Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus Ca 1 miljon lägenheter är byggda under modernismen och rekordåren och är i stort behov av underhåll och renovering. 600 000 Antal lägenheter 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Figur: Antal lägenheter i flerbostadshus i Sverige. Källa: SCB (2009).
Underhållsbehov i flerbostadshus 900 000 Underhållsbehov i flerbostadshus Antal lägenheter 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Tot antal lägenheter 2002 Ventilationsförbättringar Fasad och tak 3-glasfönster Balkonger 0 1930 och tidigare 1931-1945 1945-1960 1961-1975 Figur: Underhållsbehov beräknat på antal lägenheter. Källa: BOOM gruppen.
Besparingspotentialen för olika åtgärder Energianvändning (TWh) Nuvarande Besparingspotential Fönster med bättre U-värde 1,5 2,0 0,5 1,0 Isolering av resten av byggnadsskalet 1,0 1,5 0,5 1,0 Lufttäthet 0,5 1,0 0,5 Ventilation 2,0 2,5 1,5 2,0 Varmvatten 1,5 2,0 0,5 1,0 Förluster i värmesystemet 0,5 1,0 0,5 Hushållsel 1,0 1,5 0,0 0,5 Total 8,5 10,5 4,0 5,5
Exempel: Katjas Gata 119, Backa Röd Punkthus i fyra våningar Byggår 1971 Betongkonstruktion, sandwichväggar Krypgrund (mekaniskt ventilerad) Uteluftsventilerad vind F-ventilation
Energieffektiviseringsåtgärder Isolering av vind FTX ventilation med värmeåtervinning Nya fönster Tilläggsisolering Lufttätning Ny utfackningsvägg vid balkong Isolering av grund
Energieffektiviseringsåtgärder Isolering av vind FTX ventilation med värmeåtervinning Nya fönster Tilläggsisolering Lufttätning Finns det några risker? Ny utfackningsvägg vid balkong Isolering av grund
Tilläggsisolering av vind Tilläggsisolering av vinden för att minska energiförlusterna Vinden blir kallare och fuktigare under kalla årstiden Risk för mögel och röta speciellt vår och höst
Exempel på skada Mögel på underlagstak
Varför? Luftläckage genom vindsbjälklaget (fuktig luft) Nattutstrålning (kan leda till kondens på underlagstaket) Kallare luft har mindre fuktkapacitet Ju mer isolering desto mindre uppvärmning av luften på vinden. Exempel: Inne 20 o C Ute - 5 o C 95 % RF Vind 100 mm 500 mm -1,9 o C, 74 % RF - 4,3 o C, 90 % RF Fuktupptagning Fuktupptagning 1,08 g/m 3 0,34 g/m 3
Kan man minska risken för skador? Ja genom att ändra konstruktionen Isolering under pannorna Diffusionsöppet underlagstak
Andra råd för att minska risken för skador Lufttätt vindsbjälklag Frånluftsventilation i utrymmet under vinden Lågt fukttillskott i inneluften Mindre isolering på vindbjälklaget och en del på taket Uppvärmning av vindsutrymmet Anpassad/styrd ventilation av vindsutrymmet Undvik att bygga in fuktiga material
Tilläggsisolering av yttervägg Ursprunglig Utvändig Invändig Ute Inne
Tilläggsisolering av yttervägg Ursprunglig Utvändig Invändig Mögelpåväxt innanför isoleringen Ute Inne
Utvändig tilläggsisolering av yttervägg (exempel) Fuktgranskning av konstruktion: Tilläggsisolera när befintlig fasadbetongskiva är "torr Lufttäthet hos elementskarvar, anslutningar, detaljer mm Putsen ska vara diffusionsöppen, vattenavvisande och inte suga vatten kapillärt Minimera byggfukt i bruket Använd fukttåliga material Noggranna infästnings- och anslutningsdetaljer.
Vid fuktrond väcktes frågor kring fönstermontaget
Provning av regntäthet i labb Misstankarna bekräftas. Konstruktionen håller inte tätt Viktig erfarenhet! Svårt att bedöma regntätheten för detaljer vid ritningsgranskning
Åtgärd: Under fönster görs en balja av duk för att leda ut eventuellt inträngande vatten
Tilläggsisolering av grunden Krav på begränsat värmetillskott i lägenheterna Grunden isoleras för att minska värmeförlusterna och säkerställa den termiska komforten i lägenheterna.
Exempel på skada Grunden blir kallare och fuktigare och det finns risk för mögeltillväxt speciellt på sensommaren.
Fukt- och temperaturförhållanden i grunden Fukt- och temperaturberäkning gjordes i HAM-Tools och Heat 2 Simuleringar med olika isoleringstjocklek och ventilation 1 oms/h
Åtgärd: Isolering och tätning av sockel
Åtgärd: 500 mm isolering med Leca samt mekanisk ventilation av grunden
Säkerställ lufttätheten Viktig för att klara energikraven och fuktsäkerheten Termografering, provtryckning och läckagesökning före, under och efter åtgärder
Provtryckning och läcksökning i befintlig lägenhet Läckage från gamla tilluftsystemet som inte är i bruk.
Provtryckning och läcksökning i utblåst lägenhet
Tätningsåtgärder Utfackningsväggarna byts här är det viktigt att de nya väggarna görs lufttäta och med täta anslutningar. Elementskarvar tätas. Otätheter i schakten mellan lägenheter bör gjutas igen. Lägenhetsdörren byts. De nya anslutningarna görs täta. Befintlig ränna (där tilluftskanalen gått utmed utfackningsvägg) gjuts igen. Ventil i skafferi tätas och tas bort. Fönster byts. De nya anslutningarna görs täta.
Åtgärd: Tätning befintligt bjälklag och skarvar under väggar
Åtgärd: Tätning av genomföringar i schakt i 3 steg; betong, expanderbetong och flytspackel Erfarenhet! Svårt att täta genomföringar med fler än två rör.
Nytt ventilationssystem med värmeåtervinning Ökad energieffektivitet God luftväxling Förändrar husets tryckbalans Återvinning av värme, fukt och ev. lukt från frånluften Lägenhetsaggregat Centrala aggregat
Kan hög återvinningsgrad innebära risk för fuktskador? Lars Jensen LTH: Vid låg utetemperatur kan avluften inte bära så mycket fukt. Det innebär påfrysning och fuktåterföring. Beräkningsexempel 14ºC 5,9 g/kg 20ºC 7,1 g/kg 4,4 g/kg -10ºC 1,5 g/kg -4ºC 2.7 g/kg Maximalt fukttillskott Dx = 1,2 g/kg torr luft Eller cirka 6 kg/dygn i en normalstor villa
Slutligen: Byggnaden är ett system Varje byggnad utgör ett unikt system där klimatskalet, värme- och ventilationssystem samt brukaren utgör viktiga delar. Det finns möjligheter och risker med de flesta förändringar. Är man inte medveten om riskerna kan det bli helt fel. Utvärdera innan ni testar i full skala!