Fondsparande och premiepension Orange ångest eller rik pensionär? Undervisningsmaterial och lektionsplanering
Ung Privatekonomi Det du håller i din hand är en lektionsplanering för en lektion om fondsparande och premiepensionen. Planeringen finns till för dig som lärare i gymnasieskolan. Förutom lektionsupplägg, instuderingsfrågor och förslag på vidare läsning hoppas jag att du även finner inspiration i denna lektionsplan. Du som lärare är välkommen att använda allt i denna handledning till din undervisning, eller så väljer du ut endast några tips och förslag och använder dessa. Vi hoppas att du kommer att uppskatta vårt material och att det hjälper dig att forma nästa generations privatekonomikunniga vuxna. Som ansluten till Unga Aktiesparares projekt Ung Privatekonomi får du mer än bara handledningar. Du blir inbjuden till utbildningar, lärarträffar, får material, litteratur och mycket mer. Lektionsplanering för hela Aktiekunskapskurser, ett lektionspass om PPM, länktips och mycket annat finner du på vår webbplats. Alla gymnasielärare som vill integrera privatekonomi eller aktiekunskap i sin undervisning är välkomna att ansluta sig till vårt projekt. Ansluta sig gör man kostnadsfritt på www.ungaaktiesparare.se/ungprivatekonomi Tipsa gärna dina kollegor inom ekonomi, samhällskunskap och andra ämnen om vår satsning. Vi vill hjälpa er att lära era elever mer! Lycka till, Therese Lundstedt Projektledare Ung Privatekonomi therese.lundstedt@ungaaktiesparare.se Initiativtagare Bakom projektet Ung Privatekonomi finns initiativtagare som möjliggör satsningen mot gymnasieskolan Dessa huvudsamarbetspartners utgör inte bara ett stort stöd finansiellt utan även som bollplank då det kommer till projektets strävan efter att intressera ungdomar för privatekonomi i allmänhet och aktiemarknaden i synnerlighet. Initiativtagarna är:
Lektion: Fondsparande och premiepensionen Orange ångest eller rik pensionär? Sedan år 2000 har det svenska folket drabbats av orange ångest. Det var då vi fick ett större personligt ansvar då det gäller pensionen. Att själv kunna påverka sin framtida pension är bra, att inte känna till hur PPM-systemet fungerar är sämre. Att själv sköta sin premiepension och få denna att öka i omfång genom bra placeringar är viktigt. Än mer viktigt är det för dagens gymnasieelever. De kommer att kunna påverka sin pension avsevärt genom korrekta val. Denna lektion kommer förhoppningsvis få dina elever att öppna det orangea kuvertet och göra aktiva val, om inte annat så har de fått information nog att inte drabbas av orange ångest då kuvertet dyker upp i brevlådan. Lektionen tar upp: Hur fungerar pensionen Vad är PPM Vad är en fond Hur fungerar fondsparande Vilken risk har olika fonder Litteraturförslag: Aktieboken Kapitel 12 Fonder Aktieboken går att beställa kostnadsfritt via www.ungaaktiesparare.se/aktieboken Fondspara.se Information om fonder finns på: www.fondspara.se Beställ broschyr om fondsparande kostnadsfritt på: www.fondspara.se Pensionsskolan: Trygg ålderdom ditt ansvar Ladda ner artikeln och skriv ut från lärarsidan på www.ungaaktiesparare.se Fondskolan 1-2 Ladda ner artiklarna och skriv ut från lärarsidan på www.ungaaktiesparare.se Premiepensionsmyndighetens hemsida: www.ppm.nu OH-bilder/PowerPoint: Ladda ned Fondsparande och premiepensionen i PDF- eller PPS-format från lärarsidan på www.ungaaktiesparare.se Texter till bilderna och exempel finner du nedan Tips på uppgifter/tävlingar/spel: Perfect Ville låt eleverna leva i den virtuella världen, jobba och spara sina pengar i fonder på www.perfectville.se Arbetsuppgifter: Hur många fonder finns det att välja på inom PPM? Hur byter du fonder inom PPM? Hur går man tillväga för att börja spara i fonder? Om du fick hem det orangea kuvertet idag, i vilka fonder skulle du placera dina pensionspengar och varför?
