SL--00833 Trafiknämnden SEPTEMBER
2 (26) Innehållsförteckning 1. Resultatuppföljning januari-september och förväntad utveckling 5 1.1 Sammanfattning... 5
3 (26) 1.2 Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget (mkr) Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt else Ack utfallperiodbudget Kostnad else Ack utfallperiodbudget Resultat else Ack utfallperiodbudget Beslut av LF/LS (Belopp) Biljettintäkter/resenärsintäkter: SL huvudsakligen förändrad redovisningsprincip för Reskassa ca -150 mkr, för högt antagande om resande ca -90 mkr, smsbiljetter/förköp inkl överströmningseffekter samt övrigt, -80 mkr. -320-320 Uthyrning fordon: 10 10 Uthyrning lokaler: vidaredebitering drivström till MTR -83 mkr, bokförd under Övriga intäkter (budget under Uthyrning lokaler) -80-80 Reklam: -3-3 Övriga intäkter: SL, högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +39 mkr, lägre näringsbidrag -23 mkr, lägre försäljn avseende lager och produktionsstöd -45 mkr med mera. Tillkommer intäkt från MTR +83 mkr, se ovan Uthyrning lokaler. Intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övriga kostnader -43 mkr. 13 13 Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal/produktionsstöd som övergått till entreprenörer samt vakanser, ca 40 mkr. Högre kostnader för Inhyrd personal pga vakansläget. 58 58 Köpt landtrafik: Lägre kostnader för ny avtalskonstruktion, index, incitament, trygghetsåtgärder, Contact Center, biljettkontroll m.m. Högre kostnader för Uppsalapendeln, miljöbussar m.m 53 53 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym färdtjänstresor, högre volym sjukresor. Totalt högre resevolym och något högre kostnad per resa -19-19 Köpt sjötrafik: Lägre kostn för managertrafik 8 8 Drift- och underhåll: Lägre kostnader än budget inom SL avseende akut och felavhjälpande underhåll samt planerat underhåll och elenergi/media. 127 127 Övriga kostnader: Ökade kostnader bland annat för biogas till busstrafiken -35 mkr och trängselbussar -13 mkr (motsvaras av intäkter för biogas respektive för "trängselförsöket"). Differens avseende intäkt från deb tid i investeringsprojekt då budget återfinns under Övriga intäkter. -38-38 Avskrivningar: Ökade kostnader avskrivningar för SL och ngt minskade för WÅAB. -67-67 Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader 119 119 Summa avvikelse -381 241-140 7 1.3 Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget (mkr)... 12
4 (26) 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken... 16 1.5 Investeringar... 18 1.5.1 Prognos... 18 1.5.2 Budget... 18 1.6 Produktionsredovisning... 20 1.6.1 Kollektivtrafik på land... 20 1.6.2 Färdtjänsttrafik... 20 1.6.3 Kollektivtrafik på vatten... 21 2. Ledningens åtgärder... 22 Bilaga 1 - SL-koncernen... 24 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten... 25 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 26
5 (26) 1. Resultatuppföljning januari-september och förväntad utveckling 1.1 Sammanfattning 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 -100 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utfall 2012 Utfall Budget Nuvarande PR Fg mån PR Det samlade resultatet för trafiknämndens verksamhetsområde uppgår till -73 mkr per september jämfört med budgeterat 67 mkr. Verksamhetens intäkter uppgår till 13 237 mkr jämfört med budgeterat 13 618 mkr, en avvikelse med 381 mkr. Verksamhetens kostnader uppgår till 11 377 mkr jämfört med budgeterat 11 566 mkr, en avvikelse med 189 mkr. Kapitalkostnaderna uppgår sammantaget till 1 933 mkr jämfört med budgeterat 1 985 mkr, en avvikelse med 52 mkr. Årsprognosen visar fortsatt ett nollresultat i överensstämmelse med budget och med tidigare avgivna prognoser för året. För att nå det prognostiserade resultatet krävs att pågående och planerade åtgärder för att öka intäkter och minska kostnader ger avsedd effekt. Se vidare avsnitt 2 Ledningens åtgärder.
6 (26) 1309 Periodens budget 1209 Resultaträkning (Mkr) Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 5 935 5 935 0 5 611 6 7 913 7 913 0 7 482 Biljettintäkter/resenärsintäkter 4 920 5 240-6 4 988-1 6 714 7 130-6 6 719 Uthyrning fordon 1 023 1 013 1 1 009 1 1 361 1 348 1 1 341 Uthyrning lokaler 445 525-15 523-15 594 701-15 692 Reklam 174 177-2 187-7 233 236-1 249 Övriga intäkter 741 728 2 762-3 1 044 970 8 1 135 Verksamhetens intäkter 13 237 13 618-3 13 081 1 17 858 18 298-2 17 618 Personalkostnader -354-412 -14-366 -3-503 -550-9 -546 Köpt landtrafik (SL) -8 217-8 270-1 -7 808 5-10 948-11 148-2 -10 518 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor (Ftjv) -885-866 2-832 6-1 181-1 183 0-1 133 Köpt sjötrafik (WÅAB) -163-171 -5-159 3-217 -217 0-205 Drift och underhåll -1 144-1 271-10 -1 151-1 -1 605-1 749-8 -1 720 Övriga kostnader -614-576 7-525 17-801 -779 3-759 Verksamhetens kostnader -11 377-11 566-2 -10 840 5-15 254-15 626-2 -14 881 Reavinst/reaförlust/ Avskrivningar -1 482-1 415 5-1 431 4-2 013-1 886 7-1 928 Finansnetto -451-570 -21-528 -15-592 -786-25 -755 Ägartillskott till följd av extraord poster 75 Resultat -73 67 282 0 0 129 Förändr Prognos Budget Bokslut 2012
7 (26) 1.2 Väsentlig avvikelse utfall mot periodiserad budget (mkr) Textkommentar till avvikelser (mkr) Intäkt else Ack utfallperiodbudget Kostnad else Ack utfallperiodbudget Resultat else Ack utfallperiodbudget Beslut av LF/LS (Belopp) Biljettintäkter/resenärsintäkter: SL huvudsakligen förändrad redovisningsprincip för Reskassa ca -150 mkr, för högt antagande om resande ca -90 mkr, smsbiljetter/förköp inkl överströmningseffekter samt övrigt, -80 mkr. -320-320 Uthyrning fordon: 10 10 Uthyrning lokaler: vidaredebitering drivström till MTR -83 mkr, bokförd under Övriga intäkter (budget under Uthyrning lokaler) -80-80 Reklam: -3-3 Övriga intäkter: SL, högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +39 mkr, lägre näringsbidrag -23 mkr, lägre försäljn avseende lager och produktionsstöd -45 mkr med mera. Tillkommer intäkt från MTR +83 mkr, se ovan Uthyrning lokaler. Intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övriga kostnader -43 mkr. 13 13 Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal/produktionsstöd som övergått till entreprenörer samt vakanser, ca 40 mkr. Högre kostnader för Inhyrd personal pga vakansläget. 