Tillgänglighet på webben Utbildning i att publicera tillgängligt på webben
Dagens prgram: - För vem ska webbplatsen vara tillgänglig? - Vilka riktlinjer ch lagar finns? - Nya Lagar - Gd läsbarhet - Praktiska råd för att publicera infrmatin - Skriv beskrivande länktexter - Gör alternativa beskrivningar av visuellt innehåll - Skriva rubriker sm alla kan ta del av. - Tillgängliga dkument - Att skriva för webben - Målgrupp - Att skriva begripligt - Skriva det viktigaste först
Intrduktin Vad är tillgänglighet? Berr på betraktaren: när någt är öppet eller anträffbart (tillgänglighet i tid) på vilken plats någt finns eller kan användas (gegrafisk tillgänglighet) m någt kan nås ch användas av en individ (tillgänglighet med hänsyn till individens förutsättningar) Tillgänglighet ur ett annat perspektiv (www.mdf.se)
Hjälpmedel ch anpassningar De kan ha svårt att ta till sig skriven text Dyslektiker Bristande träning/undervisning Intellektuellt funktinshindrade Kgnitiva nedsättningar Annat mdersmål, förstaspråk Syn ch/eller hörselprblem
Hjälpmedel ch anpassningar Läs- ch skrivsvårigheter Använda ett begripligt språk Dela upp texten i stycken Skriva ut förkrtningar Inte använda för långa rader Länkar ch texter ska kunna markeras
Hjälpmedel ch anpassningar Ordbilder En vestenkalpig unsdernöking gjrd vid ett untivseriet i Enlgand har visat att utfiall de två fösrta ch de två sista btskevärna i alla rden i en text är ritkigt plessarade, spelar det liten rll i viklen rgnindslöfjd de övirga bskvätrena i rden kmmer. Tetxen är fullt läbsar t..m. m de andra bkestävrna kmmer hullrebmuller! Detta eftrsem vi inte läser varje enkisld btksav, utan ser bidlen av rdet sm helhet.
Hjälpmedel ch anpassningar Hörselskadade ch döva Översätt viktig infrmatin till teckenspråk Använda ett vardaglig språk Symbler ch bilder vid tillfälle Erbjud alternativ vid presentatin av ljudinfrmatin Källa: Sveriges dövas riksförbund (www.sdr.rg)
Hjälpmedel ch anpassningar Rörelsehindrade Navigeringen ska vara enkel Tangentbrdsstyrning ska stödjas Snabbkmmandn underlättar Infrmera när länkar öppnas i nytt fönster Erbjuda generösa träffytr
Hjälpmedel ch anpassningar Synsvag Använda enkel ch knsekvent navigering Bra kntraster mellan text ch bakgrund Skriva beskrivande texter till bilder Inte lägga text på bild Undvika kursiv stil Gör ett tydligt tabbfkus
Hjälpmedel ch anpassningar Gravt synskadad Tydlig struktur All infrmatin ska kunna presenteras sm text Länktexter ska vara förklarande Rubriker ska kdas sm rubriker Hänvisa inte till färg eller placering Kdrdning ch läsrdning ska överensstämma
Lagar ch regler
FN:s knventin I FN:s knventin m rättigheter för persner med funktinsnedsättning Ratificerat 2009 Sverige sm stat är därmed juridiskt bunden till knventinen. Tillgänglighet är en allmän princip sm går igenm hela knventinen De stater sm ratificerat knventinen har åtagit sig att ta fram nrmer ch riktlinjer för det universellt utfrmade ch för tillgänglighet.