Exempel och förklaringar till OH-bilder/PowerPoint 1. Försättsbild 2. Att spara 5 3. Vad är en fond? 6 3. Fördelar med fondsparande 6 4. Vad kostar det? 7 5. Att fondspara 7 6. Olika fondtyper 8 7. Olika värdepappersfonder Aktiefonder 8 8. Olika värdepappersfonder Räntefonder 9 9. Avkastning i aktiefonder 9 10. Avkastning i räntefonder 9 11. Risknivå i olika fondtyper 9 12. Är ni redo för pensionen? 10 13. Jobb ger pension 10 14. Pension vad betyder begreppen? 10 15. Vad är PPM? 11 16. Ett val kan göra stor skillnad 11 17. Finns det några hjälpmedel? 12 Siffrorna korrelerar till OH-bild
1. Att spara Vad är grundläggande för ditt sparande? Att du tänker på det! Genom att ta kontroll över din privatekonomi, både inkomster och utgifter, kan du göra en prioritering och bestämma vad som är viktigast för just dig och vad du vill lägga dina pengar på. Tio kronor på fika varje dag känns kanske som ingenting men i slutet av månaden har det blivit 300 kr. Oftast är det de små utgifterna som gör att plånboken sinar. Att spara är ett sätt att göra det möjligt att uppfylla dina drömmar lite längre fram och att skapa en ekonomisk bas att stå på. Att ta kontroll över den egna ekonomin är viktigt för både självkänsla och självbild. Hur du än vänder och vrider på begreppen risk, avkastning, tid, intresse och kunskap så handlar det till sist om din privatekonomi tillåter dig att spara något överhuvudtaget. Genom att göra en budget skaffar du dig en bra översikt av din ekonomi och kan enkelt avgöra om du behöver dra ned på något för att kunna spara lite pengar istället. Grundprincipen med att spara är att en krona idag är mer värd än en krona imorgon. Varför är det så? Jo, det är egentligen ganska enkelt. Tänk dig själv att du står inför alternativet att antingen få 1 000 kronor idag eller att få samma summa pengar om exakt ett år. Vad väljer du? Med största sannolikhet att få pengarna idag, då kan du ju själv välja om du ska konsumera dem nu eller om du ska spara dem. Om du väljer att spara pengarna kan du ju dessutom få ränta på pengarna. Med t.ex. 5 procent ränta på banken kommer du om ett år kunna hämta ut 1 050 kronor. Banken har som intermediär eller mellanhand under tiden lånat ut dina pengar till någon annan som haft ett investeringsbehov och som i sin tur lånat pengarna till sin investering av banken. Om du väljer att vänta med att få pengarna ska du alltid ha en ersättning för att du avstår från dina pengar under ett år samt att du tar en risk att förlora allt eller delar av ditt kapital. Genom att veta hur du sparar smart och minimerar risken för att förlora ditt kapital så kan du skapa en buffert och spara till något roligt du vill göra på ett par års sikt. Det kommer att bli tydligare ju längre in i föreläsningen vi kommer. Lång eller kort sikt? Hur länge kan du undvara pengarna? Sparar du till en resa med kompisarna nästa sommar eller till en lägenhet som du kommer att behöva om fem år? Det är en av de viktigaste frågorna du måste ställa dig när du tar ställning till de olika sparalternativ som finns att välja mellan på marknaden. Om du sparar till en semesterresa med kompisarna nästa sommar skulle du då investera dina pengar i aktier? (Varför? Varför inte?) Att investera kapital i aktier innebär alltid en risk. Risken ligger i att aktiemarknaden kortsiktigt kan svänga kraftigt. Eftersom du har en deadline, du måste betala din biljett ett visst datum kan du ha otur och just den dagen du ska sälja dina aktier kommer en oväntat dålig rapport och marknaden faller. Givetvis kan du ha marknaden med dig och du kanske har tur och säljer på högsta notering. Frågan är om du vågar ta risken att se dina kompisar åka iväg när du måste stanna hemma? Fonder utgör ett mycket bra placeringsalternativ för kortsiktiga investeringar. Framförallt är det en viss typ av fond som är speciellt lämplig, den kallas räntefond. Vi kommer strax in på vad en sådan fond består av. En viktig regel för dig som vill spara i aktier eller aktiefonder är att ju längre tid du har aktierna eller aktiefonderna, desto större är sannolikheten att du gör en bra affär och kan sälja med vinst. Aktiemarknaden har nämligen alltid, historiskt sett, stigit