Årsredovisning 2006
LKF - Linköpings Kommunala Fastigheter AB (publ) Redaktör Ulla Anse Produktion, grafisk form och illustrationer Jerhammar & Co Reklambyrå AB Foto Göran Billeson - Göran Billeson bilder AB, Peter Karlsson - Svarteld form & foto, Oskar Lüren - Fotograf Oskar, Lasse Hejdenberg - Hejdlösa Bilder, Ablestock Tryck Norrköpings Tryckeri AB LKF - Linköpings Kommunala Fastigheter AB (publ) Södra Stånggatan 1 Box 1943 581 18 Linköping Org nr 556477-7851 Tel 013-20 52 20 Fax 013-20 52 19 epost lkf@lkfab.se webbplats www.lkfab.se 06-0352
Innehåll LKF Innehåll 3 Året i korthet 4 Nyckeltal 5 VD-ord 6 Vårt uppdrag 8 Vår verksamhet Skola 11 Omsorg 12 Special 13 Sport 14 Reportage Fossil olja fasas ut 16 Många alternativ till den fossila oljan 17 Moderna tider i skolan 18 Ny mötesplats för Linköpings idrottsintresserade 20 Nya spelare hittar till Racketcenter 22 Våra fokusområden Kund 24 Samhälle 26 Medarbetare 28 Processer 29 Ekonomi 30 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 37 Balansräkning 38 Kassaflödesanalys 40 Noter och kommentarer 41 Revisionsberättelse 46 Granskningsrapport 47 Värdeutlåtande 48 Företagsledning 49 Styrelse, vd och revisor 50 Fastighetsförteckning 52 LKF Innehåll
4 Året i korthet 2006 30 24 20 RESULTAT Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 57 miljoner kronor (56). FINANSER LKF fick ett högt kreditbetyg och förutsättningar för att arbeta effektivt med företagets finanser. KUNDVÅRD Resultatet av årets kundenkät gav LKF ett nöjdkundindex (NKI) på 65 (70). SKOLA En ny förskola med plats för 40 barn byggdes i Ekängen. SPECIAL Linköpings kommun byggde en ny brandstation och räddningscentral i Lambohov. Anläggningen förvaltas av LKF. SPORT Den gamla tennishallen på Stångebro byggdes om till Racketcenter, en modern anläggning för träning och tävling i fyra racketsporter. SKOLA En byggnad på Slestadskolan som brann ner föregående år byggdes upp och togs åter i bruk. SPORT Femtioårsjubileum för Sporthallen. Entréområdet rustades upp med bland annat ny markbeläggning och belysning. SPECIAL Konserthuset genomgick en invändig renovering med bland annat ny färgsättning och golvbeläggning. SKOLA Skolgårdarna på Nygårdsskolan och Rosendalsskolan rustades upp med en säkrare och trevligare utomhusmiljö för eleverna. SKOLA Avtal tecknades om försäljning av Berga Skola, där skolverksamheten avvecklas sommaren 2007. SKOLA/SPECIAL Rystad skola, två förskolor samt en mindre butiksfastighet såldes. OMSORG En standardmodell för nybyggnad av gruppbostäder arbetades fram tillsammans med Omsorgsnämnden. Årsredovisning 2006 LKF Året i korthet 2006
Bruksarea fördelad på typ av lokaler Resultat efter finansnetto mnkr 60 50 40 30 20 10 Förskolor och grundskolor 45% Gymnasier 16% Omsorg 15% Sport och fritid 13% Konserthus 4% Övrigt 7% 0 2002 2003 2004 2005 2006 År Nyckeltal Definitioner se sid. 61 5 Femårsöversikt 2006 2005 2004 2003 2002 Koncernen Hyresintäkter mnkr 503 487 468 448 436 Resultat efter finansnetto mnkr 57 56 54 43 41 Kassaflöde före investeringar mnkr 116 240 123 86 171 Investeringar mnkr 75 168 126 239 107 Eget kapital mnkr 495 454 438 428 391 Balansomslutning mnkr 2 978 2 973 3 017 2 936 2 731 Bokförda värden mnkr 2 755 2 821 2 778 2 645 2 605 Soliditet % 17 15 15 15 14 Soliditet m h t marknadsvärdering % 34 30 24 23 21 Avkastning på totalt kapital % 4,9 5,1 5,1 5,3 5,7 Avkastning på eget kapital % 11,9 12,5 12,5 10,5 10,4 Direktavkastning % 10,4 10,4 10,3 10,2 10,3 Ränteteckningsgrad, kassaflödesmässig ggr 3.0 2.8 2.8 2.4 2.3 Area, 1 000 kvm BRA 514 516 506 488 480 Nyckeltal för respektive bolag 2006 1) LKF KILAB 2) LSAB 3) Hyresintäkter mnkr 440 13 50 Resultat efter finansnetto mnkr 53 0 3 Bokförda värden mnkr 2 395 50 334 Soliditet % 16 93 23 Avkastning på totalt kapital % 5,1-0,3 2,4 Avkastning på eget kapital % 11,6-0,3 3,6 Direktavkastning % 11,7 3,4 7,6 Area, 1 000 kvm BRA 427 22 65 1) Skillnad melllan summa bolag och koncern beror på koncernelemineringar 2) Konserthuset i Linköping AB 2) Linköpings Sportfastigheter AB Nyckeltal för verksamheten 2006 2005 2004 Kundnöjdhet NKI 65 70 69 Energiförbrukning kwh/m 2 231 231 241 Utbildningstimmar h 29 31 33 Sjukfrånvaro % 1,7 0,8 1,8 Årsredovisning 2006 LKF Nyckeltal
VD-ORDET 2006 Utvecklingsarbete ger framgång 6 2006 kännetecknades av att det var det år då miljödiskussionen blev en högaktuell samhällsfråga. På LKF har vi ett genuint miljöengagemang. Vi var bland de första av regionens fastighetsbolag att bli certifierade enligt ISO14001 och vi var tidiga med att pröva rapsolja som ersättning för fossil eldningsolja. För oss som fastighetsförvaltare är det intressant att få vara med i utvecklingen mot mer effektiv och miljövänlig energianvändning. Ett exempel på vårt miljöengagemang är vårt stöd till den satsning på närvärme som görs av en lokal företagare i Nykil och Ulrika. I just det här projektet finns flera vinster: en minskad miljöbelastning genom att vi värmer våra fastigheter med biologiska, närproducerade bränslen, ett kostnadseffektivt alternativ för LKF och ett bidrag till utvecklingen av det lokala företagandet. En framträdande del i LKFs miljöengagemang är vårt fortsatta arbete med energieffektiviseringar. Energiförbrukningen har samtidigt en stark påverkan på bolagets ekonomi. Idag är energikostnaden den största kostnaden vi har i företaget tillsammans med finansiella kostnader. Det är viktigt att vi arbetar med detta i åtanke och fortsätter våra ansträngningar med bland annat energibesparingar i våra byggnader. Ett ständigt pågående utvecklingsarbete rör vårt samarbete med våra kunder. I den årliga kundundersökningen såg vi en nedgång i NKI under 2006. Resultatet är fortfarande förhållandevis bra men minskningen är en väckarklocka för oss. Våra analyser visar att nedgången främst grundar sig i brister i informationen i samband med underhåll och ombyggnadsprojekt samt att vi ibland har varit svåra att nå i dagliga förvaltningsfrågor. Vi ska nu arbeta målmedvetet för att förbättra oss i detta avseende, så att vi lever upp till och gärna även överträffar de förväntningar som ställs på oss. Kundvård och den stora investeringsvolym som fick sin början 2006 kommer att prägla LKFs verksamhet det kommande året. Utmaningen för oss blir att utveckla vår roll som leverantör och beställare. Det kräver hårt arbete och engagemang. Det är det som ger framgång och 2007 ska bli ännu ett framgångsrikt år för LKF. Fastighetsförsäljning har varit en viktig del i vårt arbete 2006. Vi har träffat avtal med HSB och Riksbyggen om att sälja Berga Skola, sedan Linköpings kommun beslutat att avveckla verksamheten i fastigheten. Vi har även sålt Rystad skola och ett par förskolor av samma anledning. Försäljningarna karaktäriseras av att de är ekonomiskt sunda för LKF och att fastigheternas nya användning bidrar till utvecklingen i respektive område. Ur ekonomisk synpunkt har det gångna året varit gott för LKF. Företaget är ekonomiskt stabilt. Vid inledningen av året fick vi ett högt ratingbetyg, som visar att det finns en trovärdighet för LKF på finansmarknaden. Detta har varit ett medel för att arbeta effektivt med företagets finanser och vi har fått en bra finansiering av bolagets fastighetsbestånd. Per Ridne, vd Årsredovisning 2006 LKF Vd-ordet 2006
