Hon har även utvecklat ett intresse för droger och destruktiva miljöer

Hon har även utvecklat ett intresse för droger och destruktiva miljöer En kvalitativ textanalys av beslut gällande omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU, analyserat ur ett genusperspektiv. Av: Emma Corbell och Lina Fröding Handledare: Sylwia Koziel Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Examensarbete i socialt arbete Vårterminen 2016 1

Abstract Titel: She has also developed an interest in drugs and destructive environments Authors: Emma Corbell and Lina Fröding Keyword: CYPA, immediate care, gender, norms The purpose of this study is to examine whether and if so, what the reasons behind the decisions on immediate custody under the Care of Young Persons Act (CYPA), differs by gender. The purpose of this study is also to examine the similarities and differences in young people's life backgrounds, which resulted in the decision on immediate care order under 6 CYPA. We intend to examinate this using the following questions: 1) What behaviors and events leads to the decision on immediate custody of the young? How can these be understood from a gender perspective? 2) How are the similarities and differences in boys' and girls' behavior and problems described and evaluated in the decision regarding 6 CYPA? The method used belongs to the hermeneutic tradition and is a text analysis formulated by Lennart Hellspong and Per Ledin. The theories we have used is partly based on gender theory by Judith Butler which is complemented by the theory concepts norms and deviant behavior. The result shows that there are both similarities and differences in decisions concerning girls and boys. The differences are that depending on gender the young are beeing taken in to immediate custody because of different behaviors, where the boys especially have problems like crime and abuse, while the girls' problems rather are focusing on the destructiveness and the environment they find themselves in. Furthermore, we also found different formulations based on gender. The boys' behavior is more explicitly described, and the girls' decisions are perceived more vague and implicit. 2

Sammanfattning Titel: Hon har även utvecklat ett intresse för droger och destruktiva miljöer Författare: Emma Corbell och Lina Fröding Nyckelord: LVU, omedelbart omhändertagande, genus, normer, kön Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur motiveringarna bakom beslut gällande omedelbart omhändertagande med stöd av lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), skiljer sig utifrån kön. Syftet med denna studie är också att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i de ungas livsbakgrunder, som resulterat i beslut om omedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU. Vi ämnar att uppfylla studiens syfte med hjälp av följande frågeställningar: 1) Vilka beteenden och händelser leder till beslut om omedelbart omhändertagande för de unga? Hur kan dessa förstås ur ett genusperspektiv? 2) På vilket sätt formuleras likheter och skillnader i hur pojkars och flickors beteende och problematik beskrivs och bedöms i beslut enligt 6 LVU? Metoden som har använts tillhör den hermeneutiska traditionen och är en textanalys formulerad av Lennart Hellspong och Per Ledin. Teorierna vi använt oss av är dels genusteori utifrån Judith Butler och denna kompletteras med de teoretiska begreppen normer och avvikande beteende. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i besluten gällande flickor och pojkar. Skillnaderna är dels att de utifrån kön omhändertas på grund av olika beteenden, där pojkarna framför allt har problem som brottslighet och missbruk, medan flickornas problem snarare handlar om destruktivitet och miljön de befinner sig i. Vidare skiljer sig även formuleringarna utifrån kön, där pojkarnas beteenden är mer explicit beskrivna, medan flickornas beslut upplevs mer vaga och implicita i sina formuleringar. 3

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 2 1.2 Frågeställningar... 2 2. Bakgrund och tidigare forskning... 2 2.1 LVU 2 2.1.1 Omedelbart omhändertagande... 3 2.1.2 Beteendefallen.4 2.2 Sökord och databas.4 2.3 Statens institutionsstyrelse.5 2.4 Kön och juridik i socialt arbete..6 2.5 Missbruk av beroendeframkallande medel... 6 2.6 Brottslig verksamhet... 6 2.7 Annat socialt nedbrytande beteende... 6 2.8 En könsneutral lag?... 6 2.9 Stereotyper och språket i rättssystemet... 7 2.10 Relevans för vår studie... 8 3. Teorier - normer, avvikande beteende och genus... 9 3.1 Normer och avvikande beteende... 9 3.2 Definition av kön och genus enligt Butler... 11 3.3 Konsekvenser av stereotypa kön- och genusroller... 12 4. Metod... 12 4.1 Kvalitativ textanalys - en del av den hermeneutiska forskningstraditionen... 12 4.2 Analytiska dimensioner... 13 4.3 Innehållet - den ideationella strukturen (den andra dimensionen)... 13 4.3.1 Teman... 14 4.4 Relationen - den interpersionella strukturen - den tredje dimensionen... 14 4.4.1 Språkhandlingar... 14 4.4.2 Ramar... 15 4.4.3 Brukstextanalys - sammanfattning... 15 4.5 Urval och tillvägagångssätt... 15 4.5.1 Urval... 15 4.5.2 Beslutens uppbyggnad... 16 4.5.3 Tillvägagångssätt... 17 4.5.3.1 Uppdelning utifrån kön... 17 4.6 Etiska överväganden... 18 5. Resultat och analys... 18 5.1 Miktroteman - de tre rekvisiten i 3 LVU... 19 5.1.1 Mikrotema: missbruk av beroendeframkallande medel... 19 5.1.2 Flickor och missbruk av beroendeframkallande medel... 19 5.1.3 Pojkar och missbruk av beroendeframkallande medel... 20 5.1.4 Analys - missbruk, normer och genus... 20 5.4.3 Analys - misstankar, normer och genus... 28 6. Diskussion... 30 6.1 Vidare forskning...33 Referenser... 34 4

