Friska juver i tanken. Robotpyramiden. Förändra i rätt ordning

Friska juver 150 000 i tanken Robotpyramiden Förändra i rätt ordning

Robotpyramiden förändra i rätt ordning Denna skri har tagits fram i projektet Friska Juver 150 000 i tanken. Här får du stöd i finjusteringen av de arbetsmoment som motverkar höga celltal på gårdar med automa sk mjölkning. Du hi ar materialet även i Växa Sveriges webbaserade verktyg Celltalsakuten. Där anges prioriteringsordningen för åtgärder som leder ll en långsik gt bä re juverhälsa. Som all d är fundamentet det vik gaste. En lite högre lägstanivå är e llräckligt högt ställt mål. Y erligare informa on: www.vxa.se/celltalsakuten Hede, december 2015 Håkan Landin Innehåll Sänk tankcelltalet för mer mjölk... 3 Robotpyramiden... 5 Banta celltalet 1: Foder- och va en llgång... 6 Banta celltalet 2: Beläggningsgrad... 7 Banta celltalet 3: Spendoppning... 8 Banta celltalet 4: Förbehandling... 9 Banta celltalet 5: Va enhygien... 10 Banta celltalet 6: Foderbalans... 11 Banta celltalet 7: Mjölknings llstånd... 12 Banta celltalet 8: Diskfunk on... 13 Banta celltalet 9: Liggbåshygien... 14 Banta celltalet 10: Spengummival... 15 Banta celltalet 11: Friska klövar... 16 Banta celltalet 12: Smi skydd kring kalvning... 17 Banta celltalet 13: CMT-paddla och odla... 18 Banta celltalet 14: Sin dsplanering... 19 Banta celltalet 15: Sin dsbehandling... 20 Banta celltalet 16: Inskolning av kvigor... 21 Banta celltalet 17: Foderhygien... 22 Banta celltalet 18: Avel för bä re mjölkflöde... 23 Idé och sammanställning: Veterinär Håkan Landin, Växa Sverige, Djurhälsa Utveckling Expertmedverkan: Emma Carlén, Mats Gyllenswärd, Håkan Landin, Hans Lindberg, Marie Mörk och Ylva Persson, Växa Sverige, samt Ann Nyman, SVA. Grafisk produk on: Jan Petersson, Contentera AB Omslagsfoto: Håkan Landin, Växa Sverige. Tryck: Arkitektkopia, Eskilstuna, 2015 2

Sänk tankcelltalet för mer mjölk! Bakgrund Den s gande trenden för svenska kors celltal har avstannat. Men nivån är historiskt se for arande på en högstanivå. I dagsläget förlorar svenska mjölkgårdar årligen minst 250 miljoner kronor genom a förhöjda celltal motverkar produk onshöjningen som avelsframsteg, trimmad u odring och bä re inhysning skulle kunna åstadkomma. 220 1000 celler/ml 200 180 160 185 185 194 193 193 140 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Figur 1: Tankcelltal i svenska mjölkbesä ningar (Mejerista s k 2015) Vilka gårdstyper drabbas? Höga celltal är vanligare i besä ningar med robotmjölkning och många kor. Man kan också konstatera a holstein har tydligt sämre juverhälsa än SRB även om skillnaden minskar och numera är ganska liten. Dessa kopplingar är oroande e ersom trenden i Sverige är såväl mer AMS som större besä ningar med många kor av låglandsras. Det är å andra sidan lovande a besä ningar med högre produk on har signifikant lägre celltal. Kor med friska juver mjölkar helt enkelt bä re! I tabellen nedan listas hur olika besä ningsfaktorer samvarierade med tankcelltalet i Kokontrollen 2015. Besä ningsfaktor Celltal i levererad mjölk, geometriskt medeltal Celltalseffekt AMS vs. Lösdri + 38 000 100-200 kor vs. < 50 kor + 36 000 AMS vs. Uppbundet + 36 000 Holstein vs. SRB + 16 000 Eko vs. Konven onell Ingen skillnad 9 800-10 539 vs. < 8 950 kg ECM - 48 000 Celltal och besä ningsfaktorer (Marie Jansson Mörk, Växa Sverige 2015) 3