Året kännetecknades av engagemang för kunder och miljö, stor investeringsvolym och ett gott ekonomiskt resultat. Per Ridne, vd 7 Årsredovisning 2006 LKF Kapitel
8 VÅRT UPPDRAG LKF ska vara det givna valet LKF ska äga, utveckla och hyra ut lokaler och fastigheter till kommunal och annan offentlig verksamhet i Linköpings kommun. LKFs ambition är att vara marknadsledande inom sitt område och därmed också vara det givna valet av hyresvärd för verksamhetslokaler. Affärsidé LKFs affärsidé är att aktivt äga, utveckla och hyra ut lokaler och fastigheter till offentlig verksamhet i Linköpings kommun. Verksamheten ska kännetecknas av:» Kundengagemang och långsiktighet» Affärsmässighet och kostnadseffektivitet» Affärsmässighet och kvalitetssäkring Strategier LKF ska:»» Uppnå ett välbalanserat och rationellt fastighetsbestånd Med välbalanserat avses ett fastighetsbestånd där sund balans råder mellan de olika verksamhetsområdena. Att fastighetsbeståndet ska vara rationellt betyder bland annat att varje område har en volym som möjliggör effektiv förvaltning och ger kapacitet för aktiv kund- och fastighetsutveckling. Vara en aktiv part i utveckling och förädling av fastigheter Genom att vara aktiva i fastighetsutveckling och förädling ska LKF tillsammans med kunder och samarbetspartners skapa mervärde både för ägare och kunder samt bidra till utvecklingen av Linköping.»»»» Effektivisera förvaltningen av fastigheter Effektiv förvaltning syftar bland annat till att utveckla och införa kostnadseffektiva lösningar och arbetssätt för planerat underhåll och drift samt tekniska lösningar för att minska energiförbrukningen. All kostnadseffektivisering ska präglas av långsiktighet. Arbeta för god intern styrning och strukturerat arbetssätt Att skapa ändamålsenliga processer är ett ständigt fortgående arbete. Utvecklingen av LKFs arbetssätt sker bland annat genom att viktiga processer kartläggs, analyseras och förbättras. Bedriva en aktiv kunddialog Ett aktivt kundarbete är ett signum för LKF och något företaget vill vidareutveckla. Kunddialogprocessen inkluderar bland annat regelbundna fastighetsmöten och gemensamma kundträffar, en aktiv och systematisk uppföljning samt att ta hand om kundsynpunkter. Vara ett föredöme i miljöarbetet LKF var tidigt miljöcertifierade enligt ISO 14001 och ambitionen är att ligga i framkant i miljöarbetet. Det kräver en kontinuerlig utveckling av mål, arbetsformer, kompetens och ledningssystem med avseende på miljö. Årsredovisning 2006 LKF Vårt uppdrag
VISION LKF ska vara det givna valet av hyresvärd för lokaler till kommunal och annan offentlig verksamhet. Förvaltning och utveckling av lokaler ska vara nationellt marknadsledande. Linköpings kommun Linköpings Stadshus AB Resecentrum Mark och Exploatering AB Arenabolaget i Linköping AB Marknadsbolaget - Framtid Linköping AB Linköpings Kommunala Fastigheter AB Sankt Kors Fastighets AB Mjärdevi Science Park AB Näringslivsutveckling verken i i Linköping AB Tekniska Tekniska verken i Linköping AB 9 Konserthuset i Linköping AB Linköpings Sportfastigheter AB Mål och fokusområden Med utgångspunkt i företagets vision, strategier och policies tas mål och handlingsplaner för verksamheten fram. Avsikten är att styra verksamheten så att en balans uppnås mellan olika intressenters behov och krav, samtidigt som LKFs framgång på kort och lång sikt säkerställs. En balanserad styrning uppnås genom att mål sätts utifrån fem fokusområden. Kund Ekonomi Processer Medarbetare Samhälle Organisation LKF har 34 medarbetare, samtliga anställda i moderbolaget. Företaget är organiserat i en förvaltningsavdelning med en teknik- och en projektavdelning som stöd. Förvaltningsavdelningen består av fastighetschef och sju förvaltare där varje förvaltare är ansvarig för ett antal fastigheter. Tre av förvaltarna är kundansvariga och har ett samordnande ansvar för kundkontakter och investeringar inom områdena skolor, omsorg respektive sport och special. Teknikavdelningen samordnar och planerar långsiktigt frågor av teknisk karaktär såsom planerat underhåll, fastighetsskötsel, energieffektivisering, säkerhet och teknisk dokumentation. Projektavdelningen leder genomförande av investerings- och underhållsprojekt. I projektavdelningen ingår också LKFs byggservicegrupp. I staben återfinns ekonomiavdelningen samt funktioner för verksamhetsutveckling/it, miljö, fastighetsutveckling, juridik, upphandling, personal och administration. Ägare och uppdrag LKF ägs av Linköpings kommun genom Linköpings Stadshus AB. LKF-koncernen består dels av moderbolaget Linköpings Kommunala Fastigheter AB som äger skolor, förskolor, omsorgsfastigheter och administrativa fastigheter, dels av dotterbolagen Linköpings Sportfastigheter AB och Konserthuset i Linköping AB. LKFs uppdrag från ägaren är att, med iakttagande av de för verksamheten gällande kommunala principerna, tillgodose kommunens och andra offentliga verksamheters behov av lokaler genom att tillhandahålla lokaler och fastigheter av god kvalitet på marknadsmässiga villkor till kommunala och andra offentliga verksamheter samt på affärsmässiga villkor svara för mark- och fastighetsförvaltning samt att ge ägaren skälig avkastning. Årsredovisning 2006 LKF Vårt uppdrag
10 Vår verksamhet Årsredovisning 2006 Vår verksamhet Kapitel