1. Inledning I Sverige finns i och med vissa lagar och myndigheter ett socialt system som ska skydda människor som av olika anledningar befinner sig i utsatta situationer eller perioder i sina liv. Socialtjänsten har som myndighet ett stort ansvar för att hjälpa dessa personer, vilket finns beskrivet i Socialtjänstlagen (2001:453). Alla människor har rätt att söka hjälp från Socialtjänsten gällande exempelvis ekonomiskt bistånd, vård och behandling. Förutom den typen av insatser, där alltså människor själva sökt hjälp, har Socialtjänsten även andra befogenheter som ska skydda människor även om de själva inte sökt hjälp. Dessa insatser gäller tvångsvård och finns reglerat i lagar som exempelvis lag (1990:52) om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). I LVU kan den unge beredas vård utifrån 2 eller 3 LVU. Vid brister i den unges omsorg och hemmiljö kan vård beredas enligt 2 LVU. Om den unge genom sitt eget beteende utsätter sig för så pass stora risker att dennes utveckling och hälsa riskeras att skadas, bereds vård istället enligt 3 LVU. Vid särskilt akuta omständigheter finns dessutom möjlighet att inom tvångsvården ta beslut om omedelbara omhändertaganden, vilket regleras i 6-9 LVU. Även i dessa beslut skall information finnas som beskriver om det omedelbara omhändertagandet är baserat på brister i hemmet, enligt 2 LVU eller på risker i det egna beteendet, enligt 3 LVU. I denna uppsats intresserar vi oss för de beslut om omedelbara omhändertaganden som kan leda till ett beredande av vård enligt 3 LVU, de så kallade beteendefallen. Dessa beslut intresserar oss då 3 LVU handlar om hur en människa förväntas bete sig, och hur en människa inte bör bete sig. Paragrafen är med andra ord präglad av normer och förväntningar, och vi vill undersöka hur dessa normer och förväntningar speglar sig i de besluten som utgör vårt material. Det finns forskning kring vilka beteenden och bakgrunder i en ung människas liv som har resulterat i ett tvångsomhändertagande enligt 3 LVU. Men det vi saknar, och därför vill bidra med, är en analys av de beslut som gäller just omedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU. Vi vill studera dessa beslut för att se vilka beteenden som beskrivs i dessa beslut. Vi vill även analysera om likheter och skillnader finns i besluten utifrån den unges könstillhörighet och hur dessa likheter och skillnader i så fall yttrar sig. Detta för att vi tror att hur de ungas beteende bedöms utifrån kön, även säger något om samhällets syn på flickor respektive pojkar och vidare i det större sammanhanget samhällets syn på vad som anses vara kvinnligt och manligt. 1

1.1 Syfte Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv analysera 6 LVU-beslut gällande omedelbara omhändertaganden. Syftet med denna studie är också att undersöka om och i så fall hur motiveringarna bakom besluten skiljer sig utifrån kön. 1.2 Frågeställningar Vilka beteenden leder till omedelbara omhändertagande för de unga och hur kan dessa förstås ur ett genusperspektiv? På vilket sätt formuleras likheter och skillnader i hur flickors och pojkars beteende och problematik beskrivs i beslut gällande omedelbart omhändertagande? 2. Bakgrund och tidigare forskning 2.1 LVU I detta avsnitt presenteras en kort genomgång av de paragrafer inom LVU som är relevanta för denna studie. Förkortningen LVU står för lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) och är en lag bestående av sammanlagt 44 paragrafer. Nedan presenteras och beskrivs de paragrafer som är aktuella för denna studie. Den första paragrafen lyder: 1 Insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. (2001:453) Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. (1990:52) Nästa avsnitt i lagen gäller beredande av vård och presenterar vilka omständigheter som en ung person kan beredas vård enligt LVU. 2 Vård skall beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. (2003:406) 3 Vård skall också beslutas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. (1990:52) Att beredas vård enligt 2 LVU innebär med andra ord att det finns förhållanden i hemmet som kan skada den unge, man brukar kalla dessa placeringar för miljöfall. Att å andra sidan beredas vård enligt 3 LVU kan benämnas som beteendefall. Det är i beteendefallen som den 2

unge alltså med sitt egna beteende utsätts, eller utsätter sig själv, för en påtaglig risk och därför behöver beredas tvångsvård. För att beredas vård enligt denna paragraf krävs att minst ett av de så kallade rekvisiten är uppfyllt. Rekvisiten i denna paragraf är alltså: missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet och annat socialt nedbrytande beteende. Förutom att något av de ovan nämnda missförhållandena måste finnas, så måste omständigheterna också vara att frivillig vård inte kan ges (Hollander & Borgström 2009, s. 108). Eftersom vi i denna uppsats har valt att fokusera på omedelbara omhändertaganden, 6 LVU, som sedan kan komma att beredas vård enligt 3 LVU, följer här en beskrivning av just 6 LVU. 2.1.1 Omedelbart omhändertagande I LVU (1990:52) finns ett avsnitt gällande omedelbara omhändertaganden, vilka är den typen av omhändertaganden som denna studie fokuserar på. Fyra paragrafer (6-9 ) behandlar reglerna kring ett sådant omhändertagande, och inleds alltså med 6 som följer: 6 Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen allvarligt kan försvåras eller vidare åtgärder hindras. (1990:52) Det är alltså ett skyndsamt omhändertagande, då rättens beslut inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling (1990:52). Socialnämnden är första instans, och tar det inledande beslutet kring ett omedelbart omhändertagande. Vidare anges i 7 och 8 LVU inom vilka tidsramar beslutet ska underställas av förvaltningsrätten. Socialnämnden ska inom en vecka efter att ha tagit ett beslut om ett omedelbart omhändertagande, underställa förvaltningsrätten angående detta. Vidare ska beslutet prövas av förvaltningsrätten så fort som möjligt, allra helst inom en vecka. Om förvaltningsrätten fastställer socialnämndens beslut om ett omedelbart omhändertagande, så ligger ansvaret återigen hos socialnämnden. Socialnämnden ska efter detta ansöka om beredande av vård, detta enligt 2 eller 3 LVU. Ansökan från socialnämnden ska inkomma inom fyra veckor, detta enligt 8 LVU. Om en ansökan inte kommit in i tid till förvaltningsrätten, eller om förlängning av denna tid inte är godkänd av förvaltningsrätten enligt 8, ska det omedelbara omhändertagandet upphöra enligt 9 LVU. Det omedelbara omhändertagandet upphör också automatiskt när rätten tagit 3