58 58 Köpt landtrafik: Lägre kostnader för ny avtalskonstruktion, index, incitament, trygghetsåtgärder, Contact Center, biljettkontroll m.m. Högre kostnader för Uppsalapendeln, miljöbussar m.m 53 53 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym färdtjänstresor, högre volym sjukresor. Totalt högre resevolym och något högre kostnad per resa -19-19 Köpt sjötrafik: Lägre kostn för managertrafik 8 8 Drift- och underhåll: Lägre kostnader än budget inom SL avseende akut och felavhjälpande underhåll samt planerat underhåll och elenergi/media. 127 127 Övriga kostnader: Ökade kostnader bland annat för biogas till busstrafiken -35 mkr och trängselbussar -13 mkr (motsvaras av intäkter för biogas respektive för "trängselförsöket"). Differens avseende intäkt från deb tid i investeringsprojekt då budget återfinns under Övriga intäkter. -38-38 Avskrivningar: Ökade kostnader avskrivningar för SL och ngt minskade för WÅAB. -67-67 Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader 119 119 Summa avvikelse -381 241-140
8 (26) Verksamhetens intäkter Biljettintäkterna avseende kollektivtrafik på land understiger periodens ackumulerade budget med 344 mkr. Detta förklaras av att försäljningen av periodbiljetter, sms-biljetter inklusive överströmningseffekter, reskassa och flera andra biljettyper är lägre än budgeterat. En orsak till avvikelsen är att budgeten baserades på ett för högt antagande om resandeökning. Flera större förändringar har också skett, bland annat förändrat förfarande vid sms-köp och införandet av reskassa, där effekterna varit svåra att förutse och i vissa fall inte beaktats i års budget. September som enskild månad visar lägre biljettintäkter med cirka 23 mkr jämfört med budget. Den för höga resandeprognosen påverkar med cirka 9 mkr medan ungefär 16 mkr beror på icke budgeterad förändrad redovisningsprincip för Reskassa. För en utökad analys vad gäller biljettintäkter från SL-trafiken, se vidare avsnitt 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter överensstämmer med budget totalt sett. Ökade intäkter till följd av en ökad volym sjukresor motverkas av minskade intäkter för en minskad volym färdtjänstresor. Sjötrafikens biljettintäkter är 2 mkr högre än budgeterat. elsen gäller hamntrafiken och beror på ett högre resande än planerat, vilket får tillskrivas den varma och soliga sommaren. I skärgårdstrafiken ökar intäkten från försäljning av båtkortet, en slags reskassa som ger 25-40 procent rabatt, men även den ordinarie försäljningen av biljetter ombord ökar. I hamntrafiken står kontant betalande resenärer för 53 procent av intäkterna och resenärer med SL-kort för 47 procent. Intäkter från uthyrning av lokaler understiger budget vilket huvudsakligen beror på ändrat redovisningssätt vad gäller fakturerad drivström till MTR. Intäkten på 83 mkr är bokförd under övriga intäkter. Övriga intäkter inom kollektivtrafiken på land överstiger budget huvudsakligen beroende på ökad försäljning av biogas till trafikentreprenörer med 39 mkr per september. Motsvarande högre kostnad för inköp av biogas finns under övriga kostnader. Obudgeterade stationsavgifter från Upplands Lokaltrafik ökar intäkterna med 27 mkr. Vidare tillkommer intäkter med 83 mkr avseende försäljning av drivström till MTR vilka är budgeterade under uthyrning av lokaler. Enligt beslut i skiljedom har en engångssumma med 36 mkr utbetalats till MTR för hjälpkraft och värme för tiden fram till april 2012.
9 (26) Intäkter avseende näringsbidrag är lägre än budget, 23 mkr. Dessa är svåra att uppskatta i tiden. Intäkter från debiterad tid i investeringsprojekt redovisas under övriga kostnader. Då personal inom trafikförvaltningen övergått till entreprenör i samband med nytt underhållsavtal uteblir budgeterad intäkt från försålda tjänster inom området produktionsstöd. Även intäkter från lagerproduktion och sålt material kopplat till investerings- och underhållsprojekt är lägre än budget. Sammantaget innebär detta en negativ budgetavvikelse med cirka 45 mkr. Motsvarande lägre kostnader för lager/material återfinns dock under övriga kostnader. Färdtjänstens intäkter för sålda tjänsteresor understiger budget på grund av vikande efterfrågan. Kostnaderna för tjänsteresor minskar motsvarande. Försäljning av övriga tjänster inom sjötrafiken är 2 mkr högre än budget och avser restaurangverksamhet ombord på egna fartyg. Verksamhetens kostnader Verksamhetens personalkostnader understiger budget. Lönekostnaderna ligger under budget, vilket huvudsakligen förklaras av att underhållspersonal inom trafikförvaltningen övergått till entreprenörer i samband med nytt underhållsavtal, UH2012, men också till följd av vakanser. Även övriga personalkostnader såsom utbildning, konferenser samt pensionskostnader understiger budget. Kostnader för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget under året. Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till 8 217 mkr och är 53 mkr eller en procent lägre än budgeterat. elsen avser främst kostnader för index, incitament samt effekter av ny avtalsmodell. Indexkostnaderna understiger budget. Indexkorgens olika delar har inte utvecklats på det sätt som antogs i budgeten, bland annat beträffande kostnader för drivmedel, konsumentprisindex, elpriser och arbetskraftskostnader, som ökat mindre än beräknat. Indexkostnaderna understiger budget med totalt 30 mkr. Incitamenten är 44 mkr lägre än budgeterat eftersom entreprenörer ej har nått den kvalitetsnivå som budgeten för incitament förutsätter. Diskussion pågår om viten i anslutning till avtalsstarten i januari för busstrafiken i Norrort. Trygghetsåtgärder har inte genomförts i budgeterad omfattning. Avsatt ekonomiskt utrymme för förväntade konsekvenser av förhandlingar med Stockholmståg har ej använts, då förhandlingarna kunde avslutas redan 2012. Även kostnaderna för Contact center och biljettkontrollen är lägre än