Förrdning m de statliga myndigheternas ansvar för genmförande av funktinshindersplitiken Myndigheterna ska särskilt verka för att deras lkaler, verksamhet ch infrmatin är tillgängliga för persner med funktinsnedsättning Läs mer m förrdningen i Svensk författningssamling (SFS 2001:526) på www.riksdagen.se ch på www.mfd.se
Språklagen Språklag (2009:600) 11 Språket i ffentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt ch begripligt
Nya lagkrav Diskrimineringslagen januari 2015 Eurpeisk standard för upphandling ca 1 jan 2017 Uppdatering av LOU Webbdirektiv Gdkändes 26 ktber 2016 Ska implementeras i svensk lag inm 21 mån
Diskrimineringslagen Från ch med januari 2015 är bristande tillgänglighet en diskrimineringsgrund Rättighetslagstiftning Områden: Bland annat arbetslöshetsförsäkring arbetslivet utbildning arbetsmarknadsplitisk verksamhet start eller bedrivande av näringsverksamhet Yrkesbehörighet Läs mer m lagstiftningen i Svensk författningssamling (SFS 2008:567) på www.riksdagen.se ch på www.d.se
Av lagen framgår att det är diskriminering i frm av bristande tillgänglighet m inte skäliga tillgänglighetsåtgärder vidtagits så att en persn med funktinsnedsättning kmmer i en jämförbar situatin med andra. Från Riv hindren, Myndigheten för delaktighet
Eurpeisk standard för upphandling EN 301 549 - Tillgänglighetskrav lämpliga vid ffentlig upphandling av IKT-prdukter ch - tjänster i Eurpa Offentlig sektr Uppdatering av LOU, 1 jan 2017 Gäller IT, inte bara webb Fysiskt hårdvara, mbil, datrer, autmater Digitalt mjukvara, webb, dkument Påverkar leverantörer
Webbdirektivet Directive f the eurpean parliament and f the cuncil n the accessibility f the websites and mbile applicatins f public sectr bdies http://data.cnsilium.eurpa.eu/dc/dcument/pe-38-2016- INIT/en/pdf Offentlig sektr Aktörer sm påverkar samhällstjänster Avser: Extern webb Intranät Dkument Appar Minimikrav WCAG 2.0 AA
Implementeras i svensk lag Sverige måste jbba med att öka kunskap Samarbeta Följa upp Rapprtera mellan länder Transparens
Framtiden? Tillgänglighetsexpertis vid upphandling Ledningen måste ta ansvar Tydligare strategi: Planera ch följa upp Prcesser ch kvalitetssäkring Fördela ansvar Utbildning
Vilka riktlinjer gäller? WAI:s riktlinjer Vägledningen för webbutveckling
Vilka riktlinjer gäller? Riktlinjer
1 Möjlig att uppfatta Infrmatin ch kmpnenter i ett användargränssnitt måste presenteras för användare på sätt sm de kan uppfatta. 1.1 Tillhandahåll alternativ i frm av text till all icke-textbaserad infrmatin så att det kan knverteras till frmat sm användarna behöver, till exempel str stil, punktskrift, tal, symbler eller enklare språk. 1.2 Alternativ till tidsberende media. 1.3 Skapa innehåll sm kan presenteras på lika sätt (exempelvis med enklare layut) utan att infrmatin eller struktur går förlrad. 1.4 Gör det enklare för användare att se ch höra innehåll, bland annat genm att skilja förgrund från bakgrund.
Riktlinjer Framgångskriterium 1.1.1 Allt innehåll sm inte är text, sm presenteras för användaren har ett textalternativ med samma syfte, utm i de situatiner sm anges nedan. (Nivå A) Tekniker
2 Hanterbar Kmpnenter i ett användargränssnitt ch navigering måste vara hanterbara. 2.1 All funktinalitet ska vara åtkmlig med ett tangentbrd. 2.2 Ge användaren tillräckligt med tid för att läsa ch använda innehållet. 2.3 Designa inte innehåll på ett sätt sm kan rsaka krampanfall. 2.4 Tillhandahåll sätt att hjälpa användarna att navigera, hitta innehåll ch avgöra var de är.
