverka nkomstutvecklngen. 9 Därför estmeras en regressonsmodell med hjälp av mnsta kvadratmetoden (OLS). Den modell som skattas ser ut enlgt följande: Inkomstutv. = α + β1övergång + β 2 Kvnna + β3 Ålder + β4utl. bakgr. + β Utb.1 +... + β Utb.7 + β Vård + β Storstad + ε. 5 11 12 13 6 I denna rapport används oftast nkomst stället för den mer korrekta benämnngen lönenkomst. 7 Fall då verksamhet övertagts av ett befntlgt prvat företag va entreprenad ngår nte undersöknngen. 8 En beräknng av den genomsnttlga procentuella nkomstöknngen för alla ndvder skulle kunna ge en skev bld. En ndvd som exempelvs bara arbetat 25 procent första året, för att ssta året arbeta heltd, skulle sannolkt få en nkomstöknng på över 300 procent och därmed påverka hela gruppens resultat. Detta trots att nkomstöknngen nte har något samband med att lönen ökat. 9 En dskusson av nkluderade kontrollvarabler görs nte denna rapport. Kontrollvarablerna får anses vara av standardnatur.

3. Undersöknngens upplägg 9 Index ndkerar ndvd, α är modellens ntercept och ε är feltermen. De förklarande varablerna är baserade på uppgfter från respektve basår, alltså 1998, 2001 och 2004. Notera att tre separata regressoner estmeras. Varablerna är defnerade enlgt följande: Inkomstutv. : Lönenkomstutvecklng från och med året nnan övergången tll och med 2006. Övergång : Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden vart med om en övergång; om nte antar varabeln värdet noll. Kvnna : Ålder : Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden är en kvnna, och noll om den är en man. Indvdens ålder. Utl. bakgr. : Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden är född utomlands eller född Sverge av två utländska föräldrar; annat fall antar varabeln värdet noll. Utb. 1 7 : Vård : Storstad : Dummyvarabler vlka ndkerar utbldnngsnvå. En högre sffra ndkerar generellt en högre utbldnngsnvå. Dummyvarabel vlken antar värdet ett om ndvden arbetar nom vård och omsorg, och noll om den arbetar nom skola. Dummyvarabel vlken antar värdet ett om företaget där ndvden arbetar har stt huvudkontor antngen Stockholms, Göteborgs eller Malmö län; om så ej är fallet antar varabeln värdet noll. Då vssa ndvder jobbar deltd eller är föräldraledga något av de undersökta åren kan det som tdgare nämnts förekomma extremvärden vad gäller nkomstutvecklngen. För att hantera detta exkluderas alla ndvder som hade en nkomst under 100 000 kr något av åren ur regressonsanalysen.

4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 10 4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft Detta avsntt presenterar nlednngsvs den deskrptva statstken och därefter resultaten av den regressonsanalys som utförts. I flera fall presenteras endast resultaten rörande övergångar tll prvat drft 2002. Resultaten för övergångar 2002 torde vara de mest påltlga, då ett relatvt stort antal övergångar genomfördes detta år samt eftersom undersöknngsperoden för nkomstutvecklngen är relatvt lång. Men resultaten för övrga undersökta tdpunkter uppvsar samma mönster och dessa resultat redovsas appendx. 4.1. Deskrptv analys Fgur 1 vsar hur den genomsnttlga nkomsten har utvecklats beroende på om ndvderna vart med om en övergång eller ej. 10 Fguren vsar denna jämförelse för samtlga tre undersöknngsperoder, alla med slutår 2006. I samtlga fall tyder resultaten på att ndvder som vart med om en övergång tll prvat drft ett nystartat företag har en bättre nkomstutvecklng än de som nte vart med om en sådan. Exempelvs steg den genomsnttlga nkomsten 3,7 procentenheter mer mellan 2001 och 2006 för de ndvder som var med om övergång 2002; 22,1 procent jämfört med 18,4 procent. Fgur 1 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, basår - 2006 Baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 5 45% 4 46, 37,9% första året, prvat sysselsatta följande år 35% 3 båda åren 25% 2 22,1% 18,4% 15% 1 11,2% 5% 6,1% 1998 och 1999 (N=233; 771559) 2001 och 2002 (N=1745; 847525) 2004 och 2005 (N=239; 962959) Fgur 2 vsar hur nkomstutvecklngen 2001-2006 påverkas av övergångar beroende på ndvdernas karrärval. Mer specfkt görs jämförelser av nkomstutvecklngen nom tre grupper: samtlga ndvder; ndvder som är sysselsatta nom samma bransch 2006; samt slutlgen ndvder som är sysselsatta nom samma företag 2002 och 2006. I samtlga fall tyder resultaten på att övergångar har en postv effekt på nkomstutvecklngen. Skllnaden är störst bland de ndvder som stannat hos samma prvata arbetsgvare under hela peroden. Bland de personer som gått över prvat verk- 10 V har valt att genomgående enbart redovsa utvecklngen av genomsnttsnkomsten, men utvecklngen av medannkomsten uppvsar samma mönster.