10 (26) budget bland annat på grund av ett nytt fördelaktigt avtal avseende biljettkontroll samt senarelagd ny kontaktväg via Facebook. Några av trafikavtalen är nya för året och tillämpar en ny ersättningsmodell, där ersättning till entreprenören utgår från antal verifierat betalande påstigande (VBP). Den nya modellens konsekvenser har varit svåra att bedöma. Busstrafiken har exempelvis haft fler resande och därmed högre kostnader än beräknat medan förhållandet är det motsatta beträffande lokalbanor. Dessutom har en alternativ modell för beräkning av antal resenärer fått användas i avvaktan på att metoden för visering av biljetter säkras. Den sammantagna kostnaden för de nya avtalen understiger budget. I avvikelsen mot budget finns också vissa budgetöverskridanden. Kostnaderna för miljöbussar ökar till följd av tidigare driftstart och dyrare biogas liksom kostnaderna för pendelbåtstrafiken som utökats. Budgeterad avstängning av tvärbanan genomförs inte. Kostnaderna för Uppsalapendeln ökar till följd av ej budgeterade stationsavgifter och tillgänglighetskostnader på Arlanda. Slutavräkningar för trafiken 2012 har blivit högre än beräknat. Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 885 mkr och överstiger budget med 19 mkr eller 2 procent, huvudsakligen till följd av en ökad volym sjukresor. Volymen färdtjänstresor är mindre än budgeterat. En omfördelning av färdtjänstresandet sker däremot från taxi till den dyrare resformen rullstolstaxi. Antalet resenärer med färdtjänsttillstånd är färre än budgeterat, medan resandet per resenär överensstämmer med budget. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden löpande, med slutavräkning vid årsskiftet. Sjukvårdens avtalade à-contobetalningar understiger dock kostnadsutvecklingen under året. Kostnaderna för tjänsteresor understiger budget beroende på vikande efterfrågan. Kostnaderna för köpt sjötrafik är 8 mkr lägre än budget och avser såväl managementavtalen som anbuds- och samarbetsavtalen. Lägre kostnad för avtalad trafik uppvägs av högre kostnad för inhyrt tonnage till följd av kapacitetsbrist och trafikstörningar under sommaren. elsen för avtalad trafik beror delvis på färre gångtimmar på grund av att starten för vårtidtabellen flyttades fram en vecka. Kostnaderna för drift och underhåll inom kollektivtrafiken på land understiger den periodiserade budgeten. elsen förklaras av en eftersläpning i faktureringen av kostnaderna för planerat underhåll, men även till viss del akut och felavhjälpande underhåll, samt av att underhållsarbete inte skett i budgeterad omfattning. Upparbetningen
11 (26) förväntas öka något under sista kvartalet. Energikostnaderna understiger budget till följd av lägre elpriser. Sjötrafiken visar en lägre kostnad för drift och underhåll med 4 mkr främst på grund av förskjutet underhåll av bryggor och övriga anläggningar samt inredning ombord på fartygen. Underhåll genomförs under vår och höst med tonvikt på hösten, varför avvikelsen kommer att plana ut under resten av året. Drivmedelskostnaderna är lägre än budget. Priset är i medeltal 2 procent lägre än vid årsskiftet. Avseende landtrafik överstiger övriga kostnader budget. Kostnaderna för biogas till busstrafiken har ökat under året jämfört med budget, på grund av ökade volymer och pris. Kostnader för buss har i och med trängselförsöket ökat övriga kostnader men kompenseras av lika stora intäkter som bokförts under övriga intäkter. Intäkterna hänförs från ett näringsbidrag som erhållits för finansieringen av en utökning av busstrafiken då trängselskatten infördes. För färdtjänsttrafiken överskrids budgeten till följd av obudgeterade kundförluster. För sjötrafiken är övriga kostnader högre än budget med 2 mkr. Kapitalkostnader Beträffande kapitalkostnader visar finansnettot en positiv budgetavvikelse. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom lägre än budgeterat vilket påverkar räntekostnaderna positivt. Den lägre räntenivån påverkar ränteintäkterna på banktillgodohavanden och swapkostnaderna negativt. Avskrivningarna inom SL ligger över budget till följd av investeringar som aktiverades efter tidpunkten för budget. Det råder viss förskjutning av större investeringar inom sjötrafiken vilket får till följd att avskrivningarna där är 6 mkr lägre än budget.
12 (26) 1.3 Väsentlig avvikelse årsprognos mot årsbudget (mkr) Textkommentar (avvikelser i mkr) Intäkt else prognosbudget Kostnad else prognos- budget Resultat else prognosbudget Beslut av LF/LS/ (Belopp) Biljettintäkter: Nedjustering av intäkter avseende SLtrafik, från periodkort och flertalet andra biljettyper. Färdtjänst: Minskad total resevolym -3 mkr. -416-416 Uthyrning fordon: 13 13 Uthyrning lokaler: Budgeterad intäkt 112 mkr för drivström till MTR finns prognosticerad under Övriga intäkter, mm. -107-107 Reklam: -3-3 Övriga intäkter: SL: högre intäkter från försäljn av biogas till bl a trafikentrepr +50 mkr. Tillkommer intäkt från MTR, se ovan Uthyrning lokaler. Budgeterad intäkt från deb tid i investeringsprojekt redovisas under Övr kostn -84 mkr. Färdtjänst: Högre intäkter från sjukvården för sjukresor mm, +9 mkr. 74 74 Personalkostnader: Lägre kostn inom TF pga underhållspersonal som övergått till trafikentreprenörer samt vakanser 47 47 Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index, incitament, biljettkontroll mm. Högre kostnader för grundavtal. 200 200 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre volym och kostnader för färdtjänstresor och tjänsteresor, högre för sjukresor 3 3 Köpt sjötrafik: Prognos överensstämmer med budget. 0 0 Drift- och underhåll: Akut och felavhjälpande samt planerat underhåll prognostiseras understiga budget. 144 144 Övriga kostnader: Ökade kostnader för biogas i busstrafiken -42 mkr och trängselbussar -18 mkr mm. Tillkommer intäkter från deb tid i investeringsprojekt 84 mkr. Färdtjänst: +1 mkr administrativa kostnader. -22-22 Avskrivningar: Högre investeringsvolym/aktiveringsunderlag -127-127 Finansnetto: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader 194 194 Summa avvikelse -440 440 0 Årets prognos per september uppgår fortsatt till 0 mkr och ligger därmed på samma nivå som det budgeterade resultatet och tidigare prognoser. För att nå det prognostiserade resultatet krävs att pågående och planerade åtgärder för att öka intäkter och minska kostnader ger avsedd effekt. Se vidare avsnitt 2 Ledningens åtgärder.