Celltal orsakas av olika juverbakterier Sedan tre decennier llbaka dominerar kobundna smi ämnen som Staphylococcus aureus och streptokocker i vårt land. I ungefär 75 procent av fallen orsakas således e förhöjt celltal hos en svensk ko troligen av en kobunden juverbakterie. Redan för mer än 40 år sedan formulerades e recept mot dessa typer av juverbakterier i Fempunktsplanen. Receptet innefa ar helt enkelt de fem vik gaste åtgärderna som förhindrar a kobunden smi a tar sig in i friska kors juver. Upp ll 25 procent av fallen med förhöjt celltal orsakas av bakterier som inte är kobundna utan istället överlever på olika ställen i kons närmiljö och därför kallas miljöbundna. Det rör sig om bakterier som finns lite överallt i naturen som kolibakterier och Klebsiella och emeller d inte i första hand infekterar kojuver utan även kan livnära sig på ll exempel gammalt foder och blö strömedel. Åtgärderna för a hålla dessa smi ämnen i schack inriktar sig därför istället på mer hygienisk inhysning och på a stärka kons motståndskra. En torr och ren närmiljö samt en för kon fullgod näringsförsörjning är i dessa fall de vik gaste förebyggande åtgärderna. Banta celltalet med 5:2-metoden! Alla gårdar skulle kunna säkra de allra vik gaste åtgärderna för a få lägre celltal och mer mjölk. Faktaruta: 5:2-metodens rubriker Robotgården kräver speciella åtgärder Man kan rangordna de insatsområden som behöver op meras för a få lägre celltal i AMS. På följande sidor kan du i Robotpyramiden få ps om de vik gaste för a lyckas och de vanligaste felen för varje insatsområde. Du får också förslag på hur man avläser hur djurhållningen fungerar inom respek ve område med Mål, OK och larmnivå med hjälp av olika nyckeltal. 4 5 åtgärder som stoppar smi an Bra mjölkningsru ner och fungerande mjölkningsanläggning. Spendoppa. Sin dsbehandla celltalskor. Behandla akuta kliniska mas ter i d. Gruppera kor kring kalvning och slå ut kroniska smi bärare. 2 åtgärder som stärker kornas motståndskra Rena kor. Energibalans och mineralförsörjning kring kalvning.

34 700 33 600 Kg mjölk per ko 32 31 30 29 28 27 Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan 500 400 300 200 100 0 kg mjölk Celltal x 1000 Figur 2: Mjölkmängd och celltal på en robotgård som förändrat med stöd av Robotpyramiden. Robotpyramiden Vid automa sk mjölkning ersä s många arbetsru ner av inställningar och teknikfunk on. Forskning och fallstudier har kunnat iden fiera de 18 vik gaste riskområdena för höga celltal i AMS. Områdena kan grupperas på fyra nivåer u från hur stor påverkan de har på celltalet. Börja nerifrån och jobba dig uppåt i pyramiden mot slutmålet 150 000 i tanken. Avel Mjölkflöde Sintid Planering Sintid Behandling Kvigor Inskolning Foder Hygien Mjölkning Spengummi Friska Klövar Smittskydd Kalvning CMT paddla och provta Foder Balans Foder, Vatten Tillgång Mjölkning Tillstånd Beläggning Spenar Dopp Disk Funktion Liggbås Hygien Spenar Förbehandling Vatten Hygien 5