Prognos befolkning i Linköpings kommun Personer 15000 12000 9000 6000 3000 2007 2009 2011 2013 2015 År 0-6 år 7-15 år 16-18 år Antal objekt: 164 Yta: 314 192 kvm Verksamhet: Förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning Största objekt: Anders Ljungstedts Gymnasium, 32 948 kvm Driftnetto: 191 mnkr Bokfört värde: 1 529 mnkr Marknadsvärde: 2 348 mnkr Investeringar: 59 mnkr VÅR VERKSAMHET: SKOLA Pedagogiken utvecklas och skolans lokaler förnyas Året som gått»»»» En ny förskola med plats för 40 barn byggdes i Ekängen. Katedralskolans gård rustades upp och många detaljer återställdes till ursprunget från 1915, med bland annat stilenlig belysning och tidstrogna planteringar. Den byggnad på Slestadskolan som förstördes i en brand 2005 byggdes upp. Atriumgården där den anlagda branden började byggdes in och blev en bildsal. Avtal tecknades om försäljning av Berga Skola, där verksamheten avslutas 2007. Tomten ska bebyggas med bostäder.» Försäljning av Rystad skola och två förskolor.»» Tre Trivs i skolan-projekt, genomfördes, där elever, lärare och föräldrar tillsammans utvecklar skolgårdarna. Beslut fattades om större om- och tillbyggnader av flera skolor under 2007. Kort om affärsområdet Affärsområdet är det största inom LKF med 60 procent av lokalytan. Skolor och förskolor är en värdefull del i Linköpingsbornas välfärd och i stadens utveckling. LKF arbetar för att förädla lokalerna tillsammans med brukarna och vill, genom att tillhandahålla skollokaler av hög kvalitet, medverka till att göra Linköping till en attraktiv bostadsort. Linköpings kommun är den dominerande hyres- gästen. Förskola, fritidsverksamhet och grundskola hanteras av barn- och utbildningsnämnden medan bildningsnämnden svarar för gymnasium och vuxenutbildning. Framtidsblick Under de närmaste åren beräknas antalet elever på grundskola och gymnasium minska. Samtidigt ökar efterfrågan på förskoleplatser. Antalet nyfödda har ökat på senare år men barnkullarna är inte lika stora som de som nu är på väg att lämna skolan. Det minskade behovet av skollokaler beräknas därmed bli varaktigt. Friskolorna i Linköping förväntas bli fler och andelen elever som söker sig dit ökar. Osäkerheten kring elevernas skolval är stor och består ofta långt in i varje läsår, vilket försvårar kommunens planering av lokalresurser. En ökande andel för friskolorna kan medföra att kommunens behov av lokaler minskar, samtidigt som efterfrågan från andra aktörer kan öka. Nya förutsättningar för vuxenutbildningen har aviserats av regeringen. Volymen förväntas minska och därmed lokalbehovet. Frågan beräknas klargöras under våren 2007. Skolornas verksamhet utvecklas kontinuerligt med nya pedagogiska former och arbetsmetoder som kräver förnyelse av skolans lokaler. LKF arbetar i nära dialog med kunden och skolornas personal för att tillhandahålla lokaler som är väl anpassade till dagens och morgondagens behov. Linköpings kommun avser att under våren 2007 presentera nya kvalitetskriterier för skollokaler. Dessa kommer att påverka LKFs fortsatta utveckling av skollokalerna. 11 Årsredovisning 2006 Vår verksamhet Skola
Invånare 70 år eller äldre i Linköpings l kommun Personer 20000 15000 10000 5000 0 2007 2009 2011 2013 2015 År Antal objekt: 43 Yta: 74 616 kvm Verksamhet: Servicehus, gruppbostäder, äldreboenden Största objekt: Åleryds sjukhem, 14 682 kvm Driftnetto: 42 mnkr Bokfört värde: 511 mnkr Marknadsvärde: 666 mnkr Investeringar: 4 mnkr 12 VÅR VERKSAMHET: OMSORG Föränderliga behov inom omsorgsboendet Året som gått»»»»» Gemensamhetsytor i tre servicehus har disponerats om för nya användningsområden. Flera projekt påbörjades för att höja standarden på utemiljön vid omsorgsboenden. En lokal i servicehuset Furiren, som stått oanvänd en tid, har renoverats. Lokalen kommer att användas för den kommunala verksamheten Hantverkshuset. En standardmodell för nybyggnad av gruppbostäder har arbetats fram. Linköpings kommun har gett LKF uppdraget att bygga fyra nya gruppboenden med fem lägenheter i varje. Planering utfördes under året. Tre av gruppbostäderna uppförs som nya hus medan den fjärde inryms i en befintlig byggnad. Produktionen påbörjas under 2007. Kort om affärsområdet Inom affärsområdet finns lokaler för vård och boende för människor med olika omsorgsbehov. I äldreboenden och servicehus bor äldre personer som i varierande grad behöver hjälp i sin vardag. Gruppbostäder är hem för människor i olika åldrar och med skilda funktionshinder av fysisk eller psykisk art. LKF ansvarar för närmare fyrtio procent av omsorgsfastigheterna inom Linköpings kommun. De flesta av affärsområdets fastigheter hyrs av omsorgsnämnden i Linköpings kommun. Ett par av lokalerna hyrs av socialförvaltningen. Framtidsutsikter Behovet av gruppboenden har ökat och tidvis finns det en kö inom Linköpings kommun. LKF påbörjade under 2006 utredning av nya gruppboenden som kommer att uppföras under 2007 och med stor sannolikhet kommer ytterligare behov att visa sig under de närmaste åren. Allt fler boende i servicehus bibehåller förmågan att självständigt söka sig till aktiviteter på andra håll, vilket har minskat behovet av gemensamma aktivitetsutrymmen i lokalerna. Linköpings kommun strävar efter att minska outnyttjade ytor och LKF tillsammans med omsorgsnämnden identifierar fortlöpande möjligheter till rationaliseringar och alternativa användningsområden av sådana lokalytor. Många kunder och andra intressenter uppmärksammar nu utemiljöns betydelse för brukarnas välbefinnande. En uttalad efterfrågan finns på att bättre kunna använda utemiljön i närheten av omsorgsfastigheterna och LKF har påbörjat flera projekt för att höja tillgänglighet och trivsel i fastigheternas omgivning. Andelen äldre i befolkningen ökar och behovet av äldreboenden av olika slag beräknas bli större. I samband med det kan konkurrensen inom området väntas öka och fler aktörer komma in på marknaden. LKF strävar efter att vara en god partner för kunder och brukare och att aktivt medverka i den fortsatta utvecklingen av omsorgsfastigheter i Linköping. Årsredovisning 2006 Vår verksamhet Omsorg