13 (26) Verksamhetens intäkter Intäkter från SL-biljetter väntas understiga budget med 419 mkr på årsbasis. Årets budgeterade intäkter bygger på ett för högt antagande om resandeutvecklingen. Andra förklaringar till den negativa avvikelsen mot budget är förändrad redovisningsprincip vid införandet av reskassa samt överströmningseffekter kopplade till nytt system för köp av sms-biljetter. För en utökad analys, se vidare avsnitt 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter prognostiseras understiga budget med 3 mkr huvudsakligen till följd av att volymen färdtjänstresor minskar jämfört med budget, vilket i sin tur är en följd av att antalet tillståndshavare är färre än beräknat. Uthyrning av fordon bedöms överstiga årets budget med 13 mkr till följd av lägre marknadsränta medan reklamintäkterna förväntas understiga budget med 3 mkr på grund av lägre intäkter från väderskyddsavtalet. Intäkter från uthyrning av lokaler beräknas blir lägre än budgeterat. Detta förklaras främst av att vidaredebitering av drivström till MTR bokförs under övriga intäkter. Prognosen för övriga intäkter överstiger budget vilket till stor del förklaras av att vidaredebitering av drivström till MTR budgeterats under uthyrning lokaler. Färdtjänstens intäkter för att tillhandahålla sjukresor beräknas överstiga budgeten med 9 mkr vid årets slut. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ersätter enligt avtal färdtjänsten för hela kostnaden för sjukresor. Förhandlingar om kostnadsfördelningen år 2014 och framåt pågår. Verksamhetens kostnader Personalkostnader inom trafikförvaltningen bedöms understiga budget. Lönekostnaderna beräknas bli lägre än budget vilket huvudsakligen förklaras av att personal övergått till entreprenörer i samband med nytt underhållsavtal, UH2012 och därutöver vissa vakanser. Vid årets slut beräknas kostnaderna för köpt landtrafik understiga budget med 200 mkr, motsvarande 2 procent. Index understiger budget då priserna bedöms utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Incitamentskostnaderna beräknas understiga budget till följd av lägre kvalitet än budgeterat. Pågående förhandlingar beträffande bland annat trafikstarten för busstrafiken i Norrort beräknas resultera i vite
14 (26) för entreprenören. Därtill kommer ett aktivt besparingsarbete inom trafikförvaltningen och SL, lägre kostnader för biljettkontroll enligt nytt avtal från årsskiftet och en avslutad förhandling med Stockholmståg, där budgeterade ekonomiska konsekvenser ej uppstår. Ökade kostnader prognostiseras främst för miljöbussar, utökad pendelbåtstrafik, ökat resande i busstrafiken, tillgänglighetsåtgärder vid Arlanda, utebliven avstängning av tvärbanan med mera. Även kostnader för slutavräkningar gällande föregående år beräknas överstiga budget. Prognosen för färdtjänsttrafiken understiger årsbudgeten med totalt 3 mkr. Kostnaden för färdtjänstresor och tjänsteresor är lägre än budget medan kostnaden för sjukresor överstiger budget liksom volymen sjukresor. Antalet färdtjänstresor förväntas bli något färre än budgeterat. Rullstolstaxiresorna ökar, samtidigt som antalet taxiresor minskar. Antalet färdtjänstresenärer beräknas understiga budget. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ersätter trafikförvaltningen för sjukresorna. Beträffande drift och underhåll i SL-trafiken prognostiseras akut och felavhjälpande samt planerat underhåll understiga budget. Även kostnadsutfallet avseende elenergi/media förväntas bli lägre än budget till följd av lägre elpriser och genom arbete med prissäkringar. De nya underhållsavtalen (UH2012) som tecknats, ger leverantörerna ett större helhetsansvar och nya incitament för att sköta underhållet av driften. Konsekvenserna av avtalen är fortfarande svårbedömda då de inneburit en förändring av kostnadsstrukturen. De förväntas dock ge kostnadssänkningar inom drift och underhåll då leverantörens helhetssyn premieras och en större framsynthet styr underhållet. Prognosen avseende drift och underhåll för sjötrafik är oförändrad jämfört med budget. Beredskap för en snörik vinter med kyla och isläggning i skärgården ingår i budgeten. I prognosen för övriga kostnader för kollektivtrafiken på land antas kostnaderna bli högre än budget för biogas och trängselbussar vilka motverkas av lägre kostnader för reklam och PR, försäljning och specialistkonsulter samt av lägre kontorskostnader. Kapitalkostnader Lägre kapitalkostnader prognostiseras beroende på ett lägre ränteläge än budgeterat samt att låneportföljen är mindre än budgeterat. Årets helårsprognos för avskrivningarna visar en ökning med knappt 7 procent jämfört med budget. Avskrivningsunderlaget baserar sig på
15 (26) beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar. Prognostiserade siffror inkluderar avskrivningar på investeringar som aktiverades efter tidpunkten för budget.
