Friska juver i tanken. 5:2-metoden för lägre celltal

Transkript

1 Friska juver i tanken 5:2-metoden för lägre celltal

2 Säkra stegen för juverhälsa och mjölkkvalitet Den långsamt stigande trenden för svenska kors celltal visar nu tecken på att plana ut. Men celltalen är historiskt sett fortfarande på en högstanivå. I dagsläget förlorar svenska mjölkgårdar 250 miljoner kronor i onödan genom att de förhöjda celltalen motverkar produktionshöjningen som avelsframsteg, trimmad utfodring och bättre inhysning skulle kunna åstadkomma. Tankcelltal i svenska mjölkbesättningar (Växa Sverige, Kokontrollen 2013). Denna skrift har tagits fram i projektet Friska Juver i tanken. Här får du stöd i finjusteringen av de arbetsmoment som motverkar höga celltal på en mjölkgård. Komplettera gärna med det webbaserade verktyget Celltalsakuten. Det anger prioriteringsordningen för handgrepp som leder till en långsiktigt bättre juverhälsa. Som alltid är fundamentet det viktigaste. En lite högre lägstanivå är ett tillräckligt högt ställt mål. Ytterligare information: Hede, oktober 2014 Håkan Landin Idé och sammanställning: Veterinär Håkan Landin, Växa Sverige, Djurhälsa Utveckling Expertmedverkan: Emma Carlén, Mats Gyllenswärd, Håkan Landin, Hans Lindberg, Marie Mörk, Ylva Persson, Växa Sverige. Anna Larsén, LRF Mjölk Grafisk produktion: Jan Petersson, Contentera AB Omslagsfoto: Therese Eriksson, Farmphoto Tryck: Arkitektkopia, Eskilstuna,

3 Banta celltalet med 5:2-metoden! Vilka gårdstyper drabbas? Den studie som gjordes 2010 rörande celltal och besättningsfaktorer har gjorts om under hösten Fortfarande ser man samma starka koppling mellan höga celltal och stora besättningar och till gårdar med robot. Precis som för några år sedan har holstein fortsatt sämre juverhälsa än SRB även om skillnaden har minskat. Detta beror tyvärr inte på att de svarta korna har förbättrats, utan det är istället SRB som blivit sämre. Det är också fortfarande så att besättningar med högre produktion har bättre juverhälsa, detta är dock sannolikt är ett omvänt samband: Lågt celltal ger mer mjölk eftersom juvren är friskare. I tabellen nedan listas hur olika besättningsfaktorer samvarierade med tankcelltalet i Kokontrollen Celltal och besättningsfaktorer (Marie Jansson Mörk, Växa Sverige 2013) Besättningsfaktor SCC effekt kor vs < 50 kor AMS vs uppbundet Holstein vs SRB vs < kg ECM Celltal orsakas av olika juverbakterier Sedan tre decennier tillbaka dominerar kobundna smittämnen som Staphylococcus aureus och streptokocker i vårt land. I ungefär 80 procent av fallen orsakas således ett förhöjt celltal hos en svensk ko av en kobunden juverbakterie. Redan för mer än 40 år sedan formulerade kovetenskapen ett recept mot dessa typer av juverbakterier: Fempunktsplanen. Receptet innefattar helt enkelt de fem viktigaste åtgärderna som förhindrar att kobunden smitta tar sig in i friska kors juver. Men upp till 20 procent av fallen med förhöjt celltal orsakas av bakterier som inte är kobundna utan istället överlever på olika ställen i kons närmiljö och därför kallas miljöbundna. Det rör sig om bakterier som finns lite överallt i naturen som kolibakterier och Klebsiella och egentligen inte i första hand infekterar kojuver utan även kan livnära sig på till exempel gammalt foder och blött strömedel. Åtgärderna för att hålla dessa smittämnen i schack inriktar sig därför istället på att stärka kons 3