beslut om fortsatt vård enligt LVU, och när det är uppenbart att det inte längre finns belägg för ett omedelbart omhändertagande, även detta enligt 9 LVU. 2.1.2 Beteendefallen Enligt 3 LVU ska vård, som tidigare nämnts, beredas om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende (1990:52). I avsnitt 2.4 kommer 3 LVU få en djupare genomgång i och med Astrid Schlytters studie som granskar tillämpningen av just denna paragraf. 2.2 Sökord och databas För att finna relevant forskning kopplat till syftet med denna studie har vi använt oss av Söderscholar, som är Södertörns Högskolas biblioteks sökverktyg för vetenskapligt material. Vi har där använt oss av sökorden lvu, genus + juridik och sexual stereotypes. Vi har även sökt på Statens Institutionsstyrelses (SiS) hemsida för att ta del av deras forskning kring tvångsvård och kön. Den forskning som vi funnit relevant och således använt oss av var dels en forskningsrapport från SiS som handlar om den manligt dominerande könsuppdelningen inom tvångsvården generellt på SiS. Rapporten berör både LVU-vård och annan form av tvångsvård, och inte endast specifikt omedelbara omhändertaganden. Vidare har vi fördjupat oss i forskning gjord av Astrid Schlytter - som kritiskt har granskat just 3 LVU och tillämpningen av denna paragraf ur ett genusperspektiv. Schlytters studie följs av en engelsk studie av Jesse Elvin som handlar om sexuella stereotyper inom rättssystemet, som leder till diskriminering av kvinnor i en viss typ av domar och rättsfall. Elvins studie följs av ytterligare en kritisk granskning av rättssystemet, gjord av Anna Hollander med flera. Studien i fråga fokuserar på det patriarkala språket som maktfaktor i rättsväsendet, och hur språket skapar ett direkt underläge för exempelvis den unge klienten eller dennes föräldrar i ett mål gällande ett tvångsomhändertagande. I följande avsnitt, 2.3-2.5, presenteras dessa studier mer ingående och avslutas i och med avsnitt 2.6 med en redogörelse för den valda forskningens relevans för vår studie. 4

2.3 Statens institutionsstyrelse - SiS I SiS forskningsrapport Kön och behandling inom tvångsvård (Laanemets & Kristiansen 2008) framgår det att det är en övervägande majoritet av pojkar som omhändertas och vårdas på SiS-hem. Detta gäller inte endast omedelbara omhändertaganden enligt 6 LVU, det kan snarare återses inom all form av tvångsvård i Sverige. De flesta institutioner och avdelningar inom SiS är uppdelade efter biologiskt kön, och både ungdomar och vuxna vårdas därför kvinnor för sig och män för sig. Under perioden för forskningen förfogade SiS över 1003 platser inom tvångsvården. 62 procent av platserna var enbart för manliga klienter och 28 procent för kvinnliga. 10 procent av platserna var för båda könen (Ibid., s. 11-12). Inom ungdomsvården finns fler platser än inom vuxenvården och många av de som vårdas på en SiS-institution har varit omhändertagna flera gånger. De har problematik så som missbruk, brottslighet eller dylikt. I ungdomarnas fall uttrycker pojkarna en oro för brottslighet och flickorna en oro för sin psykiska hälsa, skolsituation och familjerelationer (Ibid., s. 12). Vidare beskriver denna forskning hur själva vården är utformad utifrån kön, vilket inte är fokus för just vår studie och kommer därför inte beskrivas närmre i detta avsnitt. Denna forskning från SiS, och faktumet att det är flest pojkar som omhändertas enligt LVU, är intressant att ha i åtanke i arbetet med vår studie. Enligt studien ovan så oroar sig pojkarna för brottslighet och flickorna för sin psykiska hälsa, skolan och relationer inom familjen. Det ligger därför i vårt intresse att i denna studie se om samma oro och problematik går att återse i besluten angående omedelbart omhändertagande. 2.4 Kön och juridik i socialt arbete Astrid Schlytter är docent i rättssociologi och intresserar sig framför allt för kön och etnicitet inom socialrättslig lagstiftning. År 1999 gavs boken Kön och juridik i socialt arbete. Tillämpningen av 3 LVU på länsrättsnivå ut, vilken till stor del ämnar belysa just hur tillämpningen av lagstiftningen kring tvångsvården bland ungdomar sker - och hur det kan skilja sig utifrån kön. Det är flickornas domar som belyses i första hand i Schlytters studie, där pojkarna figurerar som en motgrupp att jämföra med, eftersom det handlar just om ett könsperspektiv på hanteringen av 3 LVU (Schlytter 1999, s. 11). 5

2.5 Missbruk av beroendeframkallande medel I sin bok beskriver Schlytter (1999) att rekvisitet missbruk av beroendeframkallande medel inkluderar all form av missbruk, så som användande av medicinska preparat, narkotika och alkohol. Gällande vad som klassas som bruk och vad som klassas som missbruk bestäms dels utifrån drogens art, dels utifrån vilken påverkan bruket har på ungdomens hälsa eller utveckling (Ibid., s. 15). Att avgöra hur påverkad en person blir av sitt bruk kan mätas genom att ta i beaktande vilken mängd bruket omfattas av, hur gammal personen i fråga är, och andra personliga omständigheter (Ibid). 2.6 Brottslig verksamhet Om någon ska dömas till LVU enligt rekvisitet brottslig verksamhet, ska detta inte gälla enstaka brott - varken av mindre eller större och mer allvarlig karaktär. Den brottsliga verksamheten ska istället visa på att individen har en bristande anpassning till samhällslivet (Ibid). Om så är fallet, anses det finnas ett behov för behandling och vård, och rekvisitet för brottslig verksamhet är därmed uppfyllt. 2.7 Annat socialt nedbrytande beteende Det tredje och sista rekvisitet i 3 LVU gäller om den unga har ett annat socialt nedbrytande beteende. Innan år 1990 formulerades detta rekvisit något annat därmed jämförbart beteende. Lagtexten ändrades för att man ansåg att annat socialt nedbrytande beteende bättre beskrev problematiken som finns och att detta rekvisit bättre kunde fånga in fler så kallade asociala beteenden, och detta även i ett tidigare stadie i en ung persons (riskfyllda) liv. Det socialt nedbrytande beteendet ska anses bryta mot så kallat normalt beteende och alltså mot vårt samhälles normer kring just hur en person ska bete sig, och vilka miljöer som är passande för en ungdom att vistas i. Om det anses att en ungdom befinner sig i olämpliga miljöer i alltför stor utsträckning, så kan ungdomen omhändertas med stöd av detta rekvisit (Ibid). 2.8 En könsneutral lag? Schlytter menar att den så kallade könsneutrala lagen döljer en diskriminering av flickor och att denna diskriminering måste belysas för att lagstiftarna ska ta det i beaktning, och för att en lagändring därav ska kunna ske, vilket Schlytter anser är nödvändigt (Ibid., s. 11). De flesta som omhändertogs enligt 3 LVU var pojkar vid studiens tidpunkt, och endast cirka 20 procent av de tvångsomhändertagna enligt paragrafen var flickor. Det fanns med andra ord en 6