Antal objekt: 25 Yta: 63 955 kvm Konserthus, bibliotek, brandstationer, bussdepå, kontorslokaler med mera Största objekt: Konserthus, 21 750 kvm Driftnetto: 43 mnkr Bokfört värde: 381 mnkr Marknadsvärde: 628 mnkr Investeringar: 4 mnkr VÅR VERKSAMHET: SPECIAL Verksamheter med attraktionskraft Året som gått»»» Konserthuset genomgick en omfattande renovering interiört med en modern, ljus färgsättning. En ny brandstation med räddningscentral, utrustad för räddningsinsatser i hela kommunen, uppfördes av Linköpings kommun. LKF fick uppdraget att förvalta fastigheten. Brandstationen är utrustad med avancerad teknik och är konstruerad för att fungera i krissituationer. Stångs magasin försågs med en vinterbonad glasveranda för restaurangens verksamhet.» Turistbyrån flyttade till Biblioteket.» En hyresgäst expanderade och fick utökade kontorslokaler i Konserthuset. Kort om affärsområdet Inom affärsområdet ryms ett stort antal fastigheter med byggnader som är uppförda för specifika verksamheter. Flera av byggnaderna har ett stort värde för kultur- och nöjeslivet i Linköping. LKF arbetar tillsammans med hyresgästerna för att utveckla lokalerna och stärka verksamheternas attraktionskraft. Konserthuset är det största objektet, följt av Stiftsoch landsbiblioteket. Andra byggnader med unika användningsområden är två brandstationer och depån för biogasbussar i Kallerstad. Linköpings kommun är affärsområdets största kund med verksamhet inom flertalet av de större fastigheterna. Större delen av lokalerna i Konserthuset hyrs av kommunens bolag Linköpings Konsert & Kongress AB. Bland affärsområdets kunder finns också ett antal privata näringsidkare. Framtidsblick Många av verksamheterna i affärsområdets fastigheter är av stabil och långsiktig karaktär. LKF arbetar för att medverka till att hyresgästernas verksamhet utvecklas, genom att förädla lokalerna i samråd med kunderna. Verksamheten i det största objektet, Konserthuset, har varit mycket aktiv under senare tid med en mångfald arrangemang och omfattande konferensverksamhet. För att vidareutveckla Konserthuset planerar LKF att se över exteriör och entréer samt eventuellt utveckla restauranglokalerna i samarbete med hyresgästen. Detta kan ske inom de närmaste åren. Linköpings kommun satsar på ökad kongress- och evenemangsverksamhet genom att slå ihop sina två bolag Konsert & Kongress och Arenabolaget. LKF ska bidra till att Linköping utvecklas som evenemangsstad genom att erbjuda förstklassiga lokaler. Utbudet och antalet aktörer på marknaden för butiker och kontor är omfattande. Trots det har LKF inga vakanser i denna del av beståndet. För affärsområde special finns en utvecklingspotential som förvaltare av lokaler av skilda slag inom Linköpings offentliga verksamhet. Fastighetsbeståndet renodlas successivt genom köp av fastigheter som har stor andel lokaler för offentlig verksamhet, liksom försäljning av fastigheter som saknar sådan verksamhet. 13 Årsredovisning 2006 Vår verksamhet Special
Antal objekt: 8 Yta: 65 154 kvm Verksamhet: Idrott, fritidsaktiviteter, evenemang Största objekt: Cloetta Center, 16 250 kvm Driftnetto: 26 mnkr Bokfört värde: 334 mnkr Marknadsvärde: 449 mnkr Investeringar: 8 mnkr 14 VÅR VERKSAMHET: SPORT Ett starkt intresse för friskvård och motion Året som gått»»»»» 50-årsjubileum firades för Sporthallen. LKF genomförde markarbeten och estetiska förbättringar i yttermiljön. Sporthallen fick en öppnare entréplats och bättre tillgänglighet. Tennishallen på Stångebrofältet renoverades och moderniserades och blev Racketcenter, med plats för alla sorters racketidrotter. Ishallen i Ljungsbro fritidscenter fick en ny läktare. Underhållsarbeten gjordes interiört i simhallen med bland annat moderniseringar av omklädnings- och duschrum. Fler sittplatser tillkom i Cloetta Center för att möta en ökad efterfrågan från publiken. Kort om affärsområdet Affärsområdet ansvarar för flera av Linköpings viktigaste idrottsanläggningar med stor betydelse för invånarnas rekreation och fritidsaktiviteter. Den största arenan, Cloetta Center, är en av landets modernaste evenemangsanläggningar med många publikdragande arrangemang varje år. Större delen av lokalytorna hyrs av Linköpings kommun, vanligtvis genom Kultur- och Fritidsnämnden, som i sin tur ofta hyr ut till extern entreprenör som driver verksamhet i lokalerna. Racketcenter hyrs direkt av Racketcenter i Linköping AB. Framtidsblick Ett starkt intresse för friskvård och motion, både från privatpersoner och arbetsgivare, präglar affärsområdets verksamhet. Trenden ser ut att hålla i sig och medför en stor efterfrågan på lokaler för alla slags idrotts- och motionsaktiviteter. Arenabolaget, som bedriver verksamhet i Cloetta Center, slås vid årsskiftet samman med Linköping Konsert och Kongress, som håller till i Konserthuset. Det nya bolaget kommer att heta Arenabolaget i Linköping AB och dess inriktning blir att utveckla Linköping som evenemangsstad. LKF ska vara en aktiv partner i utvecklingen av båda lokalerna. Planer finns från kommunens sida att bygga ut idrottsanläggningar bland annat på Stångebrofältet, i samband med att Folkungavallen tas i bruk för bostadsbebyggelse. Vem som ska bygga och förvalta dessa är ännu inte klart. Linköping är en växande stad med en idrottsintresserad befolkning. Behovet av väl fungerande sport- och motionsanläggningar kommer att förbli stort. Linköpings kommun har uttalat en ambition att vara Sveriges bästa idrottsstad 2015. LKF ser det som sin naturliga uppgift att bidra till att målet nås genom att tillhandahålla idrottsanläggningar av hög kvalitet och förädla dem i takt med att verksamheterna utvecklas. Årsredovisning 2006 Vår verksamhet Sport
Reportage 15 Årsredovisning 2006 Reportage Kapitel
REPORTAGE Fossil olja fasas ut Senast 2009 ska alla LKFs byggnader värmas med andra medel än fossil olja. Samtidigt ska elberoendet minskas. För att nå målet arbetar LKF med flera alternativ, allt efter förutsättningarna på varje fastighet. 16 Fjärrvärmenätet i Linköping började byggas i mitten av 1950-talet och har fortsatt att byggas ut genom åren. Idag är alla byggnader i LKFs bestånd, som nås av fjärrvärmenätet, anslutna. Under 2006 anslöts fem fastigheter till nätet och ytterligare fastigheter kommer att anslutas när möjlighet finns. På platser dit fjärrvärmen inte når, huvudsakligen på landsbygden, måste man hitta andra lösningar. I LKFs bestånd finns ett femtontal byggnader att konvertera från uppvärmning med fossil olja. Dessutom finns cirka 40 fastigheter med eluppvärmning av något slag. Även dessa ska anpassas till mer miljövänliga alternativ efterhand. I många fall uppstår även en ekonomisk fördel. Övergång från fossil olja till andra uppvärmningssystem resulterar vanligen i minskade driftkostnader. De minskade kostnaderna bidrar till finansieringen av investeringen i nya installationer. Ytterligare fördelar vid byte av uppvärmningssystem är att fastigheterna utrustas med moderna installationer av hög kvalitet, vilket ger mindre underhållsbehov och längre livslängd. De moderna anläggningarna är samtidigt mer effektiva än äldre och ger därför i sig en energibesparing. Driva på utvecklingen Det finns många