4 motståndskraft. Man kan säga att en torr och ren närmiljö samt en bra näringsförsörjning är allra viktigast för att kon ska kunna skydda sig när det gäller angrepp från den här typen av bakterier. Banta celltalet med 5:2-metoden! Alla besättningar kan genomföra de viktigaste motåtgärderna för att få friskare kor, lägre celltal och mer mjölk. Kanske behövs det inte mycket mer för att för att målet i alla svenska mjölktankar? 5 åtgärder som stoppar smittan Bra mjölkningsrutiner och fungerande mjölkningsanläggning. Spendoppa. Sintidsbehandla celltalskor. Behandla akuta kliniska mastiter i tid. Gruppera kor kring kalvning och slå ut kroniska smittbärare. 2 åtgärder som stärker kornas motståndskraft Rena kor. Energibalans och mineralförsörjning kring kalvning. 5:2-metoden kan ge snabbt resultat! En robotbesättning med 55 mjölkande kor fick under våren 2013 stora problem med celltalet. Nivåerna var så höga att risken för avstängning blev överhängande under sommaren. Man beslöt att gå med i Hälsopaket Mjölk för att närmare utreda bakgrunden till mjölkkvalitetsproblemen. I det akuta läget föll det sig naturligt för djurhälsoveterinären på Växa Sverige att ordinera 5:2-metoden och ett konsekvent genomförande av rekommendationerna ledde snabbt till resultat. Idag är läget på gården mycket bättre sjunkande celltal och stigande mjölkmängder. Mjölkmängd och celltal på en robotgård som tillämpat 5:2-metoden (Växa Sverige, Kokontrollen). 4

5 Banta celltalet 1.1 Mjölkningsrutiner 1. Samma rutin varje dag. 2. Tillräcklig spenkontakt för alla kor. 3. Urdragning i kontrollkärl av varje spene. 4. Sätt på organet först när mjölken släppts ner sekunders total förbehandling. 6. Undvik luftinsläpp. För lite spenkontakt. Ingen väntetid. Varierande rutin. Stress under mjölkning. Vakuumdropp mjölkledning* < 2 < 5 5 eller mer Spenspetsvakuum* kpa kpa kpa < 32 eller > 40 kpa Kragvakuum* andel OK > 75 % > 60 % 50 % Förbehandling totalt sek sek < 45 sekunder Spenkontakttid 2 ggr mjölkning 15 sek 10 sek < 10 sek Spenkontakttid 3 ggr mjölkning 30 sek 20 sek < 20 sek Bimodal (tvåfasig) nedgivning Ingen 10 % > 10 % Gödsling under mjölkning Aldrig 10 % > 10 % Tid i väntefålla 45 min 60 min > 60 min *VaDia Mjölkningsstudie 5

6 Banta celltalet 1.2 Mjölkmaskinsfunktion 1. Årlig maskinservice. 2. Byt spengummi i tid. 3. Använd spengummi som passar besättningens kor. 4. Spannmaskin till nykalvade kor med samma spengummi. 5. Mjölkanläggning i enlighet med ISO-normen. Underdimensionerade ledningar. För många mjölkningsorgan. Bristande service av vakuumventil. 6 Maskinservice enl. ISO Varje år Varje år Mer sällan Spengummibyte, antal mjölkningar nitril/silikon 2000/ / Fler mjölkningar före byte Maskintid 5 min 6 min > 8 min Vakuumdropp mjölkledning* Inga < 5 6 eller mer Spenspetsvakuum* kpa kpa < 32 eller > 40 kpa Kragvakuum* kpa 8-25 kpa < 8 eller > 25 kpa *VaDia mjölkningsstudie

7 Banta celltalet 2 Spendopp och spensprej 1. Använd spendopp i första hand. 2. Använd medel med jod vid streptokocker och stafylokocker och mer mjukgörande vid koli och klebsiella. 3. Spendoppa eller spreja rikligt direkt efter avtagning. 4. Diska doppflaskan dagligen. 5. Förvara medlet frostfritt. 6. Använd UV-skyddande spendopp på bete. Spenen doppas eller sprejas inte fullständigt. För låg dosering vid blandning. Felaktig förvaring av medlet. Dåligt rengjorda doppflaskor. Metod Dopp Sprej Ingen Mängd Riklig Måttlig Snål och/el. utspädd Förvaring Tempererat, 10 ⁰C Frostfritt Frysrisk Funktionskontroll Veckovis Sporadisk Aldrig Val vid kobundna bakterier Jod, 2500 ppm Jod Annat Val vid miljöbundna bakterier Starkt mjukgörande Ej uttorkande Uttorkande medel 7