Banta celltalet 1 Foder- och vattentillgång 1. Översko av foder på bordet. 2. Rä beläggning. 3. Koll på grovfodrets ts-halt. 4. Anpassat utlägg e er konsum on. 5. Smakligt och hygieniskt grovfoder. Foderbrist under na en. Foderbrist delar av dagen. För få ätplatser. För få va enplatser. Beläggning, kor per ätplats 1,5 2 kor > 2 Foder på bordet, per dygn 23 m 22 m < 20 m Kor per va enplatsen 1 1,5 > 2 Va en, placering Alla stalldelar Foderbord, robotexit, väntefålla Bara ligg avdelning Va en, flöde vid foderbord 20 l/min 10 l/min < 10 l/min 6

Banta celltalet 2 Beläggningsgrad 1. Mellan 55 och 65 mjölkande kor per robot*. 2. Jämnt fördelade kalvningar över året. 3. Sinkorna i separat stall/stalldel. 4. Successiv llförsel av rekryteringsdjur. 5. Kvigor skolas in i robot först e er kalvning. * Det högsta värdet vid op mal stalldesign, jämn kalvningsfördelning och konven onell produk on. För många kor i stallet. Sinkor bland de mjölkande korna. Låglakterande sinas inte av i d. Mjölkande kor per robot 55-65 55-65 < 50 eller > 70 Mjölkningsintervall 9 12 mmar 7-8 el 12-13 m < 7 och > 13 m Kor per ätplats 1,5 2 kor > 2 Grovfoderkons. kg ts per kodygn 12 10 < 8 Kor per liggplats 1 1 > 1 Kor per va enplats 1 1,5 > 2 7

Banta celltalet 3 Spendoppning 1. Använd all d spendoppsmedel. 2. Använder medel med jod vid streptokocker och stafylokocker och mer mjukgörande vid koli och klebsiella. 3. Tillför medlet rikligt. 4. Förvara medlet fros ri. 5. Använd UV-skyddande spendopp på bete. Spenen sprejas inte fullständigt. För låg dosering vid blandning. Felak g förvaring av medlet. Dunken med spendopp är tom. Mängd Riklig Må lig Snål och/el. utspädd Förvaring Tempererat, 10 ⁰C Fros ri Frysrisk Funk onskontroll Veckovis Sporadisk Aldrig Val vid kobundna bakterier Jod, 2500 ppm Jod Annat Val vid miljöbundna bakterier 8 Starkt mjukgörande Ej u orkande U orkande medel

Banta celltalet 4 Förbehandling 1. Fabriksinställningar på förbehandlingen. 2. Byt borstar varje dag och serva tvä koppen regelbundet. 3. Jämn lakta onsfördelning i kogruppen. 4. Förstakalvare ges vid behov längre förbehandling. 5. Följ och kontrollera en hel förbehandling varje dag. För kort förbehandling. Inget borstbyte, ingen tvä koppsdesinfek on. Roboten hi ar inte spenarna. Ingen gruppering i stallet. Vakuumdropp mjölkledning* < 2 < 5 5 eller mer Spenspetsvakuum* kpa 36-38 kpa 32-40 kpa < 32 eller > 40 kpa Kragvakuum* andel OK > 75 % > 60 % 50 % Förbehandling totalt 60-90 sek 45 60 sek < 45 sekunder Gödsling i mjölkbåset Aldrig 10 % > 10 % *VaDia Mjölkningsstudie 9

Banta celltalet 5 Vattenhygien 1. Dricksva enkvalitet ll korna. 2. Rengör va enkar två gånger per dag. 3. Rengör va enkoppar två gånger per vecka. 4. Rengör va enkar på betet minst två gånger per vecka. 5. Stängsla bort sjö, bäck och va ensjuk mark. 6. Ta va enprov regelbundet. Undermåligt råva en. Bakteriell llväxt i va enkar och va enkoppar. Grävd brunn med ytva enförorening. UV-filter som inte fungerar. Va enprovsresultat Tjänligt Tjänligt Tjänligt m. anmärkning Va enkar, yta Utan anmärkning Slembelagd Synliga föroreningar Va enkoppar, yta Utan anmärkning Slembelagd Synliga föroreningar Va entäkt Kommunal Djupborrad Grävd brunn Nitrathalt, mg per l 20 40 > 200 ph 7 6-9 > 9 och < 6 10

