Behovsanalys för ändamålsenlig fastighets- och lokalutveckling

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-05-24 Dnr PS 2011-0051 82 Behovsanalys för ändamålsenlig fastighets- och lokalutveckling Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2011 att uppdra till tf produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. En sådan behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling har tagits fram av en styrgrupp med representanter från Landstingsservice, Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset. Behovsanalysen, som fått beteckningen Fastighetsutvecklingsplan 2012, undersökte hur framtida vårdbehov i länet och för Akademiska sjukhuset påverkar kraven på fastighets- och lokalbeståndet hos sjukhuset. Analysen behandlar aspekterna demografisk och medicinteknisk utveckling samt organisatoriska förändringar och prioriteringar. Utifrån dessa aspekter, samt utifrån sperspektivet, granskas därefter sjukhusets fastigheter och lokaler, och en bedömning sker av vilka byggnader som redan idag är framtidsanpassade och vilka som behöver nyinvesteringar och förbättringar. Behovsanalysen har använts som underlag till i produktionsstyrelsen tidigare fattade beslut kring Framtidens Akademiska och kommer att integreras i den strategiska plan för Landstinget i Uppsala län som är under framtagande. Härmed föreslås att produktionsstyrelsen lägger Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Bilaga 82 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 82 2012-05-08 Dnr PS 2012- Borttaget: 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Henrik Andréasson Produktionsstyrelsen Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset Beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Ärende Produktionsstyrelsen beslutade i maj 2011 att uppdra till tf produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. En sådan behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling har tagits fram av en styrgrupp med representanter från Landstingsservice, Ledningskontoret och Akademiska sjukhuset. Behovsanalysen, som fått beteckningen Fastighetsutvecklingsplan 2012, undersökte hur framtida vårdbehov i länet och för Akademiska sjukhuset påverkar kraven på fastighets- och lokalbeståndet hos sjukhuset. Analysen behandlar aspekterna demografisk och medicinteknisk utveckling samt organisatoriska förändringar och prioriteringar. Utifrån dessa aspekter, samt utifrån sperspektivet, granskas därefter sjukhusets fastigheter och lokaler, och en bedömning sker av vilka byggnader som redan idag är framtidsanpassade och vilka som behöver nyinvesteringar och förbättringar. Behovsanalysen har använts som underlag till i produktionsstyrelsen tidigare fattade beslut kring Framtidens Akademiska och kommer att integreras i den strategiska plan för Landstinget i Uppsala län som är under framtagande. Härmed föreslås att produktionsstyrelsen lägger Behovsanalysen Fastighetsutvecklingsplan 2012, Akademiska sjukhuset, till handlingarna. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETS- MATERIAL 2012-03-02

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning av uppdraget Projektorganisation Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska Analysens disposition och innehåll s.3 s.3 s.4 s.5 s.6 A15 A1 V1 A11 T2 B17 FRAMTIDSSPANING Framtida vårdbehov länet Demografisk utveckling Medicinteknisk utveckling Framtida vårdbehov Akademiska sjukhuset Ökad tillgänglighet till vården Osäkerhet i vårdvolym och lokalbehov Framtida krav på sjukhusets fastigheter och lokaler s.7 s.7 s.7 s.7 s.9 s.9 s.10 s.11 A9 B2 F15 F14 F12 F11 G3 G1 G2 B19 B3 B5 B7 B20 B10 B9 B11 B12 B16 S2 S1 P4 P2 P3 P1 N2 N1 M2 M1 B13 BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER s.12 B14 B21 MÖJLIGHETER, UTMANINGAR OCH FÖRSLAG Sjukhusets kvaliteter och förnyelsens möjligheter Sjukhusområdets centrala och vackra läge Central huvudkommunikation och tydlig fastighetsstruktur s.20 s.20 s.20 s.20 C1 C11 C2 C3 C12 Förslag till åtgärder s.22 N C5 Tidsplan s.25 C7 C8 Layout och foton framtagna av White arkitekter AB 2 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

INLEDNING Beskrivning av uppdraget Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2011 att uppdra till landstingsdirektören att i maj 2011 återkomma med förslag till arbetsprocess för att ta fram en strategisk plan med en fastighetsutvecklingsplan för Akademiska sjukhuset. Produktionsstyrelsen beslutade därefter i maj 2011 att uppdra till tf. produktionsdirektören att ta fram en behovsanalys för fastighets- och lokalutveckling vid Akademiska sjukhuset. Följande dokument är denna analys. Syftet med behovsanalysen är att få fram ett allsidigt underlag för att kunna bedöma behovet av nyinvesteringar och förbättringar i Akademiska sjukhusets fastigheter och lokaler. Analysen ska utgå från de planer som under 2011 tagits fram för sjukhusets lokal- och fastighetsförsörjning: Lokalförsörjningsplan 2011 och Fastighetsutvecklingsplan 2011. Enligt uppdraget ska behovsanalysen innehålla en kortfattad beskrivning av Akademiska sjukhusets verksamhet idag och utvecklingen den närmaste framtiden, däribland pågående projekt för om- och nybyggnader. I analysen ska ingå olika perspektiv som påverkar fastighets- och lokalutvecklingen. Produktionsstyrelsen nämner ett antal områden som analysen ska omfatta: Akademiska sjukhusets ekonomiska, medicinska och medicintekniska utveckling; omvärldsperspektiv, med särskilt beaktande av utvecklingen av sjukvårdsregionen; personalförsörjning och personalutbildning; redovisning av byggnads; vårdflödesstrukturen, med olika funktioners beroende av varandra, samt; utveckling av försörjningslogistiken inom sjukhuset. Produktionsstyrelsen påpekar att hälso- och sjukvårdens dynamiska utveckling innebär att tidsperspektivet för analysen inte kan vara alltför långt, trots fastigheternas långa livslängd. Det innebär att lokalerna i så stor utsträckning som möjligt bör ha en generell utformning som medger en flexibel användning. BYGGNAD B9 BYGGNAD B11 ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 3

