Öron Näsa Hals. Anatomiamanuenserna

Relevanta dokument
KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

KRANIALNERVER. Kranialnerver uppvisar stora skillnader i sin funktion och hur de är specialiserade.

Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap. Huvudets anatomi Peter Århem

Huvudets anatomi. Allmän Anatomi II. Karolinska Institutet Institutionen för neurovetenskap Optikerutbildningen T1

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Ursprung Den del av muskeln som sitter på den fasta kroppsdelen För tuggmuskler: Kraniet

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

mandibulae där den bildar plexus dentalis inferior som försörjer tänder o. vestibulär gingiva.

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Halsens Topografi KARL

DFM3 Moment 1 - Sammanfattning

Anatomisk strukturlista

Fri kunskap, i sann socialistisk anda

Respiration Larynx 1

Föreläsning Osteologi av Ulf Nannmark, 20 januari 2014

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Praktisk anatomi DFM3-1

Dissektionshandledning. Termin 3

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

cranium (utgörs av neurokranium och viscerokranium)

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

Dissektionshandledning KARL. Termin 3

Lärandemål DFM3-1 Förteckning över anatomiska termer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Minnesregler för anatomiskt lärande

HUVUD-HALS FÖR ODONTOLOGER Strukturer inom kraniets osteologi som skall identifieras och läras in

MODELLDEMONSTRATION IV: CNS II Cirkulation. aorta

Undersökningstekniker Öron, Näsa, Hals

T2-ANATOMI: CNS II VERSION

DT & neuropediatrik

Anatomi. Kroppens anatomi ( topografisk) Huvudets anatomi. Tändernas anatomi. Anders J Carleson Med Dr.

Temporalbenets patologi The best of: Lars Jönsson Sahlgrenska Göteborg

OSOF - Integrerad Tentamen Tema , kl. 09:00-12:00 och 13:00-16:00

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2010 TENTAMEN. Tisdagen den 5 Oktober 2009, Kl Östra paviljongen, Sal 7

Neuro/Rörelse

Head & Neck Cancer Lalle Hammarstedt- Nordenvall 2015

Hälsouniversitetet Linköping Avd för Oto-Rhino-Laryngologi ÖRONPLACERING UNDER TERMIN 7. Typfall 1

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; ; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

Information - Integrerad sluttentamen Björn Meister (kursansvarig)

Kapitel 10 Ansiktet. Åke Reimer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

5. UTREDNING 5.1 DC/TMD Kranialnervstatus V. Trigeminus. Sensorisk och motorisk undersökning. Cornealreflexen... 4

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

RESTTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; STUDENTNUMMER POÄNG.

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Välkommen till Odontologisk Profylaktik 2 - klinik termin 1

Främre fåra mellan hjärtats kammare. Här löper a. och v. interventricularis anterior. sulcus interventricularis posterior

Examinator: Gabriella Eliason. Skrivtid: 4 timmar

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

Restaurera ansiktskonturen, normalisera käkarnas funktion och tändernas occlusion.

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 1

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Gimogatan sal 2

DYSFAGI. Neurologiska orsaker. Neurologiska orsaker till dysfagi är vanliga men ofta missade

viscerocrạnium Del av kraniet som underbygger ansiktet samt näs- och munhålan. Ej i kontakt med hjärnan. maxịlla

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

Dysfagi och munhälsa Sanna Detlofsson logoped Lindesbergs lasarett

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Hjärtat Kärlen Blodtryck. Uppgifter Transport Skydd Stabilisera Filtration

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Cirkulationsorganen. Föreläsningsupplägg. Cirkulation. Lilla och stora kretsloppet. Hjärtat Kärlen Blodtryck

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

Instuderingsfrågor Anatomi/ Farmakologi/Anestesi. Anatomi 1. Vilka strukturer ingår i hudens strukturer

Aspirationsstatistik och Manual för radiologer

Läkarprogrammet Den Friska Människan 3 (16,5hp)

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

OMTENTAMEN Morfologi

Neurobiologi 2 RO3 VESTIBULOOKULÄRREFLEXEN (VOR)

DC/TMD: Klinisk undersökning

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

RYGGRADEN KURSVECKA 4. BÅLEN - ANATOMI OCH FYSIOLOGI LIGAMENT. (Marieb: s )

Fall A Olof, 14 år, får en hård tackling mot höger underben (21 p)

Fonetik I. Talets anatomi

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Ytter- och mellanörats anatomi, fysiologi och patofysiologi

Motivet finns att beställa i följande storlekar

ÖGATS ANATOMI Sinnesorgan: öga. Åderhinnan (Choroidea. Senhinnan (Sclera) Ytterst PUPILLEN. Regnbågshinnan Iris

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

THORAX- DEMONSTRATION Termin 3 läkarprogrammet, Linköping

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

Lycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng

Karolinska Institutet Nikolaos Christidis 1. Nikolaos Christidis. Palpation av käkleder och muskler. Underkäkens rörelseomfång och rörelsemönster

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Polacksbacken, Skrivsalen

Anatomisk strukturlista

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: Skrivtid: 4 timmar

Transkript:

Öron Näsa Hals Anatomiamanuenserna 1

Översikt övre luftvägar Cavum nasi Tuba auditiva Cavum oris Pallatum durum Pallatum molle Uvula Lingua Epiglottis Os hyoideum Trakea Esofagus 2

