Anknytningsprocess och samspel i praktiken Leg.Psykoterapeut/Med.dr 11 januari 2017
Böcker och Filmer Familjer i Miljö Samspelets Kra6 A8 Bygga en Familj Familjebehandling på goda grunder Psykosocial Obstretrik Avhandling: The family Triad Kärlekens Dialog Dialogens Kra6 KommunikaHonens Kra6 CPICS Svårigheter och Möjligheter i Föräldra-Barn Samspel A8 Mötas Barn skall bli hela människor Känslans Dialog
ARV och MILJÖ
Anknytningsprocess Kulturella aspekter Barnet ANKNYTNINGSBETEENDE sy6ar Hll överlevnad Föräldern Annan vikhg person BINDNING Hll barnet
TRYGG BAS A# Tryggas Känna Tillit Samhörighet Barnet kan använda sina anknytningsbeteenden på e# posi>vt sä# SYFTE: Skapa möjlighet för barnets uborskande och utmaningar Använda i nära rela>oner senare i livet
Möjligheter - Tidigt Svårigheter - Senare Inre struktur- Posi>v vägledning Impulskontroll Ak>vitetsnivå-Motorisk/kommunika>v Koncentra>on-Uppmärksamhetsfokus Reglera känslor
Affektreglering Anknytningsteorin är i grunden en regleringsteori. Inte enbart Rädsla Psykobiologiskt tonar den primära anknytningspersonen in de dynamiska växlingarna i barnets inre affeknllstånd Minimera barnets nega>va affeknllstånd maximera de posi>va Reparerar felintoning eller frånvaro Rela>onella o Känslomässiga färdigheter - implicita minnen Hur gör man för a1 söka tröst eller ge tröst i nära rela9oner Hur gör man för a1 reglera starkt nega9va känslo9llstånd
Mentalisering Förmågan a1 förstå si1 eget och andras beteende u9från inre mentala 9llstånd som tankar, känslor, impulser och önskningar. Se sig själv u9från och andra inifrån Förälderns förmåga a# mentalisera om barnet, a# leva sig in i barnets inre psykologiska >llstånd är central i barnets anknytning Behov av a# bli sedd och förstådd som en mental varelse. Mentaliseringsförmåga uppstår när intersubjek>viteten pga emo>onell och kogni>v utveckling blir medveten o reflekterande Ligger >ll grund för barnets utveckling av egen mentaliseringsförmåga
MetaemoHoner Föräldrarnas tankar och känslor om känslor Uppmärksamma Acceptens Reglering
IntersubjekHvitet Separat mo>va>onssystem bredvid anknytning Tillskriva andra e# inre mentalt liv, känslor, tankar Ofrånkomlig aspekt av människans mentala liv, den aspekt som djupast definierar oss som människor Intersubjek>v kommunika>on och kärleksfullt samspel skapar närhet >ll betydande andra. Blickar, ansiktsu#ryck, kroppshållning, gester, röstmelodi och tonfall. Intersubjek>v, rela>onell dialog - tvåpersonsstruktur
Temperament Känslighet Intensitet Ak>vitet Övergångar Koncentra>on
Utvecklingsstödjande principer Följ Barnets fokus BekräWa Vänta på gensvar Turtagning Blickkontakt Engagemang Affekt
VikHga Begrepp Inkludering Exkludering Allians Gemensamt fokus Samordning föräldrainterak>on Synkronisering
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2011 2016 Datainsamling LTP / familj leker i studion Metod Intervjuer ENRICH Videoinspelning hemma Familjeklimat Beteendeformulär Film barn i små grupper
Turtagning
Synkronisering
Gemensamt Fokus Första triaden är familjen Studerats med objekt P-P-O Triadstudier P-P-P
Tresamhet Naturligt Möjligheter Svårigheter Olika sammanhang
När två blir tre Familjesystemet utvidgas >ll a# omfa#a fyra olika system Man och Hustru Mamma och Barn Pappa och Barn Mamma- Pappa och Barn (Mamma och Pappa)
Systemen är ömsesidigt relaterade Hll varandra och påverkar varandra De#a betyder a# varje delsystem är känsligt för utveckling och förändring i de andra systemen. De kombinerade interak>onerna skapar den hela familjeprocessen Minuchin 1985
Alliansens betydelse 9 månader gamla barn ger Bids i posi>va situa>oner signifikant fler ggr då familjen har en god allians Men i samma ålder Bids i nega>va situa>oner signifikant fler då familjen har en dålig allians
Studier av John Go8man som kan predicera skilsmässorisken hos nygi6a par Longitudinella studier Konflikt Diskussioner Fysiologiska mätmetoder Affektkodning
Paret blir Föräldrar Betydelsen för Hur konfliktdiskussionen ser ut i 6:e graviditets-månaden predicerade vid 3 månader Hur mycket barnet grät Hur mycket log och skra#ade Hur mycket posi>v affekt pappan visade mot barnet Hur samarbetande eller konkurrerande föräldrarna var Barnets vagusnervstonus ( förmåga a# trösta sig och uppmärksamhetsfokus) John Go/man
Elisabeth Fivaz-Depeursinge et al Familjeallians En familjevariabel som definierar graden av koordina>on som deltagarna lyckas skapa när man genomför en uppgiw.