Banta celltalet 6 Foderbalans 1. Hög grovfoderandel i totalfoderstaten. 2. Tillvänjningsu odring de sista veckorna före kalvning. 3. God energiförsörjning i den kring kalvning. 4. Under 1 i hullpoängstapp första månaden e er kalvning. 5. Analysera näringsvärden på hemmaproducerat foder. 6. Anpassa foderstaten e er lakta onens olika delar. Tomt på foderbordet. För få ätplatser. Ingen llvänjningsu odring före kalvning. Grovfoderandel i foderstat > 50 % 40 % < 40 % NDF i foderstaten g/kg ts*¹ 320-450 320-360 <320 Tuggnings dsindex min/kg ts¹ > 32 > 32 < 32 Total ts-konsum on kg/ko* > 22 > 21 < 20 U odrings llvänjning före kalvning 3 veckor 2 veckor < 1 vecka UREA på konivå mdv 4-5 3-6 < 3 eller > 6 Andel kor BHBA FPM² > 1,2** 5 % 10 % > 20 % * Beroende av lakta onsstadium, foderstat, och komaterial ** Mä med Freestyle Precision 5-15 dagar e er kalvning ¹ Enligt NORFOR ²FPM=Första ProvMjölkning 11

Banta celltalet 7 Mjölkningstillstånd 1. Högst 4 mjölkningar dygn. 2. Alla kor får e mjölkningsintervall mellan 7 och 12 mmar. 3. Mjölknings llstånd e er lakta onsdag: 0-90 360 min eller 12 kg max 5 ggr per dygn 90-150 390 min eller 12 kg max 4 ggr per dygn 150-390 min eller 10 kg max 3 ggr per dygn Generösa llstånd för låglakterande. Under 5 kg vid många mjölkningar. Tröga kor som begränsar llgängligheten. Mjölkningsintervall 9 12 mmar 7-8 el 12-13 m < 7 och > 13 m Maskin d 5 min 6 min > 8 min Mjölkflöde, hela mjölkningen 2 l/min 1,6 l/min < 1,5 l/min Vakuumdropp mjölkledning* Inga < 5 6 eller mer Spenspetsvakuum* 36-38 kpa 32-40 kpa < 32 eller > 40 kpa Kragvakuum* 10-15 kpa 8-25 kpa < 8 eller > 25 kpa *VaDia mjölkningsstudie 12

Banta celltalet 8 Diskfunktion 1. Diska anläggningen 3 gånger per dygn. 2. Kontrollera regelbundet a diskmedel finns i doseraren. 3. Underhåll och rengör borstar/spentvä regelbundet. 4. Diska anläggningen i minst 65 C under minst 5 minuter. 5. Rengör roboten utvändigt varje dag. För gles systemdisk. Smutsiga kor ll mjölkning. För låg temperatur på disklösning. För liten hetva en llgång (> 80 C). Totalantal bakterier 10 000 10 000 < 20 000 Tankcelltal 150 000 200 000 > 250 000 Flytande diskmedel, förvaring 10 ⁰C 10 ⁰C < 5 ⁰C Vintersporer (clostridier) < 200 < 400 1 000 Enterokocker, PCR på tank 0 Sparsamt Må ligt/rikligt Termoresistenta bakterier < 100 < 300 1 000 13

Banta celltalet 9 Liggbåshygien 1. Mocka rent två gånger per dag. 2. Omsä allt strö i stallet inom 48 mmar. 3. Lagra inget strö i stallet. 4. Anpassa inredningen e er kostorlek. 5. Ven lera väl för torrare lu i stallet. 6. Använd llsatsmedel (släckt kalk, Stalosan F, Staldren). Båsen är inte torra och rena. Mjölk från läckande kor i båsen. Strö lagras i stallet framför korna Råspån och varmgång i ströbädden. Mockningar per dag 3-4 2 < 2 Torrt strö under juvret Varje mockning Varje dag > 2 dagar Allt strö utby inom 24 m 48 m > 3 dagar Andel bås med mjölkläckage Inga < 10 % > 20 % Strömedel, egenskaper Torrt och rent Fuk gt, rå Jord llblandat Strömedel, lagring Svalt och torrt Torrt, ej i stallet I stallet/fuk gt 14