på lång sikt. Risk/Avkastning Hur stor risk är du beredd att ta? Möjligheten till högre avkastning innebär ett större risktagande som kan leda till att du förlorar pengar. Risk och avkastning går alltid hand i hand, hög risk ger möjligheten till hög avkastning, låg risk ger en lägre men säkrare avkastning. Genom att förstå vad du köper, hålla dig informerad om dina företag, investera regelbundet, spara långsiktigt och sprida dina risker blir ditt aktieägande stabilare och riskerna lägre än om du satsar alla dina pengar i ett företag vid ett tillfälle. Tid, intresse, kunskap Tid, intresse och kunskap är nyckeln till ett lönsamt aktieägande. Ju högre risker du tar desto mer tid bör du lägga på ditt aktiesparande. Långt från alla är födda med ett glödande aktieintresse och ibland behöver du anstränga dig lite för att komma igång. Gör det! När du väl kommit igång att spara blir det otroligt
fängslade att följa egna företag och finna nya som är köpvärda. Ju mer du lär dig, desto roligare blir det och desto bättre förutsättningar har du för att få hög avkastning på dina pengar. 2. Vad är en fond? En fond är som en låda eller påse med en samling värdepapper. I lådan kan alla som vill, lägga sina sparpengar, sedan lämnas lådan till en förvaltare. Förvaltaren bestämmer vilka värdepapper som pengarna i lådan skall användas till att köpa. Alla pengar som sedan placeras i fonden fördelas automatiskt på de värdepapper fonden äger. Förvaltaren är således den som bestämmer hur våra pengar är placerade. Det kan vara allt från aktier till räntebärande värdepapper (obligationer och stadsskuldsväxlar), eller en blandning av båda. Man kan säga att du köper tjänsten att någon annan placerar dina och andras pengar (du köper en sparprodukt). 3. Fördelar med fondsparande Enkelhet Det är enkelt att börja fondspara och göra insättningar och uttag. Fonder gör det enkelt för den som även vill spara i utländska företag. Eftersom fondförvaltningen tar beslut om vilka värdepapper som skall säljas och köpas behöver du inte lägga din tid på sådant. Riskspridning I en fond finns det flera värdepapper, enligt lag minst 16st. I en aktiefond finns det alltså minst 16 st företag representerade. Vanligtvis finns det fler än så, 20-30 stycken och ibland uppemot 100 stycken. Professionell förvaltning Visst är det skönt när någon annan hjälper dig med saker som du själv tycker är lite jobbiga? Och när det dessutom är ett proffs känns det ännu tryggare. Du överlämnar ansvaret för att köpa, sälja och välja aktier eller andra värdepapper till en förvaltare som jobbar med detta på heltid. Valmöjlighet Det finns ett stort utbud av fonder med olika inriktningar att välja på. Månadssparande Fonder passar både för engångsinsättningar och för månadssparande. Det är en utmärkt sparform speciellt för mindre belopp som sparas regelbundet. Ett bra sätt att spara är att starta ett autogiro. Då dras det pengar från ditt konto varje månad till ditt fondsparande. Då behöver du inte tänka på ditt sparande varje månad istället sker det automatiskt. Finns det några nackdelar med fondsparande? Är det något du skall tänka på? Fonder kostar. Du betalar för tjänsten att någon annan tar besluten för dig. Den avgiften kallas förvaltningsavgift och tas ut oavsett vilken avkastning din fond ger. Att en förvaltare är proffs betyder inte att hon eller han alltid fattar de rätta besluten. Det är lätt att få en övertro på förvaltaren, bli lite för bekväm med sitt sparande och helt glömma av att kontrollera hur fonden presterar. Minst en gång om året bör du se över ditt fondinnehav och kontrollera att du får valuta för de pengar du betalat i förvaltningsavgift. Går det dåligt för dina fonder kanske det är läge att se sig om efter en bättre sparprodukt på marknaden eller ta saken i helt egna händer. På samma sätt som du vill undersöka utbudet på tröjor innan du köper en ny skall du shoppa runt efter fonder. Besluta dig för vilken typ av fond och vilken inriktning du vill att fonden skall ha (olika typer av fonder förklaras på nästa bild) och jämför sedan pris, risk och hur bra fonden presterat tidigare. Via Internet och din bank kan du få tag på all den information du behöver.