stor majoritet av pojkar bland dessa ungdomar. Det finns också stora skillnader i vilka orsaker som ligger bakom tvångsomhändertagande av pojkar respektive flickor. De viktigaste skälen till omhändertagande för samhällsvård av flickorna var rymningar, vagabondering, alkohol- och narkotikamissbruk, olämpliga ursprungsmiljöer och suicidförsök [...] omhändertagande av pojkarna var stöld, skadegörelse, våld, och misshandel. (Ibid., s. 13) Som citatet ovan ger exempel på, agerar de omhändertagande pojkarna mer utåt genom exempelvis våld eller kriminalitet, medan flickorna riktar sin destruktivitet inåt, mot sig själva. Schlytter lyfter fram dessa olikheter och diskuterar i sin forskning vilka problem det skapar med en könsneutral lag som LVU är tänkt att vara - när könsuppdelningen ser så pass olika ut som den gör. Hon hävdar med hjälp av sitt material att 3 LVU egentligen passar pojkarnas problematik i större utsträckning än flickornas (Ibid., s. 14-15). Hon menar att det könsneutrala i lagen framför allt representerar pojkars beteende, eftersom pojkar utgör normen i samhället. Hon menar att skillnaderna mellan flickors och pojkars problematik borde ha tagits i beaktande i förarbetena till lagen, vilket alltså inte gjordes (Ibid., s. 46-47). Både SiS-rapporten och Schlytters forskning bekräftar att det i större utsträckning är pojkar som omhändertas enligt LVU, och Schlytter menar med hennes forskning att detta beror på att lagen, eller åtminstone enligt 3 LVU, bättre passar pojkarnas problematik. Det är intressant att ha detta i åtanke när vi i denna studie analyserar såväl pojkarnas som flickornas beslut i de omedelbara omhändertagandena, eftersom vi också ämnar analysera LVU ur ett genusperspektiv. 2.9 Stereotyper och språket i rättssystemet Jesse Elvin, doktor på City University i London, för i sin studie från 2010, The Continuing Use of Problematic Sexual Stereotypes in Judicial Decision-Making, fram det problematiska i att domare i de engelska och walesiska rättsystemen har stereotypa, och förlegade, sexuella förebilder. Han menar att det detta leder till orättvisa domar i individuella mål och att det bevarar en olämplig hierarkisk ordning av grupper på samhällsnivå (Elvin 2010, s. 278). Genom att studera fem olika rättsfall där domare uttryckt sina tydliga åsikter om sexuella stereotyper menar Elvin att det finns stora problem i rättsystemet. Elvin menar att eftersom 7

rättssystemet har sådana stereotypa föreställningar utifrån kön så leder det till diskriminering på flera olika plan. Detta gäller inte bara diskriminering utifrån kön, utan av alla de personer som av olika anledningar inte passar in i den rådande normen. Ett tydligt exempel från Elvins studie är de kvinnor i våldtäktsfall som inte, i rättens ögon, passar in i den typiska bilden av ett våldtäktsoffer (Ibid., s. 280). Elvins studie visade även att de engelska och waleisiska domarna känner en stress att agera och uttrycka sig politiskt korrekt. Trots denna stressfaktor så menar Elvin att problemet med de sexuellt stereotypa förebilderna är tydliga i både rättegångar och domar (Ibid., s. 294). Docent Anna Hollander med flera har här i Sverige analyserat språket i förvaltningsrätten i mål som berör just tvångsomhändertaganden. De skriver i Röster i rätten (2000) att språket är patriarkalt strukturerat och liksom Elvin anser de att detta bidrar till en skev maktbalans i rättssystemet. Hollander med flera anser att det i mål som berör tvångsomhändertagande handlar om en makt i själva språket eftersom barnet/föräldern och den professionella/experten ska argumentera mot varandra. Då förvaltningsrätten är en rättsinstans och har liknande språk som den professionella/experten så kommer barnet/föräldern vara i språkligt underläge (Hollander m.fl 2000, s. 36-39). Elvin (2010) hävdar att problemen med både de stereotypa sexuella förebilderna och den skeva maktbalansen skulle kunna förbättras om det anställdes fler feminister i rättssystemet. Det har tidigare vidtagits andra åtgärder för att bredda mångfalden i det engelska och walesiska rättsystemet, så som anställning av människor från olika socioekonomiska bakgrunder, kön och sexuell läggning. Detta är, enligt Elvin, inte en tillräckligt god åtgärd utan systemet måste fokusera specifikt på att anställa feminister som har en annan syn på kvinnliga stereotypa förebilder (Elvin 2010, s. 295). 2.10 Relevans för vår studie Det vi kan se i den tidigare forskningen är bland annat att Elvin och Schlytter har olika lösningar på liknande problem, gällande hur könsstereotypa lagar, rättegångar eller domar (rättssystemet i stort med andra ord) ska hanteras och motverkas. Medan Schlytter å ena sidan tycker att LVU är en lag skriven utifrån pojkars problematik och att man därför ska skriva om lagen så att den inte råder efter en pojknorm så ser Elvin å andra sidan att en lösning på den typen av problematik kan vara att anställa fler feminister som arbetar inom rättssystemet. I rapporten från SiS ser vi hur pojkar är överrepresenterade inom LVU och tvångsvården, men rapporten erbjuder ingen förklaring eller lösning till varför det är pojkarna som i större utsträckning hamnar i dessa situationer. Hollander med flera hävdar en ojämn maktbalans och 8