4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 11 samhet har de som stannat kvar på arbetsplatsen under hela peroden haft den bästa nkomstutvecklngen. De som nte vart med om en övergång har däremot förlorat på att stanna kvar på samma offentlga arbetsplats. Mellan 2001 och 2006 var skllnaden nkomstutvecklng mellan grupperna som stannat kvar på samma arbetsplats nästan 10 procentenheter. För att llustrera skllnaderna kan v utgå från två offentlgt anställda personer som hade en årsnkomst på 200 000 kronor om året 2001. 11 Beräknngarna vsar att en person som arbetade en verksamhet som övergck tll prvat drft 2002 och som sedan fortsatt att arbeta på denna arbetsplats kan antas ha haft en nkomst på 255 000 under 2006. Motsvarande nkomst för en person som stannat på sn offentlga arbetsplats skulle bl 236 200. Skllnaden uppgår tll knappt 20 000 kronor per år. Resultaten tyder på att det är lättare att bl erkänd och belönad för sna nsatser hos en prvat arbetsgvare. Fgur 2 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, 2001-2006 Uppdelad på karrärväg samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 3 25% 2 15% 22,1% 23,6% 27,5% 18,4% 18,8% 18,1% 2001, prvat sysselsatta 2002 2001 och 2002 1 5% Samtlga (N=1745; 847525) Samma bransch 2006 (N=1645; 806149) Samma företag 2002 och 2006 (N=984; 716993) 4.1.1. Könsspecfka effekter Det fnns nga stora skllnader mellan könen vad gäller effekterna av att vara med om en övergång tll prvat drft. Återgen redovsas resultaten för övergångar tll prvat drft som skedde 2002. Fgur 3 ndkerar att övergångar är assocerade med en förbättrad nkomstutvecklng bland båda könen. Skllnaden är störst för män. Bland dem som vart med om en övergång fnns ngen könsskllnad. Däremot har kvnnor kontrollgruppen en bättre nkomstutvecklng än män. Trots att övergångar nom dessa branscher och bland dessa ndvder synes gynna män mer än kvnnor torde nkomstskllnaderna mellan män och kvnnor generellt samhället utjämnas. Detta eftersom många kvnnor är sysselsatta nom just vård, omsorg och skola. 11 Detta motsvarar en månadslön på crka 16 700 kronor.

