Kursplan för kurs på grundnivå Fritidshemspedagogik III: Uppdraget i skolan School-Age Education and Care III: Mission in school 15.0 Högskolepoäng 15.0 ECTS credits Kurskod: UB300Z Gäller från: VT 2013 Fastställd: 2012-10-31 Institution Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Ämne Fördjupning: Utbildningsvetenskap/didaktik allmänt G2F - Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen: - Våren 2013: 2012-10-31 (prefekt), ersätter beslut 2012-10-08 (prefekt) Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs att studenten är antagen till Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem samt kunskaper motsvarande lägst betyget E i "Fritidshemspedagogik I: Lära i och om fritidshem", 15 hp och "Fritidshemspedagogik II - Identitetsskapande genom multimodala lärprocesser", 15 hp (30 hp), "Bild och form i skolan I för fritidshem och årskurs F-6" alt. "Musik I för fritidshem och årskurs F-6" (15 hp) samt 15 hp inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) med lägst betyget E. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng EXA1 Gestaltande redovisning 1.5 EXA2 Muntlig uppgift 0.5 EXA3 Muntlig tentamen 5.5 EXA4 Leda en utomhusaktivitet 2 EXA5 Muntlig redovisning 2 EXA6 Skriftlig uppgift 3.5 Kursens innehåll Kursen ger en fördjupning av fritidshemmets och skolans styrsystem och kvalitetsarbete samt kunskap om hur fritidshemspedagogik i skolan kan påverka och utveckla elevers lärande. Under kursen får studenten fördjupa sig i studiodidaktik i relation till tematiskt och utforskande ämnesarbete samt i den kritiska användningen av IKT i undervisningen. Fördjupning i teorier om hälsa, ledarskap, gruppers utveckling och sociala processer behandlas, parallellt med fritidshemmets och skolans organisation och uppdrag. Under kursen får studenten även fördjupa sin kännedom om vetenskapsteori och vetenskapliga metoder. Kursen består av följande delkurser: Delkurs A: Ledarskap och samverkan, 7,5 hp Delkursens innehåll: - grundlärarroller i fritidshem och skola samt arbete i arbetslag och samverkansformer, - kvalitetsarbete i relation till styrdokument gällande fritidshemmets och skolans organisation och samhällsuppdrag, - helhetsperspektiv på elever inom fritidshems - och skolmiljöer, Sidan 1/5
- teorier om hälsa, ledarskap, gruppers utveckling och gruppdynamik, - sociala processer och konflikthantering fördjupas genom estetiska lärprocesser, - fördjupning i vetenskapsteori och vetenskapliga metoder. Delkurs B: Fritidshemspedagogik i skolan, 7,5 hp Delkursens innehåll: - utforskande ämnesarbete i skolan genom studiodidaktik och IKT, - tematiskt arbetssätt genom språk, matematik och naturvetenskap. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna - redogöra för och visa kunskap om skolväsendets organisation, samverkansformer, samhällsuppdrag och kvalitetsarbete, - visa fördjupad kunskap om teorier gällande hälsa, ledarskap, gruppers utveckling och gruppdynamik, - visa fördjupad förståelse för sociala processer, konflikthantering samt helhetsperspektiv inom fritidshemsoch skolmiljöer, - visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori och vetenskapliga metoder samt relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa en fördjupad kunskap om olika utforskande och tematiska arbetssätt, - visa kunskap om att arbeta fritidshemspedagogiskt med språk, matematik och naturvetenskap i skolan, - utforska skolans ämnen genom studiodidaktik och IKT. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, seminarier, gruppdynamiska övningar, projektarbeten, redovisningar samt inlämningsuppgifter. Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45% av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Kunskapskontroll och examination a) Examinationsformer Kursen examineras på följande vis: Delkurs A, Ledarskap och samverkan, 7,5 hp: - EXA1 Gestaltande redovisning 1,5 hp bedöms enligt betygsskala U-G. - EXA2 Muntlig uppgift 0,5 hp bedöms enligt betygsskala U-G. - EXA3 Muntlig tentamen 5,5 hp bedöms enligt betygsskala A-F. Delkurs B, Fritidshemspedagogik i skolan, 7,5 hp: - EXA4 Leda en utomhusaktivitet 2 hp bedöms enligt betygsskala U-G. - EXA5 Muntlig redovisning 2 hp bedöms enligt betygsskala U-G. - EXA6 Skriftlig uppgift 3,5 hp bedöms enligt betygsskala A-F. b) Betygssättning Betygssättning på hel kurs samt på examinationer EXA3 och EXA6 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betygssättning på examinationer EXA1, EXA2, EXA4 och EXA5 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänt U = Underkänt Betyg Fx, F och U är underkända betyg. c) Betygskriterier Kursens betygskriterier presenteras i kursbeskrivningen och delas ut vid kursstart. Sidan 2/5
