Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen 160908
Innehåll Plan för introduktionsprogrammen... 4 Introduktionsprogram (IM)... 4 Behörighetskrav till de nationella programmen... 4 Preparandutbildning... 5 Behörighet... 5 Syftet... 5 Längd... 5 Innehåll... 5 Organisation... 5 Platsen för utbildningen... 5 Före utbildningens start... 5 Utbildningens innehåll... 5 Struktur och upplägg... 6 Elevens utbildning efter ett år... 6 Elevens framtida val... 6 Språk... 6 Programinriktat individuellt val... 7 Behörighet... 7 Syftet... 7 Längd... 7 Innehåll... 7 Organisation... 7 Utbildningens inriktning... 7 Platsen för utbildningen... 7 Före utbildningens start... 7 Struktur och upplägg... 7 Elevens utbildning efter två år... 8 Arbetsplatsförlagt lärande... 8 Språk... 8 Yrkesintroduktion... 9 Behörighet... 9 Syftet... 9 Längd... 9 Innehåll... 9 Organisation... 9 Platsen för utbildningen... 9 Före utbildningens start... 9 Arbetslivets efterfrågan... 10 Inriktning... 10 Utbildningens innehåll... 10 Elevens framtida val... 10 Språk... 10 2
Individuellt alternativ... 11 Behörighet... 11 Syftet... 11 Längd... 11 Innehåll... 11 Organisation... 11 Plats för utbildning... 11 Före utbildningens start... 11 Struktur och upplägg... 11 Utbildningens innehåll... 12 Utbildningens uppföljning... 12 Elevens framtida val... 12 Språk... 12 Språkintroduktion... 13 Behörighet... 13 Syftet... 13 Längd... 13 Innehåll... 13 Organisation... 13 Platsen för utbildningen... 13 Organisation för mottagande... 13 Kartläggning av elever... 14 Utbildningens organisation... 14 Utbildningens innehåll... 15 Integrering av elever... 15 Elevens framtida val... 15 Bedömning av språkkunskaper... 15 Språk... 15 Kommunalt aktivitetsansvar... 16 Behörighet... 16 Syftet... 16 Längd... 16 Innehåll... 16 Organisation... 17 Platsen för verksamheten... 17 Elevens framtida val... 17 Språk... 17 3
Plan för introduktionsprogrammen Enligt skollagen (2010:800) 17 kap. 7 ska huvudmannen fastställa en plan för introduktionsprogrammen (IM) som utbildningen ska följa. Introduktionsprogram (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan enligt gällande behörighetsregler. Benämningen introduktionsprogram signalerar att utbildningen inom dessa program syftar till förberedelser, eller introduktion, till annan gymnasial utbildning eller till arbetsmarknaden. Enligt skollagen (2010:800), 17 kap. 2 är introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ, och språkintroduktion. Hemkommunen är skyldig att erbjuda gymnasieutbildning fram till och med det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år. Detta gäller således även för utbildning på introduktionsprogrammen. Eleven kan inte få en examen från ett introduktionsprogram. Däremot får eleven studiebevis på den genomförda utbildningen och betyg i de ämnen som avslutats. En annan möjlighet för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program är att gå kvar på grundskolan för att uppnå behörighet. Eleven har rätt att gå kvar i grundskolan två år för att på så sätt slutföra utbildningen. Behörighetskrav till de nationella programmen För samtliga nationella program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk, matematik och engelska. Utöver det krävs följande för de olika programmen: För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i fem andra valfria ämnen. För behörighet till det estetiska programmet krävs godkända betyg i nio andra ämnen. För behörighet till det ekonomiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapliga programmet krävs godkända betyg i geografi, historia, religionskunskap och fem andra ämnen. För behörighet till det naturvetenskapliga programmet och tekniska programmet krävs godkända betyg i biologi, fysik, kemi och sex andra ämnen. 4