alternativ att välja på och hos LKF är man öppen för alla möjligheter. Vi vill vara i framkant och driva på utvecklingen. Därför prövar vi gärna nya lösningar, förklarar Jan Karlsson, som är VVS-ingenjör hos LKF och ansvarig för utfasningen av oljeuppvärmning. Valet av uppvärmningssystem föregås av noggranna överväganden och beräkningar kring förutsättningarna för den enskilda byggnaden och den verksamhet som drivs där. Samtidigt tas hänsyn till hur verksamheten i byggnaden kan förväntas se ut på ett antal års sikt. Miljöeffekter av konvertering från fossil olja» Inga nettoutsläpp av koldioxid» Minskning även av andra farliga utsläpp» Byte till förnyelsebar energi som ingår i ett naturligt kretslopp»» Energi producerad i närområdet ger mindre transporter I många fall bättre arbetsmiljö vid skötsel och underhåll Både miljö och ekonomi LKFs främsta syfte med att konvertera från fossil olja är att minska belastningen på miljön. Den viktigaste miljövinsten är att man begränsar utsläppen av fossil koldioxid, som bidrar till ökningen av växthuseffekten. Årsredovisning 2006 Reportage Fossil olja fasas ut
Klimp-bidrag för konvertering LKF har fått ett så kallat Klimp-bidrag från Naturvårdsverket för konvertering från oljeuppvärmning i sju objekt. Klimp står för klimatinvesteringsprogram och bidraget syftar till att befrämja investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Det första objekt där LKF använder Klimpbidraget är Slaka skola, där oljeuppvärmningen ska ersättas med pellets. Konverterade objekt utanför fjärrvärmenätet Antal Planerade Energislag konverterade konverteringar Rapsolja 1 1 Bergvärme 3 1 Pellets 1 1 Solfångare 0 Ej fastställt Närproducerad 0 2 fjärrvärme Ved 0 1 REPORTAGE Många alternativ till den fossila oljan LKF prövar nya, innovativa lösningar och använder många alternativ till uppvärmning med fossil olja. Närproducerad fjärrvärme Den närproducerade fjärrvärmen är en lokal motsvarighet till de storskaliga fjärrvärmesystem som finns i många större städer, såsom Linköping. LKF köper värme från ett lokalt värmeverk på en mindre ort. Värmepannan kan eldas med överskottsprodukter från skogsbruket, flis, halm eller spannmål. Bränslet är biologiskt och lokalt producerat. Skolorna i Nykil och Ulrika kommer att anslutas till sådana lokala värmenät under våren 2007. Bränslet till dessa värmepannor blir flis. Liknande projekt kan komma även på andra orter. Rapsolja Biologiska oljor ger i stort sett samma energivärden som fossil olja. LKF har valt att använda rapsolja, som produceras i Sverige. Oljan raffineras i en särskild process som gör den eldningsbar. Sedan ett par år värmer rapsoljan Linghemsskolan, en byggnad på 5 500 kvadratmeter. Oljan används i en befintlig oljepanna som har kompletterats med en särskild brännare och förvärmare. Efter en inledande period med justeringar av utrustningen fungerar nu eldningen med rapsolja fullt ut och uppvärmningen av Linghemsskolan sker till stor del utan tillskott av fossil olja. Solfångare Energi genererad med hjälp av solfångare kan ge ett värdefullt tillskott under stora delar av året, framför allt för uppvärmning av vatten. Energin från solfångare kan dock inte ersätta annan uppvärmning helt och hållet. LKF undersöker fortlöpande möjligheten att installera solfångare för tillskottsenergi, under förutsättning att kostnadsnivån gör åtgärden intressant. Bergvärme En bergvärmepump tar upp värme ur marken och värmer det vatten som cirkulerar i radiatorerna i ett vattenburet system. Bergvärmepumpen ersätter oljepannan men det krävs elektricitet för att pumpa upp värmen ur jorden. Åtgången är dock endast en tredjedel jämfört med vad som krävs för att värma samma hus helt med elektricitet. LKF har idag tre värmepumpsanläggningar i drift och ytterligare en är under uppförande. Pellets Pellets är en lätthanterlig ersättning för olja. Det är ett biologiskt material som produceras av inhemska råvaror och är billigare än olja. Pelletsen används för befintliga, vattenburna uppvärmningssystem, där oljepannan byts mot en speciell pelletspanna. Brokinds skola värms med pellets sedan ett år tillbaka och ytterligare en anläggning är under uppförande. Vedeldning Ved är ett bränsle som kan produceras lokalt, med korta transporter som följd, och som kräver liten bearbetning före användning. Vedeldning av värmepannor förutsätter dock daglig hantering. Vedeldning kan komma att införas i en av LKFs omsorgsfastigheter, där de boende själva är intresserade av att hantera driften. 17 Årsredovisning 2006 Reportage Många alternativ till den fossila oljan
Programarbetet för en ombyggnad blir också ett pedagogiskt utvecklingsarbete. 18 REPORTAGE Moderna tider i skolan Livet i en skola står aldrig stilla. Barnkullar ökar eller minskar, pedagogiska former utvecklas, gruppsammansättningar varieras, ämnen försvinner och ämnen kommer till. Ett modernt arbetssätt i skolan kräver moderna skollokaler. Tornhagsskolan i Linköping, byggd 1956, ska ta emot fler elever de närmaste åren. Skolan behöver byggas till. LKF tar då tillfället i akt att utveckla skollokalerna för att passa moderna krav och nya arbetssätt. Det övergripande programmet för ombyggnaden har tagits fram tillsammans med en erfaren skolarkitekt, Lena Dranger. Hon driver arkitektkontoret Dranger & Co och har arbetat med utformning av skolor i många år. Arbetslag Idag arbetar man med arbetslag i skolan, berättar Lena Dranger. Skolan måste utformas efter det. I läroplanen står att man ska samverka mellan grupper och samtidigt individualisera undervisningen. Det är inte så lätt om man bara har ett vanligt klassrum att arbeta i, konstaterar Lena. Ett arbetslag är en stor grupp elever som delas upp i mindre grupper allt efter vad ämnet och undervisningen kräver. Flera pedagoger samarbetar i arbetslaget och lokalerna måste fungera både för hela gruppen och för effektiva smågrupper. Arbetssättet avspeglas i Lena Drangers program för ombyggnad av Tornhagsskolan. En blomma Jag kan fråga vem som helst i skolans värld hur de vill ha sin skola, och de ritar något som jag skulle beskriva som en blomma, berättar Lena. Blomman har en mittpunkt där skolans gemensamma utrymmen finns och där alla möts under dagens gång. Ut från mittpunkten strålar blombladen, som är arbetslagens rum. Där kan man arbeta i lugn och ro. Man kan inte känna ansvar för en hel skola på flera tusen kvadratmeter, menar Lena Dranger. Därför är det bra att arbetslaget har en egen, mindre avdelning. Tornhagsskolan byggs om, ett par huskroppar försvinner, en ny kommer till och skolan blir just en sådan blomma som Lena beskriver. Pedagogiskt utvecklingsarbete Programarbetet har involverat många. Olika personalgrupper i skolan har deltagit i arbetet, liksom högstadiets elevråd. Idéerna flödar, allt går inte att genomföra men personalen har fått gehör för många av sina önskemål. Arbetet med att planera en skola ger effekter långt bortom själva klassrummens utformning. När personalgrupperna arbetar med skolans utformning tvingas de tänka igenom hur de skulle vilja jobba inte bara hur de jobbar idag, utan hur det skulle kunna vara, berättar Lena Dranger. På så vis blir programarbetet för en ombyggnad också ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Årsredovisning 2006 Reportage Moderna tider i skolan