Projektorganisation Analysprojektet har samordnats av hälso- och sjukvårdsavdelningen, med Niklas Rommel som projektansvarig. En styrgrupp med företrädare för Ledningskontoret, Lands-tingsservice och Akademiska sjukhuset har knutits till projektet. I styrgruppen har ingått: - Olle Ahnell, affärsområdeschef, Landstingsservice - Sonja Ekström Boström, avdelningschef, Lokalplaneringsavdelningen, AS - Andreas Endrédi, produktionsdirektör, Ledningskontoret - Lars Olof Fagerström, utvecklingsstrateg, Ledningskontoret - Thord Hägg, förvaltningsdirektör, Landstingsservice - Niklas Rommel, utvecklingschef, Hälso- och sjukvårdsavdelningen - Robert Sundström, fastighetsdirektör, Ledningskontoret Analysen har fördelats på berörda förvaltningar och dessa har haft ansvar för sina delområden, vilka sedan samordnats inom projektets ram. Detta slutdokument har sammanställts av Henrik Andréasson på Hälso- och sjukvårdsavdelningen tillsammans med Niklas Rommel. Analysen kommer däremot endast indirekt förhålla sig till den framtida strategiska planen och till regionfrågan, då den strategiska planen är i tidigt skede och det fortfarande råder viss osäkerhet i regionfrågan. Både framtida strategiska val och framtida regionutformning kommer förvisso ha stor påverkan på framtida behov och utformning av Akademiskas lokaler och fastigheter. Strategiska val kring till exempel vilken vård sjukhuset ska erbjuda samt eventuella kommande satsningar på specialiseringar kommer förstås även påverka den fysiska planeringen. Behovsanalysen kommer att utgå ifrån att Akademiska sjukhuset även i framtiden ska vara ett välfungerande och effektivt länssjukhus och ett av de fyra ledande universitetssjukhusen. Behovsanalysen kommer därtill att försöka visa hur en konstruktiv fastighets- och lokalutveckling kan bidra till att skapa detta framtidsanpassade Akademiska och därmed ett sjukhus som är ett konkurrenskraftigt alternativ: för länets medborgare och kunder, för nuvarande och framtida personal, för forskare och studenter samt för externa intressenter. Förutsättningar och utgångspunkter för behovsanalysen Denna analys ska enligt uppdraget utgå ifrån de planer som under 2011 tagits fram för sjukhusets lokal- och fastighetsförsörjning, alltså Lokalförsörjningsplanen (LFP) och Fastighetsutvecklingsplanen (FUP), samt förhålla sig till utredningen om en strategisk plan för landstinget, och därtill beakta regionfrågan. Analysen kommer att utgå ifrån LFP och FUP. I analysen ska sambandet mellan dessa dokument förtydligas och en fördjupad analys göras där det har efterfrågats. Analysen kommer också att framhålla än tydligare hur en konstruktiv fastighets- och lokalutveckling kan bidra till att skapa ett välfungerande och attraktivt Akademiska. BYGGNAD B7 BYGGNAD B11 (RAKT FRAM) BYGGNAD A1 4 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska Akademiska sjukhuset i Uppsala fick sitt namn när Uppsala universitet i december 1708 köpte det Oxenstiernska huset och däri inrättade sjukhuset Nosocomium Academicum, Sveriges första akademiska sjukhus. På denna tid bodde det cirka 3000 människor i Uppsala, hundra år senare hade befolkningen överstigit 5000, varav 913 var studenter på universitetet. Sedan dess har staden vuxit och universitetet har vuxit. Och sjukhuset har vuxit, från de 6 platser som fanns för patienter i mitten av 1700-talet till 150 vårdplatser 1883, 636 stycken 1933, till dagens cirka 1100 platser. Staden, universitetet och sjukhuset har alla växt och utvecklats, men de viktiga banden dem emellan har bevarats. Sjukhuset har under hela sin utveckling levt med det ideal som kommer av att vara ett ledande universitetssjukhus. Här har generationer utbildat sig, forskat och vårdat patienter, hela tiden med ett framtidsperspektiv och en strävan efter att bli bättre för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård. Detta har säkerställts genom en tät kontakt med universitetet och staden och genom att knyta skickliga medarbetare till sig. Sjukhuset har genom att ligga i framkant också bidragit till att Uppsala har blivit stark inom näringslivsområden såsom farmaci och andra livsvetenskaper. Det är detta fina arv och goda rykte som Landstinget idag har att förvalta och bygga vidare på. Akademiska måste fortsätta att leva upp till det ideal som kommer av att vara Sveriges första akademiska sjukhus och bygga vidare på kontakten med universitetet, regionens företag, samt samarbetspartners i andra landsting. De måste också fortsätta locka till sig de bästa medarbetarna, såsom de gjort i historien. På sjukhuset har verkat namn som: Emmy Rappe, Sveriges första utbildade sjuksköterska som startade Sveriges första sjuksköterskeutbildning vid sjukhuset 1867; Tord Skoog, som utvecklade den plastikkirurgiska avdelningen och som med sitt engagemang och kunnande byggde ett internationellt kontaktnätverk och rykte som gjorde sjukhuset känt i hela världen; Nobelpristagaren Robert Bárány, som föddes i Wien, satt i ryskt fångläger under första världskriget och 1919 flyttade till Sverige och verkade vid Akademiska där han fick flera professurer och var en mycket uppskattad forskare och lärare. Listan kunde göras lång då sjukhuset lockat och lockar flera av de bästa och skickligaste. För att fortsatt göra det, och för att även i framtiden vara ledande och i framkant kommer det att behövas ett idogt arbete från alla delar av sjukhuset och landstinget i övrigt. Vad denna behovsanalys grundar sig i är ståndpunkten att en konstruktiv lokaloch fastighetsutveckling är en del i detta arbete. Ett sjukhus som ska vara i framkant behöver också ha lokaler och fastigheter som är i framkant. Detta betyder lokaler och fastigheter som lämpar sig för högteknologisk forskning, som ger de bästa vårdmöjligheterna, som har en god och vacker arbetsmiljö och som bidrar till ett hållbart landsting. Med andra ord, lokaler och fastigheter anpassade för framtiden. BYGGNAD A15 BYGGNAD A15 ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 5

Analysens disposition och innehåll För att kunna tillförsäkra sig om att en verksamhet kommer att ha tillgång till lokaler och fastigheter som är eller kan anpassas för framtida krav, så är det förstås en utgångspunkt att försöka klargöra vilka dessa krav kommer att vara. Analysen kommer därför att göra en spaning på hur framtidens sjukvård ser ut. Här kommer att studeras den utveckling av hälso- och sjukvården som beror av svårpåverkbara skeenden, såsom utvecklingen av ny medicinteknik och förändringar i demografi och sjukdomsbilder. Här ska också studeras den utveckling som landstinget själv är med om att påverka, såsom organisatoriska och politiska val kring utveckling av närvård och vårdval. När denna spaning skett behövs en koppling till vilka krav dessa förändringar kan tänkas ställa på lokal- och fastighetsbehov för Akademiska. Samtliga ovanstående punkter är behäftade med osäkerhet, vilket är naturligt för analyser av framtiden, och så särskilt inom den med nödvändighet dynamiska hälso- och sjukvården. Behovsanalysen kommer ändå att försöka uttala sig om hur en framtidsanpassad sjukhuslokal eller sjukhusfastighet ser ut och med detta ideal som mall bedöma de fastigheter som idag utgör Akademiska sjukhuset. Idealet kommer av att lokalen är anpassad för de framtida behov och verksamhet som går att utläsa ur framtidsspaningen. Byggnaderna kommer också att bedömas utifrån ett sperspektiv. Liksom all framtidsanpassad verksamhet behöver hälso- och sjukvården förhålla sig till hårdnande krav på att organisationen och de byggnader den verkar i är hållbara. Hållbarhetsbegreppet delas ofta upp i de tre kriterierna ekonomisk, social och miljömässig. Så kommer även att ske här där Akademiska sjukhusets fastigheter kommer att bedömas enligt dessa kriterier. Denna bedömning görs för att kunna se vilka byggnader som redan nu är framtidsanpassade, vilka som behöver renoveras eller byggas om för att klara idealet, och för att identifiera byggnader som svårligen kommer att klara av en framtid. Efter denna genomgång av vilka byggnader som behöver insatser, ska behovsanalysen också föreslå var eventuella ny-/ ombyggnationer eller omflyttningar av avdelningar lämpligast placeras, och slutligen också när, eller i vilken ordning dessa förändringar bör ske. EKONOMISK SOCIAL MILJÖ- MÄSSIG HÅLLBARHETSBEGREPPETS INDELNING 6 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