3 Begriplig Infrmatin ch hantering av användargränssnitt måste vara begripligt. 3.1 Gör textinnehåll läsbart ch begripligt. 3.2 Säkerställ att webbsidr presenteras ch fungerar på ett förutsägbart sätt. 3.3 Hjälp användare att undvika misstag ch rätta till misstag.
4 Rbust Innehåll måste vara rbust ng för att kunna tlkas på ett pålitligt sätt av ett brett spektrum av lika användarprgram, inklusive hjälpmedel 4.1 Maximera kmpatibiliteten med nuvarande ch framtida användarprgram, inklusive hjälpmedel.
Riktlinjer Vägledningen för webbutveckling Pst ch Telestyrelsen Vägledning för webbutveckling (www.webbriktlinjer.se/) R1. Följ WCAG 2.0 nivå AA
Läsbarhet ch typgrafi Typsnitt Textstrlek Stilsrt Radlängd ch radavstånd Justering Färger
Läsbarhet ch typgrafi Typsnitt Linjärer är fta bättre på skärmen Verdana, Gergia för skärmen Detta är en text skriven i Verdana Detta är en text skriven i Gergia Välj tillräckligt str teckenstrlek Rekmmenderat 11 till 12 punkter Linjär (sanseriff) Seriff Arial TimesNewRman iha iha
Läsbarhet ch typgrafi Radlängd ch radavstånd Radlängden max 80 tecken per rad Optimal radlängd är 45 55 tecken Radhöjd är ca 1,5 i textstycken (150%) 75 tkn R 39 Ge webbplatsen gd läsbarhet. WCAG Riktlinje 1.4.8 (nivå AAA)
Läsbarhet ch typgrafi Färger Förgrund ch bakgrund ska ha en bra kntrast Minsta knstrast är 5:1 (nivå AA) undantag lgtyper, dekratiner, strskalig text Minsta kntrast är 7:1 (nivå AAA) Färger ska inte bära infrmatin Sidan ska gå att förstå för persner sm inte ser färger (nivå A) WCAG riktlinje 1.4
Tips på verktyg för att mäta upp kntrast: Clur cntrast analyser (the paciell grup) Juicy studi luminsity analyser
Sidtitlar Ge alla sidr en titel
Sidtitlar Webbsidr ska ha tydliga sidtitlar Titeln ska vara unik för den aktuella sidan tala m vilken webbplats sm besöks tala m vilken sida sm är aktiv vara knsekvent med länktexter ch rubriker WCAG Riktlinje 2.4.2 (nivå A), teknik G88, H25
Sidtitel på GU skapas när du skapar sida Sidtiteln kan ändras i Ändra ndegenskaper Tillägg till sidans titel görs autmatiskt Exempel sidans unika titel-avdelning-rganisatin
Använd tydliga URL:er Använd små bkstäver Använd bindestreck Använd inte åäö
URL på gu.se
Vikten av rubriker Skriv tydliga ch beskrivande rubriker Rätt kd för rubriker
Rubriker Skriv tydliga ch beskrivande rubriker Frmulera rubriker kring nyckelrden i texten Rubriker är inte överskrifter Sagan m Rödluvan eller Mrmr ch 6-åring mirakelräddade efter vargattack Skriv de viktigaste rden i en rubrik först Undvik den eller en i början 5 till 10 rd Bra rubrik ökar sökträff R61. Skriv tydliga ch berättande rubriker, WCAG Riktlinje 2.4.6 (nivå AA)
Rubriker Skriv tydliga ch beskrivande rubriker Sann: Skriv inte Förhandlingarna har brutit samman när de bara har ajurnerats. Använd aktiva verb Scialtjänsten startar nytt dagcenter eller Nytt dagcenter startat av scialtjänsten. Studiemiljön ska vara ett stöd för dig eller Stödjande studiemiljö Specifik: Stra planer för Södra hamn eller Byggföretag vill göra Södra Hamn attraktivare för Luleåbrna. Många ämnen diskuteras på lärarkngressen eller Lärarna diskuterar betygen R61. Skriv tydliga ch berättande rubriker, WCAG Riktlinje 2.4.6 (nivå AA)