Effektiv och långsiktig skolplanering Med stora variationer i elevkullarna är en effektiv planering av skollokaler avgörande såväl för kvaliteten i undervisningen som för en framgångsrik fastighetsförvaltning. LKF utvecklar en kvalificerad metod att räkna fram lokalbehov för skolor i större områden. Med en beräkning av förväntat antal elever och den lokalyta som behövs för en bra undervisning kan man se hur lokalförsörjningen kommer att fungera i olika skolområden under många år framöver. Planeringsverktyget gör att bedömningarna kan göras på samma grunder för alla skolor i kommunen. Det leder till att lokalplaneringen blir effektiv och kan utföras sammanhängande för skolorna i ett större område. Med en övergripande bild av den sammanlagda lokaltillgången kan man bättre utnyttja tillgängliga lokalytor. Kunskap om det långsiktiga behovet i hela området bidrar till väl underbyggda beslut om de förändringar som behöver göras i beståndet. Beräkningsmodell för dagens skola I LKFs beräkningsmodell utgår man från den lokalyta som behövs i relation till antalet elever. Behoven beräknas utifrån gedigna erfarenheter av skolans arbete kombinerade med kunskaper om moderna pedagogiska metoder och arbetssätt i dagens skola. Tillsammans med Linköpings kommun har LKF tagit fram långsiktiga planer för lokalförsörjningen i kommunens grundskolor med hjälp av det nya planeringsverktyget. Ett liknande arbete har påbörjats för gymnasieskolorna och planeras att införas även för förskolor. Standardisering förenklar planeringen I många av LKFs lokaler bedrivs samma typ av verksamhet och behoven av utrymmen och utrustning är likartade. Med standardisering av lokalerna effektiviseras arbetet med planering och projektering. LKF har under året arbetat fram standardutföranden för förskolor och gruppbostäder och planerar att utveckla standarder även för andra verksamhetsområden. I en standardmodell anges hur lokalerna ska disponeras, vilken utrusning och installationer som ska finnas där och vilka material som ska användas. Riktlinjerna baseras på erfarenheter från ett stort antal lokaler med samma verksamhet. det långsiktiga arbetet med drift och underhåll underlättas då stora delar av beståndet har utrustats med likartade material och installationer. LKFs standardutföranden kan användas såväl vid nyproduktion som vid underhåll och ombyggnad. Under 2007 planerar LKF för uppförande av tre gruppbostäder, där standardmodellen kommer att användas. Konceptet med en standardmodell kommer att underlätta i många kommande upphandlingar. 19 Kortare planeringstid Standardiseringen medger enklare upphandlingsförfaranden, kortare planeringstid och en säkerställd kvalitet i det slutliga resultatet. På sikt kan standardisering också ge möjlighet till större inköp med bättre ekonomiska villkor som följd. Även En tydlighet kring fördelning av resurser Elevantalet i Linköping minskar under de närmaste året och kommunen har beslutat att avveckla en del skolor. Gunnar Olausson är planeringschef på barnoch ungdomsnämnden och samarbetar med LKF i planeringen av skollokaler. Det är inget lätt arbete att säga till barn och deras föräldrar att deras skola ska bort. Därför är det bra om man kan hitta ett system som båda parter förstår sig på, säger han. Ett sådant system kan man få med det nya planeringsverktyget som LKF och kommunen använder. Med det här beräkningssystemet blir det en tydlighet kring hur man fördelar resurser inom kommunen. Här finns en långsiktighet, nämnden vet hur stora elevkullarna kommer att vara om ett antal år och var man behöver avveckla eller bygga till. Det bidrar också till en beredskap för fastighetsägaren, konstaterar Gunnar Olausson. Årsredovisning 2006 Reportage Moderna tider i skolan
20 REPORTAGE Ny mötesplats för Linköpings idrottsintresserade Den tidigare tennishallen på Stångebrofältet har blivit en modern sportanläggning med plats för alla sorters racketidrotter. Racketcenter lockar både motionärer och elitspelare i alla åldrar. Tennishallen byggdes 1974 med plats för flera inomhus- och utomhusbanor. Tillbyggnad skedde 1990. Hallen har genom åren varit uppskattad av Linköpings tennisspelare, men med tiden blev både byggnad och banor slitna. Anläggningen blev omodern och lokalytorna utnyttjades inte fullt ut. LKF beslöt att se över möjligheterna att utveckla tennishallen. Vi tyckte att hallen skulle kunna rymma mer aktivitet och dra till sig fler idrottsintresserade, berättar Henrik Pettersson, förvaltare på LKF. Det skulle ge högre intäkter till verksamheten och därmed förutsättningar att utveckla anläggningen. Utvecklingspotential LKF såg en utvecklingspotential för fler idrotter än bara tennisen. Badmintonspelarna i Linköping hade ingen egen anläggning utan var hänvisade till olika gymnastiksalar och liknande. Sina tävlingar fick de hålla i Norrköping. Tanken föddes att samla alla racketidrotter på ett ställe och bygga en modern anläggning för både motionärer och elitspelare i alla åldrar. LKF utvecklade planerna i samarbete med Linköpings Tennisklubb och Badmintonklubben Göta. De två klubbarna bildade bolaget Racketcenter i Linköping AB för att driva den nya anläggningen. Tennishallen byggdes om under sommaren 2006 och verksamheterna har kommit igång efter hand under hösten. Varierande motion I nya Racketcenter kan man spela tennis, badminton, squash och bordtennis och komplettera sin träning i ett litet gym. Anläggningen erbjuder goda möjligheter för en sportintresserad allmänhet att få varierande motion. Banor och utrustning håller hög standard och uppfyller kraven även för spel på elitnivå. I hallarna finns utrymme att ordna tävlingar med gott om plats för publiken. Racketcenter invigdes den 9 december. Under året som kommer ska även omgivningarna ses över så att den nya anläggningen kommer till sin rätt. Det ska bli en mer välordnad parkering och entrén ska bli både snyggare och mer tillgänglig, så att alla kan ta sig till den här nya, fina sportanläggningen, säger Henrik Pettersson. Årsredovisning 2006 Reportage Ny mötesplats för Linköpings idrottsintresserade