ett patriarkalt språk i rätten, som skapar ett underläge för den unge. I vår analys av beslut om omedelbara omhändertaganden ämnar vi söka efter likheter och skillnader i besluten rörande flickor och pojkar. Den tidigare forskningen vi tagit del av är för oss relevant då vi vill få reda på mer om vilka beteenden som ligger bakom dessa beslut, både för flickorna och pojkarna. Vi vet redan att det är övervägande pojkar som omhändertas (inte bara omedelbart, utan överhuvudtaget), och det finns redan forskning gjord av Schlytter där 3 LVU-beslut bryts ned, men vi saknar denna analys av 6 LVU-beslut. Det är vidare intressant för oss att se huruvida det patriarkala språket i rätten även kan återses i våra beslut, och hur det tar sig uttryck i denna typ av beslut om tvångsomhändertagande. 3. Teorier - normer, avvikande beteende och genus I detta avsnitt presenteras våra teoretiska ansatser. Med hjälp av våra valda teorier ska vi analysera förvaltningsrättens fastställande av beslut gällande omedelbara omhändertagande av unga enligt 6 LVU. Materialet kommer dels att analyseras utifrån de teoretiska begreppen normer och avvikande beteende. Detta eftersom de ungdomar som blir omedelbart omhändertagna på något sätt avviker från normen antingen genom normbrytande beteende i form av missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet, eller genom annat socialt nedbrytande beteende. Vi vill därför ta hjälp av dessa teoretiska begrepp för att undersöka vilka normer och avvikande beteenden som uppdagas i besluten som utgör vårt material. Vi har även valt att analysera vårt material utifrån Butlers genusteori, där hon lyfter fram sin syn på kön och genus. Hon menar att hur flickor och pojkar behandlas är en del i socialiseringsprocessen som syftar till att forma människor utifrån samhällets beteenderamar. Genusteorin ska därför hjälpa oss att analysera besluten för att se hur denna formande socialiseringsprocess, eller resultatet av denna process, framträder och formuleras i besluten gällande flickor och pojkar. 3.1 Normer och avvikande beteende Det sociala arbetet som område är starkt präglat och utformat utifrån normer. Det är delvis normerna kring hur ett samhälle och dess invånare ska agera, som skapar lagstiftningen i det aktuella samhället. Normerna som förmedlas i det sociala arbetet kan handla om allt från hur vi som medborgare bör agera, hur våra barn ska uppfostras och hur vi ska bete oss för att inneha ett normalt respektive avvikande beteende (Larsson & Sohlberg, 2014, s. 141). Det är 9

med detta sagt även i hög grad normer som skapat formuleringen kring lagar och paragrafer som exempelvis 3 LVU, varför just normer som teoretiskt begrepp är relevant i vår studie. Normer och normalitet kan innebära olika saker i olika typer av vetenskapliga inriktningar, och det normala mäts i och med det på olika sätt utifrån vilken diskurs som finns inom det aktuella, vetenskapliga området. Normer inom det sociologiska fältet handlar till stor del om vilka kulturella normer, uppfattningar och ramar vi som människor i det samhälle vi är en del av skapar, upplever och även reproducerar (Svensson 2007, s. 17-18). Dessa ramar om de kulturella och sociala normerna skapar i sin tur regler för befolkningen att förhålla sig till. Reglerna kan vara outtalade och alltså vara av sådan karaktär att det förväntas av gemene hen att förstå och leva utifrån dessa utan att det är stadgat i lag eller uttalat som en sanning. Dessa är en typ av sociala förväntningar som människan gärna ska ha en slags medfödd förmåga att leva upp till. Men det är också de normer som de facto är uttalade, och exempelvis stadgade i lag (Ibid., s. 18). Bryter man mot dessa normer blir konsekvenserna inte bara att individen utmärker sig genom att bete sig på ett avvikande sätt, utan kan även få en rättslig konsekvens. Bryter man mot normerna kan ens beteende klassas som ett avvikande (Ibid., s. 141). Rekvisitet annat socialt nedbrytande beteende inom 3 LVU är ett normpräglat sådant, eftersom det ska fånga in beteenden som bryter mot de normer vi har i vårt samhälle. Detta rekvisit berör just de beteenden som anses opassande, onormala eller riskfyllda för den unge, även om de inte bryter mot lagen. Rekvisitet brottslig verksamhet berör å andra sidan en annan form av normer, som är tydligare i och med att det helt enkelt är ett lagbrott att ägna sig åt brottslig verksamhet. Om vi utifrån denna vetskap om vad normer är applicerar det på vår analys av beslut om omedelbara omhändertagande kan vi göra ett antagande om att besluten tas antingen baserat på ena eller båda nedanstående punkter: Det finns samhälleliga och kulturella förväntningar på hur ungdomar ska bete sig. Dessa förväntningar kan exempelvis vara att gå i skolan eller att komma hem i tid på kvällen. Om en person inte lever upp till dessa förväntningar som finns i samhället, har denne ett avvikande beteende. Det finns lagstiftade regler och lagar som ungdomar måste förhålla sig till. Samhället är därav tvingat att vidta åtgärd om dessa lagar eller regler inte levs utifrån. Även brottslingar som bryter mot vissa lagar kan ha ett avvikande beteende. 10

3.2 Definition av kön och genus enligt Butler Kön är den biologiska konstruktionen och genus den sociala, så talas det ofta förenklat om begreppen kön och genus. I Genustrubbel (2007) diskuterar Judith Butler huruvida kön och genus båda är sociala konstruktioner och vilken av dessa som påverkar och vilken det är som påverkas. Först och främst ställer sig Butler frågan vad kön är, om det är biologiska egenskaper så som kromosomer, hormoner, genitalier eller liknande. Genom att ställa dessa frågor lyfter hon att även kön är kulturellt och sociologiskt konstruerat. Till och med konstruerat av genus. Om kön inte kan fastställas med hjälp av biologiska egenskaper så menar Butler att kön alltså är kopplat till en människas genus, det som är socialt och kulturellt konstruerat (Butler 2007, s. 56). Detta medför dock att genus som i många sammanhang ses som ett mer korrekt begrepp än kön i hur vi delar upp och kategoriserar människor, ändå blir lika konservativt och snävt som det biologiska begreppet kön är och har varit. När den relevanta >>kultur>> som >>konstruerar>> genus uppfattas som en sådan lag eller uppsättning lagar, förefaller genus lika determinerat och orubbligt som det var enligt formeln biologin-är-ödet. Då är det kulturen, inte biologin, som blir ödet. (Ibid., s. 57-58) Butler menar att det är problematiskt att tala om både kön och genus som binära system. Kön är bevisligen inte binärt, men beskrivs och talas fortfarande som om det är. Om genus ses utifrån samma binära ytterligheter som kön, så kommer kvinna oundvikligen kopplas ihop med femininitet och man med maskulinitet. Och de personer som inte upplevs passa in i dessa ramar kommer då fortsättningsvis ses som avvikande (Ibid., s. 56). Butler påpekar att vissa feministiska teoretiker anser att genus snarare handlar om en eller flera relationer individer emellan än egenskaper och andra attribut hos enskilda personer. Andra teoretiker hävdar istället att feminint genus är det som är markerat, det genus som inte har någon plats i språket. Då manligt genus och män är utgångspunkten i samhället, i språket, blir feminint genus och kvinnor de avvikande (Ibid., s. 59). Genusforskarna Raewyn Connell och Rebecca Pearse skriver i Om genus (2015) att vissa genusattityder även fokuserar på de biologiska skillnaderna och tillskriver kvinnor och män olika egenskaper. Det talas då om de naturliga egenskaper som en person erhåller utifrån just biologiskt kön. Kvinnor förväntas utifrån dessa stereotypa föreställningar vara empatiska, ha intuition och vara fingerfärdiga medan män förväntas vara dominanta, aggressiva och rationella. Vissa forskare förklarar dessa skillnader med hormonfördelning kvinnor och män emellan medan andra anser att det snarare handlar 11