4. Vad kostar det? När du sparar i fonder betalar du (i princip alltid) en förvaltningsavgift (det finns en fond på marknaden idag som inte tar ut avgift, Avanza Zero). Denna avgift är fondens pris. Förvaltningsavgiften ska bl. a. täcka kostnaderna för förvaltning, analys, administration och information. Förvaltningsavgiften kan skilja mycket mellan olika fonder. Generellt kan sägas att det är dyrare med aktiefonder än med räntefonder, dyrare med aktivt förvaltade fonder än med indexfonder. Även för fonder med lika placeringsinriktning kan prisskillnader finnas. Prissättningen sker på en fri marknad precis som för andra varor och tjänster. Visst har priset betydelse när du väljer fond, men först och främst bör du ta hänsyn till fondens placeringsinriktning och risk. När du har gjort detta är det dags att börja jämföra avgifter. Vid val av räntefonder kan det vara särskilt viktigt att ta hänsyn till avgiften eftersom avkastningen oftast inte skiljer så mycket mellan olika räntefonder. När avkastning anges och även när de dagliga andelskurserna redovisas (i bl. a. tidningar, på text TV och hemsidor) har nämligen alltid alla avgifter dragits bort. TKA (Totalkostnadsandel) På årsbeskedet kan du se totalkostnaden i kronor för ditt fondsparande. Här ingår förutom förvaltningsavgift även courtage, vilket är avgifter fonden betalar till aktiemäklarna när aktier köps och säljs i fonden. Förvaltningsavgiften är känd i förväg och tas ut dagligen med 1/365 av årsavgiften, men totalkostnad varierar och kan endast redovisas i efterskott. Detta beror på att fonden har löpande kostnader under året när de t.ex. köper och säljer olika aktier dvs. fondens courtage avgifter. Dessa kostnader är svåra att spå hur stora de blir eftersom det beror på vad som händer i övrigt på marknaden. TER (Total Expense Ratio) Används vanligtvis som totalkostnadsmått i länder utanför Sverige. Begreppet inkluderar ej courtage. Insättnings- och uttagsavgifter Vissa fondbolag tar även ut en avgift när du gör insättningar eller uttag. Insättningsavgift är dock ovanligt i Sverige och uttagsavgift tas oftast bara ut om uttag görs efter en mycket kort tids sparande i fonden. 5. Att fondspara Hur öppnar jag ett fondkonto? När du väl bestämt dig för att börja spara i fonder, och i vilken eller vilka fonder, behöver du öppna ett fondkonto. Det ordnar du genom det fondbolag, försäkringsbolag eller den bank som förvaltar de fonder som du är intresserad av. Du kan även köpa fondandelar via en fondmarknadsplats som de allra flesta nätmäklare och ett fåtal banker erbjuder idag. Då ligger ditt fondkonto kopplat till din depå hos respektive nätmäklare. Det är lika lätt att sätta in pengar på ett fondkonto som på ett vanligt bankkonto. Skillnaden är att här omvandlas pengarna till fondandelar. När kan jag ta ut pengar? Att ta ut pengar är lika enkelt som att spara. Du kontaktar fondbolaget och talar om hur mycket pengar du vill ta ut och då räknar fondbolaget ut hur många andelar som måste säljas. Är andelarna mer värda när de säljs än de var när de köptes, har det uppstått en kapitalvinst som beskattas med 30 % på vinsten. Har andelarna sjunkit i värde har det uppstått en kapitalförlust. När du vill ta ut pengarna kan det dock löna sig att ha en dags framförhållning eftersom vissa fondbolag behöver en dag på sig att sälja dina andelar. Hur vet jag hur mycket mina fondandelar är värda? Andelarnas värde bestäms varje dag och beräknas genom att dela det aktuella marknadsvärdet på fondens alla tillgångar med det totala antalet andelar. Detta så kallade nettoandelsvärde (NAV) är det värde som varje dag redovisas bl. a i tidningarnas fondlistor. Om de tillgångar som fonden äger ökar i värde kommer också nettoandelsvärdet att stiga. Om fonden får ränteinkomster och utdelningar läggs dessa till det totala fondvärdet och räknas automatiskt in i nettoandelsvärdet. Förvaltningsavgiften är redan avdragen i nettoandelsvärdet.
6. Olika fondtyper Termen investeringsfond är ett samlingsbegrepp för alla fonder som marknadsförs i Sverige. För att en fond ska få vara verksam och marknadsföra sig som en fond krävs att fondbolaget först fått ett godkännande av Finansinspektionen. Investeringsfonder kan i sin tur delas upp i värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder utgörs bland annat av aktiefonder, blandfonder och räntefonder. Dessa fonder följer något som kallas för UCITS-direktivet. Det innebär att man får marknadsföra investeringsfonder fritt inom hela EU. Om man hör termen UCITS-fond är det samma sak som investeringsfond. Specialfonder är de fonder som har fått Finansinspektionens godkännande att på något sätt avvika från främst de placeringsbegränsningar som lagen om investeringsfonder och UCITS-direktivet innebär. I en aktiefond finns det mestadels aktier, i en blandfond både aktier och räntebärande värdepapper och i en räntefond finns det endast räntebärande värdepapper. Räntebärande värdepapper är relativt trygga investeringar där du nästintill alltid får tillbaka det nominella beloppet du satsat. Exempel på räntepapper