Banta celltalet 10 Spengummival 1. Byt spengummi i d. 2. Välj spengummi e er en spenmätning. 3. Välj mjölkdjur med likartade spenar. 4. Genomför en VaDia studie. Inget medvetet val av spengummi. Många kor med u alat korta och smala spenar. Kompenserar lågt flöde med högre vakuum. Spengummibyte, antal mjölkningar nitril/silikon 2000/8000 2 500/10 000 Fler mjölkningar före byte Maskin d 5 min 6 min > 8 min Mjölkflöde, hela mjölkningen 2 l/min 1,6 l/min < 1,5 l/min Vakuumdropp mjölkledning* Inga < 5 6 eller mer Spenspetsvakuum* 36-38 kpa 32-40 kpa < 32 eller > 40 kpa Kragvakuum* 10-15 kpa 8-25 kpa < 8 eller > 25 kpa Spenmätning Vartannat år Genomfört Nej *VaDia mjölkningsstudie 15

Banta celltalet 11 Friska klövar 1. Fotbadar med verksamt medel regelbundet. 2. God kokomfort i liggbåsen samt torrt och rent och mjukt där korna går och står. 3. Verkar alla kor 2 månader före och 2 månader e er kalvning. 4. Verkar kor med klövanmärkning en gång ll mi i lakta onen. 5. Klossar snarast kor med klövsulesår eller klövböld. 6. Använder salicylsyrebandage på kor med digital derma t och lindrig klövspaltsinflamma on. Väntar med klövvård lls kon är halt. Hoppar över verkning av ll synes friska kor. Verkar utan a behandla upptäckta klövsjukdomar. Ingen klövhälsoregistering. Klövverkning per ko Alla, 2 ggr/år 2 ggr/år Vid behov Klövregistrering Ja Lämnar papper Nej Klövsulesår 2 % < 4 % > 8 % Digital Derma t 0 Enstaka > 3 % Sjukverkning Direkt Nästa verkning Aldrig Fotbadsintervall 14 dagar 1 månad Vid behov Fotbad placering Robotexit I stallet Robo ngång Fotbad, byte e er 100 kor 150 kor Hela dagen Utslagning Klövar och Ben 0 2 % > 2 % 16

Banta celltalet 12 Smittskydd kring kalvning 1. Gruppera för juverhälsa i den kring kalvning. 2. Använd individuella kalvningsboxar. 3. Rengör kalvningsboxen mellan varje kalvning. 4. Separera kvigor från äldre kor under högdräk gheten. 5. Sin dsbehandla kor med höga celltal. 6. CMT-paddla kor vid kalvning, odla om CMT 3. Kalvningen sker i gruppkalvningsbox. Smi bärare går llsammans med friska kor före kalvning. Ingen kännedom om juverstatus på nykalvade kor. Nyinfek onsfrekvens nykalvade < 4 % < 8 % > 15 % Juverinflamma oner per ko och år 5 % 10 % 20 % Beräknat tankcelltal < 150 000 < 200 000 > 250 000 Avläkta under sin den 70 % 50 % < 30 % Andel S. aureus av odlade < 5 % 10 % 20 % Str. agalac ae PCR tankprov 0 0 förekomst Mycoplasma bovis PCR tankprov 0 0 förekomst 17