Munhålestatus 12 11 21 22 47 37 46 36 45 35 44 43 42 41 31 32 34 33 Pallatum molle Främre gombågen Uvula Tonsilla palatina Lingua 3

Spottkörtlar Gl. parotis Gl. submandibularis Gl. sublingualis 4

Cavum nasi LK LK Locus kiesselbachi Concha inferior Concha media Concha superior Septum nasi 5

Näsmusslorna 1. 2. 3. 4. 5. 6. Sinus frontalis Ductus nasolacrimalis Cellulae ethmoidales anteriores Sinus maxillaris Cellulae ethmoidales posteriores Sinus spenoidalis 6

Bihålorna Orbita Sinus maxillaris Sinus ethmoidale Sinus frontalis Sinus sphenoidalis Concha inferior Concha media Concha superior 7

Översikt öra Auricula/pinna Meatus acusticus externus Membrana tympanica Vestibulum Cochlea Tuba auditiva 8

Ytteröra - auricula Helix Antihelix Lobulus auriculae Tragus Antitragus 9

Mellan- och inneröra Membrana tympanica Malleus Incus Stapes Ovala fönstret Runda fönstret Tuba auditiva Vestibulum Utriculus Sacculus vestibularis Canalis semicircularis anterior Canalis semicircularis posterior Canalis semicircularis lateralis Cochlea 10

Trumhinnestatus Umbo Processus brevis Anulus fibrosus Incus-stapediusleden 11

Larynx Tungbasen Vallecula Epiglottis Cartilago arytenoidea Plica aryepiglottica Sinus piriformis Plica vestibularis Sinus morgagni Plica vocalis Trakea Esofagus Os hyoideum 12

Larynxbrosk Os hyoideum Epiglottis Cartilago thyroidea Cartilago cricoidea Cartilagines tracheales Ligg. anularia Membrana thyrohyoidea Membrana cricothyroidea Cartilago arytenoidea Cartilago corniculata Cartilago cuneiforme 13

Intern muskulatur M. cricothyroideus M. cricoarytenoideus lateralis M. arytenoideus transversus M. arytenoideus obliquus M. thyroarytenoideus M. cricoarytenoideus posterior 14

Intern muskulaturs funktion M. cricothyroideus M. cricoarytenoideus posterior M. cricoarytenoideus lateralis M. arytenoideus transversus M. thyroarytenoideus 15

Extern muskulatur Suprahyoidal muskulatur M. mylohyoideus M. stylohyoideus M. digastricus M. geniohyoideus Infrahyoidal muskulatur M. sternohyoideus M. omohyoideus M. thyrohyoideus M. sternothyroideus 16

Käkled och tuggmuskulatur Art. temporomandibularis Caput mandibulae M. masseter M. temporalis M. pterygoideus medialis M. pterygoideus lateralis M. digastricus M. geniohyoideus M. mylohyoideus 17

Tyroidea Lobus dexter/sinister Isthmus Lobus pyramidalis A. thyroidea superior A. thyroidea inferior V. thyroidea superior V. thyroidea media V. thyroidea inferior 18

Artärer A. carotis communis A. carotis interna A. carotis externa A. thyroidea superior A. laryngea superior A. lingualis A. facialis A. occipitalis A. temporalis superficialis A. maxillaris 19

N. Trigeminus (CN V) N. trigeminus (V) N. opthalmicus (V1 ) N. maxillaris (V2 ) N. mandibularis (V3 ) 20

N. facialis (CN VII) N. petrosus major N. stapedius N. chorda tympani N. auricularis posterior R. temporalis Rr. zygomatici Rr. buccales R. marginalis mandibulares Rr. colli/rr. cervicales 21

N. vestibulocochlearis (CN VIII) N. vestibulocochlearis N. vestibularis N. cochlearis 22

N. Vagus (CN X) Ramus pharyngeus N. laryngeus superior N. laryngeus recurrens 23

Fler kranialnerver i ÖNH-området N. Glossopharyngeus (IX) Funktion: o Motoriskt: Innerverar parotiskörteln och bidrar till sväljning (höjer larynx och dilaterar farynx så mat kan passera ned till esofagus). o Sensorik: smak bakre 1/3 av tungan, står för den afferenta delen av sväljnings-/kräkreflexen o Parasympaticus: Carotidkropparna, kemoreceptorer à autonom kontroll av hjärta och blodkärl Skador på n. Glossopharyngeus uppträder ALDRIG isolerat utan alltid i kombination med skador på n. Vagus (X). Detta på grund av att nerverna har en intim anatomisk relation både centralt och perifert. N. Accessorius (XI) Kan komprimeras vid t. ex vid expansivitet (skallbastumör, meningiom, schwannom etc). Ger upphov till Vernet s syndrom som ger dysfoni, utebliven, svalgreflex, dysfagi och muskelsvaghet i m. trapezius. N. Hypoglossus (XII) Innerverar tungans extrinsic (tungans rörelser) och intrinsic (tungans form) muskulatur, samt m. thyrohyoideus. Vid perifera skador på hypoglossus ses halvsidig tungpares och i förlängningen atrofi. 24