FRAMTIDSSPANING Framtida vårdbehov länet Närmast sker en genomgång av vilka krav landstinget i stort kommer att behöva möta, därefter görs försök att uttala sig om de vårdbehov som Akademiska sjukhuset kommer att behöva tillgodose. Demografisk utveckling I Uppsala län fanns vid årsskiftet 2010/2011 335 882 invånare. Länet har en positiv befolkningsutveckling som beräknas ligga på cirka en procent per år. Detta betyder att vi i länet kommer att vara nästan 350 000 invånare år 2015 och tio år senare närmar vi oss 375 000. En ökad befolkning ger ett ökat vårdbehov. Men framtida vårdbehov beräknas inte endast i antal invånare. Till antalet måste också läggas vilken ålder befolkningen har, då många sjukdomar är åldersrelaterade och äldre generellt är sjukare än yngre. Studerar man befolkningsutvecklingen uppdelat på ålder ser man att befolkningen i länet som är mellan 65 och 84 år kommer att öka med 45 procent mellan åren 2010 och 2025. Under tidsperioden kommer de över 85 år blivit 26 procent fler. I reda siffror betyder detta en ökning av 65-84-åringar från cirka 48 000 till 69 000. De över 85 kommer vara 2000 fler. Det ökade vårdbehovet som kommer av en ökande befolkning blir alltså än större när ålder räknas in. Idag är en tredjedel av alla patienter inom sjukhusvården över 70 år. Närmast ska en prognos från Statisticon AB användas för att bedöma framtida vårdkonsumtion. Prognosen bygger på antagandet att sjukvården och samhället i övrigt ser lika ut 2025 som det gör idag. Allt annat lika skulle det betyda att antalet patienter år 2025 kommer att ha ökat med 18 procent. Antalet vårddagar kommer under samma tid ha ökat med 22 procent, en siffra som även den är kopplad till ålder då äldre generellt har fler vårddagar än yngre. Ett antal åldersrelaterade sjukdomar kommer att öka mer än genomsnittet, till exempel kommer antalet patienter som behöver behandlas för sjukdom i cirkulationsorganen ha ökat med 27 procent. Även tumörer, sjukdomar i de muskuloskeletala systemet, samt skador och förgiftningar kommer att öka mer än genomsnittet. Siffrorna ovan beskriver utvecklingen allt annat lika. Men allt kommer dock inte vara lika som idag. Hälso- och sjukvården utvecklas ständigt. Ser man tillbaka bara på de senaste decennierna ser man stora förändringar av den svenska sjukvården, till exempel i den stora minskningen av antalet vårdplatser från 90-talets början, eller i den ökade mängd vård som sker i öppenvården, möjliggjord av nya mediciner och ny teknik. Förändringar kommer att ske även i framtiden. Vissa förändringar kommer att initieras från myndigheter, landsting, kommuner och organisationer i Sverige och/eller här i vårt eget landsting. Andra förändringar kommer att vara beroende på större skeenden. Till det senare hör mycket av den utveckling som sker av nya mediciner och ny teknik och forskning som ofta är multinationell. En kort genomgång av vad man nu kan uttala om denna utveckling följer närmast, därefter beaktas de omständigheter som kommer påverka framtida sjuklighet och hälsa som även vårt landsting kan ha verkan på. Medicinteknisk utveckling Utvecklingen inom det medicintekniska området styr indirekt behovet av hälso- och sjukvård. I begreppet innefattas många områden såsom förbättrade läkemedel, nya maskiner eller apparater, förbättrade operationsmetoder eller organisatoriska förändringar. Utvecklingstakten inom de medicinska verksamheterna är hög vilket ställer höga krav på anpassning och förändring. Den medicintekniska utvecklingen med ständigt nya tekniska förbättringar både vad gäller att förutsäga, diagnostisera och också behandla olika sjukdomstillstånd kommer att fortsätta öka, hit räknas också utvecklingen av nya läkemedel. Sett över de kommande 20 åren är det troligt att den medicintekniska utvecklingen leder till att allt större del av vårdbehoven kommer att kunna mötas polikliniskt, något som ska bidra till en förbättrad produktivitet inom vården. Men ny medicinteknik kommer också att betyda att fler åkommor kommer att kunna behandlas, vilket kan komma att betyda ökad vårdkonsumtion. ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 7

