2016-06-17 Sid 1 (15) Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling, Lilla Sätraskolan läsåret 2016/2017 Sätra rektorsområde Gävle kommun Vi skrattar alla på samma språk Vinnande slogan, som 5A kom på, i GD:s slogantävling i samband med GD/GIF olympiaden 2016 S Ä T R A S K O L E N H E T Barn och Ungdom Gävle, Porfyrvägen 17, 806 31 Gävle Besöksadress Porfyrvägen 17 Tfn 026-17 80 00 (vx), 026-17 71 45 (dir) Mobil 070-4141504 hans.stockselius@gavle.se www.gavle.se
Visionen för skolorna i Sätra rektorsområde Alla barn och elever skall tillägna sig goda kunskaper, en stark självkänsla, tro på sin förmåga och utveckla en positiv framtidstro Värdegrunden för Sätra rektorsområde Verksamheten skall vara fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever skall känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Ingen skall behöva vara rädd att gå till skolan. Detta är ett ansvar för varje vuxen, liksom för alla elever. Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter..sida 2 2. Lagarnas innehåll och centrala begrepp sida 3 3. Utvärdering...sida 7 4. Främjande arbete..sida 9 5. Förebyggande arbete..... sida 10 6. Rutiner vid kränkning. sida 11 7. Kontaktuppgifter. sida 12 8. Bilagor. sida 13 Grunduppgifter Verksamheter som omfattas av planen är grundskola och fritidshem. Ansvariga för planen är rektor, biträdande rektor samt trygghetsteamet. Planen gäller läsåret 2016/2017. Detta läsår kommer Lilla Sätraskolan fortsätta fokusera på skolmiljön - trygghet, då en omorganisation påbörjades läsåret 2015/2016. Denna innebär att två skolor i rektorsområdet, varav Lilla Sätraskolan är en, förflyttade olika årskurser mellan skolorna för att förbättra integrationen i området. 2
I samband med detta har vi utökat antalet klasser för att få mindre elevgrupper och därmed ännu mer tid för språkutvecklande undervisning och individualisering. Det är viktigt att Likabehandlingsplanen blir ett levande dokument i skolan och därför arbetar Lilla Sätraskolan aktivt med planen på olika sätt. Steg ett är att elevrådsrepresentanterna kommer lyfta innehållet i planen, i sina respektive klasser, med start i början av hösttermin, med hjälp av klassläraren. All personal kommer få ta del av planen under uppstarten av läsåret 2016/2017. Även föräldrarådet kommer involveras i det aktiva arbetet med att implementera planen. Planen finns på hemsidan. På skolan accepteras inga former av diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla människor har lika värde, därför är innehållet i diskrimineringslagen (enligt 3 kap. 16 )och skollagen (enligt14 kap. 8 ) mycket viktigt för vår skola. Alla elever i skolan ska ha samma rättigheter - flickor som pojkar och oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Alla elever har rätt att vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande behandling. Lilla Sätraskolan ska vara en mötesplats för alla. Alla ska med glädje gå till skolan och känna att de blir bemötta med respekt och att det är en kreativ miljö, där man får utveckla alla sina förmågor. På Lilla Sätraskolan lägger stor vikt vid det främjande, förebyggande arbetet. En gemensam värdegrund har utarbetats, se bilaga 1. Det innebär bl.a. att vi ska ha ett gemensamt förhållningssätt, där vuxna markerar att inga former av kränkande behandling accepteras. Alla vuxna på skolan ska direkt reagera och agera på ovårdat och respektlöst språk både från elever och vuxna. Skolan och fritidshem anser att direkttillsägelse, att säga till i direkt anslutning när något otillåtet sker, är en viktig förebyggande insats mot diskriminering och kränkning. Det gäller alla vuxna inom skolan som uppmärksammar kränkningar. Möten med andra människor, verksamheter, kulturer och övningar runt samarbete skall finnas med i skolans verksamhet. Vi vill bygga broar mellan människor. Lagarnas innehåll och centrala begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. 3
Direkt diskriminering en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor där. Indirekt diskriminering när skolan tillämpar en bestämmelse eller rutin som verkar vara neutral men som i praktiken missgynnar en elev på grund av t.ex. religion. Om exempelvis alla elever serveras samma mat kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat. Fig. 5 Elsa, år 5 4
Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier och kränkande behandling kan vara Fysiska (slag, knuffar) Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psyksociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbsidor) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när elev kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Kränkande behandling Är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba ut, frysa ut någon, knuffas eller rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Fig.3 Faith, år 4 Fig. 4 King David, år 3 5
Enligt skolverkets allmänna råd (2009 sid. 10) bör arbetet mot trakasserier och kränkande behandling behandlas på följande sätt: FRÄMJANDE arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Exempel Att ge pojkar och flickor lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Att i skolan använda böcker som belyser olika typer av familjebildningar eller olika minoriteter. FÖREBYGGANDE arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, och omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Exempel Att genomföra värderingsövningar utifrån identifierade behov. Att ha rastvärdar som har uppsikt över platser som eleverna upplever som otrygga. 6
ÅTGÄRDANDE arbete kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt, samt innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Exempel Utifrån den aktuella situationen föra samtal på individ och gruppnivå. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Utvärdering läsåret 2015/2016 Främjande och förebyggande arbete Som ett led i omorganisationen, vilken trädde i kraft läsåret 2015/2016, har vi under läsåret skapat relationer mellan eleverna på de respektive skolorna i RO genom olika typer av möten. Läsåret startades på Lilla Sätraskolan med en heldags teambuilding för de nya klasserna. Det var en del i arbetet med att lära känna varandra genom lekar och aktiviteter. Till att börja med i egna klassen, därefter på rasterna och på fritidsavdelningarna. Lilla Sätraskolan har haft vidare samarbete med Brynäs Hockey och IFK Sätra gällande projektet Bra Start. Det har inneburit att eleverna bl.a. under fritidstid fått möta positiva förebilder i fritidsverksamheten från Brynäs Hockey. Hockey för alla är också en del av detta arbete. 7
Fler rastvärdar iförda reflexvästar samt samarbetet med IFK Sätra har ökat tryggheten på skolgården och fotbollsplanen. Elevrådets förslag på Dagens lek har lett till att fler elever är engagerade under rasterna. Fortbildning när det gäller trygghetsarbetet har personalen på Lilla Sätraskolan fått genom Gävlemodellen, vilken är ett redskap för att strukturera trygghetsarbetet och därmed öka tryggheten och förbättra skolmiljön. Bland annat har vi genom Gävlemodellen fått höra föreläsningen Digitala mötesplatser skolans ansvar för att utreda och åtgärda, samt hur vi kan förebygga kränkningar på nätet. Det har hjälpt oss att strukturera och organisera arbetet kring trygghet ännu bättre. Att främja skolgemenskapen är mycket viktigt. Vi har genom olika aktiviteter och traditioner stärkt det positiva skolklimatet bl.a. genom storsamlingar, Lilla Sätraloppet, friluftsdagar, elevens val och städdag. Elevens val i år 4-5 har varit en del i det främjande arbetet, då eleverna utifrån intresse fått välja vad de vill arbeta med under ett pass i veckan, under en termin. Det kan vara alltifrån idrott, friluftsliv till skoltidning eller musikalproduktion. Under elevens val har eleverna varit blandade från olika klasser och år, vilket byggt relationer och skapat trygghet i andra sammanhang. Lilla Sätraskolan vill genom detta arbeta fortsätta bygga broar mellan människor, verksamheter och kulturer. Under läsåret har eleverna genom elevrådet, hjälpt till att göra skolan tryggare. Där har funnits utrymme för samtal, bl.a. sittande trygghetsvandringar, om den fysiska och psykosociala miljön på skolan och hur elever och pedagoger på bästa sätt tillsammans kan arbeta för att förhindra kränkningar och diskriminering. Elevrådet har kommunicerat sina tankar vidare till resten av eleverna, skolledningen och föräldrarådet. Lilla Sätraskolan har ett trygghetsteam, som består av personal från olika delar av verksamheten, och som träffats kontinuerligt. Deras uppgift har varit att utreda och åtgärda kränkningar. Skolans föräldraråd har under året varit en viktig länk mellan skola och hem. Framför allt i samband med omorganisationen. För att eleverna ska få de bästa förutsättningarna är det mycket viktigt att skola och hem kommunicerar, vilket föräldrarådet hjälpt till med. Att genomföra trivselenkäterna (utformade av kommunens kvalitetsansvarige), vecka 42 och vecka 17, har varit ett fortsatt bra redskap för att få mer specifik kunskap om hur eleverna upplever vissa situationer och platser på skolan som otrygga. Därmed har vi lättare kunnat sätta in rätt åtgärd. Bland annat framkom det att språkbruket inte var det bästa mellan eleverna. Då inledde vi en kampanj med språket i fokus. Även modersmålslärarna involverades. Detta ledde till att eleverna blev mer medvetna om hur de talade till varandra. Språkbruket hos eleverna förbättrades. Överlag har enkäterna visat ett bättre resultat än läsåret 2014/2015. 8