Preparandutbildning Kommunen är skyldig att erbjuda preparandutbildning. Behörighet Preparandutbildning står öppen för ungdomar som saknar de godkända betyg som krävs för behörighet till alla nationella program. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 9 ) Syftet Syftet med preparandutbildning är att elever som fullföljt årskurs 9 i grundskolan utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program, ska uppnå sådan behörighet. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Preparandutbildning ska pågå högst ett år. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får preparandutbildningen förlängas till två år. (Skollagen 2010:800 17 kap. 5 ) Innehåll Preparandutbildningen ska innehålla de grundskoleämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett visst nationellt program. Utbildningen får även innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkända betyg i. Dessutom får utbildningen innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. (Gymnasieförordningen 6 kap. 3 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov. På samtliga introduktionsprogram genomförs motivationshöjande insatser såväl individuellt som i grupp. På De la Gardiegymnasiet erbjuds eleven att läsa de grundskolämnen där eleven saknar godkänt betyg som krävs för att bli behörig till alla nationella program. Eleven ska prioritera de ämnen som behövs för att bli behörig till ett nationellt program. Beroende på elevens förutsättningar erbjuds eleven att läsa en eller flera gymnasiekurser. Organisation Preparandutbildningen ska utformas för en enskild elev. (Skollagen 2010:800 17 kap. 4 ) Elevens individuella studieplan styr upplägget av studierna. Dessa kan organiseras för enskild elev eller för en grupp elever. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till De la Gardiegymnasiet. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av preparandutbildning bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare för att träffa personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation samt att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Samtalet leds av arbetslagsledare/speciallärare. Utbildningens innehåll De grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och som krävs för att bli behörig till ett visst nationellt program ska erbjudas. Dessutom finns möjlighet att läsa vissa 5
gymnasiekurser och ta del av andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Samtliga elever har enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 och 29 ) rätt till de professioner som finns inom elevhälsa och till studie- och yrkesvägledning. Utöver detta erbjuds följande insatser i syfte att gynna elevens utveckling mot målen: Tillgång till speciallärare. Tillgång till elevcoacher för stöd och vägledning i elevens sociala situation. Struktur och upplägg Elever som går på programmet bildar en egen klass och läser grundskolämnen tillsammans. Om eleven läser gymnasiekurser läses dessa integrerat med elever som går nationella program. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens kortsiktiga och långsiktiga mål med sin utbildning. Elevens utbildning efter ett år Elev som efter ett år inte uppnått utbildningens mål ska få stöd i att övergå till annat introduktionsprogram såsom programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion eller individuellt alternativ, eller, om synnerliga skäl föreligger, erbjudas högst ytterligare ett år i preparandutbildning. Ett exempel på synnerliga skäl i Lidköpings kommun är långvarig sjukdom som helt förhindrat eleven att studera. Elevens framtida val Skolan ger eleven en god valkompetens inför framtida val genom att: lärare som arbetar med elever på preparandutbildningen gör tydliga kopplingar mellan respektive ämnes kunskapsinnehåll och framtida yrkesliv, studie- och yrkesvägledare är direkt integrerad på introduktionsprogrammen och följer upp elevens kartläggning och individuella studieplan i sitt arbete att vägleda eleven inför fortsatta studier eller yrkesval, skolan organiserar besök på gymnasieskolans alla program, alla anställda arbetar med elevens valkompetens, bland annat i mentorssamtalen. Språk Skolan erbjuder studiehandledning i flera språk. 6
