En pendels svängningstid

Relevanta dokument
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

SVÄNGNINGSTIDEN FÖR EN PENDEL

Övningsuppgifter till Originintroduktion

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

Övningar till datorintroduktion

tentaplugg.nu av studenter för studenter

Labbrapport svängande skivor

De fysikaliska parametrar som avgör periodtiden för en fjäder

Lathund fo r rapportskrivning: LATEX-mall. F orfattare Institutionen f or teknikvetenskap och matematik

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Gunga med Galileo matematik för hela kroppen

Andra EP-laborationen

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Termodynamik, våglära och atomfysik (eller rätt och slätt inledande fysikkursen för n1)

Laborationsintroduktion. FAFA05 och FAFA65

Var försiktig med elektricitet, laserstrålar, kemikalier osv. Ytterkläder får av säkerhetsskäl inte förvaras vid laborationsuppställningarna.

EXPERIMENTELLA METODER LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND BALKEN

Något om Dimensionsanalys och Mathematica. Assume period T Cm Α g Β L Γ s 1 kg Α m Β m Γ s 1 kg Α m Β. Identify exponents VL HL kg 0 Α m 0 Β Γ s 1 2 Β

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

Fysikaliska Modeller

Krafter märkbara men osynliga

Projekt: Filmat tornfall med modell av tornet. Benjamin Tayehanpour, Adrian Kuryatko Mihai

Experimentell metodik

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Målsättningar Proffesionell kunskap. Kunna hänvisa till lagar och definitioner. Tydlighet och enhetliga beteckningar.

Elektricitet och magnetism besläktade fenomen

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Stockholms Universitet Fysikum Tentamensskrivning i Experimentell fysik för lärare 7.5 hp, för FK2004. Onsdagen den 14 december 2011 kl 9-14.

Linköpings Universitet Linköping Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Per Sandström

MEKANIK LABORATION 2 KOPPLADE SVÄNGNINGAR. FY2010 ÅK2 Vårterminen 2007

Personer. Lisam. Linköpings Universitet Linköping Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Per Sandström Rev. 2

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Transport över membran Undersökning osmos och växtceller (potatis)

Lösningar 15 december 2004

LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND

LABKOMPENDIUM. TFYA76 Mekanik

Ljud njutning eller plåga

Högskoleprovet Kvantitativ del

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK OCH ASTRONOMI. Mekanik baskurs, Laboration 2. Friktionskraft och snörkraft

Ballistisk pendel laboration Mekanik II

Krafter och Newtons lagar

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Fysikalisk kemi KEM040. Clausius-Clapeyronekvationen Bestämning av ångtryck och ångbildningsentalpi för en ren vätska (Lab2)

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Mekanik Laboration 3 (MB3)

Laboration 1: Gravitation

Appendix i instruktionen

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Introduktion. Torsionspendel

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

Kapitel 3. Standardatmosfären

Skrivanvisningar för laborationsrapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 12 januari :00 13:00. Tentamen besta r av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poa ng.

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Högskoleprovet Kvantitativ del

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Detaljplanering. Matematik 1A LÅ 2013/2014. Jonas Bengtsson

Laborationsrapport. Joseph Lazraq Byström, Julius Jensen och Abbas Jafari Q2A. 22 april Ballistisk pendel

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Datum: , , , ,

Densitet Tabellen nedan visar massan och volymen för olika mängder kopparnubb.

LABORATIONENS NAMN. CHEM-C2200 Kemisk termodynamik

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

MINIMIKRAV VID RAPPORTSKRIVNING

LABORATION 2 UPPTÄCK ETT SAMBAND

Rapportskrivningsinstruktioner plus Säkerhetsföreskrifter

Förslag den 25 september Matematik

Bestämning av E-modul

exempel på krafter i idealiserade situationer, som till exempel i Slänggungan / Kättingflygaren eller Himmelskibet.

Laboration: Roterande Referenssystem

Laboration 1: Gravitation

Linnéuniversitetet Institutionen för fysik och elektroteknik


T / C +17. c) När man andas utomhus en kall dag ser man sin andedräkt som rök ur munnen. Vad beror det på?