Främjande arbete läsåret 2016/2017 Lilla Sätraskolans årshjul för trygghetsarbetet på skolan, se bilaga 3, ligger till grund för vilka främjande och förebyggande insatser vi gör. Att främja skolgemenskapen, framför allt i samband med en omorganisation, är mycket viktigt och därför fortsätter vi även detta läsår att arbeta aktivt med att skapa traditioner. Rektorer och personal på Lilla Sätraskolan anser att den viktigaste insatsen är det främjande och förebyggande arbetet med att skapa goda inlärningssituationer för alla elever. I detta arbete ingår att bygga goda relationer och skapa trygghet mellan elever och elever, mellan elever och personal, mellan personal och personal samt att ha en bra kommunikation och samsyn inom hela enheten. Därför startar vi även detta läsår med en heldags teambuilding för de nya klasserna i år 4. En viktig del i vårt trygghetsarbete är Gävlemodellen, där vi kontinuerligt får fortbildning i olika ämnen som rör trygghet och förbättring av skolmiljön. Detta läsår kommer vi delta i Kulturtrappan ett musik- och integrationsprojekt tillsammans Kultur- och fritid Gävle för att ge eleverna fler upplevelser att bygga sitt lärande på. Vi vill genom detta arbeta fortsätta bygga broar mellan människor, verksamheter och kulturer. Elevens val i år 4-5 är en del i det främjande arbetet, då det skapar träffpunkter utöver de vanliga elevkonstellationerna. Intresset styr de olika grupperna och där får eleverna möjlighet att etablera relationer med varandra, som sedan kan byggas vidare på t.ex. under rasterna. På Lilla Sätraskolan medverkar eleverna genom elevrådet, till att göra skolan tryggare. Elevrådet ska främja tryggheten bl.a. genom att implementera likabehandlingsplanen, skolreglerna samt utveckla elevernas känsla för demokratiprocessen. Lilla Sätraskolans trygghetsteam kommer fortsätta att aktivt arbeta med sina huvuduppgifter; att utreda och åtgärda kränkningar. Teamet träffas kontinuerligt för att utvärdera läget på skolan. Skolans föräldraråd kommer även fortsättningsvis vara en viktig länk mellan skola och hem. För att eleverna ska få de bästa förutsättningarna är det mycket viktigt att skola och hem kommunicerar, vilket föräldrarådet hjälper till med. Samarbetet, som heter Bra Start tillsammans med Brynäs Hockey samt IFK Sätra kommer fortlöpa. 9
Förebyggande arbete läsåret 206/2017 Under höstterminen och vårterminen 15/16 fyllde eleverna i en trivselenkät. Enkäten hade utformats av kommunens kvalitetsansvarige. Vi analyserade resultatet och kommer jobba med att sätta in riktade åtgärder inom vissa områden. Liknande enkäter genomfördes förra läsåret också. Resultatet detta år visar bättre siffror, men fortfarande har vi områden att förbättra. Enkäten visar att det förekommer kränkningar och trakasserier på skolan främst på skolgården inklusive fotbollsplanen. Ett fortsatt långsiktigt arbete för att motverka detta är därför nödvändigt. Gävlemodellen är en del i det långsiktiga arbetet. Elevrådet kommer få en viktig roll i detta arbete. Förra läsåret var eleverna delaktiga i framtagandet av skolans ordningsregler och detta kommer ske även i år. Elevrådet kommer även kunna hjälpa till att utforma schema samt regler för fotbollsplanen för att förbättra tryggheten. De kommer också hjälpa till att skapa en aktiv rastverksamhet. Elevrådet har under vårterminen 2016 kunnat identifiera otrygga platser i skolan genom trygghetsvandring de genomfört. Dessa ställen kommer vi arbeta aktivt med. Aktiva rastvärdar iförda reflexvästar med namn på ska vara stationerade på de specifika ställena, samt stöd av IFK Sätra kommer vara riktade åtgärder. Samarbetet med Brynäs Hockey och IFK Sätra är också viktigt, då fler vuxna har möjlighet att inspirera eleverna och verka som förebilder, både under raster och fritidstid. Elevhälsoteamet på Lilla Sätraskolan bestående av bl.a. specialpedagog, kurator och skolsköterska kommer utforma temat Må bra där elevernas psyko- sociala och fysiska hälsa kommer vara i fokus och genomsyra läsåret på flera sätt. I samband med detta vill vi på Lilla Sätraskolan skapa olika samtalsforum för eleverna, där de kan diskutera hur de reagerar och kommunicerar i olika situationer. Det framkom i trivselenkäterna att fler tjejer än killar kände sig kränkte och detta kan vara en riktad åtgärd för att förebygga detta. Modersmålslärarna är en viktig del i tryggheten för många av de elever som inte har svenska som modersmål och som i vissa situationer har svårt att kommunicera. Det framkom i trivselenkäterna att vi behöver arbeta förebyggande för att skapa en ännu bättre relation mellan eleverna och lärarna. Modersmålslärarna kan vara en länk för att förbättra och stärka relationen elev-lärare. 10
