Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Relevanta dokument
Introduktion Vem är Gill Asplin?

Teamverktyg vid rehabilitering av äldre

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Bild 1. Presentation SVPL-teamet projekt 4 juni

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Vilket ansvar har de olika huvudmännen? Hällefors pilotprojekt SIP kommun, primärvård Lindesbergs lasarett

Kompetensutvecklingsdag för rehabpersonal inom den kommunala äldreomsorgen

Fungerande team med den enskilde i centrum

Granskningsrapport. Brukarrevision 2016 Båtsman Hisingsgata 2 Norra Hisingen

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Hälso- och sjukvårdsenheten

till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Slutrapport Projekt Lönnen

Enkätresultat. Samverkansavtalet (tidigare hemsjukvårdsavtalet) Riktlinjerna för samarbete vid in- och utskrivning av patienter från slutenvård

Slutrapport Rehabilitering

Patientfallen har gåtts igenom av NPÖ arbetsgruppen för godkännande.

Gemensamma korttidsplatser SIKTET Öppnades maj 2005

Hur underlättar vårdplaneringen kommunens omsorgsarbete?

Redovisning av års stimulansmedel för insatser inom vård och omsorg av äldre personer

Beskrivning av Klinisk undervisningsavdelning (KUA)

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Neuroteam

Trygg i Tyresö - Den sammanhållna vården i hemmet

Uppföljning arbetssättet pulsmöten/pulstavlor

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Omvårdnadsförvaltningen Enhet/Handläggare Raili Karlsson. Datum Rev: Rutin Hemmateam

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här

Omsorgsförvaltningen / Särskiltboende / Sjögläntan

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Förslag till projektplaner utifrån inriktningsmål och handlingsplan

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Rutin för hemrehabilitering

Läsa och kvittera Inskrivningsmed. utskrivningsplanering. Besvara frågor och starta. utskrivningsplanering. Skicka Inskrivningsmeddelandet

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

Samordnad digital vårdplanering

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Område Rehabilitering

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

Riktlinje för boendestöd

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Enkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län

Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Varför är det viktigt med SIP?

Rapport Samverkansdialog Utvecklingsgrupp SAMSA

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret

SBAR-muntlig rapport

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

PROJEKTPLAN Samordnad rehabilitering

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Gemensamt inskrivningssamtal

ETT UNIKT SAMARBETE MELLAN OCH NORRTÄLJE KOMMUN INOM HÄLSA SJUKVÅRD OCH OMSORG

Sammanfattning av Samverkansdialogen

Regionalt cancercentrum Norr ATT ARBETA I TEAM

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Rollen som fast vårdkontakt och dirigent. Nära vård och hälsa. Seminarium 29 och 30 januari

Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (3SG075)

Sammanfattning av implementering av distansmöte via video vid samordnad vård-och omsorgsplanering i Västra Götaland:

Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen

Äldreprogram för Sala kommun

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Nyckeln till personcentrerad omsorg

Sofia Lundqvist Tove Bellander Emma Brandt Holmström Anne-Marie Robertson

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

kompetenscentrum Utvärdering av vårdplaneringsteam i Karlshamn och Karlskrona Blekinge Ulrika Harris Skrift 2011:1

Riktlinje för dagverksamhet inom vård och omsorg.

Utvecklande teamarbete på korttidsboendet Lindängen 5 i Backa SDF barhmab

Kontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Sammanställning Det goda livet workshop Vårdsamverkan Fyrbodal

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

Transkript:

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen?

Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad av att medverkan i studien Teamsamarbete fungerade bra men SG och AT trodde att TLS skulle kunna bidra till bättre struktur på målmöten och kommunikation i teamet.

Processen Medverkan förankrades hos cheferna Beslutades att SG och AT skulle ansvara för införandet Tre olika utbildningstillfällen

Processen Enkätundersökning rutiner, teamsamarbete, delaktighet, tillgång till information, användbarhet, inställning till TLS Auskultation Intervjuer SG, AT, Samordnare, SSK Pilotstudie

Processen Januari 2011 började teamet använda TLS hos vårdtagare som skrevs in för rehabilitering (20 vårdplatser varav ca 8 kortid) AT och SG tog ansvar för ifyllning av protokollet i samråd med vårdtagaren Uppdatering skedde i samband med en förändring alt på målmötet

Processen Utvärdering Uppföljningsenkäter efter 10 månader Uppföljningsintervjuer SG, AT, samordnaren och SSK Analysering av enkäterna och intervjuerna

Resultat Implementeringsprocessen Ansvarfördelning: Förankrade rutiner SG och AT ansvarar Avstämning och uppdatering på målmöten

Implementeringsprocessen Hitta rätt nivå Det här kändes som vi hade en nivå där jag såg att vi kunde lyckas. att vi hitta ett bra instrument liksom, att man inte bara känna att det blir ett gnat om att men det inte gjort och sådär. Nu vet vi att en gång i veckan så tar vi tag i det här, och det är kanske tillräcklig snabb process för våran målgrupp (sjukgymnast)

Implementeringsprocessen Hitta rätt nivå då gäller det att hitta en positiv nivå så att det inte liksom blir hela tiden, blir ett missnöje, för då blir det ingen positiv anda i det vi gör. (sjukgymnast)