Banta celltalet 13 CMT-paddla och odla 1. Notera dina kors beteende morgon och kväll. 2. Ta tempen på alla kor som uppträder onormalt 3. CMT-undersök all d juvret om kon har > 38,5 ⁰C. 4. Kontrollera om kon digare ha låga celltal. 5. Ring veterinären direkt, oavse veckodag eller d på dygnet. 6. Använd bara preparat innehållande bensylpenicillin. Juverstörningar upptäcks inte. Kons kroppstemperatur och CMT kontrolleras inte. Veterinären kontaktas inte på kvällar och helger. Veterinären kontaktas först när mjölken blivit gröt. Undvik antibiotika till Kor med dålig prognos: Juverfel för 3:e gången under samma lakta on. Kor med JHKL över 5 sedan mer än 3 månader. Subkliniska mas ter: Kor med höga celltal som enda symptom. Kontak elefon ll akutveterinär Till hands vid mjölkning Ja Nej Paddel och CMT på gården Till hands vid mjölkning Ja Nej Provtagningsutrustning på gården Till hands vid mjölkning Ja Nej Dokumenta on avvikande kor Ja, på fast plats Ja Nej Andel bensylpenicillin ll mas terna > 90 % > 85 % < 80 % 18

Banta celltalet 14 Sintidsplanering 1. Rent och torrt för alla sinkor och kvigor. 2. Styrd avsining i separat utrymme. 3. Håll högdräk ga kvigor för sig. 4. Håll sinkor med låga juverhälsoklasser för sig. 5. Håll sinkor med höga juverhälsoklasser för sig. Sinkorna går kvar i mjölkstallet. Högdräk ga kvigor hålls med sinkor. Kalvning i sinkogruppen. Djupströbädd med dålig hygien. Nyinfek oner nykalvade kor < 4 % < 8 % 10 % Avläkta under sin den > 70 % > 50 % < 30 % Sinperiodens längd 8-10 v 6-8 v < 6 v Sinkornas inhysning Eget stall Del av mjölkstall Med korna Typ av stall Liggbås Ren, torr ströbädd Blö, smutsigt 19

Banta celltalet 15 Sintidsbehandling 1. Foderstyr kon ll 15-25 kg i dygnsproduk on. 2. Ta bort kra foder och fly a kon ll separat avdelning. 3. Mjölka ur med 36-48 mmars intervall. 4. Sin dsbehandla bara kor med god prognos a läka ut. Kort sin d. O llräcklig foderstyrning. Dålig hygien vid behandling med sin dspreparat. Vilka kor skall behandlas med långtidsverkande sintidspreparat? JHKL 5-8 behandlas all d oavse odlingsfynd och celltalskurva. JHKL 3-4 behandlas u från celltalskurva och odlingsfynd. JHKL 0-2 behandlas inte med sin dspreparat. JHKL 9 behandlas inte e ersom prognosen för utläkning är så dålig.! Behandla aldrig kor med fynd av Staphyococcus aureus pc+ e ersom bakterien är resistent. Sinkornas inhysning Eget stall Del av mjölkstall Med korna Sinperiodens längd 8-10 v 6-8 v < 6 v Avsining under antal dagar 4-5 6-8 > 8 Provmjölkningar per år 12 11 < 11 Avläkta under sin den > 70 % > 50 % < 30 % Nyinfek onsfrekvens kalvning < 4 % < 8 % > 12 % Val av kor för sin dsbehandling Kokontroll, odling CMT Slumpartad Andel kor som sin dsbehandlas 20-30 % 10-40 % < 10 eller > 80 % 20

Banta celltalet 16 Inskolning av kvigor 1. Introducera kvigorna i stallet i grupper om 2-4 stycken. 2. Låt dom gå med i 2 veckor i dsperioden 3-6 veckor före kalvning. 3. Tillgång ll robot men inget foder i tråget. 4. Fly a kvigorna ll kalvningsavdelningen 3 veckor före kalvning. 5. Lär kvigorna roboten e er kalvning. Kvigorna med korna sista 3 veckor före kalvning. Ingen inskolning av kvigor. Kvigorna tvingas in i roboten före kalvning. Föreslagen inskolning ger mer mjölk under hela lakta onen 35 30 25 kg/dag 20 15 10 Hi ar sin plats i flocken vilket ger mindre stress och mer mjölk. Tränade Otränade 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Laktationsvecka 21