"Densitet, Tryck, Värme, Väder"

FRÅN MASSA TILL TYNGD

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

1 Dimensionsanalys och π-satsen.

Högskoleprovet Kvantitativ del

MEKANIK LABORATION 1 REVERSIONSPENDELN. FY2010 ÅK2 vårterminen 2007

Rotationsrörelse laboration Mekanik II

Experimentell metodik

Kursens olika delar. Föreläsning 0 (Självstudium): INTRODUKTION

Ljus snabbare finns inte

Experimentell problemlösning

Laborationer i Naturkunskap B och Naturkunskap 2

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Regler för grupparbeten, inlämnings- och laborationsuppgifter

LABORATION 2 TERMODYNAMIK BESTÄMNING AV C p /C v

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

e 3 e 2 e 1 Kapitel 3 Vektorer i planet och i rummet precis ett sätt skrivas v = x 1 e 1 + x 2 e 2

Transkript:

Använd denna exempelrapport som mall för din rapport. Mer detaljer hittar du i Lathund för rapportskrivning av Merkel, Andersson, Lundquist och Önnegren. Notera att denna exempelrapport beskriver ett mycket enkelt fall av experimentell problemlösning. Rapporten är därför kortare än den rapport du ska skriva. Rapportdelen ska ha omfattningen 10 16 sidor. Tänk också på att inte plagiera några formuleringar i texten. En pendels svängningstid En rapport i kursen Fysik (TFYA14) Rapportförfattare: Linnea Lins (123456-7890) linli999@student.liu.se Teknisk fysik och elektroteknik (Y) Linköpings universitet, Linköping 2015-02-14 (Version 1) Uppdatera datum och version vid varje inlämning. Ge rapporten ett filnamn på formen [Linnea_Lins_version_1] Ange dina medlaboranter här. De ska dock inte delta i rapportskrivandet. Medlaboranter: Limone Lifouz (234567-8901) limli777@@student.liu.se Linus Lindeman (345678-9012) linli888@student.liu.se

Sammanfattning En modell för svängningstiden hos en enkel pendel togs fram genom experiment... Rapporten skall inledas med en kort sammanfattning. Sammanfattningen skall ge en snabb inblick i vad rapporten handlar om så att en läsare kan avgöra om rapporten innehåller det som läsaren söker. Resultatet skall finnas kortfattat presenterat här. I den här laborationen krävs att den framtagna modellen med numeriska värden på konstanten skall presenteras.

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. EXPERIMENTUPPSTÄLLNING... 1 3. UTFÖRANDE... 2 3.1 HYPOTES... 2 3.2 DIMENSIONSANALYS... 2 3.3 BESTÄMNING AV KONSTANTEN... 3 4. FELANALYS... 4 5. MODELLPRÖVNING... 4 6. DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 5 7. BILAGOR... 6 7.1 MÄTNINGAR FÖR ATT BESTÄMMA KONSTANTEN... 6

1. Inledning Denna rapport beskriver ett experiment med en enkel pendel. Syftet med experimentet är att öva på experimentell problemlösning. Kapitel 2 innehåller en beskrivning av den experimentella uppställningen och definitioner av de variabler som används. I kapitel 3 beskrivs själva utförandet dvs. den grundhypotes som ställdes upp, en dimensionsanalys samt de experimentella försök som gjordes. Kapitel 4 innehåller en verifiering av modellen med oberoende mätdata samt felanalys. 2. Experimentuppställning I experimentet användes, - Ett snöre där längden l kunde varieras från 0,8 till 1,4 m. - En liten massa m som kunde varieras mellan 0,10 och 0,90 kg.. Skalära variabler kursiveras, vektorer skrivs med fet stil. Försöksuppställnigen skall vara så tydligt beskriven att även de som inte har sett den förstår den och skulle kunna reproducera experimentet. Det gäller även de ingående resonemangen som förs i rapporten. Samtliga variabler skall vara entydigt definierade. Vid försöken fästes massan i snöret. Snöret och massan och fick sedan pendla enligt figur 1. Periodtiden Tp uppmättes med ett stoppur Figurer numreras löpande och har en förklarande text under figuren. Figurer skall refereras till i den löpande texten. etc.. Figur 1. Försöksuppställning Börja numrering från sidan med inledningskapitlet. 1