8 Banta celltalet 3 Sintidsbehandling 1. Foderstyr kon till kg:s dagsproduktion. 2. Ta bort kraftfoder och flytta kon till separat avdelning. 3. Mjölka ur med timmars intervall. 4. Sintidsbehandla bara kor med god prognos att läka ut. Kort sintid. Otillräcklig foderstyrning. Dålig hygien vid behandling med sintidspreparat. Vilka kor skall behandlas med långtidsverkande sintidspreparat? Utgå från kons juverhälsoklass (JHKL) och tillämpa selektiv sintidsterapi; JHKL 5-8 behandlas alltid oavsett odlingsfynd och celltalskurva. JHKL 3-4 behandlas utifrån celltalskurva och odlingsfynd. JHKL 0-2 behandlas inte med sintidspreparat. JHKL 9 eftersom prognosen för utläkning är så dålig. Behandla aldrig Kor med fynd av Staphyococcus aureus pc+ eftersom bakterien är resistent. Sinkornas inhysning Eget stall Del av mjölkstall Med korna Sinperiodens längd 8-10 v 6-8 v < 6 v Avsining under antal dagar > 8 Provmjölkningar per år < 11 Avläkta under sintiden > 70 % > 50 % < 30 % Nyinfektionsfrekvens kalvning < 4 % < 8 % > 12 % Val av kor för sintidsbehandling Kokontroll, odling CMT Slumpartad Andel kor som sintidsbehandlas % % < 10 eller > 80 % 8

9 Banta celltalet 4 Behandla akuta mastiter i tid 1. Notera dina kors beteende morgon och kväll. 2. Ta tempen på alla kor som uppträder onormalt. 3. CMT-undersök alltid juvret om kon har > 38,5⁰. 4. Kontrollera om kon tidigare haft låga celltal. 5. Ring veterinären direkt veckodag eller tid på dygnet. 6. Använd bara preparat innehållande bensylpenicillin. Juverstörningar upptäcks inte. Temperatur och CMT kontrolleras inte. Veterinären kontaktas inte på kvällar och helger. Veterinären kontaktas först när mjölken blivit gröt. Undvik antibiotika till Kor med dålig prognos Juverfel för 3:e gången under samma laktation. Kor med JHKL över 5 sedan mer än 3 månader. Subkliniska mastiter Kor med höga celltal som enda symptom. Kontakttelefon till akutveterinär Till hands vid mjölkning Ja Nej Paddel och CMT på gården Till hands vid mjölkning Ja Nej Provtagningsutrustning på gården Till hands vid mjölkning Ja Nej Dokumentation avvikande kor Ja, på fast plats Ja Nej Andel penicillin till mastiterna > 90 % > 85 % < 80 % 9

10 Banta celltalet 5.1 Mjölkningsordning 1. Mjölka friska kor före mindre friska. 2. Mjölka nykalvade kor efter friska kor. 3. Provmjölka varje månad. 4. Paddla och provta kor med nya höga celltal efter provmjölkningen. 5. Paddla och provta kor som inte verkar friska i juvret. Genomtänkt mjölkningsordningen saknas. Nykalvade sjuka kor mjölkas före de friska. Ingen kännedom om, eller uppmärkning av kor med höga celltal. Ingen gruppering i stallet. Gruppindelning av korna 12 ggr/år 6 ggr/år Aldrig Nyinfektioner/månad, laktationen < 2 % < 5 % > 10 % Paddel och CMT på gården Till hands vid mjölkning Ja Nej Provtagningsutrustning på gården Till hands vid mjölkning Ja Nej Odling vid CMT-utslag Laboratorium Fältveterinär Aldrig Provmjölkningar per år < 11 10

11 Banta celltalet 5.2 Smittskydd kring kalvning 1. Gruppera för juverhälsa i tiden kring kalvning. 2. Använd individuella kalvningsboxar. 3. Rengör kalvningsboxen mellan varje kalvning. 4. Separera kvigor från äldre kor under högdräktigheten. 5. Sintidsbehandla kor med höga celltal. 6. CMT-paddla kor vid kalvning, odla om CMT 2. Kalvningen sker i gruppkalvningsbox. Smittbärare går tillsammans med friska kor före kalvning. Ingen kännedom om juverstatus på nykalvade kor. Nyinfektionsfrekvens nykalvade < 4 % < 8 % > 15 % Behandlade juverinflammationer 5 % 10 % 20 % Beräknat tankcelltal < < > Avläkta under sintiden 70 % 50 % < 30 % Andel S. aureus av odlade < 5 % 10 % 20 % Str. agalactiae PCR tankprov 0 0 förekomst Mycoplasma bovis PCR tankprov 0 0 förekomst 11