Programinriktat individuellt val Behörighet Programinriktat individuellt val står öppet för ungdomar som inte har alla de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram, men från grundskolan har godkända betyg i svenska eller svenska som andra språk och i engelska eller matematik samt minst fyra andra ämnen, eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen (skollagen 2010:800, 17 kap. 10 ) Syftet Syftet med programinriktat individuellt val är att eleven ska få en utbildning som är inriktad mot ett nationellt yrkesprogram och att eleven så snart som möjligt ska kunna antas till programmet. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Längden på utbildningen i programinriktat individuellt val är inte reglerad i några bestämmelser. Utbildningens längd kommer att avgöras med hänsyn till varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna går olika lång tid i utbildning. Innehåll Programinriktat individuellt val ska innehålla de grundskolämnen som en elev inte har godkända betyg i och som krävs för att eleven ska bli behörig till ett yrkesprogram samt kurser som ingår i ett nationellt yrkesprogram. Dessutom ska utbildningen innehålla arbetsplatsförlagt lärande. (Gymnasieförordningen 6 kap. 4 ) Organisation Programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever (Skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ) Utbildningens inriktning Utbildningen på programinriktat individuellt val ska vara inriktad mot ett nationellt yrkesprogram. Huvudmannen kan erbjuda inriktningar mot flera nationella program. På De la Gardiegymnasiet inriktas utbildningen på programinriktat individuellt val på några av de nationella yrkesprogrammen i mån av plats. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till De la Gardiegymnasiet, dels där de nationella yrkesprogrammen är förlagda och dels till introduktionsprogrammens lokaler. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av programinriktat individuellt val bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare. Här träffar eleven personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation samt att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Samtalet leds av arbetslagsledare/speciallärare. Struktur och upplägg Elever som går programmet läser integrerat med elever som går nationellt program. Eleverna läser grundskolämnen i egen grupp och alla gymnasiekurser i karaktärsämnen tillsammans med elever på nationellt program. 7
De grundskoleämnen som eleven saknar betyg i, och som eleven behöver för att kunna antas till ett visst nationellt program, schemaläggs under läsåret. Eleven deltar i undervisningen i det gymnasiegemensamma ämnet eleven saknar betyg i från grundskolan, när eleven nått behörighet till nationellt program. Elevens utbildning efter två år Elevens förväntas bli godkänd i de grundskolämnen som den behöver för att antas till nationellt yrkesprogram under de två första åren. Om eleven efter den utsatta tiden inte uppnått utbildningens mål att bli godkänd i de grundskoleämnen som behövs för att antas till ett nationellt yrkesprogram, genomförs ett uppföljande samtal med eleven och dennes vårdnadshavare. Därefter beslutas om eleven ska föreslås söka till ett annat introduktionsprogram eller vara kvar på samma program. Arbetsplatsförlagt lärande Arbetsplatsförlagt lärande ingår i den utsträckning som det förekommer i de kurser när den genomförs för elever i nationellt program. Språk Skolan erbjuder studiehandledning i flera språk. 8
Yrkesintroduktion Kommunen är skyldig att erbjuda yrkesintroduktion. Behörighet Yrkesintroduktion står öppen för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till yrkesintroduktion. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 11 ) Syftet Syftet med yrkesintroduktion är att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Längden på utbildningen yrkesintroduktion är inte reglerad i några bestämmelser. Utbildningens längd avgörs således efter varje elevs individuella förutsättningar och mål, vilket kan innebära att eleverna går olika lång tid i utbildning. Innehåll Yrkesintroduktion ska i huvudsak innehålla yrkesinriktad utbildning. Den får innehålla hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen som ingår i gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Hela utbildningen får skolförläggas om huvudmannen bedömer att detta uppenbart bäst gynnar eleven. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskolämnen som eleven saknar godkända betyg i. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 5 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildning utgår från elevens förutsättningar och behov. På samtliga introduktionsprogram genomförs motivationshöjande insatser såväl individuellt som i grupp. Samtliga elever har enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 och 29 ) rätt till de professioner som finns inom elevhälsa och till studie- och yrkesvägledning. Organisation Yrkesintroduktion får utformas för en grupp elever eller för en enskild elev (skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ). Yrkesintroduktion erbjuder en flexibel och anpassad utbildning där eleven kan erbjudas olika studietakt och innehåll utifrån elevens förutsättningar, behov och mål på kort såväl som lång sikt. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till De la Gardiegymnasiet. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av yrkesintroduktion bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare. Här träffar eleven personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation samt inleda samtal 9
rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Samtalet leds av arbetslagsledare/speciallärare. Arbetslivets efterfrågan Huvudmannen organiserar yrkesintroduktion i samverkan med praktikplatserna. På De la Gardiegymnasiets yrkesintroduktion finns en praktikplatssamordnare som planerar och följer upp elevers praktik i nära samverkan med praktikplatserna. Inriktning Utbildningen är inte tydligt inriktat mot ett visst yrkesprogram utan baseras istället på praktik inom olika yrkesområden. Struktur och upplägg Utbildningens övergripande struktur är praktik och ämnesstudier. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Elever som läser programmet bildar en klass. Utbildningens innehåll Utifrån elevens förutsättningar görs en individuell bedömning av vilka hela eller delar av karaktärsämnen i gymnasieskolans nationella program som eleven kan genomföra alternativt yrkesinriktad utbildning som inte finns i gymnasieskolans karaktärsämnen. Likaså görs en individuell bedömning av i vilken omfattning eleven ska genomföra praktik. Samtliga elever har lagstadgad rätt till de professioner som finns inom elevhälsan och till studie- och yrkesvägledning. Utöver detta erbjuds följande insatser i syfte att gynna elevens utveckling mot målen: Tillgång till speciallärare. Tillgång till elevcoacher för stöd och vägledning i elevens sociala situation. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling ingår i utbildningen och då i form av motivationsskapande aktiviteter. Elevens framtida val Skolan ger eleven en god valkompetens inför framtida val genom att: Lärare som arbetar med elever på yrkesintroduktion gör tydliga kopplingar mellan respektive ämnes kunskapsinnehåll och framtida yrkesliv. Studie- och yrkesvägledare är direkt integrerad på introduktionsprogrammen och följer upp elevens kartläggning och individuella studieplan i syfte att vägleda eleven inför fortsatta studier eller yrkesval. Skolan organiserar besök på gymnasieskolans alla program. Alla anställda arbetar med elevens valkompetens, bland annat i mentorssamtalen. Språk Skolan erbjuder studiehandledning i flera språk. 10
Individuellt alternativ Kommunen är skyldig att erbjuda individuellt alternativ Behörighet Individuellt alternativ står öppet för ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett yrkesprogram. Det står dock inte öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns särskilda skäl, får ungdomar som uppfyller behörighetskraven för ett yrkesprogram tas emot till individuellt alternativ. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 11 ) Syftet Syftet med individuellt alternativ är att elever ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Längden på utbildningen på individuellt alternativ är inte reglerad i några bestämmelser. Varje elevs individuella förutsättningar och mål är utgångspunkt för utbildningen, vilket innebär att eleverna går olika lång tid i utbildning. Innehåll Individuellt alternativ ska utformas utifrån elevens behov och förutsättningar. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av kurser i karaktärsämnen och i gymnasiegemensamma ämnen. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 6 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildningen utgår från elevernas förutsättningar och behov. På samtliga introduktionsprogram genomförs motivationshöjande insatser såväl individuellt som i grupp. Organisation Individuellt alternativ ska utformas för enskild elev (skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ). Individuellt alternativ erbjuder en flexibel och anpassad utbildning där eleven kan erbjudas olika studietakt och innehåll utifrån elevens förutsättningar, behov och mål på kort såväl som lång sikt. Plats för utbildning Utbildningen förläggs till De la Gardiegymnasiet. Före utbildningens start Elev som i grundskolans årskurs 9 är intresserade av individuellt alternativ bjuds in till gymnasieskolan tillsammans med vårdnadshavare. Här träffar eleven personal som arbetar på utbildningen. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation och att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Samtalet leds av arbetslagsledare/speciallärare. Struktur och upplägg Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentor kallar elev och vårdnadshavare till utvecklingssamtal där den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Utbildningens övergripande struktur är ämnesstudier i grundskoleämnen. På individuellt alternativ ägnas betydande del av utbildningstiden åt andra insatser än undervisning som är 11
gynnsamma för elevens kunskapsutveckling. Det sker i form av motivationsskapande aktiviteter, så kallad MOA. Elever som läser programmet bildar en klass. Huvudmannen har organiserat individuellt alternativ så att utbildningen i första hand vänder sig till elever med olika behov av särskilt stöd, elever med stora kunskapsbrister eller elever med svag motivation. Utbildningens innehåll Skolan erbjuder eleven, beroende på dess förutsättningar och möjligheter, att läsa gymnasieämnen. Samtliga elever har enligt skollagen (2010:800, 2 kap. 25 och 29 ) rätt till de professioner som finns inom elevhälsa och till studie- och yrkesvägledning. Utöver detta erbjuds följande insatser i syfte att gynna elevens utveckling mot målen: Tillgång till speciallärare. Tillgång till elevcoacher för stöd och vägledning i elevens sociala situation. Utbildningens uppföljning Vid elevens utvecklingssamtal följs utbildningen upp. Stor uppmärksamhet riktas vid varje samtal på elevens mål med sin utbildning. Det kan då aktualiseras att eleven övergår till ett nationellt program eller till annat introduktionsprogram: preparandutbildning, programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion. Elevens framtida val Skolan ger eleven en god valkompetens inför framtida val genom att: lärare som arbetar med elever på individuellt alternativ gör tydliga kopplingar mellan respektive ämnes kunskapsinnehåll och framtida yrkesliv, studie- och yrkesvägledare är direkt integrerad på introduktionsprogrammen och följer upp elevens kartläggning och individuella studieplan i sitt arbete att vägleda eleven inför fortsatta studier eller yrkesval, skolan organiserar besök på gymnasieskolans alla program, alla anställda arbetar med elevens valkompetens, bland annat i mentorssamtalen. Språk Skolan erbjuder studiehandledning i flera språk. 12
Språkintroduktion Kommunen är skyldig att erbjuda språkintroduktion. Behörighet Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Om det finns särskilda skäl får även andra elever gå språkintroduktion. (Skollagen 2010:800, kap.17, 11 ) Syftet Syftet med språkintroduktion är att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, vilket möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 3 ) Längd Utbildningens längd regleras indirekt genom gymnasieförordningen 6 kap. 7 : Inför mottagandet av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning. Utbildningens längd kommer därför att vara beroende av elevens individuella förutsättningar och mål, vilket i sin tur innebär att eleverna går olika lång tid i utbildningen. Innehåll Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskolämnena svenska och svenska som andra språk. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska göras enligt gymnasieförordningen 7 och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling får ingå i utbildningen. (Gymnasieförordningen 6 kap. 8 ) Introduktionsprogrammen erbjuder en flexibel och anpassad utbildning avseende studietakt, omfattning och innehåll. Utbildningen tar sin utgångspunkt i elevens förutsättningar och behov. På samtliga introduktionsprogram genomförs motivationshöjande insatser såväl individuellt som i grupp. Organisation Språkintroduktion ska utformas för en enskild elev. (Skollagen 2010:800, 17 kap. 4 ) Språkintroduktion erbjuder en flexibel och anpassad utbildning där eleven kan erbjudas olika studietakt och innehåll utifrån elevens förutsättningar, behov och mål på kort såväl som lång sikt. Platsen för utbildningen Utbildningen förläggs till De la Gardiegymnasiet och De la Gardiegymnasiet Norra. Organisation för mottagande Skolan följer Skolverkets Allmänna råd för mottagande av nyanlända elever. Det innebär bland annat att skolan har en etablerad organisation för mottagande av elever som kan vara aktuella för språkintroduktion. Denna organisation är väl känd hos alla övriga verksamheter inom kommunen som kommer i kontakt med elever som kan vara aktuella för språkintroduktion. 13
Skolan erbjuder skolstart inom högst en månad efter ankomst till kommunen. Elev med vårdnadshavare eller god man bjuds in till gymnasieskolan på ett välkomst- /inskrivningssamtal. Syftet med mötet är att tidigt skapa en trygg och bra relation och att inleda samtal rörande planering av elevens studier och målsättningen med dessa. Samtalet leds av arbetslagsledare/speciallärare. Kartläggning av elever Skolan kartlägger elevens bakgrund i följande avseenden: tidigare skolgång modersmål svenska (muntliga samt läs- och skrivfärdigheter) andra språk eventuell arbetserfarenhet livserfarenhet hälsa annat I anslutning till skolstart genomförs en inledande kartläggning av elevens språkkunskaper och andra kunskaper. Om möjligt genomförs kartläggningen på elevens starkaste språk. Vid detta samtal tydliggörs elevens skolbakgrund, samtidigt som eleven ges möjlighet att visa sina styrkor och förmågor. Information om eleven överförs från de lärare som genomför den inledande kartläggningen till dem som senare ska undervisa eleven. Skolverkets kartläggningsmaterial för grundskolan steg II och steg III används. I samband med skolstart på språkintroduktion genomförs även en hälsokartläggning av skolsköterska där plan för eventuell vaccinering genomförs. Utbildningens organisation Språkintroduktion erbjuds under hela skolåret, höst- samt vårtermin med möjlighet till lovskola under de flesta loven. Den inledande kartläggningen är utgångspunkt för elevens studietakt, omfattning och innehåll. Eleven har under hela sin utbildningstid en mentor. Mentorn kallar eleven och dennes vårdnadshavare till utvecklingssamtal, där den individuella studieplanen följs upp och revideras vid behov. Vid varje samtal ägnas särskild uppmärksamhet åt att tydliggöra elevens mål med sin utbildning. Elevens studier planeras utifrån dennes mål, såväl på kort som på lång sikt, med sin utbildning. Utbildningen på språkintroduktion bedrivs som heltidsstudier med minst 20 undervisningstimmar per vecka. Så snart som möjligt har eleven samtal med elevhälsan. Introduktionsprogrammen har kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare direkt integrerade på programmet för att ge bästa förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande. Alla funktioner arbetar både med enskilda elever såväl som med grupper och klasser. Eleven har även tillgång till skolläkare samt psykolog. 14
Utbildningens innehåll Skolan erbjuder, beroende på elevens förutsättningar och möjligheter, grundskoleämnena svenska, svenska som andra språk, bild, engelska, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, matematik, geografi, samhällskunskap, religion, fysik, kemi, biologi och modersmål. Skolan erbjuder dessutom eleven, beroende på förutsättningar och möjligheter, att läsa gymnasieämnen. Samtliga elever har lagstadgad rätt till de professioner som finns inom elevhälsan och till studie- och yrkesvägledning. Utöver detta erbjuds följande insatser i syfte att gynna elevens utveckling mot målen: Tillgång till speciallärare. Tillgång till elevcoacher för stöd och vägledning i elevens sociala situation. Tillgång till extern frivilligorganisation som erbjuder stöd i undervisningen och läxhjälp. Introduktionsprogrammen arbetar kontinuerligt med motivationshöjande och motivationsskapande aktiviteter genom såväl gruppsamtal som genom så kallade schemabrytande aktiviteter där programmens elever gemensamt genomför värdegrundsaktiviteter. Integrering av elever Integrationsfrämjande insatser genomförs inom ramen för skolans likabehandlingsarbete. Skolan bidrar till integrering av elever på språkintroduktion genom att: andra