16 (26) 1.4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken Biljettintäkterna i SL-trafiken visar en negativ avvikelse mot budget på 344 mkr per september. Två huvudsakliga förklaringar finns. Dels baserades budgeten på en för hög prognos avseende resandeutvecklingen, dels är inte redovisningen av intäkterna för reskassan desamma som för förköpsremsan vilket skapar en engångseffekt i intäkterna. Införandet av reskassan samt registreringskrav vid köp av sms-biljetter har dessutom skapat en överströmning till biljetter med lägre pris vilket medfört ett intäktsbortfall. Dessa förändringar, tillsammans med övriga avvikelser, gör att prognosen för biljettintäkterna bedöms uppgå till 6 479 mkr. Det är 419 mkr lägre än budget, och i nivå med 2012 års intäkter. Budgeterad resandeökning Budgeten för är baserad på en resandeökning på 3,9 procent medan senaste prognos visar på en resandeökning på 1,9 procent. Förändringen beror framförallt på att den förväntade ökningen i trafikutbudet inte har genomförts i antagen takt. Effekten från detta, tillsammans med effekten av ett lägre utfall 2012 än vad som var känt vid beräkningen, ger en budget som är cirka 167 mkr för hög. Förändrad princip vid bokföring av intäkt från reskassa Under 2012 introducerades reskassa i liten skala. Volymerna ökade sparsamt och tog inte fart förrän vid årsskiftet 2012/ och framför allt inför försäljningsstoppet av förköpsremsan den 31 mars. I och med införandet av reskassan har redovisningen av intäkter förändrats. Med förköpsremsan bokfördes intäkten vid köpet medan intäkten för reskassa bokförs först när resan genomförs, vilket ger en förskjutning av intäkten. Denna intäktsminskning beror inte på minskad försäljning utan är endast en redovisningseffekt. Utan denna förändrade princip, det vill säga om intäkterna bokförts vid laddningstillfället, hade de redovisade intäkterna för varit högre. Effekten för helåret skattas till -175 mkr. Bedömningen är dock osäker då ett förändrat resandemönster samtidigt leder till en överflyttning mellan biljetter. Överströmningseffekter Från och med februari krävs registrering av kunden vid köp av sms-biljett vilket lett till kraftigt minskade intäkter från sms-biljetter. Detta har medfört en överflyttning till andra biljetter, där ett intäktsbortfall uppkommer i de fall överströmningen sker till biljetter med lägre pris. En överströmning märks också till 30-dagarsbiljetter från resenärer som tidigare använde förköpsremsa. Totala överströmningseffekter är i prognosen för helåret skattade till -60 mkr.
17 (26) Biljettintäkter ack september jämfört med föregående år Mkr 2012 Diff mkr Diff Biljettintäkter 4 714 4 814-100 -2 - Periodkort 3 510 3 351 159 5 - Förköpsremsor/reskassa 896 1 058-162 -15 - Zonbiljetter och kuponger 257 381-125 -33 - Övriga biljettintäkter 51 23 28 119 Biljettintäkterna per september visar ett utfall som understiger motsvarande period föregående år med 100 mkr. Den enskilt största förklaringsposten är den förändrade redovisningsprincipen i samband med införandet av reskassa. Förändringen har medfört en förskjutning av intäkterna under, vilken inte är kopplad till minskad försäljning utan endast förändrad bokföring. Hade dessa biljetter istället bokförts på samma sätt som förköpsremsan hade de redovisade intäkterna varit i nivå med intäkterna 2012. Införandet av det nya systemet för köp av sms-biljetter i februari har lett till en kraftig minskning av sms-intäkterna. Förändringen har medfört en överflyttning till andra korta biljetter där ett intäktsbortfall uppstår för biljetter med lägre pris. En överströmning märks också från förköpsremsa till 30-dagarsbiljett.
18 (26) 1.5 Investeringar Trafiknämndens investeringar omfattar samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt specificerade respektive ospecificerade investeringar i tillhörande bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till 73 procent av den prognostiserade investeringsvolymen för året, resterande 27 procent består av ospecificerade investeringar, främst reinvesteringar och Waxholmsbolagets investeringar. Investeringar Trafiknämnd 1309 Budget Prognos per aug Prognos per sept Förändring prognos aug- sept Upparbetningsgrad prognos * else budget Specificerade investeringar Kollektivtrafiken på land 3 017 7 383 4 813 4 593-220 66-2 790 Specificerade totalt 3 017 7 383 4 813 4 593-220 66-2 790 Ospecificerade investeringar Kollektivtrafiken på land ospecifcer 631 1 377 1 307 1 307 0 48-70 Kollektivtrafiken på vatten 20 70 70 70 0 29 0 Ospecificerade totalt 651 1 447 1 377 1 377 0 47-70 Trafiknämnden nedjustering -139-1 200-1 200-1 060 Trafiknämnden totalt 3 667 8 691 4 990 4 770-220 77-3 920 Varav ersättningsinvesteringar 647 1 320 1 267 1 267 0 51-53 * else mellan budget och prognos innevarande år 1.5.1 Prognos Investeringsutfallet för årets första nio månader uppgår till 3 667 mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 77 procent. Årsprognosen utgår från tidigare inlämnad prognos per augusti och har endast uppdaterats med betydande förändringar som identifierats sedan föregående prognostillfälle. Prognosen per september för helåret uppgår till 4 770 mkr och innebär en nedjustering gentemot föregående prognos om 220 mkr. Nedjusteringen kan förklaras av förseningar i leveransen av fordonen A35 som ingår i program Tvärbana Norr Solnagrenen. Nedjusteringen kan även förklaras av förseningar i leveransen av programmets signalsäkerhetssystem. 1.5.2 Budget Sedan budget beslutades av landstingsfullmäktige i juni 2012 har ytterligare senareläggningar orsakade av överklaganden och förändrade
19 (26) betalningsplaner skett vilket påverkar projekten och programmens tidplaner och därmed erforderligt behov av investeringsmedel. Trafiknämndens prognos för innevarande år understiger därmed den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten för samma period med 3 920 mkr. elsen kan förklaras av att landstingsfullmäktige den 18 september beslutade om justerad investeringsbudget för 2012. Beslutet innebar att trafikförvaltningens budget justerades ned med 1 466 mkr utifrån en bedömning av medelsbehovet för 2012 och att budget för ökade med motsvarande belopp. elsen kan även förklaras av att förvaltningen under framtagandet av förslag till investeringsplan för budgetår 2014 och planår 2015-2018 genomförde en bedömning av medelsförbrukningen för. Därutöver baserades den av landstingsfullmäktige beslutade budgeten på de förutsättningar som gällde 2012. Sedan dess har ytterligare senareläggningar orsakade av planprocesser och förändringar i utbetalningsplaner skett som påverkar och åren därefter. Förändringarna i årsprognosen kan främst förklaras av förändringar i Program Röda linjens uppgradering. Norsborgsdepån överklagades och innebar en försenad byggstart om minst sex månader, upphandlingen av fordonen C30 färdigställdes och vann laga kraft. Betalningsplanen i avtalet med leverantören innebar att mindre än prognostiserat förskotteras under. Nedjusteringen kan även förklaras av förseningar i leveransen av Röda linjens signalsäkerhetssystem.