kan vara obligationer och statsskuldsväxlar. Riskindikatorn/termometern på bilden visar risknivån i olika fondtyper. Räntefonder betecknas ibland som säkra fonder eftersom det är det tryggaste alternativet. Sedan följer blandfonder där en del utav fonden är beroende av börsen och kan både öka och minska i värde. De fyra översta fondtyperna är aktiefonder. Branschfonder har högs risk eftersom alla aktier i fonden finns i företag som alla är verksamma i samma bransch. Går det bra för branschen är sannolikheten större för att aktierna i fonden stiger och avkastningen blir stor, går det sämre för branschen som helhet blir det motsatt effekt. Nästa steg ner på skalan är landfonder. Många unga tycker att det är intressant med landfonder eftersom det kanske finns ett speciellt land de gärna vill resa till eller känner till på något annat sätt. Föreställ dig att du är mycket intresserad av Brasilien, men du tycker att det verkar vara osäkert att investera i endast ett land, du kanske inte förstår marknaden eller känner till de företag som finns där. Då finns det regionala aktiefonder som sprider riskerna över flera länder, Latinamerikafond, Asienfond, Balkanfond, Nordenfond mm. Längst ner av aktiefonderna ligger globala aktiefonder. I dessa finns det aktier från hela världsmarknaden. Avkastningen är beroende av hur det går för hela världen. En stor del av de globala aktiefondernas investeringar finns på de amerikanska marknaderna (Dow Jones och Nasdaq) eftersom USA dominerar världsmarknaden. 7. Olika värdepappersfonder Aktiefonder En aktiefond är en fond som investerar minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier. För aktiefonder rekommenderas ett sparande på minst fem till sju års sikt. Enligt grundregeln ska fonderna placera i minst 16 olika företags aktier. Det finns aktiefonder med mycket olika placeringsinriktning, t.ex. Sverigefond som placerar i svenska företags aktier, globalfond som placerar över hela världen och branschfonder som placerar i pengarna i en enda bransch. En stor skillnad mot aktiemarknadens förutsättningar är att när du ska sälja fonder behöver det inte finnas en köpare. Det är fondbolaget som köper tillbaka andelarna oavsett om de har en köpare till dem. Den absolut vanligaste formen av aktiefonder i Sverige är av typen open end. Det betyder att fonden kan fortsätta att växa även om tillströmningen av nya pengar blir stor. De nya pengarna placeras i samma proportioner i samma aktier som redan finns i fonden och man ger ut nya fondandelar. Skulle många lösa in sina fondandelar betalar fonden tillbaka pengar och säljer aktier ur fondens totala portfölj.
8. Olika värdepappersfonder Räntefonder En räntefond är en fond som uteslutande placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. De korta placerar enbart i värdepapper med löptid under ett år och kallas även penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder. De långa räntefonderna placerar i värdepapper som löper längre än ett år och kallas även för obligationsfonder. 9. Avkastning i aktiefonder Denna bild visar hur aktiefondernas genomsnittliga avkastning har utvecklat sig under de senaste 8 åren. Bilden visar varför du alltid skall spara långsiktigt i aktiefonder. Föreställ dig att du skulle ta ditt körkort 2001. Sommaren 1999 arbetade du ihop pengar till körlektioner som du sedan investerade i aktiefonder. Efter mars 2000 rasade börsen. Många företag, främst inom IT sektorn hade varit starkt övervärderade och den s.k. IT-bubblan brast. Följden för dig blev att dina fondandelar minskade kraftigt i värde och pengarna räckte inte till för att betala körkortet. Om du inte placerat dina körkortspengar i aktiefonder utan andra pengar som du ville köpa en lägenhet för senare i livet, hade du inte behövt sälja andelarna 2001 utan kunde vänta till 2007. Idag hade du troligtvis fått ut en bra vinst på ditt sparade kapital. Börsen nådde en ny rekordnivå under våren 2007. Börsen stiger på sikt och ju längre tid du sparar desto större blir sannolikheten att dina fondandelar ökar i värde. 10. Avkastning i räntefonder Denna bild visar hur räntefondernas genomsnittliga avkastning har utvecklat sig under de senaste 8 åren. Räntefonder ökar och minskar inte i värde på samma sätt som aktiefonder. Det gör att räntefonder är ett klokare val på kort sikt än aktiefonder. Risk och avkastning relaterar alltid till varandra och det ser du här på bilden. Avkastningen är lägre men jämnare. Hade du investerat dina körkortspengar i en kort räntefond 1999 hade du kanske haft råd med en extra körlektion eller kunnat bjuda en kompis på fika för att fira ditt nya körkort. Det är stora skillnader mellan korta och långa räntefonder. De korta kan förväntas ge en jämn avkastning på cirka tre till fyra procent per år och är en lämplig sparform för dem som vill undvika risk eller vill ha pengarna lättillgängliga. De långa räntefonderna kan vara förenade med risk och ska därför ses på minst tre till fyra års sikt. Dessa fonder kan öka i värde i tider när räntorna sjunker, vilket inträffade i mitten av 90-talet när Sverige fick lägre räntor och låg inflation. Idag är räntorna låga. De kan visserligen gå ner ytterligare något på kort sikt, men det finns också risk för kommande räntehöjningar. När räntan stiger kan obligationsfonderna minska i värde. Kurssvängningarna brukar dock inte vara lika kraftiga som för aktiefonder och successivt gör fondförvaltarna omplaceringar så att värdeutvecklingen stabiliseras. 