12 Banta celltalet 6 Liggbåshygien 1. Mocka rent två gånger per dag. 2. Omsätt allt strö i stallet inom 48 timmar. 3. Lagra inget strö i stallet. 4. Anpassa inredningen efter kostorlek. 5. Ventilera väl för torrare luft i stallet. 6. Använd tillsatsmedel (Drymaxx, släckt kalk, Stalosan F, Staldren). Båsen är inte torra och rena. Mjölk från läckande kor i båsen. Strö lagras i stallet framför korna Råspån och varmgång i ströbädden. Mockningar per dag < 2 Torrt strö under juvret Varje mockning Varje dag > 2 dagar Allt strö utbytt inom 24 tim 48 tim > 3 dagar Andel bås med mjölkläckage Inga < 10 % > 20 % Strömedel, egenskaper Torrt och rent Fuktigt, rått Jordtillblandat Strömedel, lagring Svalt och torrt Torrt, ej i stallet I stallet/fuktigt 12

13 Banta celltalet 7.1 Energi- och näringsförsörjning på kons villkor 1. Hög grovfoderandel i totalfoderstaten. 2. Tillvänjningsutfodring de sista veckorna innan kalvning. 3. Energiförsörjning i tiden kring kalvning. 4. Litet hullpoängstapp första månaden efter kalvning. 5. Analysera näringsvärden på hemmaproducerat foder. 6. Anpassa foderstaten efter laktationens olika delar. Tomt på foderbordet. För få ätplatser. Ingen tillvänjningsutfodring innan kalvning. Grovfoderandel i foderstat > 50 % 40 % < 40 % NDF i foderstaten g/kg ts*¹ <320 Tuggningstidsindex min/kg ts¹ > 32 > 32 < 32 Total ts-konsumtion kg/ko* > 22 > 21 < 20 Utfodringstillvänjning före kalvning 3 veckor 2 veckor < 1 vecka UREA på konivå mdv < 3 eller > 6 Andel kor BHBA FPM² > 1,2** 5 % 10 % > 20 % Andel kor fett/protein FPM² > 1,4 < 20 % < 40 % > 70 % Hulltapp första 6 v efter kalvning 0,5 HP 1,0 HP > 1 HP *Beroende av laktationsstadium, foderstat, och komaterial **Mätt med Freestyle Precision 5-15 dagar efter kalvning ¹Enligt NORFOR ²FPM=Första ProvMjölkning 13

14 Banta celltalet 7.2 Mineraler och vitaminer 1. Kontrollera foderstatens mineral - och vitamininnehåll. 2. Utfodra högdräktiga kor och kvigor med sintidsmineral och E-vitamin. 3. En ätplats per ko. 4. Smakligt mineral- och vitaminfoder. 5. Undvik permanenta gödslade betesvallar. Låga mineral- och vitaminhalter i fodret. Inga mineraler och vitaminer under högdräktigheten. Ranglåga kor får inte i sig tillräckligt med foder. Högt kaliuminnehåll i ensilage. Förlamningar och kramper < 2 % < 3 % 5 % Kaliumnivå i ensilage g/kg ts < 20 < Magnesium i grovfodret g/kg ts 1,8 1,7 < 1,7 Kor per ätplats < 1,5 2 > 2 14

15 Friska juver i tanken Du vet väl att Höga celltal är ett tecken på störd juverhälsa. Friska kor har ett celltal under De bästa gårdarna ligger under oavsett storlek och produktionssystem. Tankcelltalen i Sverige är stabila men historiskt sett på en högstanivå i landet. Tänk på att Friska juver ger lågt celltal och en störningsfri mjölkproduktion. Det går att sänka celltalet oberoende av stall- och mjölkningssystem. Alla gårdar kan tjäna mycket pengar på ett lägre celltal. Det finns inga nya orsaker till höga celltal, bara välkända rutiner som behöver göras bättre. För mer information, kontakta din djurhälsoveterinär

16