Skapa rubriker med h-element samt Gör rubriker i krrekt strukturell rdning Skilj på den visuella ch strukturella presentatinen Rubriker 1 huvudrubrik (h1) per sida, ingen nivå får hppas över Gör de möjligt att hppa över sektiner med hjälp av rubriker WCAG Riktlinje 2.4.1 (nivå A), teknik H69 R105. Skapa rubriker med h-element (Pri 1) WCAG Riktlinje 1.3.1 (nivå A), teknik H42 ch G141
Rubriker på GU http://utbildning.gu.se/studera-pa-universitet/studietakt <H1> Studietakt ch kursvariatiner <H2> Helfart <H2> Halvfart <H2> Kvartsfart <H2> Inte bara undervisning på dagtid <H3> Kvällskurs <H3> Helgkurs <H3> Distanskurs <H3> Nätbaserad kurs Rätt rubriknivå? http://sahlgrenska.gu.se/frskning http://www.gu.se/muniversitetet/visin
Välj rätt rubriknivå Rubriker skapas i texteditrn: Huvudrubrik (h1) skrivs in under Rubrik Övriga rubriker väljs under frmat: Underrubrik (h2) Styckesrubrik (h3)
Bilder Att skriva fungerande alternativtexter
Bilder Ange alltid alternativattribut Bilder sm förmedlare infrmatin Beskriv bilden Bör vara krt, högst 12 rd (100 tecken) Bilder sm används för dekratin tmt alternativattribut (alt= ) WCAG Riktlinje 1.1.1 (nivå A)
Bilder i textredigeraren Högerklicka på bilden välj bildegenskaper Alternativtext på bildinfrmatinsfliken Titel på Avancerad-fliken
Bildegenskaper Högerklicka på bilden välj egenskaper
Länkar Använd flitigt, men med gtt mdöme Englund, Guldbrand
Länkar Länkar Visa tydligt vad sm är klickbart Länkar bör vara understrukna eller visa på annat sätt vad sm är länkat (fet text) Enbart färg för att indikera länkar är inte tillräckligt R34 (Pri 1) Gör länkar ch klickbara ytr enkla att använda för alla WCAG Riktlinje 1.4.1 (nivå A), G182
Länkar Tydliga länktexter Vart länken leder framgår av länktexten själv Länkar sm går till lika sidr ska ha lika länktexter Länkar sm går till samma sida ska ha samma länktext WCAG 3.2.4 (nivå AA), teknik G197 ch WCAG 1.1.1 (nivå A), teknik H2 R5. Skriv tydliga länkar (nivå 1) ch R34. (nivå 1) WCAG Riktlinje 2.4.4 (nivå A), Riklinje 2.4.9 (nivå AAA)
Börja länkar med nyckelrdet Läs mer m studiemiljö på Studentprtalen Läs mer m likabehandling i Studentprtalen Läs mer m likabehandling på Götebrgs universitet Från sidan Pedaggiskt stöd
Se karta Istället: Karta till Utbildningsenheten, Rsenlundsgatan 4
Användning av länktitel Länktexter ska vara så tydliga att länktitel inte behövs Kan användas för att ge en mer infrmatin m länkmålet Fungerar inte för persner sm bara använder tangentbrdet Användare med skärmläsare läser antingen länktext eller titeltext eller det sm är längst V24 Riktlinje 5.7.2 (nivå 1)
Länkar Länkar till andra webbplatser Länkar till andra webbplatser ska inte öppnas i nytt fönster Om du vill ange att länken går till en annan webbplats skriv den i slutet av länktexten Exempel Regler för kntrll av livsmedel hs Livsmedelsverket Länkar sm öppnar nya fönster Nya fönster öppnas enbart m ökar användarnyttan Infrmera m länken öppnas i nytt fönster Exempel Länktext (nytt fönster) R5 Skriv tydliga länkar (pri 1), R97 Se till att bakåtknappen fungerar (Pri 3) WCAG Riktlinje 3.2.1 (nivå A), teknik G 200, G201, H83, H30, G91
Lägg till länk