11. Risknivå i olika fondtyper Fonder kan generellt delas in i tre huvudkategorier: räntefonder, blandfonder och aktiefonder. Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper medan aktiefonder innehåller aktier. Blandfonder investerar, precis som det låter, i en blandning av aktier och räntebärande värdepapper. Olika fonder är förenade med olika risknivåer beroende på placeringsinriktning. Lägst risk finns i räntefonder, högst risk i branschfonder. Ju mer specialiserad fonden är i sin placeringsinriktning, desto större är risken. Eftersom avkastning och risk är knutna till varandra gäller även att ju höge risk desto högre kan avkastningen bli. Tänk dig att du är otroligt intresserad av Kina. Du tror att landet kommer att utvecklas positivt och ha en god tillväxt kommande år. Trots din positiva syn på Kinas utveckling är du osäker på om du vill investera i
enbart Kina. Det känns lite för osäkert, någonting kan hända politiskt eller ekonomiskt som du inte kunde förutse. Då kanske det känns tryggare att investera i en Asienfond. I den kommer inte bara Kinas utvecklig att påverka andelsvärdet utan även andra asiatiska länder. Dina risker är spridda på fler länder och fondens utvecklig sker långsammare men stadigare än en Kinafond. 12. Är ni redo för pensionen? Vad sägs om att prata pension? Känns det avlägset? Det är förmodligen ganska lång tid kvar tills du kommer att gå i pension men om du orkar tänka på det lite då och då under livet har du större möjlighet att få en hög pension och leva bättre på ålderns höst. 13. Jobb ger pension Du kan börja tjäna in din pension från det att du föds. Arbetar du och tjänar över 17 047 kronor (brutto) i år (2007) startas ett allmänt pensionssparande i ditt namn, det brukar kallas att du får pensionsrätter. Din allmänna pension betalas främst in av din arbetsgivare via de arbetsgivaravgifter och sociala avgifter som han/hon betalar för att ha dig som anställd. Arbetar du svart får du ingen pension (det är bara en av nackdelarna med att arbeta svart). Det finns även en övre gräns. Tjänar du mer än 344 250kr (2007) kommer inkomsten som överstiger beloppet inte bidra till att öka din allmänna pension. Där träder istället den avtalade tjänstepensionen in och ersätter en större del eller om du har ett eget privat pensionssparande. Utöver verkliga inkomster ger även vissa fiktiva inkomster pensionsrätt. De kallas pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp kan du få för år med små barn (så kallade barnår), förtidspension, plikttjänstgöring och högre studier. Studier som berättigar till studiebidrag ger också pensionsgrundande inkomst. Pensionsgrundande belopp motsvarar 138 % av det studiebidrag som den studerande tagit emot under året. Pliktår, ger också pensionsgrundande inkomst. Beräkningsunderlag är genomsnittlig pensionsgrundande inkomst i landet. När man är hemma med barn beräknas pensionsgrundande inkomst på barnets fyra första levnadsår. (Det har ingenting med föräldraledigheten att göra). Som beräkningsgrund används tre olika modeller och du får ersättning enligt den modell som ger bäst ersättning. Modellerna utgår från den faktiska lönen året innan barnet föddes, gällande basbelopp respektive medellönen Sverige. Den av föräldrarna som har lägst inkomst erhåller den pensionsgrundande inkomsten men kan överföra dem till den andra föräldern. Sjuk- och aktivitetsersättning kan också ge pensionsrätter. Ersättningsgrund är i så fall 93 % av den antagandeinkomst som ligger till grund för den ersättning som betalas ut. 14. Pension vad betyder begreppen? Det finns olika delar av pensionen. Den här pyramiden beskriver de olika delarna. Toppen symboliserar det privata pensionssparandet. På samma vis som du sparar till en bil eller en resa kan du spara till din pension. Det är inget du behöver tänka på som 18-åring men är du 25 år och arbetar heltid kan det vara bra att fundera över om du har möjlighet att starta ett sådant sparande. Den gröna mitten delen av pyramiden är avtals- och tjänstepensionen. De flesta arbetstagare har en tjänstepension men inte alla (ca 90 % av de svenska arbetstagarna har tjänstepension men siffran är sjunkande). Vad den innebär är att din arbetsgivare förutom din lön även betalar in pengar till din pension. Detta syns inte i lönekuvertet varje månad utan på ett pensionsbesked som kommer en gång om året. Du skall vara uppmärksam på om du har en tjänstepension eller inte och det skall vara angivet på ditt anställningsavtal. Får du ingen tjänstepension behöver du en högre lön eftersom du själv måste spara en större del av den till pensionen eftersom den rosa triangeln då måste täcka även det gröna området.