gymnasieprogram på skolan varje termin har minst ett tematiskt samarbete med språkintroduktion, varje år genomföra minst en programöverskridande aktivitet för att tematiskt arbeta med värdegrundsfrågor, flera utbildningsmoment genomförs i det omgivande samhället, samarbete med flera organisationer i samhället. Elevens framtida val Skolan ger eleven en god valkompetens inför framtida val genom att: lärare som arbetar med elever på språkintroduktion gör tydliga kopplingar mellan respektive ämnes kunskapsinnehåll och ett framtida yrkesliv, studie- och yrkesvägledare är direkt integrerad på introduktionsprogrammen och följer upp elevens kartläggning och individuella studieplan i sitt arbete att vägleda eleven inför fortsatta studier eller yrkesval, skolan organiserar besök på gymnasieskolans alla program, alla anställda arbetar med elevens valkompetens, bland annat i mentorssamtalen. Bedömning av språkkunskaper Elevens språkkunskaper bedöms av lärare mot kunskapskraven för grundskolans svenska och svenska som andra språk. Språk Skolan erbjuder studiehandledning i flera språk. 15
Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) De elever som är inskrivna på ett introduktionsprogram ingår i det lagstadgade kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Behörighet Skolan följer Skolverkets Allmänna råd för Kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar. Kommunens aktivitetsansvar aktualiseras om ungdomen: är folkbokförd i kommunen, inte längre är skolpliktig, och inte har fyllt 20 år. Om förutsättningarna ovan är uppfyllda och ungdomen kan placeras in under någon av punkterna nedan omfattas ungdomen av kommunens aktivitetsansvar. Genomför utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan, Genomför inte utbildning på nationellt program i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning, eller Har inte fullföljt utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Huvudmannen har fattat beslut att utvidga målgruppen för det kommunala aktivitetsansvaret till att omfatta alla elever i kommunen som riskerar att inte fullfölja sina studier. Syftet Enligt skollagen (2010:800. 29 kap. 9 ) ska hemkommunen löpande under året hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar som fullgjort sin skolplikt, inte fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning, är sysselsatta. Kommunalt aktivitetsansvar ska samla information, kontakta ungdomar, genomföra uppsökande verksamhet, kartlägga, registrera och erbjuda lämpliga individuella insatser löpande under hela året. Längd Ansvaret sträcker sig mellan att ungdomen är 16 till 20 år. Kommunernas aktivitetsansvar upphör om ungdomen: har fyllt 20 år, har fullföljt utbildning på ett nationellt program, har fullföljt motsvarande utbildning inom t.ex. Komvux, Särvux, Folkhögskola, IB, Internationell skola eller Individuellt program. Innehåll Verksamheten erbjuder följande insatser som är gynnsamma för ungdomens utveckling: Tillgång till ungdomscoacher för stöd och vägledning Gruppverksamhet Individuell coaching, vägledning och stöd Stöd och vägledning i ungdomens kontakter med andra verksamheter och organisationer Tillgång till speciallärare och specialpedagog Tillgång till skolsköterska, kurator och studie- och yrkesvägledare direkt integrerade på introduktionsprogrammen och kommunens aktivitetsansvar Tillgång till skolans skolläkare samt psykolog 16
Verksamheten erbjuder, beroende på ungdomens förutsättningar och möjligheter, möjlighet att läsa grundskoleämnen eller gymnasiekurser Organisation Kommunalt aktivitetsansvar ska erbjuda lämpliga individuella åtgärder. Platsen för verksamheten Verksamheten förläggs till Sockerbruket. Elevens framtida val Verksamheten ger ungdomen en god valkompetens inför framtida val genom att: ungdomscoacher som arbetar med ungdomar på kommunalt aktivitetsansvar gör tydliga kopplingar i verksamheten till framtida yrkesliv, studie- och yrkesvägledare, som är direkt integrerad på introduktionsprogrammen och det kommunala aktivitetsansvaret, följer upp ungdomens kartläggning och individuella studieplan i sitt arbete att vägleda eleven inför fortsatta studier, verksamheten organiserar besök på olika arbetsplatser och i olika utbildningsverksamheter. Språk Verksamheten erbjuder studiehandledning i flera språk. 17