d) Slutbetyg För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen vägs samman för betyg på hel kurs och medelbetyget blir betyget för hel kurs. Avrundning sker uppåt. e) Omexamination och underkännande Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Former för omexamination preciseras i kursbeskrivningen. Möjlighet till omexamination ges minst en gång per termin. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska skriftligen göras till ansvarig studierektor. Begränsningar Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med sådan inom eller utom landet genomgången och godkänd kurs vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehåller i kursen. Övrigt Kursen ingår inom det fritidspedagogiska området i grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 180 hp, antagning/kull fr o m våren 2012. Kurslitteratur Delkurs A: Ledarskap och samverkan Allmänna råd och kommentarer för arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. (2012). Stockholm: Skolverket (57 s.) Tillgänglig: http://www.skolverket.se/lagar-och-regler/allmanna-rad> [2012-09-18] Abildtrup Johansen, Bodil Rathe, Anna Louise & Rathe, Jørgen (2002). Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en pedagogisk profil - från idé till verklighet. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio. (184 s.). Andersson, Stefan & Carlström, Inge (2005). Min skola och samhällsuppdraget: praktik, reflektion, utveckling. 1. uppl. Stockholm: Liber. (185 s.) Bremberg, Sven & Eriksson, Lilly (red.) (2010). Investera i barns hälsa. Kap. 9. Skola. Stockholm: Gothia Förlag. (17 s.) Tillhandahålls av institutionen. Byréus, Katrin (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. 1., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber. (202 s.) Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur. (184 s.) Jacobsson, Rosie (2011). Hela barnet, hela skolan (Kap 4). I Ann S. Pihlgren (red.) (2011). Fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur. (21 s.) Granström, Kjell (2007) Olika förklaringar till mobbning. I Thors, Christina (red.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. (s. 47-56) Stockholm: Lärarförbundets förlag. (8 s.). Hägglund, Solveig (2007) Banal mobbning en vardagsföreteelse i förskola och skola. I Thors, Christina (red.) (2007). Utstött: en bok om mobbning. (s. 97-108) Stockholm: Lärarförbundets förlag. (10 s.) Medin, Jennie & Alexanderson, Kristina (2001). Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en litteraturstudie. Sidan 3/5
Lund: Studentlitteratur AB. Valda delar. (100 s.) Munkhammar, Ingmari (2001). Från samverkan till integration. Arena för gömda motsägelser och förgivet tagna sanningar. Luleå Universitet. (40 s.) Tillhandahålls av institutionen. Rohlin, Malin (2006). The problematic time. I Popkewitz, Thomas S. (red.) (2006). "The future is not what it appears to be": pedagogy, genealogy and political epistemology : in honor and in memory of Kenneth Hultqvist. 267-289. Stockholm: HLS förlag. (22 s.) Stensmo, Christer (2007). Ledarstilar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Valda delar. (100 s.) Thornberg, Robert (2006). Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber. Valda delar. (100 s.) Ursberg, Maria (1996). Det möjliga mötet. En studie av fritidspedagogers förhållningssätt i samspel med barngrupper inom skolbarnsomsorgen. doktorsavhandling Lunds universitet. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. s. 42-46, 54-57, 86-88, 125-144 (29 s.) Ås, Berit & Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige; ROKS (2004). i Berit Ås: De fem härskarteknikerna. (6 s.) Ås, Berit (1978). Hersketeknikker. Kjerringråd, 3. s. 17-21. (5 s.) Empowernätverket Stockholms universitet; ENSU (2004). Bekräftartekniker och motstrategier: sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. (9 s.) Tillgänglig: http://www.ekvalita.fi/media/filer/ensu_motstrategier_och_bekrftelsetekniker.pdf> [2012-09-28]. Wrethander Bliding, Marie (2007). Inneslutning och uteslutning - barns relationsarbete i skolan. Lund: Studentlitteratur. Valda delar (100 s.) Annan litteratur kan tillkomma. Delkurs B: Fritidshemspedagogik i skolan Bergius, Berit. & Emanuelsson, Lillemor. (2008). Hur många prickar har en gepard?: unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (134 s.) (Valda delar). Helldén, Gustav, Karlefors, Inger, Jonsson, Gunnar & Vikström, Anna (2010). Vägar till naturvetenskapens värld: ämneskunskaper i didaktisk belysning. 2. [dvs 1.] uppl. Stockholm: Liber. (224 s.) Jönsson, Karin (2009). Bygga broar öppna dörrar. Stockholm: Liber. (200 s.) Lindö, Rigmor (2009). Den meningsfulla språkväven. Lund: Studentlitteratur (224 s.) Lättman-Masch, Robert. & Wejdmark, Mats. (2011). Att lära in ute året runt: (årskurs F-9). Vimmerby: Outdoor Teaching. (313 s.) Persson, Annika. & Wiklund, Lena. (2008). Hur långt är ett äppelskal? Tematiskt arbete i en förskoleklass. Stockholm: Liber. (229 s.) Skolverket (2011). Allmänna råd med kommentarer för planering och genomförande av undervisning. (50 s.) Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber. (152 s.) Annan litteratur kan tillkomma. Delkurs B, Referenslitteratur Molander, Kajsa. (2010). Att lära in matematik ute. Vimmerby: Outdoor Teaching (135 s.) (Valda delar). Arbetsmaterial i båda momenten Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> [2012-09-28] Sidan 4/5
Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer. (2007). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1727> [2012-09-28] (49 s.) Skolverket (2008). Allmänna råd och kommentarer, för arbete med åtgärd. Stockholm. (24 s.) Tillgänglig: www.skolverket.se> [2012-09-28]. Sidan 5/5