om en socialiseringsprocess som går tillbaka till urminnes tider, alltså en social disciplin, där det manliga könet är en överordnad könsklass (Connell & Pearse 2015, s. 59-63). 3.3 Konsekvenser av stereotypa kön- och genusroller Utifrån de ovan presenterade genusteorierna är det tydligt att det finns olika förväntningar på flickor och pojkars beteende i samhället i stort. Såväl Butler som Connell och Pearse menar alltså att genus kan vara lika determinerande som kön. De samhälleliga förväntningarna på flickor och pojkar, där det manliga könet är det överordnade, gör att människor socialiseras inom de ramar som innebär olika förväntningar på olika personer utifrån kön. Vi anser att Butlers beskrivning av kön och genus som sociala konstruktioner är relevant för denna studie, att dessa kan medföra att människor förtrycks, och att vi alla placeras inom dessa stereotypa beteenderamar. De personer som befinner sig utanför dessa ramar, de som inte lever upp till de stereotypa förväntningar som samhället har på dem, blir då avvikande personer och kommer säkerligen att utsättas för diskriminering och hamna i andra utsatta situationer. Genom att analysera besluten med stöd i Butlers genusteori kan vi se de likheter och skillnader som görs utifrån flickornas och pojkarnas könstillhörighet och om socialiseringsprocessen går olika till. 4. Metod I detta avsnitt kommer vi att presentera vår metodologiska ansats och beskriva den textanalys vi använt oss av för att arbeta igenom och analysera vårt material. Vidare beskrivs urvalet som gjorts i studien och hur vi har gått tillväga för att få fram vårt material, de beslut som ligger till grund för studien. Vi presenterar även hur dessa beslut är uppbyggda som följs av en förklaring och en diskussion kring hur vi delat upp besluten utefter kön. Detta metodavsnitt avslutas med en genomgång och en diskussion kring de etiska hänsynstaganden vi har tagit i arbetet med denna studie. 4.1 Kvalitativ textanalys - en del av den hermeneutiska forskningstraditionen Begreppet hermeneutik härstammar från grekiskan och kan kortfattat beskrivas att tolka och förstå, vilket med andra ord den hermeneutiska forskningstraditionen går ut på. Med hjälp av metoder inom hermeneutiska forskningstraditionen kan man ta reda på innebörden och kontexten i en text (Fejes & Thornberg 2015, s. 177). Eftersom alla slags textanalyser, oavsett ämne, avser att tolka och förstå något, så är även alla textanalyser hermeneutiska. 12

Textanalysen som metod används som ett verktyg för att skingra oklarheter i en text men också för att visa på dess dubbla bottnar och dolda innehåll (Hellspong 2001, s. 160). Detta innebär att den analys vi ska göra, där texten är besluten om omedelbara omhändertaganden och där syftet är att tolka och förstå dessa, har sitt ursprung i den hermeneutiska forskningstraditionen. Vi vill med den kvalitativa textanalysen som verktyg förstå och tolka de beslut vi tagit del av på ett samhälleligt plan. Lite förenklat kan man säga att samhällsoch humanvetenskapliga textanalyser vanligen är inriktade mot att studera övergripande samhälleliga strukturer och frågor med hjälp av textanalys (Fejes & Thornberg 2015, s. 177). För att analysera de LVU-beslut som utgör vårt material använder vi oss av en kvalitativ textanalys som Lennart Hellspong och Per Ledin (1997) tagit fram. De kallar sin analysmodell för en brukstextanalys och denna analysmodell är passande att analysera textmaterial som exempelvis lagar eller utredningar. 4.2 Analytiska dimensioner Hellspong och Ledins analysmodell är en tredimensionell sådan, där tanken är att minst en av de tre dimensionerna ska användas i analysen av ens aktuella material. Det är alltså möjligt att använda såväl en som alla tre av dessa dimensioner i analysen av sin text. Den första dimensionen är för oss inte relevant, då den fokuserar på själva producenten av texten. Den andra dimensionen behandlar textens innehåll, språk och formalia. Slutligen handlar den tredje dimensionen om att lyfta texten till ett större sammanhang och att analysera texten på ett mer samhälleligt plan (Fejes & Thornberg 2015, s. 178). I denna studie har vi valt att använda oss av både den andra och den tredje dimensionen, då dessa dimensioner är mest lämpliga för att analysera vår typ av text. 4.3 Innehållet - den ideationella strukturen (den andra dimensionen) Den andra dimensionen, den så kallade ideationella strukturen, i Hellspong och Ledins (1997) analysmodell fokuserar på själva innehållet i en text. Författarna skriver inledningsvis att en text har en innehållspotential - en uppsättning möjliga men slumrande betydelser som blir verkliga först under lämpliga omständigheter (Hellspong & Ledin 1997, s. 115). En text i sig vill förmedla ett budskap och med hjälp av olika formuleringar, ordval och annat, så formuleras texten i förhållande till syftet och själva kontentan träder fram. Den ideationella strukturen analyseras utifrån textens olika teman och vad dessa teman innebär. 13