Banta celltalet 17 Foderhygien Grovfoder 1. Snabb inläggning, packa noga. 2. Anpassa ts-halt e er konserveringsmetod. 3. Använd llsatsmedel. 4. Kolla varmgång varje dag. 5. Rensa bort dåliga par er. Kra foder 1. Bra kvalitet, torr förvaring. 2. Skydda från skadedjur. 3. Lägg in kallt i ficka/säck/silo. 4. Kolla varmgång varje vecka. 22 Utrustning 1. Sopa foderbordet dagligen. 2. Blanda varje dygn. 3. Se ll a vagnen töms vid varje u odring. 4. Ta med foderrester från fyllning av vagnen i nästa blandning. 5. Rengör kra foderautomaterna varje vecka. O llräcklig konservering. För lågt u ag i ensilagelager Mögel i ensilage/spannmål/ kra foder Dåligt rengjord blandarvagn. Dåligt rengjort foderbord. Parameter, grovfoder Mål OK Larm Värme i silo Ingen Ljummen het Ammoniumkväve, % av N < 4 <8 12 ph ensilage, < 25 % ts < 4,2 < 4,2 > 4,5 ph ensilage, > 25 % ts Under kri sk gräns Under kri sk gräns Över gränsen Smörsyra < 0,1 % 0,1-0,2 % > 0,3 % Mjölksyra > 5 % > 4 % < 3 % Parameter, kra foder Mål OK Larm Aspergillus fumigatus < 10 CFU/g < 100 CFU/g > 500 CFU/g Andel infekterade kärnor < 25 % < 35 % > 40 % Va enak vitet < 0,75 < 0,75 > 0,75 * ph är beroende av ts. Formel för ts-korrigering: (0,0257* ts % i ensilaget) + 3,71 = kri sk ph-gräns.

Banta celltalet 18 Avel för bättre mjölkflöde 1. Ha koll på kornas avelsvärden för mjölkflöde och juverhälsa. 2. Rekrytera inte livdjur e er hondjur med lågt mjölkflöde och dålig juverhälsa. 3. Seminera kor med lågt avelsvärde för mjölkflöde med kö ras. 4. Använd tjurar med höga avelsvärden för juverhälsa och NTM. 5. Använd inte egen tjur. 6. Kontrollera utländska tjurars avelsvärden för juverhälsa*. *Använd Interbull avelsvärden för a jämföra utländska och nordiska semintjurar. Okunskap om kornas poten al för juverhälsa och mjölkflöde. Väljer djur med höga avelsvärden för mjölkbarhet utan a beakta deras avelsvärden för juverhälsa. Väljer inte djur med höga avelsvärden för juverhälsa. Provmjölkning per år 12 11 Mer sällan Medlem i Kokontrollen Ja Ja Nej Val av tjur Semineringsplan Vid seminering Egen tjur Koll på kors avelsvärden All d O ast Sällan/ inte alls Använder Nyckeltal Avel > 1 gång/år 1 gång/år < 1 gång/år 23

Friska juver 150 000 i tanken Du vet väl att Höga celltal är e tecken på störd juverhälsa. Friska kor har e celltal under 100 000. De bästa gårdarna ligger under 150 000 oavse storlek och produk onssystem. Tankcelltalen är historiskt se på en högstanivå i landet. 100 000 i lägre tankcelltal ger mjölk för 800 kronor mer per ko och år. Tänk på att Friska juver ger lågt celltal och en störningsfri mjölkproduk on. Jag kan sänka mi celltal oberoende av system och stall. Jag kan tjäna mycket pengar på e lägre celltal. Det finns inga nya orsaker ll höga celltal, bara välkända. ru ner som behöver göras bä re. www.vxa.se/celltalsakuten För mer informa on, kontakta din djurhälsoveterinär. www.vxa.se www.skanesemin.se www.radgivarna.nu