4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 12 Fgur 3 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, 2001-2006 Uppdelad på kön samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 25% 2 20,9% 20,9% 18,9% 2001, prvat sysselsatta 2002 15% 17, 2001 och 2002 1 5% Män (N=345; 177576) Kvnnor (N=1400; 669949) 4.2. Effekter på jobbtrygghet I beräknngarna av nkomstutvecklngen studeras enbart ndvder som har en arbetsnkomst båda åren. För att kunna dra slutsatser om personalen gynnas av övergångar tll prvat drft är det nödvändgt att också veta hur ndvdernas ställnng på arbetsmarknaden påverkas av övergångar tll prvat verksamhet. Om exempelvs en större andel av dem som vart med om en övergång tll prvat verksamhet står utanför arbetsmarknaden jämfört med personerna kontrollgruppen måste slutsatserna revderas. För att undersöka detta jämförs sannolkheten att vara sysselsatt 2006 de två huvudgrupperna. 12 Fgur 4 vsar att det snarare verkar vara större sannolkhet att vara sysselsatt om ndvden vart med om en övergång tll prvat drft ett nystartat företag. Detta gäller för samtlga tre undersöknngsperoder. Det fnns alltså nga tecken på att uppsägnngarna ökar vd en övergång tll prvat drft. Snarare tyder resultaten på att erfarenhet från prvat drft ger en större trygghet på arbetsmarknaden. Fgur 4 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag 10 9 8 89,3% 88,8% 81,3% 87,3% 98,4% 95,2% första året, prvat sysselsatta följande år 7 6 båda åren 5 4 3 2 1 1998 och 1999 (N=261; 949561) 2001 och 2002 (N=1966; 970397) 2004 och 2005 (N=243; 101469) 12 Defntonen av att vara sysselsatt är detta sammanhang att personen har en förvärvsnkomst 2006.

4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 13 4.2.1. Könsspecfka effekter Även när det gäller sannolkheten att vara sysselsatt fnns det nga större könsskllnader. Både bland män och bland kvnnor tyder resultaten fgur 5 på att det är något högre sannolkhet att vara sysselsatt 2006 om ndvden vart med om en övergång. Återgen vsas resultaten endast rörande övergångar tll prvat drft 2002. Denna skllnad är något större bland männen. I båda jämförelsegrupperna verkar männen ha en något högre sannolkhet att vara sysselsatta. Fgur 5 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag Uppdelad på kön, övergångar 2002 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 89,6% 88,6% 87,6% 87,3% Män (N=385; 202653) Kvnnor (N=1581; 767744) 2001, prvat sysselsatta 2002 2001 och 2002 4.3. Regressonsanalys För att få en tydlgare bld av sambandet mellan nkomstutvecklng och övergångar tll prvat drft estmeras ett antal regressoner. Dessa vsas tabell 1. Regresson 1-3 ndkerar att övergångar leder tll en förbättrad nkomstutvecklng. 13 Regresson 2 vsar exempelvs att en övergång tll prvat drft ett nystartat företag genomsntt är assocerad med en förbättrng av nkomstutvecklngen för den anställde på fem procentenheter, 2001-2006. Denna skllnad kan llustreras genom ett lknande exempel som ovan. Om v utgår från en årsnkomst på 200 000 kr 2001 så hade en ndvd som vart med om en övergång genomsntt en årsnkomst som var 10 000 kr högre 2006 än en dentsk ndvd som nte vart med om en dylk övergång. I regresson 4 tas även hänsyn tll om det förelgger en skllnad den skattade effekten av övergångar under 2002 beroende på kön och bakgrund. Resultaten tyder på att så cke är fallet. Den postva relatonen mellan övergångar och nkomstutvecklng kvarstår dock fortfarande, och magntuden på den skattade parametern tll och med ökar. I detta fall är en övergång tll prvat drft genomsntt assocerad med en förbättrng av nkomstutvecklngen på no procentenheter. 13 De relatvt låga förklarngsgraderna (justerat. R 2 ) påverkar nte de slutsatser som kan dras utfrån testen av de ensklda parameterskattnngarna.