4.3.1 Teman För att strukturera en textanalys skriver Hellspong och Ledin att man först och främst bör konkretisera ett huvudtema, något författarna benämner som ett makrotema. Att redan från start ha utsett ett makrotema gör det lättare att sedan författa underrubriker, så kallade mikroteman. Detta för att hålla sig till den röda tråden och då kunna gå tillbaka till huvudtemat och se om underrubrikerna står långt ifrån, eller har en koppling till, varandra. Med det sagt, behöver inte varje mikrotema ha en koppling till varandra eller vara en slags fortsättning på tidigare tema, utan det viktiga är att de är relaterade till det valda makrotemat (Ibid., s. 119-120). I arbetet med vår studie började vi med att läsa besluten ett antal gånger från början till slut för att efter detta formulera ett flertal mikroteman. Hellspong och Ledin beskriver att detta görs som en del i processen för att inte missa något. I denna process har vi även sorterat bort den information, strykning, i besluten som inte är relevanta för vårt syfte och våra frågeställningar (Ibid., s. 122). 4.4 Relationen - den interpersionella strukturen - den tredje dimensionen Den tredje dimensionen i Hellspong och Ledins analysmodell handlar om att analysera en text för att ta reda på vad den vill förmedla till läsaren, vilken hållning den tar. Vi kommer i kommande avsnitt presentera två verktyg som vi använder i denna process, nämligen språkhandlingar och ramar. 4.4.1 Språkhandlingar Språkhandlingarna är de argument som förs i en text. De argument som är starkast och väger tyngst är de som har mest makt. Argumenten i en text handlar om att påvisa de explicita och de implicita antagandena i en proposition. Explicita antaganden syftar på de uttalade argumenten som görs i en text, det som texten ger uttryck för. De implicita antagandena är de outtalade argumenten, det som en text förmedlar som är underförstått (Ibid., s. 163-167). I just denna studie så har argumenten en stor betydelse, eftersom det är just dem som hela beslutet grundar sig på. Författarna skriver för att ett argument ska göra intryck på oss så måste vi uppfatta det som trovärdigt (Ibid., s. 168). I vårt fall handlar det alltså om att förvaltningsrätten först måste få in en trovärdig utredning från socialtjänsten eller socialnämnden för att grunda sitt beslut på. De beslut som senare presenteras i fastställandet av beslutet bör av förvaltningsrätten ha tagits baserat på trovärdiga och tillförlitliga argument. Vår tolkning av de argumenten är underlaget för denna studie och därför av största vikt i denna textanalys. 14

4.4.2 Ramar De ramar som en text struktureras inom rör sig i en viss given kontext där maktförhållandet mellan avsändare och mottagare blir tydlig. Om det, som i detta fall, handlar om en domstol som författar ihop en text i ett ärende gällande ett tvångsomhändertagande så formuleras texten på ett givet sätt med myndighetsord och andra typiska benämningar som hör till just den kontexten (Ibid., s. 172). För att förstå det kontextuella sammanhanget så har vi först och främst analyserat texten i besluten, alltså de ord och meningar som förvaltningsrätten har författat för att argumentera för ett omhändertagande. För att sedan skapa en större förståelse har vi tolkat dessa ord och meningar för att förstå vad som ligger bakom de lika och/eller olika argumenten i förhållande till ungdomarnas könstillhörighet. Slutligen kopplas detta till valda teorier och tidigare forskning för att kunna tolkas och förstås i en mer övergripande kontext (Ibid., s. 227). 4.4.3 Brukstextanalys - sammanfattning Vi har använt oss av två dimensioner i Hellspong och Ledins brukstextanalys. Det första steget i första dimensionen, som handlar om innehållet i en text, är att dela upp texten i olika teman. Temana kan vara övergripande, makroteman, eller mer koncentrerade, mikroteman. Den andra dimensionen i metoden, relationen, handlar om att lyfta textens innehåll för att förstå den på ett mer övergripande sätt. Detta görs genom att först titta på de språkhandlingar som utgör själva texten för att utkristallisera vilka antaganden som görs. Dessa antaganden kan vara explicita, uttalande, eller implicita, outtalade. Textens ram, kontexten, analyseras sedan i förhållande till de valda teorierna och tidigare forskning. 4.5 Urval och tillvägagångssätt 4.5.1 Urval Vårt urval består av 18 fastställande av beslut som förvaltningsrätten i Stockholm fattat. Nio beslut gäller omhändertagande av flickor, och nio gäller pojkar. Alla beslut togs under år 2015. Det urval vi använder oss av, är alltså förvaltningsrättens fastställande av beslut om omedelbara omhändertaganden som socialnämnden redan beslutat om. Det är vad vi kan benämna som det tredje steget i processen kring ett LVU-beslut enligt 6, som presenterades i kapitel 2.1.1. Vi valde att analysera dessa eftersom vi ville ta del av formuleringarna och de situationer som härleder just behovet av det omedelbara omhändertagandet, och inte de beslut som gäller eventuellt beredande av (fortsatt) vård enligt 2 eller 3 som sker i ett senare skede i processen. Med detta sagt så är även dessa beslut, vårt urval, redan i detta skede tagna 15

utifrån om en ungdom omhändertas, och eventuellt kommer beredas vård, utifrån den 2 eller 3 LVU. Det är med andra ord så att redan vid ett beslut om omedelbart omhändertagande enligt 6, så finns redan ett färdigt och motiverat upplägg kring vilken paragraf som fortsatt vård (efter det omedelbara omhändertagandet), kommer beredas utifrån. 4.5.2 Beslutens uppbyggnad Vidare har vi valt att inte analysera hela besluten, utan endast de delar som beskriver individens bakgrund och som motiverar varför det omedelbara omhändertagandet behövdes göras. För att läsaren ska få en bild av hur ett beslut ser ut och dess omfattning, kommer här en kort beskrivning av detta. Varje beslut är ett så kallat mål och har därför ett eget målnummer. Dessa målnummer är beslutens namn, och det är med hjälp av dessa som man exempelvis beställer fram besluten. Besluten är offentliga handlingar men måste först genomgå en sekretessprövning av förvaltningsrätten, innan de kan lämnas ut till beställaren. Besluten är olika långa och har inte alltid exakt samma upplägg, dock liknar de varandra på det stora hela. Ett vanligt upplägg har en struktur innehållande dessa rubriker, i följande ordning: Underställande myndighet: Socialnämnd eller stadsdelsnämnd i den aktuella kommunen. Parter: Antalet varierar men brukar innefatta presentation av vårdnadshavare, offentligt biträde, den unge själv, ställföreträdare, god man, ombud. Saken: Omedelbart omhändertagande enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga eller Omedelbart omhändertagande enligt LVU. Förvaltningsrättens beslut/förvaltningsrättens avgörande: Förvaltningsrätten fastställer det underställda beslutet. Det omedelbara omhändertagandet av Almira ska således bestå. Underställan/Inställning/Yrkanden m.m.: Parternas inställning till beslutet. Ibland är dessa yrkanden inbakade i andra delar av besluten. Skälen för beslutet/bakgrund/skälen för avgörandet: Innehåller en kort redogörelse för utredningen i målet. Varierar mycket i mängd och gällande vilka underrubriker som valts att ha med. Innehåller vilken paragraf som fortsatt vård eventuellt ska beredas med vid fortsatt vård. Denna del beskriver och motiverar det omedelbara omhändertagandet. 16