Utvecklingen är svår att förutspå på längre sikt. Behoven kommer att förändras, nya sjukdomar kan komma att uppstå samtidigt som medicinska framsteg gör det möjligt att gamla sjukdomar kan bromsas eller till och med botas. Att än mer teknik kommer att användas verkar emellertid uppenbart, något som kommer att ställa krav på sjukhuslokaler. Dessa lokaler behöver också klara av utvecklingen mot mer så kallad tematisk vård. Med detta menas att olika professioner och specialiteter kommer att samarbeta kring patienten. Härigenom överges den förhärskande principen att patienten förflyttar sig eller flyttas mellan vårdkedjans delar. Istället samlas vårdteam hos patienten, något som kräver att fastigheter och lokaler har en rationell och funktionell koppling till varandra för bästa möjliga vårdkedjor. Det finns idag också en strävan att av smittorisk och hygieniska skäl, liksom för patientens integritets skull, i högsta möjliga mån erbjuda enkelrum. Det är vid nybyggnation idag vanligt att bygga enkelrum, men för redan existerande byggnader kan en omvandling till enkelrum förhindras av kapacitetsskäl och/eller tekniska begränsningar. Förutom dessa svårpåverkbara förändringar finns också möjligheterna till ett medvetet förändrings- och förbättringsarbete av hälso- och sjukvården i Sverige och i Uppsala län. Framtida sjuklighet är inte skrivet i sten utan går att påverka med förebyggande insatser. Det finns stora vinster att göra i framtiden på att idag satsa resurser på hälsofrämjande insatser. Flera av de redan nämnda sjukdomarna ovan är förutom att vara åldersrelaterade även livsstilsrelaterade. Med detta menas att deras utbrott och chansen att de kan mildras eller behandlas bort också beror av medborgaren/ patientens levnadsvanor. Landsting som därför vågar satsa på folkhälsan rustar sig för framtiden. BYGGNAD P2 8 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Framtida vårdbehov Akademiska sjukhuset Ovan gjordes en bedömning av vilka faktorer som kommer att påverka framtida vårdbehov och vårdkonsumtion i Uppsala län. Nedan ska det framtida vårdbehovet på Akademiska sjukhuset analyseras. Denna bedömning bygger endast indirekt på det totala vårdbehovet och vårdkonsumtionen i länet eftersom mängden och typen vård som Akademiska ska erbjuda i framtiden beror av politiska beslut och organisatoriska förändringar. Som nämnts så utgår denna behovsanalys ifrån att Akademiska fortsatt ska vara ett attraktivt universitetssjukhus, för personal, forskare, externa intressenter och för medborgare och patienter. En hälso- och sjukvård med patientens behov i fokus lär i framtiden än mer behöva arbeta för att öka tillgängligheten. Med tillgänglighet menas att få den vård man behöver; när man behöver den; på den nivå man behöver den, samt; där man behöver den. Här finns olika planer och tankar på hur landstingets vård bäst organiseras för att öka tillgängligheten. Den roll Akademiska ges i detta ger tillsammans med sjukdomsutveckling och medicintekniska förändringar svaret på den framtida volym och typ av vård som sjukhusets framtida lokaler och fastigheter måste vara anpassade för. Ökad tillgänglighet till vården Akademiska sjukhuset anser att fler patienter idag vänder sig till sjukhuset för bassjukvård än vad som ligger i produktionsuppdraget vilket medför köer och därmed bristande tillgänglighet. Från sjukhusets sida finns därför en strävan att till exempel tillsammans med Lasarettet i Enköping och primärvården göra strategiska val kring vilken bassjukvård som ska erbjudas hos de olika landstingsägda förvaltningarna. En minskad bassjukvård inom Akademiska skulle underlätta sjukhusets arbete för förbättrad tidsmässig tillgänglighet till den specialiserade vård som Akademiska i framtiden än mer bör fokusera på. Men tillgänglighet handlar även om att patienter behöver omhändertas på bästa effektiva omhändertagandenivå enligt den så kallade BEON-principen, samt att vården bör ges geografiskt så nära patienten som möjligt. För att förbättra landstingets tillgänglig- het enligt dessa perspektiv har det inom länet byggts upp lokala närvårdsenheter, och fler planeras. Lokala närvårdsenheter kan ses som en mellanvårdsform där samverkan mellan specialistvården, primärvården och i förlängningen kommunerna kan utvecklas. Ett exempel är den växande gruppen multisjuka äldre där individens tillstånd ofta försämras av täta förflyttningar mellan vårdande enheter. Förutom för multisjuka äldre är geografisk närhet och samordnad vård viktig för patienter med rehabiliteringsbehov, samt äldre, barn och unga med psykisk ohälsa. Den allmänpsykiatriska öppenvården har därför utvecklats med närvårdstanke och även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar samt barn- och ungdomspsykiatrisk verksamhet kan vara möjliga områden att utveckla. Kopplat till tillgänglighet är även Vårdvalsreformen. Här finns en ambition att vårdval och fri etableringsrätt inom primärvården bland annat ska minska köer och ge fler vårdalternativ. En fortsatt etablering av vårdvalsaktörer inom primärvården innebär en breddad första linjens vård som kan omhänderta och behandla fler patienter så att inflödet till sjukhusen minskar. Om vårdvalet inom primärvård breddas till att även kunna samverka med specialister kan detta komma att styra patienternas sökmönster från sjukhuset och till primärvården. Akutverksamhet på primärvårdsnivå är under utredning och kan komma att förändra uppdraget inom primärvården, inklusive nuvarande uppdrag för Närakuten. Ett utökat akutuppdrag inom primärvården skulle kunna innebära minskat akutbehov på Akademiska sjukhuset. Exempelvis kan ett barnuppdrag inom nuvarande upphandlad ortopedakut innebära avlastning för Barnsjukhusets akutverksamhet. Sannolikt ökar vårdbehovet för de breda folksjukdomarna, inte minst inom öppenvården. Ett tänkbart scenario är att detta ökade behov kan tillgodoses genom specialistvård inom ramen för en utbyggd närvård. Detta tillsammans med tekniska lösningar möjliggör utförandet av utredning, diagnostisering och behandlingsinsatser lokalt istället för på Akademiska sjukhuset. Specialistvård såsom invärtesmedicin, geriatrik och palliativ vård kan då inrättas närmare patienten. Både i Enköping och i Östhammar har Närvårdsavdelningar byggts upp i samverkan med kommunerna och konceptet kan komma att vidareutvecklas i Tierp och Uppsala. ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 9