21 Racketcenter Drivs av Racketcenter i Linköping AB, som ägs av Linköpings Tennisklubb och Badmintonklubben Göta Byggnadsyta Antal banor Tennis, inne Tennis, ute Badminton Squash Bordtennis Gym, café, sportshop, klubbrum Läktarplatser, tennis Läktarplatser, badminton Besökare per vecka 7 114 kvm 6 st 4 st 8 st 2 st ca 100 pers ca 400 pers 2 300 pers Årsredovisning 2006 Reportage Kapitel
Vi har fått ett jätteuppsving med de här banorna. De är i världsklass. REPORTAGE Nya spelare hittar till Racketcenter 22 Vi har fått ett jätteuppsving med de här banorna. De är i världsklass. Så säger Peter Lannesand, vd för Racketcenter i Linköping AB som driver verksamheten i den nya sportanläggningen. Aktiviteterna har kommit igång efterhand som anläggning och banor har blivit klara. Nya spelare och motionärer har hittat till Racketcenter och de blir fler och fler. Många squashspelare Den trevligaste överraskningen står squashspelarna för. Squashen går mycket bättre än vi hade väntat oss, säger Peter. Vi hade ju inte sysslat med squash tidigare, men det är många som vill spela på de här fina banorna. Linköpings tennisentusiaster kommer till den nya anläggningen i stora skaror. På eftermiddags- och kvällstid är det fullt på tennisbanorna, och sammantaget är de uthyrda till 80 procent. För badmintonspelarna har startsträckan blivit längre, konstaterar Peter. Vi hade hoppats att badmintonen skulle vara igång bättre, men förseningar har gjort att vi inte kunnat marknadsföra oss som vi ville, berättar han. Många badmintonspelare har i flera år spelat i andra lokaler och har abonnemang som gäller fram till sommaren. Sedan kommer de till oss, spår Peter. Spelare på elitnivå Ett spännandet tillskott till verksamheten i Racketcenter är tennisspelare på elitnivå som kommer från hela landet för att träna. Det är de fina banorna som lockar. Underlaget är av ett slag som man spelar mycket på ute i världen, berättar Peter. Därför är det bra att träna här inför internationella tävlingar. I Racketcenter finns gott om läktarplatser och nu ska det bli tävlingar även i Linköping. Här har redan hållits en stor badmintonturnering med 100 spelare. Framöver blir det racketlon, där man tävlar i tennis, badminton, squash och bordtennis. Senare hålls ungdomstävlingar i tennis och ett Tennis Challenge med spelare från hela världen. Alla åldrar Racketcenter vill locka människor i alla åldrar och här ska finnas något både för motionärer och elitspelare. Tennisens ungdomsverksamhet växer snabbt och det är kö för att få komma med. På dagtid är det många pensionärer som spelar. Racketcenter vänder sig även till företag som kan boka tider för friskvårdsaktiviteter för personalen. Racketcenter har varit igång i ett par månader och Peter Lannesand ser framåt. Jag tror att 2007 kommer att bli väldigt bra och 2008 blir ännu bättre. Årsredovisning 2006 Reportage Nya spelare hittar till Racketcenter
Våra fokusområden Årsredovisning 2006 Våra Fokusområden Kapitel
Ett enhetligt och effektivt arbetssätt säkrar att kunderna får rätt information. VÅRA FOKUSOMRÅDEN: KUND Kundernas behov styr utvecklingen 24 Effektiva fastighetsmöten en del i kunddialogen En kontinuerlig dialog med kunderna är en förutsättning för att LKF ska känna till brukarnas behov och önskemål om åtgärder och förändringar i fastigheterna. En del i kunddialogen är de regelbundna fastighetsmöten som hålls med varje hyresgäst för att behandla olika ärenden som berör den enskilda fastigheten. Målet är att sådana fastighetsmöten ska hållas minst två gånger per år. LKF har under året utvecklat ett mer enhetligt och effektivt arbetssätt för att genomföra dessa möten med syftet att bättre kunna tillmötesgå önskemål från kunderna. Mallar för mötesprotokoll, information med mera säkrar på ett bättre sätt att alla hyresgäster får rätt information och möjligheter att utveckla lokalerna tillsammans med LKF. Samtidigt betonas vikten av att varje möte styrs av de individuella behoven i den enskilda fastigheten. Kundträffar Alla LKFs kunder inom ett verksamhetsområde bjuds in till kundträffar för informationsutbyte. Två kundträffar genomfördes under året. I september träffades kunder inom området omsorgsfastigheter. Temat för sammankomsten var utemiljöns roll, som är ett mycket aktuellt och uppmärksammat ämne. Betydelsen av en nära och grön utemiljö för fysiskt och psykiskt välbefinnande är livligt omtalat. Under mötet gavs en intressant och uppskattad föreläsning av Johan Ottosson från Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Föreläsningen lyfte fram utemiljöns betydelse och hur naturupplevelser verkar gynnsamt på människans hälsa. Hyresgäster inom verksamhetsområdet för sport och specialfastigheter träffades i november. På mötet hölls bland annat en presentation av Johan Hemlin, sportchef i Linköpings hockeyklubb. Temat var hur en framgångsrik idrottsklubb arbetar med ledarskap och lagsammansättningar, ett arbete som i mycket hanterar samma sorts frågor som också dyker upp i andra sorters verksamheter. Kundenkät utvecklar verksamheten LKF genomför årligen en enkät bland sina kunder om deras uppfattning om LKF som hyresvärd och förvaltare. Vartannat år genomförs en mycket omfattande enkät, som ger ingående information om hur samarbetet fungerar. Med detta tvååriga tidsintervall ges möjlighet att vidta åtgärder enligt enkätens resultat och låta dem få effekt i verksamheten. 2005 års enkät visade att skötsel av utemiljön och systemet för felanmälan kunde förbättras. Under 2006 har åtgärder vidtagits för att korrigera dessa brister, bland annat genom att hyresgästen har givits bättre möjligheter till direktkontakt med markentreprenörerna. Systemet för felanmälan har moderniserats och förenklats genom att sådana nu kan göras på LKFs kundportal på hemsidan. Årsredovisning 2006 - Våra fokusområden Kund