4. Inkomsteffekter av övergång tll prvat drft 14 Tabell 1. Relatonen mellan nkomstutvecklng och övergång tll prvat drft nytt företag Förklarande varabler Reg. 1 Inkomstutv. 1998-2006 Reg. 2 Inkomstutv. 2001-2006 Reg. 3 Inkomstutv. 2004-2006 Reg. 4 Inkomstutv. 2001-2006 Övergång 0,108* (0,042) 0,050* (0,011) 0,048* (0,020) 0,090* (0,029) Övergång x Kvnna -0,041 (0,032) Övergång x Utl.bakgr. -0,045 (0,033) Kvnna 0,004* (0,001) 0,012* (0,001) 0,007* (0,001) 0,012* (0,001) Utl.bakgr. 0,057* (0,002) 0,032* (0,002) 0,020* (0,001) 0,033* (0,002) Ålder -0,012* (0,0001) -0,007* (0,00005) -0,004* (0,00003) -0,007* (0,00005) Utb. 1 0,173* (0,026) 0,099* (0,026) 0,029* (0,013) 0,100* (0,026) Utb. 2-0,009* (0,003) -0,009* (0,002) -0,010* (0,002) -0,009* (0,002) Utb. 3-0,013* (0,003) -0,003 (0,002) -0,009* (0,001) -0,003 (0,002) Utb. 4-0,027* (0,003) -0,016* (0,002) -0,018* (0,002) -0,016* (0,002) Utb. 5 0,066* (0,003) 0,012* (0,002) 0,005* (0,002) 0,012* (0,002) Utb. 6 0,069* (0,003) 0,008* (0,002) 0,004* (0,001) 0,008* (0,002) Utb. 7 0,155* (0,006) 0,063* (0,005) 0,028* (0,003) 0,063* (0,005) Vård 0,001 (0,002) -0,012* (0,002) 0,001 (0,001) -0,012* (0,002) Storstad 0,024* (0,001) -0,0002 (0,001) -0,002* (0,001) -0,0002 (0,001) Konstant 0,882* (0,005) 0,506* (0,004) 0,271* (0,002) 0,506* (0,004) N 614 754 666 677 770 964 666 677 Justerat. R 2 0,074 0,037 0,029 0,037 Regressonerna är skattade med hjälp av mnsta kvadratmetoden (OLS). Notera att lönenkomstutvecklngen ej är procent. Sffror nom parentes är skattade robusta (justerade för förekomst av autokorrelaton och heteroskedastctet) standardfel för respektve parameter. * ndkerar att skattnngen är sgnfkant på 5 procents sgnfkansnvå.

Appendx 15 Appendx I detta appendx redovsas kompletterande resultat tll analysen. Först presenteras resultat rörande den deskrptva statstken och därefter kompletterande regressoner. Resultat Deskrptv analys Fgur A1 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, 1998-2006 Uppdelad på karrärväg samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 6 5 4 46, 37,9% 38,3% 47,2% 47,7% 36,5% 1998, prvat sysselsatta 1999 3 1998 och 1999 2 1 Samtlga (N=233; 771559) Samma bransch 2006 (N=219; 710492) Samma företag 1999 och 2006 (N=73; 578427) Fgur A2 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, 2004-2006 Uppdelad på karrärväg samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 12% 1 8% 11,2% 11, 11,4% 2004, prvat sysselsatta 2005 6% 4% 2% 6,1% 6,3% 6, 2004 och 2005 Samtlga (N=239; 962959) Samma bransch 2006 (N=238; 942798) Samma företag 2005 och 2006 (N=181; 905863)

Appendx 16 Könsspecfka effekter Fgur A3 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, 1998-2006 Uppdelad på kön samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 5 45% 4 35% 43,9% 36,2% 46,8% 38,5% 1998, prvat sysselsatta 1999 3 25% 1998 och 1999 2 15% 1 5% Män (N=42; 162042) Kvnnor (N=191; 609517) Fgur A4 Inkomstutvecklng vd övergång tll prvat drft nytt företag, 2004-2006 Uppdelad på kön samt baserad på genomsnttlg lönenkomst respektve år 16% 14% 12% 1 8% 13,7% 2004, prvat sysselsatta 2005 2004 och 2005 6% 6,1% 6, 6,2% 4% 2% Män (N=52;204827) Kvnnor (N=187;758132)