20 (26) 1.6 Produktionsredovisning Produktionsredovisning för kollektivtrafik 1309 Periodens budget 1209 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * 2 749 2 703 2 2 644 4 2 756 2 703 2 2 703 Resenärer en vintervardag * 776 764 2 746 4 778 764 2 763 för resenärer med funktionsnedsättn: Antal resenärer/tillstånd 30 september 70 430 71 200-1 70 135 0 70 500 71 200-1 69 665 Totalt antal resor, tusental ** 3 025 2 966 2 2 893 5 4 130 4 055 2 3 964 på vatten: Passagerare tusental 3 612 3 525 2 3 376 7 3 962 3 962 0 3 794 - varav skärgårdstrafik 1 510 1 503 0 1 418 6 1 718 1 718 0 1 621 - varav hamntrafik 2 102 2 022 4 1 958 7 2 244 2 244 0 2 173 * Prognos och budget avser vintervardagar d v s tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafiken på land sker med en månads fördröjning. ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Förändr Prognos Budget Bokslut 2012 1.6.1 Kollektivtrafik på land Prognos och budget gällande resandeutveckling avser vintervardagar, det vill säga för tertial 1 och 3. Mot denna bakgrund redovisas utfallet till och med april. Utfallet för genomsnittligt antal påstigande en vinterdag är 4 procent högre än föregående år. Pendeltågstrafiken visar den största ökningen i antalet påstigande. Delvis på grund av befolkningsökning men även för den utökade trafiken till Uppsala. Även lokalbanor och busstrafik har ett ökat antal resande jämfört med föregående år. Prognosen för antal påstigande ligger över budget. Detta beror bland annat på befolkningsökning och därmed en förväntad resande- och påstigandeökning. 1.6.2 Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till 70 430, vilket är 295 fler än i slutet av september 2012 och 770 färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer till 70 500 mot budgeterade 71 200, en skillnad motsvarande en procent. Det totala antalet utförda resor till och med september månad överstiger budgeterad resevolym med 2 procent och resevolymen vid samma tidpunkt föregående år med knappt 5 procent. Budgeterad reseökning uppgår till 2 procent på helår. Volymen sjukresor överstiger budget medan antalet färdtjänstresor understiger budget något. Bland färdtjänstresorna minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor är något lägre än budgeterat. Jämfört med utfallet per september föregående
21 (26) år ökar såväl färdtjänst- som sjukresor. Färdtjänstresor med taxi minskar marginellt. Prognosen för resevolymen innebär en ökning av den totala resevolymen med 2 procent gentemot budget. Antalet sjukresor beräknas öka med 105 000 medan antalet färdtjänstresor minskar med 30 000. 1.6.3 Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är 7 procent högre än föregående år vilket motsvarar 236 000 passagerare. Jämfört med budget är antalet resenärer sammantaget 2 procent högre det vill säga 87 000 passagerare. Ökningen får tillskrivas den varma och soliga sommaren som dröjde sig kvar en bra bit in i september. I skärgårdstrafiken budgeteras en resandeökning under med 6 procent jämfört med utfallet 2012. Budgeten beräknas utifrån ett genomsnittligt resande de senaste fem åren. Att ökningen är förhållandevis hög beror på att resandet under 2012 var lägre än normalt. Utfallet hittills är i nivå med periodens budget och utgör en ökning av antalet passagerare jämfört med föregående år med 92 000. Budget för resande i hamntrafiken beräknas på ett genomsnittligt resande de senaste tre åren. Denna metod ger en budgeterad ökning för med 3 procent. Utfallet hittills är 4 procent högre än periodens budget dvs. 80 000 passagerare. Jämfört med föregående år noteras en ökning med 144 000 passagerare. Kontant betalande resenärer har ökat med 9 procent och resande med SL-kort med 6 procent jämfört med samma period föregående år.
22 (26) 2. Ledningens åtgärder Prognostiserade biljettintäkter för SL-trafiken understiger budget med 419 mkr, men beräknas ligga i nivå med 2012 års intäkter. Budgetavvikelsen beror främst på att budgeten för utgår från en beräknad resandeökning på 3,9 procent, vilket baserats på ett förväntat ökat trafikutbud som inte genomförts i antagen takt. Därtill kommer att intäkterna för reskassan redovisas i resultaträkningen först när resan sker och inte vid försäljningstillfället. Ett antal åtgärder vidtas för att uppnå ett resultat i balans. Ett särskilt åtgärdsprogram har inletts för att se över nuvarande biljettsortiment med syfte att öka försäljningen. Exempel på åtgärder är införandet av nya produkter som engångskort. I detta program ingår också åtgärder för att öka försäljningen till företag och nya kunder. Åtgärderna sträcker sig över innevarande år och 2014. Särskild uppmärksamhet riktas mot funktionalitet beträffande biljettsäkring av såväl accessmaskiner som handburna viseringsenheter, vilka visat alltför stora felfunktioner med minskade intäkter som följd för lokalbanor och busstrafik. Åtgärderna omfattar förbättrad programmering, förbättrade rutiner samt nyanskaffning av utrustning. Dessa åtgärder sker i samråd med trafikentreprenörerna. Införande av nya handburna viseringsenheter sker under september och oktober månad. Återkommande utbildning i dialog med trafikentreprenörerna sker för att utbilda om reskassan samt vikten av intäktssäkring och kundinformation. Ett omfattande informationsprogram för olika resenärsgrupper är också under införande. Fortsatt uppmärksamhet och utökning av biljettkontroller. Ett omfattande arbete sker också för att reducera kostnader med fokus på kostnader som har begränsad påverkan på trafiken och våra resenärer. Visst planerat underhåll skjuts framåt i tiden och användningen av specialistkonsulter ses över och begränsas. Inom trafikförvaltningen sker en åtstramning vad gäller konsulter och inhyrd personal, begränsningar i resande samt allmän återhållsamhet. Ett särskilt arbete genomförs för att fastställa rutiner för att säkerställa att rättvisande prognoser för resandeutveckling läggs till grund för såväl budgetarbetet som förslag till åtgärder för att öka kollektivtrafikens andel av den totala trafiken. Särskild kontroll är genomförd för att korrekta siffror är införda i 2014 års budget.