Länkar Länkar till dkument Ska öppnas i nytt fönster Ange strlek m dkumentet är tungt Ange frmat exempelvis PDF, Wrd, Excel Exempel Länktext (pdf, 1MB, nytt fönster) R5. Skriv tydliga länkar (Pri1) WCAG Riktlinje 2.4.4 (nivå A), teknik H30, G91
I nytt fönster
Dela upp uppräkningar i listr Skapa listr när det finns fler än två länkar i en uppräkning. Om punkterna i listan har en given rdning ska en numrerad lista användas (l), annars en numrerad lista Använd funktin för detta i verktyget Exempel: http://utbildning.gu.se/anmalanchantagning
Datatabeller Gör dem lätta att läsa
Exempel tabell http://www.nrdicm.gu.se/sv/mediefakta/manad ens-tabell http://utbildning.gu.se/kurser/kurs_infrmatin?c urseid=llma10
Datatabeller Datatabell Förtydliga innebörden av en tabell i text Summary-attributet eller synlig text Använd rad eller klumnrubriker Framhäv rader ch klumnrubriker grafiskt Beskriv krtfattat tabellens innehåll med en tabellrubrik R 98. Använd rad- ch klumnrubriker ch framhäv dem grafiskt, R 99. Förkrta långa rad- ch klumnrubriker, R100. Kppla ihp dataceller med rubrikceller. WCAG Riktlinje 1.3.1 (nivå A)
Tillgänglighet på GUs webbsidr http://medarbetarprtalen.gu.se/webbpublicering/ rekmmendatiner/tillganglighet/
Dkument Vem gör vad?
Tillgängliga dkumentfrmat Wrd Tillgängliga pdf-dkument EPUB3 publikatiner PDF Techniques fr WCAG 2.0 http://www.w3.rg/tr/2014/note-wcag20- TECHS-20140408/pdf.html
Sidhuvud Sidft Kriterier för tillgängligt dkument: Viktig infrmatin ska kunna nås av alla Innehåll i sidhuvud, sidft läses inte upp av hjälpmedel Sidnumreringen sm visas i pdfverktyget ska vara samma sm dkumentet. I mallen: Lägg all viktig infrmatin på förstasidan alt lyft ut viss infrmatin Se till sidnumrering stämmer med sidrna.
Ordning av infrmatin Kriterier för tillgängligt dkument: Infrmatinen måste kmma i rätt rdning Om infrmatin ska placeras i spalter så använd spaltfunktinen. Inte tabeller, tabbar eller textrutr. Rubriker ska gruppera infrmatin. I mallen: Undvik layuttabeller
Läsbarhet - text Kriterier för tillgängligt dkument: Radlängd mellan 6 ch 13 cm Radavstånd Ex Wrd Radavstånd flera exempel 1,2 Strlek på brödtext minst 11 punkter I mallen: Ställ in marginaler Ställ in strlekar för text ch radavstånd Frmatmall
Exempel priritering - plicy Nya PDF-dkument: Anpassa dkumentmallar Se över arbetssätt Inköp av nya prgramvarr Utbildning till berörda Befintliga dkument Åtgärda de mest nedladdade Beställarkmpetens måste ökas Utbildning Ta fram kravspecifikatiner
Att skriva för webben
Varför? Demkratiskt Förtrendet för er ökar Tillgängligheten Effektivt
Bakgrund Så läser användaren på webben De flesta skumläser Vi läser en femtedel av texten Faktrer sm påverkar läsprcessen: Ögat Hjärnan Kultur Vanan Ca 25 sekunder att skapa en överblick av sidan Källa: Jacb Nielsen www.useit.cm
Skriv för mttagaren Vem ska läsa din text? Varför? Vad vill du ha sagt? Syftet? Vad ska stå först? Vad ska läsaren göra efter att ha läst texten? Skriv persnligt
Läsaren Hur gammal? Vad gör läsaren? Vilka kunskaper har läsaren i svenska? Är läsaren insatt i ämnet? Vad vet läsaren redan? Hur lång tid har läsaren på sig? Kmmer läsaren att läsa allt, eller skumma Finns det stra skillnader i gruppen läsare?