Rutiner vid kränkande behandling Åtgärder vid kränkande behandling elev mot elev Lilla Sätraskolans åtgärder mot kränkande behandling har ett bestämt syfte: Kränkande behandling ska upphöra omedelbart! Arbetsgång anmälan och utredning Om en vuxen på skolan ser en elev bli kränkt eller får vetskap om en incident som hänt då en eller flera elever blivit kränkta ska man anmäla detta till huvudman, samt skyndsamt utreda. I vissa fall sker en utredning på plats och tar inte mer än ett par minuter, vilket gör att man inte hinner anmäla till huvudman, förrän efteråt. I annat fall ska man som steg 1 anmäla händelsen till huvudman via länk på Ankaret. Därefter ska utredning skyndsamt påbörjas av den som anses lämpligast. Till dokumentationen används blanketten Utredning av kränkande behandling, se bilaga 2. Vårdnadshavare ska kontaktas i samband med utredningen. Även klassläraren bör informeras. Om utredningen kör fast eller är omfattande, så tar man upp ärendet i arbetslaget. Om ärendet fortfarande inte går att lösa, så kontaktar man trygghetsteamet. Där fortsatt utredning sker. Rektor eller bitr.rektor kan även de ge direktiv om att en utredning ska påbörjas, efter att de fått in en anmälan via Ankaret eller på annat sätt fått vetskap om att en kränkning skett. De måste oavsett, stämma av med berörd personal efter att de fått vetskap om att en anmälan är upprättad, för att se om utredning påbörjats eller ska påbörjas, samt om den redan är avslutad. Om effekt uteblir överlämnas ärendet till skolans EHT där rektor, bitr.rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska ingår och där bestäms vilka åtgärder som ska vidtas. Anmälan till socialtjänsten kan bli aktuell. Åtgärder vid kränkande behandling av vuxen mot elev Mentor eller den som uppmärksammat kränkningen samtalar med den kränkte eleven samt upprättar anmälan via Ankaret och utreder, se arbetsgång ovan. 11
Kontakter I första hand ska elever och personal vända sig till ansvarig pedagog. Rektor Hans Stockselius 026-17 71 45 alt 070 414 15 04 Biträdande rektor Grundskola Hannah Fahlgren 026-17 99 95 alt 070-084 05 42 Skolsköterska Nadja Paakki 026-17 71 94 Kurator Karin Nilsson Tutturen 076-51 89 840/026-17 72 86 Ordförande föräldrarådet Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se ) Box 3686, 103 59 Stockholm Tel. 08-120 20 700 Barn och elevombudsmannen (www.skolinspektionen.se/beo) Tel. 08-586 080 00 Skolinspektionen (www.skolinspektionen.se) Box 23069, 104 35 Stockholm Tel. 08-586 080 Fig.6 Elin, år 4 12
Bilaga 1 Lilla Sätraskolan värdegrundsord och ordningsregler Målet är en BRA SKOLMILJÖ där vi RESPEKTERAR varandra och känner oss TRYGGA. Därför har vi kommit överens om 3 ordningsregler. 1. Ta hand om skolmiljön och medverka till att vi får en fin skola med arbetsro. Var rädd om dina egna och andras saker. 2. Visa respekt för dig själv och andra genom att; behandla andra som du själv vill bli behandlad. Lyssna på andra och gör din egen röst hörd, allas åsikter är viktiga. Du visar hänsyn och har ett trevligt språk. 3. Du använder och förstår STOPP tecknet. Du är en bra kompis, som uppmuntrar och tar hänsyn till andra, så vi får en trygg skola.. Fig. 7 Noelia, år 3 13
Utredning om kränkande behandling Bilaga 2 Datum Utredare Utsatt elev Klass Vem har uppmärksammat problemet? Person/Personer som uppges ha deltagit i kränkningen Namn Klass Namn Klass Namn Klass Namn Klass Vad har hänt? Följande person/personer har kallats till samtal. Dat: Bil: Dat: Bil: Dat: Bil: Dat: Bil: Datum för uppföljningssamtal Kontakt med vårdnadshavare. Dat: Dat: Dat: Dat: Dat: Kränkningen har upphört. Dat: Ingen förbättring har skett. Ärendet avslutas. Utredningen lämnas till biträdande rektor. Ärendet tas upp i arbetslaget där man beslutar om och genomför åtgärder. Dat: Kränkningen har ej upphört Ärendet med dokumentation lämnas till Trygghetsgruppen. 14
Årshjul 2016/2017- trygghet och traditioner Bilaga 3 15