Fyra nivåer i bedömningen Organisa>on: Är alla inkluderade Deltagande: Är alla i sina roller Delat uppmärksamhetsfokus Känslomässigt engagemang
hild arents nteraction oding ystem In dyads and triads Faktorer Bekräftning Turtagning Barns bidrag Triangulering Synkronisering Tredje parts fokus Ögonkontakt Inkludering Tempo Gemensamt fokus
InterakHon över Hd Den gemensamma rytmen hi#as och formas >digt. Familjen arbetar med en inre modell av a# alla tre är delak>ga men a# barnet skall kunna delta i turtagningar Föräldrarna ger stort utrymme >ll barnens bidrag Den synkroniserade kommunika>onen bidrar >ll a# barnet kommer i turtagningar
InternaHonell jämförelse Amerikanska familjer har e# signifikant snabbare tempo med fler bidrag, turtagningar bekräwningar och förtydliganden än svenska familjer. De#a gäller även barnet vid tre månader. Elementen i kommunika>onen är dock mycket lik och rytmen formas oavse# om den är snabbare eller långsammare to be in step Affekten påverkas inte
Turtagningar 3 månader Turtagningar 9 månader Turtagningar 18 månader Peer competenc e at 48 months 0.20 p= 0.229 0.59 p= 0.008 0.40 p= 0.070 Social competenc e at 48 months 0.26 p= 0.161 0.48 p= 0.028 0.34 p= 0.104
Synkronisering Barns bidrag Turtagning Inkludering Social kompetens
Fallstudie E# barn med au>sm jämförs med de övriga 19 barnen i studien i föräldra-barn interak>on (3-48 månader)
Contributions 45 40 35 30 25 Attention to Object Positive Vocalization Hiccoughs 20 15 10 5 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group 35 30 25 20 15 10 5 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group 12 10 8 6 4 2 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group
Turn-taking sequences Turns 10 60 9 8 50 7 6 40 5 30 4 3 20 2 1 10 0 3 9 18 48 Months Case child 0 3 9 18 48 Months Case child Comparison group Comparison group
Contributions Negative Vocalization Neutral Vocalization 7 20 25 20 6 5 4 3 2 1 18 16 14 12 10 8 6 4 2 15 0 3 9 18 48 Months Case mother 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers Comparison mothers 10 Initiates Object Attention to Child 10 14 5 9 8 7 12 10 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers 6 5 4 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers 8 6 4 2 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers
Turn-taking sequences 6 5 4 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case mother Comparison mothers
Attention to Child Negative Vocalization Affirmation 14 2,5 10 12 10 2 9 8 7 8 6 1,5 1 6 5 4 4 2 0,5 3 2 1 0 3 9 18 48 Months Case father 0 3 9 18 48 Months Case father 0 3 9 18 48 Months Case father Comparison fathers Comparison fathers Comparison fathers
SAMSPELSBEHANDLING In VIVO In VIDEO In VERBIS
Varför Samspelsbehandling Samspelet påverkar inte bara rela>onen och anknytningen Samspelet påverkar också utvecklingen av de egna inre modellerna hos barnet samt hjärnan och fysiologin Förmåga t.ex. affektreglering, mentalisering, social kompetens Samspelsbehandling sywar >ll a# påverka samspelsmönstren så a# de stödjer barnets utveckling och välmående
SAMSPELSMETODER Marte Meo Triadlek/CPICS Mim Theraplay Bof Samlek Lekarbete WWW
MAFI Mikro Analys Familje Interven>on
SAMSPELSBEHANDLING VIDEO Videofilmning Analys Redigera Återge Samtal Process
Anknytningsbaserad Familjeterapi Center For Family Intervention Science Guy Diamond Suzanne Levy Prawin Israel Gary Diamond
Fem uppgifter 1. Ett relationellt synsätt 2. Allians med ungdomen 3. Allians med föräldrarna 4. Knyta an på nytt 5. Uppmuntra uppgifter som ökar kompetens och autonomi