Specialistvården påverkas också av att vårdvalssystem nu även införs inom denna vård. Under 2012 införs bland annat vårdval inom ögonbottenfotograferingar för diabetiker, ljusbehandling vid psoriasis samt kataraktoperationer inom öppenvård. Detta och den nu pågående röntgenupphandlingen kan innebära att fler patienter väljer privata alternativ. Osäkerhet i vårdvolym och lokalbehov Införandet av vårdval, utvecklingen av närvård samt strävan efter att minska bassjukvården inom Akademiska tyder sammantaget på ett minskat lokalbehov. Osäkerhetsfaktorer finns emellertid. En sådan osäkerhetsfaktor är möjligheten att en förstärkt första linjens vård som omhändertar och behandlar fler patienter också kommer att fånga upp fler patienter som visar sig ha behov av sjukhusets specialistkompetens. Ytterligare osäkerhet kommer av strävan efter mer samordnade och funktionella vårdkedjor samlade kring patientens behov. Exempelvis har ett arbete inletts med att inrätta ett bröstcancercentrum inom landstinget. Centrumet syftar till att planera och utveckla bröstcancervården i länet och tydliggöra vårdkedjan mellan samverkande parter, som mammografi, opererande kirurgiska enheter, onkologi och patologi. De samlade resurserna inom bröstcancerområdet ska ingå i en särskild centrumbildning. Det framtida behovet av lokaler kommer att påverkas av var sådana typer av centra kommer att lokaliseras, på Akademiska eller annorstädes. Även satsningar på hemsjukvården gör framtida lokalbehov svårbedömt. En pågående utredning (SOU 2011:55) föreslår att all hemsjukvård ska kommunaliseras. Läkarinsatser ska dock fortsättningsvis tillhandahållas av landstingen. Detta kommer att öka kraven på stöd av specialistvård i hemmet. Mobila läkarinsatser och mobila behandlingsteam kan då behöva skapas. Varifrån dessa ska organiseras och utgå, ifrån Akademiska eller inte, kommer även det påverka framtida lokalbehov. Framtida lokalbehov inom de närmaste åren påverkas också av ifall utgående upphandlade avtal kommer att återtas i egen regi eller inte. Under 2013 löper vissa upphandlade avtal ut under förutsättning att förlängningsklausuler inte utnyttjas. Dessa avtal är med Uppsala Närakut AB, Närpsykiatri Enköping och Unilabs AB. Vårdvalsreformen kan innebära minskad produktion vid Akademiska sjukhuset. Detta är dock inte självklart. Även vid vårdval kan ett attraktivt Akademiska komma att bli en huvuddel av patienternas val. Till det kan läggas patienter från andra län. I Sverige har patienter friheten att välja att bli behandlade i ett annat län än sitt eget, en frihet som patienter kan välja att nyttja hos ett framtidsanpassat och tillgängligt Akademiska. Ett Akademiska som har fokuserat på specialist- och högspecialiserad vård kan också dra nytta av de skalfördelar som detta möjliggör. Akademiska kan härigenom bli ett än mer konkurrenskraftigt alternativ även för externa intressenter som behöver köpa vård. Detta gäller andra landsting men även patienter från utlandet. Antalet utländska patienter som söker planerad vård på Akademiska sjukhuset genom Uppsala Care har ökat i antal och denna ökning kommer sannolikt att fortsätta. Antalet patienter som sjukhuset de facto kommer att kunna ta emot kommer dock troligen att stanna vid 400-500 per år så länge nuvarande kösituation består. Det är alltså svårt att bedöma ifall lokalbehovet kommer att öka eller minska för Akademiska, än svårare att bedöma storleken på eventuella förändringar. Med tanke på inriktningen att minska slutenvården på sjukhus och istället ha mer öppenvård, gärna belägen nära patienten, torde lokalbehovet kunna minska. Emot detta står dock, förutom det i detta avsnitt genomgångna, också det ökande vårdbehovet som kommer av en växande och åldrande befolkning. Sammantaget bedöms att några dramatiska förändringar i lokalbehov inte kommer ske. 10 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Framtida krav på sjukhusets fastigheter och lokaler Samhället är stadd i konstant förändring, och det gäller inte minst hälso- och sjukvården, något som också poängterades i uppdragsbeskrivningen till denna behovsanalys. Produktionsstyrelsen påpekade där att hälso- och sjukvårdens dynamiska utveckling innebär att lokalerna i så stor utsträckning som möjligt bör ha en generell utformning som medger en flexibel användning. Behovet av flexibla lokaler framkommer också av analysen hittills. Det är svårt att bedöma exakt hur mycket vård och vilken typ av vård som kommer att produceras på Akademiska sjukhuset. Detta gör att de fastigheter och lokaler som finns på området bör kunna användas till olika verksamhet. Det finns exempel på nya sjukhus som byggs eller byggts med lokaler som har en mycket stor flexibilitet. Att bygga för hög flexibilitet är dock dyrt. Det kan därför vara lämpligt att säkerställa att fastigheter och lokaler har en flexibilitet för den verksamhet de är till för. Grovt indelat kan ett sjukhus verksamheter delas upp i behandling, vård och administration. Ett universitetssjukhus såsom Akademiska behöver också lokaler för forskare och studenter. Samråd och nära samarbete med Uppsala universitet behövs för att garantera att Akademiska sjukhusets fastigheter och lokaler är framtidsanpassade även för universitetets behov. Ett framtidsanpassat attraktivt Akademiska kommer också kräva att dess lokaler uppfyller högt ställda krav på. Liksom för all annan framtidsinriktad verksamhet kommer skriteriet vara mycket viktigt för hälso- och sjukvården i landstinget och för Akademiska sjukhuset. Detta gäller i högsta grad även vid en diskussion om framtida krav på lokaler och fastigheter. Lokalernas utformning och fastigheternas kvalitet måste uppfylla krav på som förmodligen bara kommer att hårdna. Hållbarhetskriteriet brukar ofta delas upp i tre delar; miljömässig, social och ekonomisk. Vid en analys av Akademiskas fastigheter och lokaler är samtliga dessa kriterier lämpliga att beakta. den har underhållits. En del fastigheters aktuella är att de är mycket moderna, välbyggda och redan anpassade för dagens och framtidens sjukvård. Det kan också finnas fastigheter vars aktuella inte uppfyller dessa krav men som kan vara ekonomiskt värda att renoveras och byggas om till uppfyllande, ibland kanske till annan verksamhet än dagens. Det kan också finnas byggnader som är för nedgångna för att det ska vara ekonomsikt försvarbart att renovera dem. Dessa senare nämnda byggnader kan ofta också redan idag brista även i social och miljömässig. Social betyder här hur väl fastighetens lokaler uppfyller kraven på en hälsosam och god arbetsmiljö. Här finns krav från verket som måste uppfyllas annars hotar vite eller till och med verksamhetsförbud. Att sjukhusets lokaler inte bryter mot dessa regler är förstås endast ett minimikrav. Ett framtidsanpassat och attraktivt Akademiska behöver naturligtvis ha lokaler som inte skadar hälsan utan istället hjälper och förstärker den. Vackra och hälsosamma lokaler har visat sig kunna ha positiv inverkan på patienters tillfrisknande. Att kunna erbjuda moderna, fräscha och ändamålsenliga lokaler är därtill viktigt för att locka till sig personal, forskare och studenter. Byggnaderna kommer också att bedömas utifrån hur väl de uppfyller kraven på miljömässig. En mycket viktig fråga för framtiden blir hur Sverige ska klara av omställningen till klimatneutralitet. För att Akademiska sjukhuset ska klara av att ta sin del av ansvaret krävs att dess byggnader är energieffektiva och miljövänliga. Hur väl anpassade sjukhusets befintliga fastigheter är inför de ökande kraven på flexibilitet och teknologi kommer att bero av när fastigheten är byggd, för vilken sorts verksamhet den byggdes eller ombyggts för, samt hur välbyggd fastigheten är och hur väl BYGGNAD B11 ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 11