Resultat Kommunikation och kliniskt beslutsfattande Kommunikation: Inhämtning av relevant information: TLS ger ett snabbt och tydligt underlag för in- och utskrivningsanteckningar Man missar inte ställa frågor om tidigare förhållanden i hemmet

Kommunikation Identifiering och definiering av vårdtagarens behov: Tydlig bild av vårdtagarens förutsättningar Baslinje för rehabilitering Utgångsvärde för diskussioner kring vårdtagarens behov samt rehabiliteringsmål

Kommunikation Teamsamarbete Fungerade bra innan implementering Omvårdnadspersonal upplevde ingen större skillnad Rehabpersonal upplevde att kommunikationen hade blivit tydligare

Kommunikation Gemensamt språk Vi hade målmöten även innan med usk men ibland kände man att vad var det som sades nu då?. Det blev så odefinierat jo men det går bättre, med Kalle. Ah, men det gällde att man var själv strukturerad, vad är det som går bättre och, ah. Det tycker jag att Traffic Light har gett oss ett instrument för. Så det är ett väldigt bra kommunikationsinstrument så. (sjukgymnast)

Kommunikation Jag upplever framförallt att det blir tydligare och att vi hittar ett gemensamt språk för vad är de olika nivåer, rött, gult och grönt. Vad är det egentligen att vara självständig? Vad är egentligen att ha tillsyn? Det tycker jag att det har blivit mycket tydligare med sådant här instrument. (sjukgymnast)

Kommunikation Gemensamt språk det är ett jättebra sätt att tydliggöra vad det är som är problem, vad fungerar bra och sätta upp mål. vi har uppdaterat och fyllt i den sista kolumnen och det har vi gjort tillsammans med personalen och diskuterat utifrån de olika kriterierna. (arbetsterapeut)

Kommunikation Meningsfullhet Första samtalet med patienten blir tydligare Enkelt att visa vårdtagaren vad de klarar och vad de behöver träna mera på Målmöten Vårdplaneringar

Resultat Kliniskt beslutsfattande Upplägg av rehabiliteringsmål Mål diskuteras på målmöten Rehab diskuterar med vårdtagaren under behandling Verktyg vid utskrivningsplanering Har använts ett antal gånger men rutinen behöver förankras

Kliniskt beslutsfattande Verktyg vid utskrivningsplanering när personen ska hem då har vi, har vi flera gånger haft med oss den för det förklarar väldigt tydligt för bistånd och HT vad kan jag nu. Så där har det varit ett bra redskap kan jag tycka. (Samordnare)

ett väldigt tydligt instrument som visar, vad behöver personen för hjälp här, och det är den insatsnivån vi måste tänka att HT behöver göra hemma. då har jag mer och mer kommit på att det här ska jag ta med mig. Ibland har det blivit så att jag hämtar pappret som är på personens rum då, för att titta här, den här nivån har vi Det blir väldigt, jag tycker att det ett jättebra instrument för att hitta en bra nivå på HT hemma. (sjukgymnast)

Resultat Enkätsvaren 33 personer deltog före implementering och 37 vid uppföljning Områden som undersöktes inkluderade: rutiner, teamsamarbete, delaktighet, tillgång till information, användbarhet och inställning till användning av TLS

Teamsamarbete I vilken grad upplever Du att samarbetet i teamet fungerar på avdelningen idag?

Användbarhet I vilken grad upplever Du TLS som ett lämpligt och användbart instrument på Din avdelning?

Resultat Är TLS en metod/instrument som Du skulle rekommendera till andra som arbetar inom äldreomsorg? Ja Nej Vet ej 23 1 13

Sammanfattning Bra förutsättningar positiv anda och attityd bland personalen Förankrade rutiner SG och AT hade huvudansvar Lagom nivå för alla yrkeskategorier

Användningsområden Kommunikation Ta reda på patientens tidigare och nuvarande funktions- och aktivitetsnivå Informerar patienten om var de befinner sig i sin rehabiliteringsprocess Utifrån TLS diskutera realistiska mål och planera åtgärder tillsammans med teamet

Användningsområden Gemensamt språk Bättre struktur Ronder Definiera vad har blivit bättre, sämre eller oförändrad Underlag för kliniskt beslutsfattande nya mål, behov av ändrade eller andra insatser

Användningsområden Vårdplaneringar Uppdaterad bedömning av patientens förmåga Kunna klart och tydligt visa vad patienten har för kvarstående behov inför utskrivning? Stöd för patienten alt personalen som deltar i vårdplaneringen

Användningsområden Utskrivning Vad har patienten för kvarstående behov vid utskrivning? Underlag för överrapportering till nästa länk i vårdkedjan

Områden att jobba vidare med? Patients delaktighet i målsättning Rutiner vid vårdplaneringar Vårdtagarens upplevelser av TLS

Äta 120 100 80 60 40 20 0 Självständig före frakturen, från eget hem Gå inne Toabes Gå ute Ö hyg N hyg Ö påkläd N påkläd Dusch TLS aktivitet Före frakturen Utskrivning Sitt-stå Sitt-ligg Ligg-sitt Procent

TACK!