23 (26) I syfte att minska risker avseende redovisning av projekteringar sker dialog med revisorerna. Lekmannarevisorerna bedömde i sin årsrapport för 2012 att den interna styrningen och kontrollen var inte helt tillräcklig. Det var dock en förbättring jämfört med året innan då bedömningen var otillräcklig. Ett omfattande arbete pågår löpande inom trafikförvaltningen för att genomföra de rekommendationer som revisorerna lämnat. I december 2012 fattade trafiknämnden beslut om internkontrollplanen för i syfte att förebygga och hantera identifierade risker i verksamheten. Uppföljning och rapportering till styrelse/trafiknämnd görs i samband med årsbokslut. Den 1 juni tillträdde en Risk och kontrollansvarig (CRO), en nyinrättad tjänst inom trafikförvaltningen. Bilagor 1-3 Specifikationer per verksamhet/bolag Trafikinvesteringar
24 (26) Bilaga 1 - SL-koncernen 400 200 0 Resultat AB Storstockholms Lokaltrafik (Mkr) 258 264 256 229 202 180 190 193 155 92 22 4 19 32 333 348 311 272 129-200 -87-81 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Periodiserad budget Månadens prognos Resultaträkning (Mkr) 1309 Periodens budget 1209 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 5 097 5 097 0 4 801 6 6 796 6 796 0 6 402 Biljettintäkter 4 714 5 058-7 4 814-2 6 479 6 898-6 6 505 Uthyrning fordon 1 023 1 013 1 1 009 1 1 361 1 348 1 1 341 Uthyrning lokaler 443 525-16 522-15 588 701-16 691 Reklam 174 177-2 188-7 233 236-1 249 Övriga intäkter 583 542 8 555 5 783 721 9 764 Verksamhetens intäkter 12 034 12 412-3 11 889 1 16 240 16 700-3 15 952 Personalkostnader -28-382 -93-341 -92-8 -509-98 -512 Köpt trafik -8 217-8 270-1 -7 808 5-10 947-11 148-2 -10 518 Drift och underhåll -1 078-1 216-11 -1 036 4-1 505-1 679-10 -1 596 Övriga kostnader -841-555 52-549 53-1 196-745 61-727 Verksamhetens kostnader -10 163-10 423-2 -9 733 4-13 656-14 081-3 -13 352 Reavinst/reaförlust -54 22-47 98 Avskrivningar -1 453-1 383 5-1 402 4-1 966-1 844 7-1 890 Finansnetto -445-562 -21-519 -14-582 -776-25 -752 Ägartillskott till följd av extraord poster 74 Resultat -81 44 256-10 0 129 Anm. Personalkostnader redovisas huvudsakligen i trafikförvaltningen. SL-koncernen köper personella resurser från trafikförvaltningen, vilket redovisas och prognostiseras under övriga kostnader i tabellen ovan. Investeringar SL AB tom sept Budget Förändr Prognos per aug Prognos Prognos per sept Budget Förändring prognos augsept Bokslut 2012 Upparbetningsgrad prognos * else budget Specificerade investeringar Kollektivtrafiken på land 3 017 7 383 4 813 4 593-220 66-2 790 Specificerade totalt 3 017 7 383 4 813 4 593-220 66-2 790 Ospecificerade investeringar Kollektivtrafiken på land ospecifcerade 631 1 377 1 307 1 307 0 48-70 Ospecificerade totalt 631 1 377 1 307 1 307 0 48-70 Trafikförvaltningen nedjustering -139-1 200-1 200-1 060 Trafiknämnden totalt 3 647 8 621 4 920 4 700-220 78-3 920 Varav ersättningsinvesteringar 647 1 320 1 267 1 267 0 51-53 * else mellan budget och prognos innevarande år Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1304* Periodens budget Ack utfall 1204 Förändr Prognos Budget Resenärer en vintervardag 776 764 2 746 4 778 764 0 763 *) Prognos och budget avser vintervardagar d v s tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafiken på land sker med en månads fördröjning. Bokslut 2012 på land (tusental): Genomsnitt påstigande en vintervardag 2 749 2 703 2 2 644 4 2 756 2 703 0 2 703
25 (26) Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten 40 Resultat Färdtjänstverksamheten (Mkr) 20 0 21 22 16 12 6 7 7 6 1-3 8 3 17 14 12 19-2 24 13 9 9-20 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Periodiserad ack budget Månadens prognos Resultaträkning (Mkr) 1309 Periodens budget 1209 Landstingsbidrag 634 634 0 616 3 846 846 0 821 Resenärsavgifter 135 135 0 132 2 182 185-2 179 Från HSN för sjukresor 159 159 0 153 4 220 212 4 208 Övriga intäkter 8 9-11 8 0 12 12 0 12 Verksamhetens intäkter 936 937 0 909 3 1 260 1 255 0 1 220 Köpt färdtjänsttrafik -709-706 0-675 5-944 -965-2 -917 Sjukresor -193-176 10-173 12-258 -239 8-237 Tjänsteresor -7-8 -13-7 0-10 -11-9 -10 Övriga kostnader -29-27 7-29 0-38 -40-5 -46 Verksamhetens kostnader -938-917 2-884 6-1 250-1 255 0-1 210 Reavinst/reaförlust Avskrivningar Finansnetto -1-1 Resultat -2 20 24 10 0 9 Förändr Prognos Budget Bokslut 2012 elsen mot den periodiserade budgeten är -22 mkr. Intäkterna följer resevolymerna och överensstämmer i stort med budget. Färdtjänstresorna är färre och sjukresorna fler än budgeterat. Kostnaderna överstiger budget, främst till följd av en ökad volym sjukresor men också på grund av den omfördelning av färdtjänstresande som sker från taxi till rullstolstaxi. Övriga kostnader överstiger budget till följd av obudgeterade kundförluster. Sjukresor kommer att ersättas av hälso- och sjukvården vid årets slut, men à-contobetalningarna ligger ej i fas med kostnadsutvecklingen. Prognosen är oförändrad sedan månadsrapport per april och visar ett överskott totalt sett. Antalet resor beräknas överstiga budgeterad volym, men understiga budgeterad prisnivå. Ack utfall 1309 Produktionsredovisning för kollektivtrafik Periodens budget Förändr Prognos Budget Bokslut 2012 För resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 30 september 70 430 71 200-1 70 135 0 70 500 71 200-1 69 665 Totalt antal resor ** 3 025 2 966 2 2 893 5 4 130 4 055 2 3 964 ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Ack utfall 1209