BEDÖMNING AV SJUKHUSETS FASTIGHETER Här följer nu en genomgång av sjukhusets samtliga fastigheter och bedömning av hur väl de uppfyller det som ovan har beskrivits. Bedömningen sker enligt fyra kriterier: Byggnadens aktuella Kriterierna Byggnadens aktuella, samt beskrivs i avsnittet ovan. Det fjärde bedömningskriteriet gäller hur väl sjukhusets lokaler är anpassade för den verksamhet som huvudsakligen huserar där idag. Informationen för verksamhetsanpassningen kommer ifrån de bedömningar av lokalsituationen som under 2010 gjordes av sjukhusets divisioner och som användes i LFP 2011. Informationen användes i LFP för att bedöma var förändringar behövde ske, och till detta används den även här. Nytt här är kopplingen av verksamheterna till fastigheten istället för organisatorisk tillhörighet. Detta fjärde kriterium är viktigt i förståelsen av behovsanalysens förslag på ny-/ombyggnationer och prioriteringar. På de närmaste sidorna följer en genomgång av fastigheterna och en bedömning enligt dessa fyra kriterier samt tre graderingar. Graderingarna följer trafikljusets färger. Grönt står här för att kriteriets krav är tillfredsställt och rött för att kriteriets krav inte är tillfredsställt. Färgen gult symboliserar alltså en bedömning mellan dessa två. Vissa fastigheter kan få flera färger i bedömningen av ett kriterium, detta betyder att olika delar av fastigheten håller olika standard. Notera också att för varje fastighet redovisas fastighetens beteckning, byggår, ingångsnummer samt BTA - vilket står för fastighetens bruttoarea. Bedömningen och graderingen ska ses som en skattning som tillsammans med analysen ovan kan tydliggöra vilka delar av sjukhuset som är framtidsanpassade och vilka som behöver åtgärdas. BYGGNAD C1 12 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Kommentarer: A9 A9 A9 1924 1924 Ingång Ingång Ingång 24, 40-41/BTA: 24, 24, 40-41/BTA: 14940 14940 14940 Aktuell Aktuell A9 som idag rymmer mottagning, forsknings- och administrationsverksamhet har Miljömässig ett behov av upprustning/ombyggnad. A15 Psykiatrins hus är under färdigställande med inflyttning februari 2013. V1 som idag är projektkontor är i dåligt skick. Här finns ännu inga planerade renoveringar/ ombyggnationer. A15 A15 2013 2013 Ingång A9 Ingång A9 Ingång - 1924 /BTA: - /BTA: 1924-34000 /BTA: 34000 34000 Ingång Ingång 24, 40-41/BTA: 24, 14940 14940 Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig V1 V1 V1 1920 1920 A15 Ingång Ingång 48 / 2013 48 BTA: / 2013 BTA: 1380 1380 Ingång 48 / BTA: 1380 Ingång Ingång - /BTA: - /BTA: 34000 34000 Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig Aktuell Miljömä Arbetsm Verksam T2 Ambulansstation, larmcentral och friskhus byggt 2005. A1 som idag rymmer administrativa lokaler är i behov av stamrenovering, nya installationer, samt upprustning av tre av fyra våningsplan. A11 som idag rymmer Centrum för kvinnofrid samt administration. Fastigheten rustades/byggdes om 2007. A9 1924 Ingång 24, A9 40-41/BTA: 14940 A15 A1 A15 2013 Ingång - /BTA: 34000 V1 1920 Ingång 48 / BTA: 1380 A11 T2 V1 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt A11 A11 1903 1903 Ingång Ingång Ingång 17-18 17-18 / 17-18 BTA: / BTA: 3170 / BTA: 3170 3170 Aktuell Aktuell Miljömässig A1 A1 A1 1867 1867 A11 Ingång 14-15 1903 1903 / BTA: 7240 Ingång Ingång 14-15 / 14-15 BTA: 7240 / BTA: 7240 Ingång Ingång 17-18 17-18 / BTA: / BTA: 3170 3170 Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig T2 T2 T2 2005 2005 A1 A1 1867 1867 Ingång Ingång Ingång 52-55 52-55 / 52-55 BTA: / BTA: 3984 / BTA: 3984 3984 Ingång Ingång 14-15 14-15 / BTA: / BTA: 7240 7240 Aktuell Aktuell Aktuell Miljömässig Miljömässig Miljömässig In Aktuell Miljöm Arbetsm Verksam ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 13

961 4761 F11-F12 1979 1979 Ingång Ingång 95-96 95-96 / BTA: / BTA: / 18528 BTA: 18528 F13 1979 1979 Ingång Ingång 95-96 95-96 / BTA: / BTA: / 5725 BTA: 5725 5725 F14-F15 1985 1985 Ingång Ingång 95-96 95-96 / BTA: / BTA: / 17434 BTA: 17434 Aktuell Aktuell Aktuell Kriteriets krav är INTE tillfredsställt G1-G3 1961 Ingång 91-93 / BTA: 4761 F11-F12 1979 Ingång 95-96 / BTA: 18528 G1 G2 G3 F11 F13 1979 F15 F13 Ingång 95-96 F14 / BTA: 5725 F12 F14-F15 1985 Bedömning mellan röd och grön Ingång 95-96 / BTA: 17434 Aktuell Kriteriets krav är tillfredsställt Kommentar: F11-F12 och F14-F15 rymmer idag barn- respektive kvinnosjukvård. Lokalerna i F11 för barnsjukvård är i stort behov av ombyggnation. F13 är en garagebyggnad med stort allmänt renoveringsbehov. G1-G3 rymmer barnpsykiatri. 14 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön B5 2004 B5 B5 2004 2004 Ingång 235/BTA: 1690 Aktuell Ingång Ingång 235/BTA: 235/BTA: 1690 1690 B5 B5 2004 Aktuell Ingång Ingång 235/BTA: 1690 1690 Miljömässig Aktuell B4 1965 B4 B4 1965 1965 Ingång 235 /BTA: 600 Aktuell Ingång Ingång 235 /BTA: 235 /BTA: 600 600 B4 B4 1965 Aktuell Ingång Ingång 235 235 /BTA: /BTA: 600 600 Miljömässig Aktuell B2 1965 B2 B2 1965 1965 Ingång 35 / BTA: 3610 Ingång Ingång 35 / BTA: 35 / BTA: 3610 3610 B2 B2 1965 Aktuell Ingång Ingång 35 35 / BTA: // BTA: 3610 3610 Miljömässig Aktuell Kriteriets krav är tillfredsställt Kommentarer: B5 B7 B4 B2 B3 B19 B17 B17 1994 B17 B17 1994 1994 Ingång 30 / BTA: 15012 Aktuell Ingång Ingång 30 / BTA: 30 / BTA: 15012 15012 B17 1994 Aktuell Ingång Ingång 30 30 / BTA: // BTA: 15012 15012 Miljömässig Aktuell B5 ambulanshall B4 rymmer idag administration B2 rymmer idag interventionslab, klinisk fysiologi samt akutvårdsavdelningar n på akutvårdavdelningen plan 2 bedöms som dålig, övrigt i byggnaden är bra. Fastigheten har kommande behov av installationsrenoveringar B17 vårdavdelningar, mottagning och administration B19 vårdavdelningar, mottagning och administration. Båda fastigheterna utan förestående renoveringsbehov, lokalerna är väl anpassade för dagens verksamheter B3 rymmer idag akutmottagning, bibliotek och laboratorieverksamhet B7 rymmer idag blodcentralen samt laboratorie- och administrationslokaler totalrenoverades 2001 och har inga förestående renoveringsbehov B7 1962 B7 B7 1962 1962 Ingång 60-61 / BTA: 10760 Aktuell Ingång Ingång 60-61 60-61 / BTA: / BTA: 10760 10760 B7 B7 1962 Aktuell Ingång Ingång 60-61 60-61 / BTA: // BTA: 10760 10760 Miljömässig Aktuell B3 1965 B3 B3 1965 1965 Ingång 61 / BTA: 11650 Aktuell Ingång Ingång 61 / BTA: 61 / BTA: 11650 11650 B3 B3 1965 Aktuell Ingång Ingång 61 61 / BTA: // BTA: 11650 11650 Miljömässig Aktuell B19 1997 B19 B19 1997 1997 Ingång 50 / BTA: 17185 Aktuell Ingång Ingång 50 / BTA: 50 / BTA: 17185 17185 B19 1997 Aktuell Ingång Ingång 50 50 / BTA: // BTA: 17185 17185 Miljömässig Aktuell ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 15