Den orangea basen skall symbolisera den Allmänna Pensionen. Det som hamnar där motsvarar 18.5 % av din inkomst. Dessa 18.5 % delas sedan på två delar. En stor del (16 %) är din inkomstpension. Den förvaltas fram tills du går i pension av staten i Den Allmänna Pensionsfonden. Pengarna i den allmänna pensionsfonden betalas ut till dagens gamla så när vi blir äldre krävs det att våra barn och barnbarn arbetar och förser fonden med pengar. Den lilla delen (2,5 %) är din premiepension. Dessa pengar får du förvalta själv om du vill. De placeras på ett konto i ditt namn och du kan välja att placera dem i de fonder du tycker är bra. Med denna lilla del kan du åstadkomma mycket, om du börjar i tid. Dessa 2,5 % kallas PPM. 15. Vad är PPM? PPM står för Premiepensionsmyndigheten men när det talas om premiepension är det många som säger kallar den egna premiepensionen för ppm. När du har arbetat ihop en allmän pension får du hem ett orange kuvert i brevlådan. Kuverten skickas ut på våren. De är orange med trycket DEN ALLMÄNNA PENSIONEN på. Öppna kuvertet för där i står det hur mycket du tjänat ihop i inkomstpension och i premiepension. Dessutom får du en personlig 5 siffrig kod som du använder när du skall logga in på ditt ppm konto. Du kan byta din kod på www.ppm.nu så att du kan bestämma en kod du vill ha Man kan välja upp till fem olika fonder och värdeutvecklingen för fonderna man valt bestämmer sedan hur stor premiepensionen blir. Det ligger alltså i ens eget intresse att försöka placera pengarna så bra som möjligt. Det går när som helst att byta fonder genom att gå in på www.ppm.nu, logga in med ditt personnummer och din kod eller ringa till PPM (Premiepensionsmyndigheten). Detta är kostnadsfritt och finns runt 780 fonder att välja mellan (juni 2007). Det är inte obligatoriskt att välja fonder men det kan vara klokt att göra det. Ett bra fondval kan innebära att premiepensionen blir upp till en tredjedel eller mer av den totala allmänna pensionen. Om du inte väljer egna fonder placeras dina pengar i Premiesparfonden som förvaltas av Sjunde APfonden. Premiesparfonden är en global aktiefond. Var på riskindikatorn ligger de globala aktiefonderna? Riskmässigt ligger en global aktiefond längst ner av aktiefonderna men över korta/långa räntefonder och blandfonder. Premiesparfonden är ett äkta svenskt lagom alternativ med en mellanmöjlighet till mellanavkastning och mellanrisk. Självklart kan du låta dina pengar ligga kvar i premiesparfonden om du vill, men låt det då vara ett aktivt val underbyggt av information och inte för att du är lat. Ju yngre du är desto större möjlighet har du att påverka din pension. Tänk på att aktiemarknaden historiskt sett har stigit! 16. Ett val kan göra stor skillnad Ju yngre du är desto större möjlighet har du att påverka din pension. Det har att göra med ränta på ränta effekten. Ränta på ränta (kallas ibland även snöbollseffekten ) innebär att de pengarna som sätts in på ditt ppm konto när du är 20 år hinner växa under 45 år, de som betalas in när du är 40 har bara 25 år på sig och hinner inte växa lika mycket. Ränta på ränta blir precis som en snöboll som rullar i en nerförsbacke. I början är den liten och det ser ut som om det tar lång tid för den att växa. Men ju mer snö som byggs på, desto större yta blir det för nya snökristaller att fästa sig vid snöbollen och ju snabbare byggs bollen på. Samma sak händer med dina pengar. Ju tidigare du får dem i rörelse, desto större hinner din snöboll bli. I det här exemplet har vi jämfört tre olika personer och deras resultat. Alla har de samma förutsättningar. De tjänar 15 000 kr i månaden vilket ger 180 000 kr i årslön. 4 500 kr sätts varje år in på respektive ppm konto (2,5 % av 180 000 kr). Eftersom vi befinner oss mitt ett räkneexempel kommer dessa tre inte att få någon löneökning. Den gröna grafen heter Niklas. Han vill inte äga några aktier, varken direkt eller via en fond och placerar sina pengar i en räntefond. Lång räntefond när han är ung och i en kort när han blir äldre. Hans