Beskriv effekten/nyttan istället för rsaken/bakgrunden Målgruppen Exempel: Varför är det bra att vi har gjrt det här? Varför är det dåligt att vi har gjrt det här? Varför är det nödvändigt att vi har gjrt det här? Hur påverkas våra kunder/brukare? Exempel: Skriv inte vad avsändaren gör utan vad läsaren kan göra.
Målgruppen 3. Hur ska du säga det? 1. Det viktigaste först 2. Skriv enkelt 3. Skriv knkret 4. Dela upp längre texter 5. Vad? Vem? När? Hur? Var? Varför? 6. Kntrllera texten
Hantverket Skriv det viktigaste först Pang på rödbetan Börja med det viktigaste Fyll på med bakgrund Då kan användarna avgöra hur mycket av en text de vill läsa V24 Riktlinje 5.4.2 (nivå 1)
Lyft fram det viktigaste i texten Inled gärna med en sammanfattning av innehållet Börja alltid med det innehåll sm är viktigast för den viktigaste målgrupp texten riktar sig till Ge gärna det viktigaste på en sida ett utmärkande utseende R5. Lyft fram det viktigaste i texten (Pri 2)
Hantverket Skriv enkelt ch begripligt Exempel: Behållare för materia i flytande frm av artificiellt knstruktinsmaterial baserat på plymerer Undvik: Byråkratiska Svengelska Gammalt språk, vanliga rd Facktermer Egna rd ch uttryck V24 Riktlinje 5.4.1 (nivå 1) ch Riktlinje 5.4.9 (nivå 3)
Använd svenska termer Myndigheter är enligt 12 i språklagen skyldiga att utveckla ch tillgängliggöra svenska termer för sitt verksamhetsmråde
Skriv enkelt Exempel begripliga rd Undvik erhålla efterlevas erfara föreligga företa hörsamma inkmma med nyttja Skriv hellre fta: få följas fta: få veta fta: finnas fta: göra följa/lyda/rätta sig efter lämna in/skicka in/sända över fta: använda Källa: Svarta listan (www.regeringen.se)
Exempel Semesterersättning utgår i juli Beslut fattas i sklfrågan Det föreligger inga hinder för att gå vidare med ärendet Ersättning erhålls i samband med rdinarie utbetalning Beträffande frtsatta utbildningsinsatser
Förklara facktermer Använd de facktermer sm era läsare behöver, ch förklara vad termerna betyder Gör gärna en separat rdlista intill texten m ni har både kunniga ch nya läsare
Skriv enkelt Exempel rginaltext Frskare behöver bättre kunskap m immaterialrättsliga fallgrpar Svenska universitet befinner sig under mvandling där vetenskap ch frskning privatiseras ch behandlas utifrån en affärsmässig lgik. Här uppstår ett behv av att ha bättre kunskap m immaterialrättsliga frågr sm möjligheter med patent, för att undvika risken att frskning inm vissa mråden försvinner från universiteten. Det visar en ny avhandling från Götebrgs universitet. Källa: webbntis från Götebrgs universitet
Skriv enkelt Exempel skriva det viktigaste först Frskare behöver bättre kunskap m immaterialrättsliga fallgrpar Svenska universitet befinner sig under mvandling där vetenskap ch frskning privatiseras ch behandlas utifrån en affärsmässig lgik. (?) Här uppstår ett behv av att ha bättre kunskap m immaterialrättsliga frågr sm möjligheter med patent, för att undvika risken att frskning inm vissa mråden försvinner från universiteten. (?) Det visar en ny avhandling från Götebrgs universitet. (?) Källa: webbntis från Götebrgs universitet