Kommentarer: B13 rymmer Magnetröntgenkamera, B16 rymmer PET -centrum, B15 (café/apotek), B10 Grönwallsalen blev ytskiktsrenoverad samt fick nytt tak 2009. Byggnaden rymmer också tele- och datahallar. Installationerna i fastigheten är uttjänta. B8 är ett garage där takbyte är planerat 2012. Fastigheten är emellertid även i övrigt i stort behov av renovering. B20 evakueringsvårdavdelningar och administration - har inga förestående renoveringsbehov Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt B20 2009 Ingång 70 / BTA: 4666 B13 B16 B15 B10 B8 B20 B20 B20 B20 2009 2009 2009 Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: 70 4666 / BTA: 4666 / BTA: 4666 4666 Aktuell Miljömässig B13 2010 Ingång 85/BTA: 1372 B16 1990 Ingång 85 /BTA: 4320 B15 1990 Ingång 70 / BTA: 4320 B10 1971 Ingång 70 / BTA: 990 B8 1971 Ingång 70 / BTA: 8400 B13 B13 B13 2010 2010 2010 Ingång Ingång 85/BTA: Ingång 85/BTA: 1372 85/BTA: 1372 1372 1372 Aktuell Miljömässig B16 B16 B16 1990 1990 1990 Ingång Ingång 85 Ingång 85 /BTA: 85 /BTA: 85 /BTA: 4320 85 /BTA: 4320 4320 4320 Aktuell Miljömässig B15 B15 B15 1990 1990 1990 Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: 70 4320 / BTA: 4320 / BTA: 4320 4320 Aktuell Miljömässig B10 B10 B10 1971 1971 1971 Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: 70 990 / BTA: 990 / BTA: 990 990 990 Aktuell Miljömässig B8 B8 1971 B8 1971 1971 Ingång Ingång 70 Ingång 70 / BTA: 70 / BTA: 70 / BTA: 70 8400 / BTA: 8400 / BTA: 8400 8400 Aktuell Miljömässig 16 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön B9 Kriteriets krav är tillfredsställt B14 B12 B11 Kommentarer: B14 vårdavdelningar, mottagning och administration - en renovering/ombyggnation är beräknad starta 2013. B14 1973 Ingång 85/BTA: 24580 B12 1973 Ingång 70 /BTA: 24060 B11 1971 Ingång 70 / / BTA: 23450 B9 1971 Ingång 70 / / BTA: 29230 ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 17

1-M2 1965 Kommentarer: gång 81-82 / BTA: 5940 tatus ssig iljö hetsanpassning M1-M2 IT, medicinsk teknik och administration - lokalerna har ett eftersatt underhåll avseende både byggnad och installationer. Byggnaden bedöms kunna leva vidare efter renovering för administrativ verksamhet. N1/N2 rymmer idag vårdavdelning, mottagning, forskning, administration och café. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll och planeras för rivning inom 8-10 år. P1-P2 rymmer idag mottagning och administration. P3-P4 rymmer idag operation och käkkirugi. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll och planeras för rivning inom 8-10 år. S1-S2 personalrestaurang samt godsmottagning - byggnaderna är i dåligt skick och är under utredning för möjlig framtida användning. Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt N1 1967 Ingång 78-79 / BTA: 7430 N2 1967 Ingång 78-79 / BTA: 4960 P1-P2 1950 Ingång 78-79 / BTA: 8990 P3-P4 1966 Ingång 78-79 / BTA: 8890 S1-S2 1962 Ingång 55 / BTA: 5970 M1-M2 M1-M2 1965 1965 Ingång Ingång 81-82 Ingång 81-82 / BTA: Ingång 81-82 / BTA: 5940 81-82 / BTA: 5940 / BTA: 5940 5940 Aktuell Aktuell M1 M2 N1 P1 N2 P2 P3 P4 S1 S2 M1-M2 1965 Ingång 81-82 / BTA: 5940 N1 N1 N1 1967 1967 Ingång Ingång 78-79 Ingång 78-79 / BTA: Ingång 78-79 / BTA: 7430 78-79 / BTA: 7430 / BTA: 7430 7430 N2 N2 N2 1967 1967 Ingång Ingång 78-79 Ingång 78-79 / BTA: Ingång 78-79 / BTA: 4960 78-79 / BTA: 4960 / BTA: 4960 4960 P1-P2 P1-P2 1950 1950 Ingång Ingång 78-79 Ingång 78-79 / BTA: Ingång 78-79 / BTA: 8990 78-79 / BTA: 8990 / BTA: 8990 8990 P3-P4 P3-P4 1966 1966 Ingång Ingång 78-79 Ingång 78-79 / BTA: Ingång 78-79 / BTA: 8890 78-79 / BTA: 8890 / BTA: 8890 8890 S1-S2 S1-S2 1962 1962 Ingång Ingång 55 Ingång 55 / BTA: Ingång 55 / BTA: 5970 55 / BTA: 5970 / BTA: 5970 5970 Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell Aktuell N1 1967 N2 1967 P1-P2 1950 P3-P4 1966 S1-S2 1962 18 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN Ingång 78-79 / BTA: 7430 2012 Ingång 78-79 / BTA: 4960 Ingång 78-79 / BTA: 8990 Ingång 78-79 / BTA: 8890 ARBETSMATERIAL Ingång 2012-03-02 55 / BTA: 5970