genomsnittliga avkastning landar på 2,5 %. Det ger honom 380 000 kr på premiepensionskontot vid 65 års ålder. Orangea Ola orkar inte engagera sig. Han låter pengarna ligga kvar i premiesparfonden. Sedan den startade (1986) har den genomsnittliga avkastningen legat på ca 5 % (de senaste 5 åren Ø 5,7 %, juni 2007). Om fonden fortsätter att ge en genomsnittlig avkastning på 5 % kommer Ola att ha 760 000 kr på sitt premiepensionskonto. Stjärnan i exemplet heter Sara. Hon har gått i gymnasiet och kom ihåg mattelektionen om ränta på ränta. Sara vill ha en hög pension så att hon kan sluta arbeta vid 65 om hon vill och ändå har råd att kosta på sig lite extra då och då. Hon ser sin premiepension som en möjlighet och sätter sig in i hur ppm fungerar redan när hon får sitt första kuvert. Hon inser att ju yngre hon är, desto högre risker kan hon ta eftersom hon har så många år kvar till pensionsåldern. Tar hon höga risker måste hon också lägga ner tid på att följa upp sina val (annars kan hon hamna på samma kurva som Niklas). Sagt och gjort, Sara sätter ett mål på 10 % i genomsnitt. Lyckas hon har hon hela 3,6 miljoner på kontot vid 65 års ålder. Vill du också ha en hög pension? Då lönar det sig att starta tidigt! Sara lyckades få 3,6 miljoner med lönen 15 000 kronor/månaden. Du kommer att få löneökning under dina arbetsverksamma år och troligtvis komma över detta belopp ganska snart. Frågor om arv, pensionsålder och möjligheter till pension innan 61 Pensionen beräknas genom att beräkna tiden mellan pensionsålder och genomsnittslängden i Sverige. 2006 var den 77 för män och 82 för kvinnor. Lever du längre än genomsnittet kommer du att fortsätta få din pension. När du dör fördelas dina återstående premiepensionsmedel på övriga pensionssparare, så kallade arvsvinster. De tillfaller alltså inte dina arvingar. Du kan dock teckna ett efterlevandeskydd under pensionstiden som gör att din pension även omfattar din maka/make, registrerade partner eller sambo som du har eller har haft barn med, eller varit gift med. Pensionen betalas då ut så länge någon av er lever. Om du tecknar det här skyddet blir den månatliga pensionen lägre, eftersom den kan komma att betalas ut även efter din död. Du kan ansöka om efterlevandeskydd under pensionstiden samtidigt som du ansöker om att ta ut din premiepension första gången, vilket tidigast kan ske vid 61 års ålder. Du måste själv ansöka om uttag av pension när du vill gå i pension. Pensionen betalas ut så länge du lever. Om du har arbetat i Sverige och tjänat in din pension här, får du ut din pension oavsett var i världen du bor. På www.ppm.nu och www.forsakringskassan.se finner du svar på alla frågor om pension. Det kan dyka upp många olika frågor om detta från eleverna och det kan vara bra att ha bekantat sig med dessa sidor innan föreläsningstillfället. 17. Finns det några hjälpmedel? Faktablad För alla fonder finns det faktablad som beskriver fondens inriktning, kostnader, namn på förvaltaren mm. Du finner faktabladen fysiskt hos ditt fondbolag/bank eller som fil på respektive hemsida. Faktabladen är ett bra sätt att få en överblick över fonden och hur den förvaltas. Rating Ett flertal företag utvärderar löpande fonder genom så kallad rating. Fonderna betygssätts utifrån olika kriterier, framför allt historisk avkastning och risk. Det förekommer även rating där förutsättningar för framtida utveckling vägs in i betygen. Rating var inte så vanligt förekommande för några år sedan, men har blivit en allt mer vanlig metod för utvärdering av fonder. När du ska välja fond kan det vara intressant att se vad olika fonder har fått för betyg vid rating. Men det ger inte facit om framtiden och du måste också ta hänsyn till viktiga frågor som vilken tidshorisont du har för ditt
sparande, vilken risk du är beredd att ta m.m. Om samma fond har fått högt betyg i flera olika ratingsystem är det emellertid en information som säger att hittills har fonden lycktas bra utifrån fondens placeringsinriktning och risk. Populära ratingsidor är exempelvis www.morningstar.se och www.privataaffarer.se. Rådgivning På din bank eller hos din fondförvaltare kan du få råd och information om olika fonder. Det är bra att få en sådan rådgivning, men kom ihåg att det är en försäljare du möter som helst vill att du skall spara i just hans/hennes företags fonder. Lyssna på råd och ta med dig information om fonden hem och fatta sedan beslut om vilken fond du vill spara i lugn och ro efter du jämfört bankens/fondbolagets alternativ med några andra. Information, tävlingar och spel På Unga Aktiesparares hemsida (www.ungaaktiesparare.se) finner du mycket information om fonder. Allt ifrån hur fonderna fungerar till livliga debatter i forum om vilken fond som är värd att satsa på. Under knappen kunskapsbanken kan du läsa artiklar skrivna för Stock Magazine som är en tidning riktad till unga med intresse för ekonomi. På www.fondspara.se finns information om fonder och hur de fungerar. Där finns ett spel som heter PerfectVille. Spelet lär ut hur fonder fungerar samtidigt som deltagarna tjänar ihop egna pengar och förvaltar dem. Kör rally, shoppa roliga prylar och delta i tävlingar.