Skriv enkelt Exempel skriva det viktigaste först Frskare behöver bättre kunskap m immaterialrättsliga fallgrpar Svenska universitet befinner sig under mvandling där vetenskap ch frskning privatiseras ch behandlas utifrån en affärsmässig lgik. (3) Här uppstår ett behv av att ha bättre kunskap m immaterialrättsliga frågr sm möjligheter med patent, för att undvika risken att frskning inm vissa mråden försvinner från universiteten. (1) Det visar en ny avhandling från Götebrgs universitet. (2) Källa: webbntis från Götebrgs universitet
Skriv enkelt Exempel skriva enkelt ch begripligt Frskare behöver bättre kunskap m immaterialrättsliga fallgrpar Svenska universitet befinner sig under mvandling där vetenskap ch frskning privatiseras ch behandlas utifrån en affärsmässig lgik. Här uppstår ett behv av att ha bättre kunskap m immaterialrättsliga frågr sm möjligheter med patent, för att undvika risken att frskning inm vissa mråden försvinner från universiteten. Det visar en ny avhandling från Götebrgs universitet. Källa: webbntis från Götebrgs universitet
Skriv enkelt Exempel nytt förslag Frskare behöver skydda sin kunskap bättre Om inte frskarna ökar sin kunskap m den egna rätten till sin frskning, så är risken att frskning inm vissa mråden försvinner från universiteten. Det visar en ny avhandling från Götebrgs universitet. Frskare behöver bli duktigare på den så kallade immaterialrätten, dvs möjligheten att skydda sitt arbete genm till exempel patent, varumärken ch upphvsrätt. Bakgrunden är att vetenskap ch frskning privatiseras alltmer. Effekten före bakgrunden Enklare språk Förklarat fackuttryck, sm inte kan undvikas Källa: webbntis från Götebrgs universitet
Hantverket Exempel skriv knkret Orginaltext: Den internatinella dimensinen i Länsstyrelsens arbete är av str betydelse ch dessa frågr hanteras på många enheter inm myndigheten. Avsikten är att den internatinella enheten ska bli en länk ch samrdnare mellan lika aktörer såväl inm sm utanför Länsstyrelsen. (Källa: länsstyrelsen i Nrrbtten) Alternativ skrivning: Länsstyrelsen i Nrrbtten tycker att det viktigt att arbeta internatinellt. Vi arbetar till exempel med ett mentrsprjekt i Krukkakaja, Vitryssland ch med utbildning av barnhemsföreståndare i Archangelsk. Vår plan är under 2006 ska länsstyrelsens internatinella enhet få utökad betydelse ch bland annat vara värd för en Barentsknferens. (påhittade exempel)
Checklista för en bättre text Jag vet vem jag skriver för ch varför. Jag börjar med det viktigaste. Rubriken är sammanfattande ch väcker intresse. Jag tilltalar läsaren med du. Texten har infrmativa mellanrubriker. Jag använder punktlistr där det går. Styckena är lagm långa. Jag undviker långa ch tillkrånglade meningar. Jag använder aktiv frm i stället för passiv.
Jag förklarar de svåra rd sm måste vara kvar. Jag har lagt till alternativtext på bilder sm bär infrmatin Länkar sm jag lagt in visar tydligt vart de leder. Läsaren får hjälp att kmma vidare när det behövs. Någn annan har läst igenm texten. Delvis hämtad från: http://www.sprakchflkminnen.se/sprak/klarsprak/att-skrivaklarsprak/webbutbildningen-att-skriva-battre.html
Det sm är bra för persner med funktinsnedsättning är bra för alla
Arbete med tillgänglighet pågår
Kntakta ss: stina.jhanssn@etu.se www.etu.se