C5 1982 C11 1999 BTA: 7740 BTA: 13814 C5 1982 C5 1982 BTA: 7740 BTA: 7740 C5 1982 BTA: 7740 C11 1999 BTA: 13814 C7 2000 BTA: 2450 C8 2000 BTA: 1820 C8 2000 BTA: 1820 ARBETSMATERIAL 2012-03-02 C11 1999 C11 1999 BTA: 13814 C11 1999 BTA: 13814 BTA: C1 138141958 Aktuell BTA: 2300 Miljömässig Aktuell Miljömässig C11 1999 C5 1982 BTA: 7740 BTA: 13814 C5 BTA: 2660 C7 C8 C12 2010 C1 1958 BTA: 2300 C12 2010 BTA: 348 BTA: 348 C8 2000 BTA: 1820 C8 2000 C8 2000 BTA: 2660 BTA: 1820 BTA: 1820 C2-C3 1968 C2-C3 1968 C1 1958 BTA: 2300 C1 1958 C1 1958 BTA: 2300 BTA: 2300 C11 1999 BTA: 13814 C1 C11 C2-C3 1968 C1 1958 BTA: 2660 BTA: 2300 C2-C3 BTA: 2660 1968 C2 BTA: 2660 C3 Miljömässig C12 C12 2010 C2-C3 1968 C12 2010 BTA: 348 BTA: 2660 C12 2010 BTA: 348 BTA: 348 Miljömässig Aktuell C12 2010 BTA: 348 C2-C3 1968 Kommentarer: C1 1958 C7 apoteksverksamhet, BTA: 2300 C5 inrymmer lokaler för patologi, immunologi, rättsmedicin och forskning C11 inrymmer Miljömässig klinisk genetik, immunlogi och forskning. En ombyggnad är planerad för universitetet C1-C2-C3 administration för driften och avfallsstation - har eftersatt underhåll avseende både byggnad och installationer. Byggnaderna är planerade för renovering 2012-2013. C12 reservkraft - har inga förestående renoveringsbehov. C8 logistikcentrum - en syrgas- och kvävgasstation byggs under 2012 C2-C3 1968 BTA: 2660 Kriteriets krav är INTE tillfredsställt Bedömning mellan röd och grön Kriteriets krav är tillfredsställt C12 2010 BTA: 348 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 19

MÖJLIGHETER, UTMANINGAR OCH FÖRSLAG Avslutningsvis ska nu denna behovsanalys föreslå vilka åtgärder som bör ske utifrån bedömningen av fastigheterna, och i vilken ordning dessa åtgärder lämpligast görs. Trots att framtiden är behäftad med många osäkerhetsfaktorer, som till exempel efterfrågan på regionvård, förändringar i vårdstrukturen och den medicinska utvecklingens effekter på lokalbehoven, bedöms att föreslagna åtgärder i LFP och FUP från 2011 i huvudsak behöver genomföras. Akademiska sjukhuset kommer även på lång sikt ha stora lokalbehov, som då också måste uppfylla olika specifika miljökrav och vara anpassade till nuvarande och framtida verksamhetsbehov. Det finns stora utmaningar i att genomföra detta förnyelsearbete av fastighetsbeståndet i ett sjukhus som måste fungera även under denna förändringsperiod. Men det finns också stora möjligheter som bör beaktas. Sjukhusets kvaliteter och förnyelsens möjligheter Som framgått är ett antal av sjukhusets fastigheter inte framtidsanpassade, några av dessa kan anpassas genom renovering eller ombyggnation, men andra är i så dåligt skick att rivning är lämpligast. Akademiska sjukhusets fastighetsbestånd är långt ifrån unikt i detta avseende. I Sverige och i västvärlden i stort finns ett mycket stort antal byggnader som byggdes på 60- och 70-talen. Dessa behöver nu stora insatser för att anpassas till nya krav från förändrade verksamheter, samt till hårdnande krav på att ställa om till ett mer hållbart samhälle. Detta gäller inte minst för sjukhus. På vissa ställen har man valt att bygga helt nya sjukhus. Detta är dock inte aktuellt för Akademiska eftersom sjukhuset idag har några mycket starka kvaliteter som istället är klokt att bygga vidare på. BYGGNAD B9 20 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 ARBETSMATERIAL 2012-03-02

Sjukhusområdets centrala och vackra läge En sådan uppenbar kvalitet är själva sjukhusområdets läge. Akademiska har legat där det ligger ända sedan den första byggnaden byggdes där i mitten av 1800-talet. Sedan dess har området vuxit och många nya byggnader tillkommit. Och kring området så har staden vuxit fram, så att staden nu omger området. Centrum ligger blott några stenkast bort och till resecentrum tar det bara några minuter. Sjukhuset ligger trots detta mycket naturnära och vackert, med slottet, Stadsträdgården och skog som grannar. Sjukhuset är därför nära, och för att säkerställa att det därför också är lättillgängligt gäller det att förbättra kontakten mellan området och dess omgivning. Det ska vara lätt och självklart att ta sig till och från sjukhuset till fots, med cykel eller med kollektivtrafiken, både för personal och för besökare. Stora vinster både för miljö och hälsa kan skapas med ökande andel patient- och personalresor som sker antingen kollektivt eller med cykel eller till fots. Detta skulle också ge möjligheter till färre utrymmeskrävande parkeringar inne i området och därmed öppna upp för framtida förnyelse- och expansionsområden. Central huvudkommunikation och tydlig fastighetsstruktur En andra uppenbar kvalitet med dagens Akademiska är dess tydliga och förhållandevis rationella fastighetsstruktur. En central huvudkommunikation genom huvudblocket binder samman vårdbyggnader med behandlingsbyggnader. För att Akademiska ska kunna fortsätta att erbjuda en högspecialiserad vård med krav på samordning och patientfokus är det viktigt att beakta och förstärka denna kvalitet. En sådan förstärkning möjliggörs av den nödvändiga förnyelsen av fastighetsbeståndet. Nya fastigheter och ombyggnationer av gamla kan förläggas så att effektiva vårdkedjor garanteras. Vårdkedjorna kan också förbättras av att omlokalisering av de verksamheter som idag har olämpliga lokaler görs efter funktionskrav och inte organisationstillhörighet. För denna positiva utveckling krävs ett samarbete med kommunen vars vägar omger sjukhusområdet. Trafikplaner måste garantera att cyklister och fotgängare samt ambulans- och servicetrafik kan ta sig till och från sjukhusområdet på ett säkert och snabbt sätt. Även inom sjukhusområdet kommer det krävas förbättringar för att fotgängare och cyklister ska kunna röra sig säkert. För att säkerställa detta bör ambulans- och servicetrafiken i högsta mån skiljas från cykelvägar och gångstråk. Genomfartstrafik för bilar bör också avvecklas vilket ger en lugnare trafiksituation inom området. Det behövs därför en genomtänkt utveckling av sjukhusområdets yttre miljö, som också kan hjälpa till att öka tydligheten för patienter och besökare och som kan bygga vidare på denna vackra del av staden. BYGGNAD A1 BYGGNAD A1 ARBETSMATERIAL 2012-03-02 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 2012 21