Vinnarna i LKFs skoltävling Wattjakten, klass 6 AB1 i Folkungaskolan. Med en humoristisk film visade vinnarklassen hur de såg på energisparande. LKFs eget hopphinder vid Linköping Horse Show. Hindret ritades av klass 6 i Slestadskolan, som vann skoltävlingen Utan hinder. Vartannat år görs en mer kortfattad version av kundenkäten. Årets version var den kortare och man får här fram övergripande synpunkter. Resultatet ger LKF fortsatt högt nöjd kund-index, NKI. En nedgång har dock noterats på ett antal punkter med anknytning till service och kundkontakter. Utvecklingsmöjligheter av dessa punkter har utretts och åtgärder kommer att vidtas under 2007. Bland de åtgärder som planeras kan nämnas riktade träffar med de kunder som i enkäten visat en minskad nöjdhet med LKF som hyresvärd. Detta för att hitta en samsyn på för kunden viktiga frågor. Samtidigt ska de serviceområden där kunderna ger LKF goda betyg vårdas och utvecklas. Kundaktiviteter Under våren bjöds skolelever in att delta i tävlingen Wattjakten. LKFs syfte med tävlingen var att engagera brukarna i fastigheterna i energibesparing och bidra till ett roligt och kunskapsspridande inslag i skolarbetet. 40 klasser deltog och fina tävlingsbidrag lämnades in. Förstapristagarna vann en fladdermussafari vid Tinnerö. I oktober hölls stora ryttartävlingar i Cloetta Center, Linköping Horse Show, med många namnkunniga deltagare. LKF sponsrade evenemanget och bjöd in Linköpings skolelever att delta i en tävling om att rita ett intressant hopphinder på temat LKF. Den vinnande klassen fick se sitt hinder uppbyggt på tävlingsbanan och fick, liksom ytterligare tre pristagande klasser, besöka tävlingarna. Förändring i hyresgästernas nöjdhet 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Placering 1 2 2 4 LKF 4 7 8 9 10 10 Alla kommuner 12 13 14 14 16 16 18 18 18 21 22 23 23 64 60 57 57,5 2005 2006 63 64 Inflytande och lyhördhet Yttre skötsel Ansvarsfördelning NKI Jämförelse mellan 24 kommuner Även om betyget gått tillbaka ligger LKF som hyresvärd (NKI) på en god delad fjärdeplats i en jämförelse med 23 andra kommunala fastighetsorganisationer. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 NKI 25 Årsredovisning 2006 Våra Fokusområden Kund
Energianvändning 1999 2006 kwh/kvm 300 250 200 150 100 50 1999 2005 2006 Förändring i kallvattenförbrukning vid förskolor Liter/kvm 1000 800 600 400 200 0 Värme Fastighetsel Värme & Fastighetsel 0 Okt 04 - Sept 05 Okt 05 - Sept 06 VÅRA FOKUSOMRÅDEN: SAMHÄLLE Åtgärder för en god miljö i husen och i omgivningen 26 LKF är miljöcertifierade LKF är miljöcertifierat enligt den internationella standarden för miljöledningssystem ISO 14001. Systemet medför att LKF har ett strukturerat och systematiskt miljöarbete som berör företagets alla processer. Miljöarbetet genomgår regelbundet externa revisioner. Under året genomgick LKFs miljöarbete en andra revision för omcertifiering, vilket genomförs vart tredje år. Vid revisionen granskas systemet i dess helhet och kontrolleras att företaget når ständiga förbättringar i sitt miljöarbete. Revisionen ledde till att LKFs miljöcertifikat förnyades. Energieffektivisering LKF registrerar månad för månad förbrukningen av värme, vatten och el i varje fastighet. Statistiken följs upp kontinuerligt och avvikelser analyseras och åtgärdas. LKF har formulerat som mål för energibesparing att minska energiförbrukningen med tio procent från 2004 till utgången av 2008. Delmålet för 2004 2006 var fem procent. Utfallet blev drygt fyra procent. Att målet inte uppnåddes beror på att åtgången av fastighetsel inte har minskat enligt plan. Till stor del torde detta bero på en ökad användning av elektriska apparater i många av de verksamheter som bedrivs i fastigheterna. Vad gäller energi för uppvärmning har däremot förväntade besparingar uppnåtts. Vattenbesparande åtgärder LKF har genomfört ett försök med vattenbesparande installationer i tio förskolor. Försöket gav ett gott resultat och åtgärder görs nu efter hand i samtliga förskolor, skolor och omsorgsfastigheter. Installationerna består av tillsatser på kranar och duschmunstycken och sparar både vatten och energi utan att minska på komforten för brukaren. Installationsarbetena ska vara genomförda vid utgången av 2009 och beräknas ge besparingar av vattenförbrukningen om minst tjugo procent i de berörda fastigheterna. Konvertering från fossila bränslen LKF har satt som mål att all uppvärmning med fossila bränslen ska byggas bort ur företagets hus senast 2008. Några alternativ till uppvärmning med olja och andra fossila bränslen är anslutning till fjärrvärmenätet, pelletspannor, bergvärme och eldning med biologiska oljor. Under året har installationer för nya uppvärmningssystem gjorts i tio fastigheter. PCB-sanering PCB användes i många byggnader som uppfördes åren 1956 1973 för fogar i väggar, golv och fönster. PCB klassades senare som skadligt för hälsa och miljö och förbjöds vid nyproduktion. LKF har inventerat sitt fastighetsbestånd och identifierat ett fåtal objekt där PCB-sanering behövdes. Samtliga åtgärder genomfördes under året. Årsredovisning 2006 - Våra fokusområden Samhälle
Miljömål Minska energiförbrukningen Miljömål, ruta Öka återanvändningen av material Genomföra miljörevisioner i projekt Utveckla källsorteringen hos LKFs hyresgäster Avveckla användningen av fossila bränslen för uppvärmning Vidareutveckling av LKFs miljödeklaration av fastigheterna Miljövänligare transporter LKF minskar sin belastning på miljön genom att arbeta med mindre miljöpåverkande fordon. LKF Byggservice, som utför mindre servicearbeten i företagets fastigheter och dagligen utför åtskilliga resor inom kommunen, kör nu enbart med bilar som drivs på biogas. Under året gjordes en upphandling av fastighetsskötsel med ingående miljökrav på entreprenadföretagens fordon. Senast vid utgången av 2008 ska entreprenören ha påbörjat en övergång till fordon med förnyelsebart drivmedel. Mätning av luftkvalitet i klassrum Luftkvalitet och temperatur i klassrummet har stor betydelse för elevernas inlärning och hälsa. En förutsättning för god luftkvalitet inomhus är att ventilation och friskluftsintag är dimensionerade för det antal personer som vistas i varje utrymme. LKF genomförde under året mätningar av luftkvaliteten, definierad som koldioxidhalt, i samtliga skolor. Minst två klassrum i varje skola valdes ut. Syftet var att avgöra om luftväxlingen i lokalerna överensstämde med beräknade och projekterade luftflöden. Resultatet var gott med en överensstämmelse till 82 procent. I övriga fall vidtas åtgärder för bättre luftkvalitet. 27 Årsredovisning 2006 Våra Fokusområden Kapitel