26 (26) Bilaga 3 - Waxholmsbolaget 30 Resultat Waxholmsbolaget (Mkr) 20 15 21 10 0-10 4 8 1 5 5 5 0 0-1 2-2 1 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Periodiserad ack budget Månadens prognos 8-1 6 9 3 8 6 Resultaträkning (Mkr) 1309 Periodens budget 1209 Förändr Prognos Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 186 186 0 176 5 247 247 0 235 Biljettintäkter/Resenärsavgifter 98 96 3 87 12 110 110 0 102 Övriga intäkter 19 17 14 20-5 24 24 0 27 Verksamhetens intäkter 303 299 1 284 7 381 381 0 364 Personalkostnader -16-16 -3-14 10-23 -23 0-19 Köpt trafik -163-171 -4-159 3-217 -217 0-205 Reparation, underhåll -10-13 -20-10 0-17 -17 0-14 Driftkostnader fartyg -42-43 -1-39 7-53 -53 0-48 Övriga kostnader -17-15 17-16 5-19 -19 0-22 Verksamhetens kostnader -249-257 -3-239 4-329 -329 0-309 Avskrivningar -26-32 -18-29 -8-43 -43 0-38 Finansnetto -6-7 -16-8 -21-10 -10 0-12 Resultat 21 3 9 0 0 6 else mot den periodiserade budgeten är 18 mkr. Totala intäkter är högre än budget dels från biljettintäkter i hamntrafiken pga högre resande än planerat i sommar och dels intäkt från restauration ombord på egna fartyg. Lägre kostnad än budget noteras för köpt trafik såväl managertrafik som anbuds- o samarbetstrafik. Lägre kostnad för underhåll kommer att plana ut under hösten. Drivmedelspriset är i genomsnitt 2 lägre än vid årsskiftet, vilket ger en positiv avvikelse jmf budget. Ett strategiskt arbete med företagets grafiska profil i början av året tynger utfallet för övriga kostnader. Kapitalkostnader är lägre pga ej genomförda investeringar samt lägre räntenivåer. Prognosen överensstämmer med budget. Investeringar (Mkr) 1309 Budget Prognos Budget Sjötrafik 20 70 70 Summa investeringar Produktionsredovisning för kollektivtrafik 1309 Periodens budget 1209 Förändr Prognos Budget Bokslut 2012 Bokslut 2012 på vatten: Passagerare tusental 3 612 3 525 2,5 3 376 7,0 3 962 3 962 0,0 3 794 - varav skärgårdstrafik 1 510 1 503 0,5 1 418 6,5 1 718 1 718 0,0 1 621 - varav hamntrafik 2 102 2 022 4,0 1 958 7,4 2 244 2 244 0,0 2 173
INVESTERINGSUTFALL PER -09. TRAFIKINVESTERINGAR INVESTERINGSOBJEKT Total utgift Investeringsutgifter Kommentarer 1. Specificerade objekt 1.1Strategiska investeringar Tunnelbana Budgeterad total utgift Ackumulerad förbrukning t.o.m. 2012 Budget Bokfört t.o.m. 09 Prognos Program Röda linjen 12 616 489 2 017 804 1 092 Program Spårdepåer 1 557 170 450 28 75 Program Mötesplats SL 225 105 75 41 68 Förstudie Tunnelbana till nacka 198 3 25 26 42 Förstudie Hagastaden 6 6 2 0 0 C20 uppgradering 4 0 0 2 8 Pendeltåg Program Pendeltåg 12 008 6 757 1 014 824 995 Program Citybanan 97 13 11 2 5 Lokalbanor och spårvägar Program Spårväg City, etapp 2 4 416 325 1 031 277 518 Program Tvärbana Norr Solnagrenen 5 596 3 250 1 407 549 840 Prognos sänkt 220 mkr sedan föregående prognos per augusti Program Roslagsbanans Utbyggnad 8 702 631 485 120 265 Förstudie Spårväg syd 45 5 0 0 8 Förstudie Roslagsbanan och Arlanda 4 4 0 0 0 Program Slussen (Tvärbana till Sickla station) 307 0 10 2 16 Tvärbana Norr Kistagrenen 5 301 64 40 4 9 Buss Program bussdepåer 3 144 613 468 220 341 Fordonsdator (Buss_PC) 302 0 2 0 2 Handen Bussterminal 2 0 0 0 1 Trafikslagsgemensamt Projekt SL Acess 662 637 10 5 13 Program Slussen (Söderströmsbron) 346 5 51 4 28 Program IT med säkerhetsaspekt 34 8 0 7 20 Summa strategiska investeringar 55 572 13 083 7 098 2 915 4 346 1.2 Ersättningsinvesteringar Tunnelbana Program Röda linjen 105 0 0 20 10 Förstudie/genomförande Hässelbygrenen 1 793 17 18 6 8 Pendeltåg Program Pendeltåg 166 95 12-27 71 Lokalbanor och spårvägar Program Roslagsbanans Utbyggnad 510 188 64 52 84 Program Slussen (Saltsjöbanan) 347 0 4 15 5 Buss
INVESTERINGSOBJEKT Total utgift Investeringsutgifter Kommentarer Budgeterad total utgift Ackumulerad förbrukning t.o.m. 2012 Budget Bokfört t.o.m. 09 Prognos Program bussdepåer 900 0 100 0 5 Ersättningsbussdepå till Handen, Dalaökorset 0 0 0 0 0 Ersättningsbussdepå i Åkersberga 0 0 0 0 0 Ersättningsbussdepå flera depåer Nacka 0 0 0 0 0 Ersättningsdepå Märsta 0 0 0 0 0 Ersättningsdepå till Råstadepån 0 0 0 0 0 Komplettering Innerstadsdepå 0 0 0 0 0 Trafikslagsgemensamt Program IT med säkerhetsaspekt 297 102 88 34 60 Förstudie Realtidsinformation 10 0 0 0 0 Förstudie Biljett- och betalsystem BO 10 0 0 0 0 Färdtjänst Färdtjänstsystem 0 0 0 0 2 Summa Ersättningsinvesteringar 4 140 402 286 103 246 Summa specificerade objekt 59 712 13 486 7 383 3 017 4 593 Nedjustering pga planprocesser -996 0-139 0-790 Summa specificerade objekt 58 716 13 486 7 244 3 017 3 803 2. Ospecificerade objekt (inkluderar WÅAB & Färdtjänsten) Strategiska investeringar * * 400 107 351 Ersättningsinvesteringar * * 1 047 544 1 026 Summa ospecificerade * * 1 447 651 1 377 Erfarenhetsmässig justering * 0 0-410 Summa ospecificerade objekt * * 1 447 651 967 Summa beslutade objekt * * 8 691 3 667 4 770