Hur man överklagar: Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (DV 3109 A). Den del av besluten vi har valt som material, och senare kommer analysera, är den del som finns under Skälen för beslutet/bakgrund/skälen för avgörandet. Detta för att det i denna del av besluten redogörs för individens bakgrund, beteende och precis som rubriken avslöjar: skälen för beslutet. Det är i denna del vi som läsare ska få reda på varför omhändertagandet har gjorts, vilket är vårt intresse i denna studie. Dessa texter varierar i omfattning och uppbyggnad men bland våra valda beslut är de som minst 104 ord långt och innefattar som mest 391 ord. 4.5.3 Tillvägagångssätt Inledningsvis kontaktade vi förvaltningsrätten i Stockholm och bokade in en tid för att leta igenom domböcker innehållande LVU-beslut från 2015. På plats gjorde vi en inledande sortering där vi prioriterade bort ungdomar födda från och med 1 januari 2005. Detta för att vi i denna studie vill analysera ungdomar, snarare än barn. De yngsta i vår tänkta målgrupp skulle med vår sortering alltså kunna vara 11 år. Någon övre åldersgräns sattes inte. På grund av tidsbrist hann vi, den aktuella dagen, inte ta del av samtliga beslut från år 2015. Det skedde därför ytterligare en avgränsning och de beslut vi de facto fick tillgång till, var de från perioden januari-september 2015. De beslut vi fick tillgång till fastställdes av förvaltningsrätten under perioden 13 januari 2015 till 8 september 2015. 4.5.3.1 Uppdelning utifrån kön Eftersom vi ville jämföra beslut gällande flickor och pojkar, så var det nödvändigt att i detta skede dela upp besluten utifrån kön. För att ta reda på kön använde vi oss därför av de ungas personnummer, där de fyra sista siffrorna i svenska personnummer avslöjar just kön. I och med detta hanterande finns exempelvis inget utrymme för oss att själva tolka kön utifrån namn, och i och med detta finns alltså även endast ungdomar med svenskt medborgarskap och svenskt personnummer med i denna analys. Detta gör att exempelvis ensamkommande flyktingbarn eller asylsökande ungdomar är orepresenterade i denna studie. Vi är medvetna om att detta tillvägagångssätt också innebär att vi endast utgår från det juridiska könet, vilket vi inser är problematiskt ur ett identitetsperspektiv, där alla människor inte nödvändigtvis identifierar sig själva med sitt juridiska kön. Vi har ändå valt att använda denna metod i processen, detta eftersom det i vårt fall inte funnits utrymmet att gå djupare in på 17

ungdomarnas privata omständigheter eller inställningar gällande könstillhörighet, och även eftersom det i besluten överhuvudtaget inte finns information av denna karaktär. Efter uppdelningen utifrån kön bestod vårt analysmaterial av 45 beslut, 31 pojkar och 14 flickor. Eftersom vi var intresserade av de så kallade beteendefallen, alltså de som omhändertas omedelbart utifrån det egna beteendet (3 LVU), gjorde vi i nästa steg ytterligare en sortering där vi endast behöll de beslut som baserades på det egna beteendet, och inte de så kallade miljöfallen (2 LVU). Bland flickorna fanns sammanlagt 14 beslut, nio så kallade beteendefall och fem miljöfall. Bland pojkarna fanns sammanlagt 19 beslut, 17 beslut utifrån det egna beteendet och två beslut utifrån hemmiljön. Eftersom mängden beslut av beteendefallskaraktär bland flickorna i detta läge var mer än hälften så få (nio) som mängden bland pojkarna (17), så valde vi att analysera samtliga nio beslut bland flickorna, och de nio första (från år 2015) besluten bland pojkarna. I denna studie kommer vi alltså analysera sammanlagt 18 stycken fastställande av beslut om omedelbart omhändertagande, gjorda av förvaltningsrätten i Stockholm under år 2015. 4.6 Etiska överväganden Vi har i denna studie utgått från de forskningsetiska riktlinjer inom humaniora- och samhällsvetenskapliga ämnen, och individskyddskravet har genomgående avvägts mot forskningskravet (Hermerén 2011, s. 18). Besluten som utgör materialet för denna studie berör tvångsomhändertagna och minderåriga ungdomar, varför vi ansåg det vara viktigt att anonymisera dessa ungdomar. Genom att anonymisera ungdomarna och enbart nämna vilket kön personen har så anser vi att individskyddskravet är uppfyllt. Alla beslut innehåller dock vid upprepade tillfällen ungdomarnas förnamn. Dessa namn har vi anonymiserat, alltså bytt ut. Alla namn i våra beslut i denna uppsats är därav fiktiva. För att utöka anonymitetens legitimitet ytterligare har vi även bytt ut alla namn på kommuner, förorter, behandlingshem eller liknande. Vi har slutligen valt att inte inkludera målnummer, och inte heller inkludera besluten i sin helhet som bilaga, detta för att bibehålla fullständig anonymitet hos de berörda. 5. Resultat och analys Som tidigare presenterats i avsnitt 4.2-4.4.3 så är det första steget enligt Hellspong och Ledins analysmetod att utse mikroteman som framkommit ur ens valda material. Efter en inledande inläsning av materialet valde vi i ett tidigt skede att utse de tre rekvisiten i 3 LVU som tre 18