3. Utförande De variabler som skulle kunna påverka svängningstiden listas i tabell 1. Ett inledande experiment visade att svängningstiden ökade med snörets längd Tabell 1. Ingående variabler Storhet Beteckning Enhet Fysikalisk dimension Periodtiden Tp s T Snörets längd L m L Massan m kg M Tyngdaccelerationen g m/s 2 LT -2 Startvinkeln θ max 1 3.1 Hypotes Tabeller numreras löpande och har en förklarande text över tabellen. Tabeller skall refereras till i den löpande texten. Proportionaliteten mellan Tp och θ max är oklar. Däremot kan Tp anses vara oberoende av små startvinklar θ max vilket visades med ett enkelt inledande experiment. 3.2 Dimensionsanalys En hypotes formulerades där periodtiden är en funktion av l, m och g och en produkt ansattes T p = Cl x m y g z (1) Där C är en dimensionslös konstant. Ekv (1) ger dimensionsekvationen Ekvationer som hänvisas till i den löpande texten numreras löpande. T = L x M y L z T 2z (2) Exponenterna i ekv (2) ger upphov till ekvationssystemet: T: 1 = 2z z = 1 2 M: 0 = y y = 0 etc L: 0 = x + z x = z = 1 2 2

Som en konsekvens fås modellen T p = Cl 1 2 m 0 g 1 2 = C l g (3) 3.3 Bestämning av konstanten För att beräkna C skrevs ekv (3) om till C = T p g l (4) För att bestämma konstanten C varierades l och tiden för 10 svängningar mättes. C beräknades med hjälp av ekv (4). Detta upprepades tre gånger och ett medelvärde togs. Konstanten C mättes för 7 olika snörlängder, mätningarna återfinns i tabell 2, bilaga 7.1. etc... Är det en mindre mängd data kan den finnas med i den löpande texten, vilket med fördel hade fungerat i detta fall utan att förstöra överblicken. Blir det väldigt mycket rådata kan den placeras i en bilaga. Bilagorna skall vara refererade till i texten. All rådata skall finnas redovisad. 3

4. Felanalys För att göra en uppskattning av onoggrannheten på konstanten beräknades ett standardfel.. Konstanten är med standardfel Avrunda onoggrannhetsintervallet och mätvärdet med samma antal decimaler. C = 6,25 ± 0,09 5. Modellprövning För att prova modellen gjordes oberoende mätningar på fem nya snörlängder och modellen användes för att göra förutsägelser av svängningstiden. Mätningarna och en jämförelse med modellen återfinns i figur 2. Svängningstid med oberoende mätningar Diagram skall ha rubrik T(s) 1,75 1,55 1,35 1,15 0,95 Modell Mätningar Diagram skall ha en legend. Variabler och enheter skall vara utsatta på axlarna 0,75 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 l (m) Figur 2: Prövning av modellen med oberoende mätningar. Även diagram benämns figurer och numreras löpande med övriga figurer. 4

6. Diskussion och slutsatser Den framtagna modellen begränsningar är I diskussionsdelen behandlas modellens giltighet, begränsningar, idealiseringar och eventuella behov av kommande undersökningar och vad som kunde ha förbättrats etc.. 5

7. Bilagor 7.1 Mätningar för att bestämma konstanten Tabell 2. Mätningar för att bestämma konstanten C. Enheter skall finnas med i tabellhuvudet. l (m) T1(s) T2(s) T3(s) Tmedel (s) C 0,10 0,62 0,63 0,64 0,63 6,2430 0,20 0,89 0,89 0,90 0,89 6,2597 0,30 1,08 1,09 1,09 1,09 6,2172 0,40 1,28 1,28 1,28 1,28 6,3421 0,50 1,38 1,39 1,40 1,39 6,1601 0,60 1,52 1,53 1,56 1,54 6,2167 0,70 1,66 1,70 1,71 1,69 6,3299 0,80 1,79 1,78 1,79 1,79 6,2697 6