Appendx 17 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 Könsspecfka effekter Fgur A5 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag Uppdelad på kön, övergångar 1999 10 9 8 87,5% 89,7% 82,1% 81, 1998, prvat sysselsatta 1999 7 6 1998 och 1999 5 4 3 2 1 Män (N=48; 197421) Kvnnor (N=213; 752140) Fgur A6 Sannolkhet att vara sysselsatt 2006 vd övergång tll prvat drft nytt företag Uppdelad på kön, övergångar 2005 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 96,3% 98,9% 95,3% 95,2% 2004, prvat sysselsatta 2005 2004 och 2005 Män (N=54; 214821) Kvnnor (N=189; 796648)

Appendx 18 Regressoner Tabell A1. Relatonen mellan nkomstutvecklng och övergång tll prvat drft nytt företag. Förklarande varabler Reg. A1 Inkomstutv. 1998-2006 Reg. A2 Inkomstutv. 2004-2006 Övergång 0,086 (0,129) 0,040 (0,046) Övergång x Kvnna 0,007 (0,132) 0,009 (0,052) Övergång x Utl.bakgr. 0,133 (0,146) 0,008 (0,069) Kvnna 0,004* (0,001) 0,007* (0,001) Utl.bakgr. 0,057* (0,002) 0,020* (0,001) Ålder -0,012* (0,0001) -0,004* (0,00003) Utb. 1 0,173* (0,026) 0,029* (0,013) Utb. 2-0,009* (0,003) -0,010* (0,002) Utb. 3-0,013* (0,003) -0,009* (0,001) Utb. 4-0,027* (0,003) -0,018* (0,002) Utb. 5 0,066* (0,003) 0,005*(0,002) Utb. 6 0,069* (0,003) 0,004* (0,001) Utb. 7 0,155* (0,006) 0,028* (0,003) Vård 0,001 (0,002) 0,001 (0,001) Storstad 0,024* (0,001) -0,002* (0,001) Konstant 0,882* (0,005) 0,271* (0,002) N 614 754 770 964 Justerat. R 2 0,074 0,029 Regressonerna är skattade med hjälp av mnsta kvadratmetoden (OLS). Notera att lönenkomstutvecklngen ej är procent. Sffror nom parentes är skattade robusta (justerade för förekomst av autokorrelaton och heteroskedastctet) standardfel för respektve parameter. * ndkerar att skattnngen är sgnfkant på 5 procents sgnfkansnvå.

Källor 19 Källor Branerd, E. (2002) Fve Years after: The Impact of Mass Prvatzaton on Wages n Russa, 1993-1998. Journal of Comparatve Economcs, 30, 160-190. Ferdman, C. och Nlsson, S. Löneskllnader mellan offentlg och prvat sektor, rapport SCB. Haskel, J. och Szymansk, S. (1993) Prvatzaton, Lberalzaton, Wages and Employment: Theory and Evdence for the UK, Economca, 238, s. 161-181. La Porta, R. och López-de-Slanes, F. (1999) The Benefts of Prvatzaton: Evdence from Mexco, Quarterly Journal of Economcs, 4, s. 1193-1242. Meggnson, W. L., Nash, R. C. och van Randerborgh, M. (1994) The Fnancal and Operatng Performance of Newly Prvatzed Frms: An Internatonal Emprcal Analyss, Journal of Fnance, 4, s. 403-452. Meggnson, W. L. och Netter, J. M. (2001) From State to Market: A Survey of Emprcal Studes on Prvatzaton, Journal of Economc Lterature, 39, s. 321-389. Pendelton, A. (1997) What Impact Has Prvatzaton Had on Pay and Employment? A Revew of the UK Experence, Industral Relatons, 3, s. 554-582. SCB, FAD. SCB, yrkesregstret. Shlefer, A. och Vshny, R. W. (1994) Poltcans and Frms, Quarterly Journal of Economcs, 4, s. 995-1025., specalbeställnng från SCB.